Forskarutbildningen vid LiTH
– en kartläggning av rekrytering, examination
Linköpings universitet
Tekniska högskolans rapporter Rapport 2001:1
ISSN 1650-0679 ISBN 91-7373-019-X
Omslagsdesign: Björn Böke Grafisk form: Johnny Dahlgren Foto: Lars ”Morre” Mårelius Tryck: Linköpings Tryckeri AB
Linköpings universitet Linköpings tekniska högskola 581 83 Linköping
3
Innehållsförteckning
1 Uppdraget 5
2 Stora förändringar inom forskarutbildningen 5 3 Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen 6 4 Forskarutbildningen vid LiTH 1969-1999 - kort historik 7 5 Forskarutbildningens förutsättningar 7 5.1 Rekrytering - antalet antagna 1981-1999 7 5.2 Rekrytering - behörighetsgivande utbildning 8
5.3 Handledarresurser 13
5.3.1 Professorer och adjungerade professorer 13
5.3.2 Oavlönade docenter 14
5.3.3 Lektorer/docenter 16
5.3.4 Forskarassistenter 16
5.4 Finansiering av forskning och forskarutbildning 16 5.5 Studiefinansiering (studiestöd) 17 6 Forskarutbildningens genomförande 18
6.1 Strukturfrågor 18
6.1.1 Ämnen i vilka forskarutbildning anordnas 18 6.1.2 Kursdel - avhandlingsdel 19 6.1.3 Forskarskolor 20 6.2 Uppföljning av utbildning 21 6.2.1 Uppföljning av årskullar 21 6.2.2 Examensmål 24 6.3 Examination, utvärdering 24 6.3.1 Opponenter 25 6.3.2 Betygsnämnder 26 6.3.3 Jämställdhetsaspekter 26 7 Forskarutbildningens resultat 27 7.1 Examina 27
7.2 Studietider, ålder vid examen 28
7.3 Doktorsavhandlingarna 29
8 Var är doktorer och licentiater, examinerade vid LiTH, anställda? 29
8.1 Bakgrund 29
8.2 Analys 30
8.2.1 Resultat - doktorer 30
9 Nyckeltal 33
10 Sammanfattning 34
Bilagor
Bilaga 1 Forskarutbildningen vid LiTH - kort historik 38 Bilaga 2 Nyantagna forskarstuderande 1990-1999 och 42
Antalet forskarstuderande vid LiTH-institutionerna
Bilaga 3 Studiefinansiering - olika system 1969/70-1998/99 43 Bilaga 4 Studiestatus, LiTH totalt (4:1) 46 Bilaga 4 Andel forskarstud. som avlagt examina, LiTH totalt (4:2) 47 Bilaga 5 Studiestatus, IDA (5:1 a) 48 Bilaga 5 Andel forskarstud. som avlagt examina, IDA (5:1b) 49 Bilaga 5 Studiestatus, IFM (5:2a) 50 Bilaga 5 Andel forskarstud. som avlagt examina, IFM (5:2b) 51 Bilaga 5 Studiestatus, IKP (5:3a) 52 Bilaga 5 Andel forskarstud. som avlagt examina, IKP (5:3b) 53 Bilaga 5 Studiestatus, ISY (5:4a) 54 Bilaga 5 Andel forskarstud. som avlagt examina, ISY (5:4b) 55 Bilaga 5 Studiestatus, MAI, IMT, (5:5) 56 Bilaga 5 Studiestatus, EKI, IPE (5:5) 58
Bilaga 5 Examensmatrix (5:7) 60
Bilaga 6 Examenspoäng 61
Bilaga 7 Doktors- och licentiatexamina 62 Bilaga 8 Anställning doktorer - olika tidsperioder 66 Bilaga 9 Anställning doktorer - arbetsgivare 66 Bilaga 10 LiTH-doktorer som har anställning som professor 68 Bilaga 11 Anställning licentiater - olika tidsperioder 70 Bilaga 12 Anställning licentiater - arbetsgivare 70 Bilaga 13 Nyckeltal för forskarutbildningen 72
Förkortningar:
LiU Linköpings universitet LiTH Linköpings tekniska högskola EKI Ekonomiska institutionen IDA Institutionen för datavetenskap IFM Institutionen för fysik och mätteknik
IKP Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik IMT Institutionen för medicinsk teknik
IPE Institutionen för produktionsekonomi ISY Institutionen för systemteknik
ITN Institutionen för teknik och naturvetenskap MAI Matematiska institutionen
5
Forskarutbildningen vid LiTH
– en kartläggning av rekrytering,
examination och arbetsmarknad
1
Uppdraget
Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FoFu-nämnden) beslutade vid sam-manträde den 10 mars 2000 att tillsätta en projektgrupp med uppgift att göra en kartläggning och analys av viktiga aspekter av forskarutbildningen vid LiTH. FoFu-nämnden genomförde under 1998 och 1999 två undersökningar om fors-karutbildningen dels ”Doktorander om forskarutbildning” dels ”Handledare om forskarutbildning”. Till dessa undersökningar beslutade FoFu-nämnden att foga en statistisk studie av forskarutbildningen med tyngdpunkt på vad som hänt under de senaste 10 åren. Det uppdrogs åt en projektgrupp att genomföra arbetet. Till ledamöter i gruppen utsågs Lars Alm TFK, Per Ask IMT, Per Dannetun TFK, Lars-Gunnar Ekedahl IFM, Gösta Granlund ISY, Mariam Kamkar IDA och Helena Wennberg EKI. Till projektledare utsågs Åke Frisk TFK. Per Dannetun, som läm-nade sin tjänst vid LiTH i september 2000, har ersatts av Eva Berg TFK.
Den mera detaljerade kartläggningen gäller som nämnts perioden 1990-1999 men det görs vissa återblickar på de första 20 åren. En arbetsmarknadsstudie, vars syfte är att kartlägga var doktorer och licentiater, utbildade vid LiTH, är anställda, omfattar t ex i princip alla utexaminerade under perioden 1972-1999. Vid en dis-kussion i FoFu-nämnden väcktes förslag om att jämföra resultaten vid LiTH med konkurrenthögskolornas. Många observationer skulle naturligtvis bli värdefullare om de sattes in i ett sådant sammanhang. Målet på sikt bör vara att tillämpa ”bench-marking” men tiden medgav inte detta i denna första kartläggning.
Vid LiU finns det nu tillgång till verktyg/program (finns f.n. i prototypform) för att utsöka detaljerad information om forskarutbildningen ur LADOK. Vi har där-för inte sett det som meningsfullt att i en central utredning täcka sådant som fakul-tetskansliet och institutionerna, inom en nära framtid, själva kan ta fram och dess-utom ge en bättre anpassning till egna behov. Tyngdpunkten i denna rapport lig-ger främst, men inte uteslutande, på information som inte finns i LADOK.
2
Stora förändringar inom forskarutbildningen
Forskarutbildningen vid LiTH har under 1990-talet genomgått stora förändring-ar. Volymen har ökat som en följd av statsmakternas krav om ökning av antalet doktorer och licentiater särskilt inom teknik och naturvetenskap. Volymökningen har krävt ökade personella och ekonomiska resurser. De senare har främst
till-handahållits av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) där LiTH, i konkurrens med övriga universitet och högskolor, varit en av de största anslagsmottagarna. Tillkomsten av forskarskolor innebär en viktig förändring av studieformerna. Effekterna av denna förändring är det dock för tidigt att utläsa.
Till detta kommer näringslivets ökade krav på forskarutbildad personal inom tek-nik, ekonomi och naturvetenskap. Det ljumma intresset för högre akademisk utbildning har nu förbytts i sin motsats; växande krav på doktorer och licentiater till nyckelpositioner inom svenskt näringsliv. Men inte bara detta, det finns också en kravspecifikation som bl a innehåller önskemål om en bredare vetenskaplig kompetens kombinerad med kommunikativ och social förmåga.
Från och med läsåret 1993/94 överfördes filosofiska fakultetens ansvar för grun-dutbildningen (programmen) i matematik och naturvetenskap till LiTH och några år senare inleddes en förstärkning av forskningsorganisationen i biologi och kemi, en process som nu har intensifierats i takt med den snabba utvecklingen inom ”den nya biologin”. Den redan tidigare stora tekniska fakulteten har alltså fått ytterli-gare bredd genom utvecklingen inom det naturvetenskapliga området. Den rym-mer egentligen inom sig två fakulteter, en teknisk och en naturvetenskaplig. Dessa förändringar av villkoren för forskarutbildningen kräver nya visioner och strategier. För att formulera sådana krävs en tydlig bild av den tidigare och nuva-rande verksamheten samt aktuella omvärldsfaktorer. Denna studie skall ge ett bidrag; statistisk information som belyser ett antal aspekter av forskarutbildning-en vid LiTH.
3
Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen
Regeringen har givit Högskoleverket (HSV) i uppdrag att genomföra nationella utvärderingar såväl av grundutbildning (ämnen och program) som forskarutbild-ning. Uppdraget gäller från och med 2001 och utvärderingarna skall genomföras med en periodicitet om sex år. Forskarutbildningen i samtliga ämnen skall alltså granskas under 6-årsperioden. Enligt preliminära planer skall utvärderingarna baseras på självvärderingar som granskas av peer-grupper, som också gör platsbe-sök samt avlämnar slutliga bedömningar i rapportform. Bedömningen av utbild-ningarnas kvalitet skall bl a göras i förhållande till de övergripande målen i högskolelagen, till föreskrifterna i högskoleförordningen samt till lokala mål. Vi har därför sett det som naturligt att låta beskrivningen av kartläggningen och ana-lysen av resultaten påverkas av HSVs inriktning av den kommande utvärderingen. På detta sätt kan kartläggningen och de årliga nyckeltal som vi föreslår skall gene-reras ur denna bli ett värdefullt stöd när forskarutbildningen skall bedömas under den följande 6-årsperioden.
Mot bakgrund av regeringens direktiv har HSV föreslagit ett antal generella kva-litetsaspekter för utvärderingarna;
7
- utbildningens förutsättningar (doktorandernas förkunskaper och motivation, lärarkompetens, utbildningens organisation, resurser av olika slag)
- genomförandet av utbildningen (handledning, utbildningens uppläggning, exa-mination etc)
- utbildningens resultat (nyckeltal, resultatet ur studentens och lärarens perspektiv, övriga intressenters bedömningar).
Allt detta kan inte belysas i en rent statistisk studie - vissa frågor har t ex redan behandlats i de två föregående utredningarna - men de allmänna rubriker för utredningen som fastlagts av FoFu-nämnden ligger väl inom de ramar som anges av Högskoleverket.
4
Forskarutbildningen vid LiTH 1969-1999
– kort historik
Vi anser att sammanställningen av statistik om olika delar av forskarutbildningen behöver en bakgrund om forskarutbildningens utveckling vid LiTH. En kortfat-tad historik i punktform för perioden 1969-1999 återfinns i bilaga 1.
5
Forskarutbildningens förutsättningar
Det är inte möjligt och det ingår knappast i uppdraget att här göra en komplett redovisning av forskarutbildningens förutsättningar. Vi har valt att statistiskt bely-sa rekryteringen till forskarutbildning bely-samt visbely-sa viktiga resursfrågor som handle-darkapacitet, finansiering av forskning och forskarutbildning samt doktorander-nas studiestöd. Uppgifterna gäller perioden 1990-1999 men vissa jämförelser görs med tiden före 1990.
5.1 Rekrytering - antalet antagna 1981-1999
En sammanfattning av antagningen under perioden 1981-1999 ges i följande sam-manställning:
Tabell 1 Antalet nyantagna till forskarstudier 1981-1999
År Antal nyantagna1) Varav kvinnor Genomsnittl. antagning/år
1981-84 275 25 (9%) 70
1985-89 506 80 (16%) 100
1990-94 444 71 (16%) 90
1995-99 601 125 (21%) 120
Medianålder vid antagningen är 26,0 år. Någon större skillnad mellan olika peri-oder eller mellan män och kvinnor föreligger inte.
Under en 10-årsperiod, från 1985 till 1995, var, som framgår av tabell 1, antalet nyantagna forskarstuderande knappt 100 per år. Efter 1995 ökade tillströmning-en och antagningstal på i gtillströmning-enomsnitt 120 studtillströmning-enter redovisas. Viktiga faktorer, som styr antagningen, är tillgången på studenter och på resurser till studiefinansi-ering. Studenttillgången beror dels på examinationen i grundutbildningen dels på studenternas intresse för forskarstudier. Det senare är uppenbart konjunkturbero-ende. När arbetsmarknaden för civilingenjörer och naturvetare är god eller myck-et god och lönelägmyck-et gynnsamt kan dmyck-et vara svårt att rekrytera till forskarstudier. Införandet av doktorandtjänster samt näringslivets ökade intresse för forskarut-bildade civilingenjörer, naturvetare och ekonomer har generellt stimulerat till-strömningen till forskarutbildning.
Tabell 2 Totala antalet forskarstuderande 1981-1999
År/Aktivitet (%) 0 1-25 26-50 51-75 76-100 Totalt Varav kvinnor Antal 1981 75 75 32 23 133 338 15 1990 95 56 46 0 302 499 74 1993 67 93 77 154 162 553 91 1996 61 101 81 174 179 596 103 1999 98 96 92 65 334 685 132
Det totala antalet forskarstuderande har fördubblats under perioden 1981-1999. Uppgången i de båda högsta aktivitetsintervallen är totalt sett ännu större. En vik-tig förändring är också att andelen kvinnor har ökat från 4% av det totala anta-let antagna till 19%. Ytterligare antagningsdata redovisas i bilaga 2.
Regeringen har från och med 1997 fastställt examensmål för forskarutbildningen. För kalenderåret 2000 är detta för LiTH (tekniskt vetenskapsområde) minst 89 avlagda doktorsexamina och för perioden 2001-2004 minst 297 avlagda doktor-sexamina dvs 74 per år. Licentiatexamen och doktorsexamen föregången av licen-tiatexamen räknas som en halv examen. Examensmålen är preliminära och kan komma att ändras. För att uppnå nu angivna mål krävs sannolikt både ökad rekrytering och förbättrad examinationskvot vid LiTH.
5.2 Rekrytering - behörighetsgivande utbildning
I tabell 3 redovisas, översiktligt, var nyantagna forskarstuderande kalenderåren 1993, 1996, 1997, 1998 och 1999 fått sin behörighetsgivande utbildning.
9
Tabell 3 Rekrytering till forskarutbildning – lärosäte för behörighetsgivande utbildning
Antagningsår 1993 1996 1997 1998 1999 Antal antagna 92 131 108 132 119
Grundutbildning vid % % % % %
LiU/LiTH 64 58 55 55 56
Annat svenskt lärosäte 20 26 24 26 22 Utländskt lärosäte 13 14 17 19 22
Ingen uppgift 3 3 5 1
Andel kvinnor 18 20 20 22 20
Avsikten var ursprungligen att begränsa studien till tre kalenderår på 1990-talet, 1993, 1996 och 1999 för att täcka decenniet. Årskullen 1993 är ganska liten och för att få bättre statistiskt underlag utvidgades studien med två år. Några obser-vationer: under perioden sker det en betydande rekrytering utanför LiU/LiTH dels inom Sverige dels utomlands. Av det kompletta underlaget framgår att av externt rekryterade forskarstuderande med svensk grundutbildning har de flesta studerat vid Lunds universitet (24 nyantagna under perioden). Därefter kommer Uppsala universitet (23), KTH (18), Luleå tekniska universitet (15), Stockholms universitet (9), Chalmers (8), Göteborgs universitet (6) samt ytterligare några universitet med mindre antal. Ett 20-tal av de nyantagna har studerat vid en högskola. Störst är övergången från Mälardalens högskola med åtta nyantagna och från Högskolan i Skövde, tre nyantagna.
För studenter med utländsk grundutbildning är informationen om studieland i vissa fall ofullständig. Ett relativt stort antal studerande kommer från Kina, Tyskland och USA. Ett fåtal eller enstaka studerande kommer från Australien, Bosnien, Bulgarien, Danmark, England, Estland, Finland, Frankrike, Iran, Italien, Kanada, Lettland, Litauen, Malaysia, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Sydkorea, Tjeckien och Vietnam.
WITAS-projektet, finansierat av Wallenberg-stiftelsen, är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Linköpings Universitet med inriktning på utveckling av IT för autonoma system, till exempel flygfarkoster. Här testar två av projektets medarbetare, en doktorand vid Institutionen för datavetenskap och en
gästfors-11
Tabell 4 Behörighetsgivande utbildning (utbildningsprogram eller motsvarande)
Antagningsår 1993 1996 1997 1998 1999
Antal antagna 92 131 108 132 119
% % % % %
Andel antagna med
- sv. civ.ing.-examen1) 54 45 56 46 45
- annan tekn. examen2) 4 2 3 6 6
- datavet. & fil.examen3) 22 29 16 26 24
- ekon. examen4) 3 8 4 1 2
- utländsk examen 13 14 17 19 22
- annan utbildning 3 3 5 1 1
Svensk civilingenjörsutbildning är, inte oväntat, den mest förekommande behörig-hetsgivande utbildningen även om dess andel har minskat sett i ett längre per-spektiv. Under perioden 1993-1999 är minskningen blygsam men det finns indi-kationer på att andelen har gått ner avsevärt mer om jämförelse görs med läget i början och i mitten av 1980-talet. I verksamhetsberättelsen för 1985/86 finns upp-giften att ca 60% av nyantagna forskarstuderande är civilingenjörer. Å andra sidan finns bland de utländska studerande sådana som har teknisk grundutbild-ning som är jämförbar med svensk civilingenjörsutbildgrundutbild-ning. Dessutom tillkommer ”annan teknisk examen” som står för teknisk kandidat/magister eller högskole-ingenjör, examina som inte förekom som behörighetsgivande utbildningar för fors-karutbildning under 1980-talet.
1) svensk civilingenjörsexamen
2) teknisk kandidat/magister, högskoleingenjörsexamen
3) datavetenskaplig och filosofisk examen, i de flesta fall med naturvetenskapligt innehåll 4) ekonomie magister (motsv.)
Tabell 5 Andel nyantagna forskarstuderande med svensk civilingenjörsexamen
Institution/år 1993 1996 1997 1998 1999 Andel med
civ.-ing-examen % % % % % EKI1) 80 40 33 75 -IDA 21 17 29 27 23 IFM 53 21 38 31 32 IKP 92 81 78 50 56 IMT 67 40 75 100 67 IPE - - 100 67 -ISY 88 95 80 89 92 ITN2) - - - 60 -MAI - 45 67 50 50 INR3) - 100 100 - -LiTH totalt 54 45 56 46 45
Inte oväntat har ISY, IKP, IPE och IMT de största andelarna civilingenjörer av de forskarstuderande. De successiva förändringarna på IKP beror främst på antag-ningen av ett ökat antal utländska studerande samt antagning av svenska stude-rande med annan förutbildning främst i ämnena energisystem och industriell arbetsvetenskap.
Tabell 6 Fördelning på civilingenjörsprogram
År 1993 1996 1997 1998 1999 1993-1999 Antal civ.ing. 50 59 60 61 54 284 Program % % % % % % M-LiTH 14 14 23 13 20 17 Y-LiTH 32 34 30 33 33 32 I-LiTH 14 8 18 10 4 11 D-LiTH 28 19 5 16 15 16 TB-LiTH - - - - 7 1 Annan svensk TH 12 25 23 28 20 22
Ca en tredjedel av nyantagna forskarstuderande med civilingenjörsexamen (under
1) EKI antog inga forskarstuderande 1999 2) ITN antog sina första forskarstuderande 1998
3) Ämnet teknisk audiologi vid INR (institutionen för nervsystem och röre l s e o rgan vid Hälsouniversitetet) är forskarutbildningsämne vid LiTH
13
perioden 1993-1999) kommer från Y-linjen. M- och D-programmen har ungefär samma andel medan I-programmet ligger lägst av de äldre programmen. Sett i relation till antalet civilingenjörsexamina är I-studenternas övergång till fors-karutbildning låg. I tabell 7 visas andelen civilingenjörer från LiTH som övergår till forskarutbildning under de aktuella åren på 1990-talet.
Tabell 7 Andelen civilingenjörer (i relation till examinationen inom resp.program) som övergår till forskarutbildning
År 1993 1996 1997 1998 1999 1993-1999 Andel (%) Program M 8 8 14 8 12 10 Y 11 17 16 13 15 14 I 5 3 7 4 1 4 D 19 14 4 15 10 12 TB1) - - - - 36 36 LiTH totalt 10 10 10 9 9 10
Andelen civilingenjörer som går till forskarutbildning under de angivna åren på 1990-talet är lägre än vad som redovisas i verksamhetsberättelser (VB) från 1980-talet. I VB 1985/86 anges att andelen av utexaminerade civilingenjörer vid LiTH (totalt) som går till forskarutbildning är ca 15%.
5.3 Handledarresurser
Enligt regler fastställda av LiTHs styrelse skall handledare i forskarutbildningen utses bland docentkompetenta lärare i fakulteten. Även docenter utanför LiTH kan utses. Forskarassistenter kan utses till biträdande handledare. Gruppen hand-ledare/biträdande handledare utgörs sålunda av professorer, adjungerade profes-sorer, övriga docentkompetenta lärare (främst lektorer) samt forskarassistenter. De samlade personella resurserna för handledning är avgörande för forskarutbildnin-gens effektivitet och kvalitet.
5.3.1 Professorer och adjungerade professorer
Riksdagen fattade 1968 principbeslut om 25 professurer vid LiTH. Dessa inrätta-des och tillsattes under perioden 1969-1973. Hit hörde t ex professurerna i tilläm-pad matematik, informationsbehandling särskilt numerisk analys, materiefysik och hållfasthetslära. Under perioden 1974-1989 inrättade regeringen, efter
fram-1) Teknisk biologi (TB) har en stor andel forskarstuderande 1999. Det beror sannolikt på att pro-grammet detta år utexaminerade den första kullen civilingenjörer.
ställningar från Linköpings universitet, ytterligare nio professurer bl a i informa-tionsbehandling särskilt datalogi, kvalitetsteknik, ytors fysik och kemi, biomedi-cinsk instrumentteknik, bildbehandling och fordonssystem. Från och med 1980 kunde universitetet inrätta s.k. extra professurer. Numera inrättas och tillsätts som bekant alla professorer på lokal nivå. Från och med 1998 kan professorskompe-tenta lektorer, efter ansökan, befordras till anställning som professor. I följande tabeller redovisas antalet professorer och antalet adjungerade professorer vid LiTHs institutioner 1980-1999.
Tabell 8 Antalet professorer 1980-1999
Institution 1980 1985 1990 1995 1999 EKI 3 4 4 4 4 IDA - 1 3 8 10 IFM 4 5 7 11 26 IKP 8 9 9 11 14 IMT 2 3 4 4 4 IPE 1 2 2 1 2 ISY 6 6 8 8 11 ITN - - - - 2 MAI 4 3 5 7 7 LiTH totalt 28 33 42 54 80
Tabell 9 Antalet adjungerade professorer 1980-1999
Institution 1980 1985 1990 1995 1999 EKI 1 3 3 4 5 IDA - 1 1 3 8 IFM 2 1 2 6 5 IKP - 1 1 1 2 IMT - - 1 - -IPE - - - - -ISY 1 2 1 - 1 ITN - - - - 3 MAI - - 1 1 -LiTH totalt 4 8 10 15 24 5.3.2 Oavlönade docenter
De första docentprövningarna vid LiTH ägde rum 1974. Totalt har under perio-den 1974-1999 186 doktorer (teknologie, filosofie, ekonomie) utnämnts till
oav-15 1) IDA inrättades 1983
2) ITN inrättades 1997
lönade docenter. Ett stort antal av dessa finns kvar vid högskolan som professo-rer eller lektoprofesso-rer och fungerar som forskarhandledare. Ett icke obetydligt antal har gått till andra universitet/högskolor, till andra myndigheter och organisatio-ner eller till näringslivet. I Fig.1 visas docentutnämningarna 1974-1999.
Fig. 1 Antalet utnämningar till docent
I följande tabell redovisas antalet docentutnämningar per institution under perio-den 1974-1999. En tredjedel av antalet docentutnämningar under 25 år har skett under 4-årsperioden 1996-1999.
Tabell 10 Antalet oavlönade docenter utnämnda 1974 - 1999
Institution 1974- 1981- 1986- 1991- 1996- Totalt 1980 1985 1990 1995 1999 74-99 EKI 2 1 4 3 2 12 IDA1) - 1 5 9 12 27 IFM 3 10 14 14 22 63 IKP 1 2 3 11 9 26 IMT 1 2 - 1 5 9 IPE 2 1 - 2 1 6 ISY 3 1 2 6 4 16 ITN2/ - - - - 1 1 MAI 3 3 6 8 6 26 LiTH totalt 15 21 34 54 62 186 Antal År
5.3.3 Lektorer/docenter
LADOK ger information om huvudhandledare och biträdande handledare . Informationen, som institutionerna själva svarar för, är f.n. inte helt komplett. Vi har ändå ansett det vara viktigt att belysa lektorers/docenters insatser som hand-ledare. I följande sammanställning visas det antal universitetslektorer (motsv.), som enligt LADOK varit huvudhandledare för avhandlingar som lett till licentiat-och/eller doktorsexamen under 5-årsperioden 1994-1998, antalet avhandlingar som handletts av dessa handledare samt det totala antalet avhandlingar på insti-tutionen under samma period. Ett antal av dessa lektorer har sedan 1999 efter särskild prövning anställts som professorer.
Tabell 11 Lektorer/docenter som handledare 1994-1998
Institution Antalet univ.lekt./ Antalet avhandlingar som Totala antalet handledare handletts av univ. lekt. avhandlingar
EKI 3 4 20 IDA 12 55 101 IFM 10 47 165 IKP 5 12 114 IMT 3 5 15 IPE 1 2 5 ISY 8 22 94 MAI 9 18 42 5.3.4 Forskarassistenter
1998 hade LiTH totalt 46 forskarassistenttjänster fördelade på institutioner enligt följande:
EKI 1, IDA 10, IFM 12, IKP 12, IMT 6 och ISY 5 tjänster. Situationen 1999 var i stort sett oförändrad.
5.4 Finansiering av forskning och forskarutbildning
Forskning och forskarutbildning är i hög grad integrerade. Det är därför svårt att göra en särredovisning av verksamheternas intäkter. Dessa består dels av anslag över statsbudgeten, s.k. fakultetsanslag dels av externa resurser som här-rör från olika källor. De viktigaste är forskningsråd och forskningsstiftelser, sek-torsorgan av olika slag, EU (genom ramprogrammen) samt, i mindre omfattning, näringslivet. I redovisningen av hur forskarutbildningen byggts upp vid LiTH (bilaga 1) anges hur de olika anslagstyperna har utvecklats från starten 1969. I följande tabell ges en mera detaljerad redovisning för perioden 1990-1999.
17
Tabell 12 Finansiering av forskning och forskarutbildning
Institution
Fakultetsanslag, Mkr Externa intäkter, Mkr 93/94 95/96 1997 1999 93/94 95/96 1997 1999 EKI 5 6 6 7 11 22 22 29 IDA 18 17 20 20 31 36 50 64 IFM 23 23 25 29 45 68 112 120 IKP 24 24 24 25 21 31 45 62 IMT 6 5 6 6 5 8 13 16 IPE 2 2 2 2 2 0 0 2 ISY 22 21 22 22 22 22 29 26 ITN - - - 10 - - - 5 MAI 10 10 11 10 5 11 10 14 SUMMA 110 108 116 131 142 198 281 338
Källa: Uppgifter 93/94 ur LiTH:s verksamhetsberättelse, i övrigt ur universitetets bokförings-system Agresso.
Anslagsutvecklingen kännetecknas av att fakultetsanslagen ökat mycket litet under perioden medan de externa intäkterna mer än fördubblats för LiTH totalt. Problemen med denna utveckling är välkända vid de tekniska högskolorna men nivåskillnaden mellan den långsiktig basfinansieringen och den externa finansier-ingen är mest uttalad vid LiTH.
5.5 Studiefinansiering (studiestöd)
I bilaga 3 finns en redogörelse för de olika system för studiestöd som förekommit sedan 1969. Vid de tekniska fakulteterna utgör sedan höstterminen 1992 dokto-randtjänsten den helt dominerande formen för studiestöd. I tabell 13 redovisas LiTH-institutionernas innehav av doktorandtjänster under perioden 1992-1999.
Tabell 13 Antalet1)doktorandtjänster 1992-1999 Institutioner 1992 1993 1995 1997 1999 EKI 8 9 12 11 13 IDA 59 70 77 56 84 IFM 74 76 80 99 111 IKP 52 73 67 75 83 IMT 5 13 12 15 21 IPE 3 3 1 2 4 ISY 72 53 69 60 48 ITN - - - - 11 MAI 25 24 23 30 32 INR2) - - 2 2 3 LiTH totalt 298 321 343 350 410
Andra former för studiefinansiering är utbildningsbidrag (i början av 1990-talet ca 30 per läsår men senare i mindre omfattning), del av adjunkts- eller lektorstjänst (förekommer i liten omfattning) samt extern finansiering.
6
Forskarutbildningens genomförande
Frågor om handledning, examination, lärarnas och doktorandernas arbetssitua-tion behandlas i de två rapporterna ”Doktorander om forskarutbildning” (juni 1998) och ”Handledare om forskarutbildning” (juni 1999). Här redovisas vissa statistiska uppgifter om utbildningens struktur, utbildningsprocessen och om exa-minationen.
6.1 Strukturfrågor
6.1.1 Ämnen i vilka forskarutbildning anordnas
I högskoleförordningen föreskrivs att fakultetsnämnden, inom sitt ansvarsområde, skall fastställa i vilka ämnen forskarutbildning skall anordnas. Dessa beslut tas årligen och en genomgång av besluten ger en bra bild av hur forskarutbildningen vuxit fram vid LiTH. Med stöd av LiTHs verksamhetsberättelser (VB) kan följan-de redovisning lämnas. I VB för 1974/75 anges att forskarutbildning förekommer i 28 ämnen och 1979/80 i 31 ämnen. Dessa torde i stort sett motsvara befintliga professurer inklusive den skyldighet som LiTH hade att meddela forskarutbildning i fysik, matematik, matematisk statistik och företagsekonomi för studerande vid den filosofiska fakulteten. 1989/90 är antalet ämnen 42. Bland nya ämnen kan
1) Avser resp höstterminer; källa:LADOK 2) INR är en HU-institution (se tabell 5)
19
nämnas ytors fysik och kemi, kemisk fysik, elektroniska komponenter samt biofy-sik och teoretisk biologi baserade på nya tjänster i vissa fall och på befintlig kom-petens inom den filosofiska fakulteten. Under 1990-talet tillfördes netto ytterli-gare 16 ämnen bl a fordonssystem, mekanisk värmeteori och strömningslära, tek-nisk mekanik och bildkodning samt tre ämnen vid INT i Norrköping - medietek-nik, infrainformatik och tillämpad matematisk fysik. Det händer också att ämnen avvecklas. Vid utgången av 1999 var antalet ämnen 58. Följande tabell visar anta-let forskarutbildningsämnen vid de olika institutionerna 1980-1999.
Tabell 14 Antalet ämnen inom vilka forskarutbildning meddelas
Institution/år 1980 1990 1993 1996 1999 EKI 5 4 4 4 5 IDA - 3 6 6 6 IFM 6 10 13 13 14 IKP 5 10 10 12 12 IMT 2 3 3 3 4 IPE 1 2 1 1 1 ISY 6 6 7 8 8 ITN - - - - 3 MAI 6 4 - 4 4 INR - - - 1 1 LiTH 31 42 44 52 58 6.1.2 Kursdel - avhandlingsdel
Forskarutbildningen omfattar som bekant en kursdel och en avhandlingsdel. I Högskoleförordningen anges att ”författandet av avhandlingen skall motsvara studier om minst 80 poäng”. Kursdelen vid LiTHs institutioner omfattar normalt 60-80 poäng. Förändringarna över tid (1978-2000) är mycket små. EKI, IDA, IPE och MAI har genomgående en kursdel på 80 poäng, IFM och IMT 60 poäng medan ISY och IKP har 60-80 poäng. De flesta tekniska ämnen har kravet 60 poäng. Från den regeln avviker reglerteknik och fordonssystem vid ISY med 80 poäng samt fluid och mekanisk systemteknik med 60-80 poäng. Vidare har kvali-tetsteknik vid IKP kravet 80 poäng.
Frågan om poängfördelningen mellan kurs- och avhandlingsdelarna har fått aktu-alitet genom en utredning med titeln ”Högskolans styrning” (SOU 2000:82). Utredningen behandlar frågor om grundutbildning, forskning och forskarutbild-ning och föreslår bl a ett nytt sätt att fördela resurser till forskarutbildforskarutbild-ningen. I detta sammanhang sägs bl a följande beträffande forskarutbildningen i europeis-ka länder och USA: ”En klar tendens är att utbildningsdelen i forseuropeis-karutbildning- forskarutbildning-en ökar och att kravforskarutbildning-en på volym och gforskarutbildning-enomströmning likaså ökar. Forskarutbildningen blir mera utbildning och mindre forskning”.
Vi har fått kommentarer från några handledare på detta. Svaret är att kurskravet betonas starkare än tidigare både vad gäller kursmängd och kvalitet. Detta behö-ver dock i sig inte innebära att poängtalen för kursdelen har ökar.
6.1.3 Forskarskolor
Flera LiTH-institutioner/ämnen har organiserat forskarutbildningen i forskarsko-lor (Graduate Schools). Syftet är främst att höja utbildningens kvalitet och effek-tivitet. Forskarskolan betonar värdet av en sammanhållen forskarutbildning vars syfte också är att ge en bred kompetens. Antagningen är därför gemensam, oftast vid ett tillfälle per läsår. Handledningen ombesörjs av huvudhandledare och biträ-dande handledare för att skapa ett brett stöd för avhandlingsarbetet. Kursdelen är av central betydelse för att ge en bred kompetens. Vidare utmärks forskarskolan av samarbete med andra universitet och högskolor nationellt och/eller internatio-nellt samt med näringslivet. Normalt sker antagning till ett forskarutbildningsäm-ne. Vid forskarskolor som finansieras av Stiftelsen för Statistisk Forkning (SSF) finns oftast internationella utvärderingsgrupper som följer verksamheten. De första forskarskolorna vid LiTH startade läsåret 1993/94 med stöd av särskil-da medel från utbildningsdepartementet. Senare överfördes uppdraget att fördela dessa medel till FRN. IDA var en av de institutioner som tidigt satsade på fors-karskola. Den omfattade samtliga forskarstudieämnen vid institutionen. Antalet aktiva doktorander uppgick i det inledande skedet till ca 100. Verksamheten har fortsatt men med annan finansiering. Den nu aktuella utformningen innebär att de forskarstuderande kan tillhöra den breda forskarskolan i datavetenskap alterna-tivt någon av de specialinriktade forskarskolorna ECSEL, HMI, IMIE, ARTES etc. med finansiering från SSF.
Följande forskarskolor med finansiering från SSF är verksamma vid och admini-streras av LiTH:
ECSEL Excellence Center in Computer Science and Systems Engineerig in Linköping
ENDREA The Swedish Engineering Design Research and Education Agenda
ENERGY SYSTEMS National Program of Research and Graduate Study FORUM SCIENTUM
HMI Graduate School for Human interaction
IMIE I n t e rnational Graduate School of Management and Industrial Engineering
Här lämnas, som exempel, kortfattade beskrivningar av IMIE och FORUM SCI-ENTUM.
IMIE fanns med i SSFs första stora programsatsning i juni 1995. Då hade redan ett doktors- och licentiatprogram varit i gång sedan februari. Forskarskolan foku-serar på integrationen mellan teknik, management och ekonomi. Den första antag-ningen ägde rum 1995 med 118 sökande varav 14 antogs till forskarstudier.
21
Forskarskolan har behållit sin attraktivitet och de följande ansökningstillfällena har också haft höga ansökningssiffror. 1996 antogs 11 personer, 1997, 13, 1998, 11 och 2000, 9 personer. År 1999 var det ingen antagning. Av hittills antagna 58 studerande är 15 kvinnor.
FORUM SCIENTUM beviljades anslag i december 1995 och startade sina aktivi-teter i september 1996 med 24 studenter. Verksamheten omfattar en forskarskola inom naturvetenskap, teknik och biomedicinska vetenskaper samt ett forsk-ningsprogram som är baserat på sensorteknik. Under perioden 1996-1999 antogs 41 studerande varav 22 kvinnor. Av studenterna har 20 sin grundexamen från Linköpings universitet, 16 har examen från annat svenskt lärosäte och 5 från utländskt universitet. Även FORUM SCIENTUM kan redovisa mycket höga ansökningssiffror.
6.2 Uppföljning av utbildning 6.2.1 Uppföljning av årskullar
Det har länge saknats bra datatekniska hjälpmedel för en effektiv uppföljning av forskarutbildningen. Ett utvecklingsarbete pågår dock. Det finns nu möjlighet att få ut information från LADOK om antagning till forskarutbildning, om aktivitet, om studiefinansiering, om examination samt om årskullars status idag.
En intressant möjlighet är, som nämns ovan, att studera årskullarnas status.1)
Med en årskull avses samtliga forskarstuderande med gemensamt antagningsår. Beskrivningen fokuserar i detta fall på vad som hänt med dessa årskullar när de observeras idag. I systemet, som det nu är uppbyggt, tillhör de forskarstuderande i en årskurs en av följande kategorier:
aktiva individer med pågående studier men utan examen,
licD individer med licentiatexamen samt pågående studier till doktor, lic individer som slutat efter licentiatexamen,
dok(lic) individer med både licentiat- och doktorsexamen dok individer med enbart doktorsexamen
slutat individer som slutat utan examen
1) Tyvärr går det ännu bara att se läget idag, inte att gå tillbaka till godtycklig tidpunkt. Om en följd av årskullar studeras under antagandet att villkoren är i stort sett desamma år från år går det ändå att göra uppföljningar av stort intresse. Systemet är under utveckling och information från godtyckligt vald tidpunkt kommer att vara tillgänglig så småningom. Bilagorna 4-6 nedan grundar sig på data i LADOK per 25 augusti 2000.
Vi har valt att studera årskullarna 1985-1998 för LiTH totalt och för samtliga institutioner. För LiTH totalt (bilaga 4) syns det f.n. vara möjligt att uppnå att ca 50% av en årskull når doktorsexamen. Om samtliga doktorander i licD-gruppen tar doktorsexamen blir andelen med doktorsexamen strax under 60%. Nivån för ”slutexamen” (doktors- eller licentiatexamen som slutexamen) ligger på 60-65%. Om licD gruppen adderas uppnås ca 70%. I klartext innebär detta att 70% av de forskarstuderande i en årskull i bästa fall avlägger en slutexamen. Resultatet kan jämföras med civilingenjörsutbildningen där den s.k. examinationskvoten ligger strax under 70%.
I bilagorna 5:1 - 5:4 visas för IDA, IFM, IKP, och ISY dels med siffror dels i dia-gram andelen forskarstuderande i varje årskull som avlagt doktorsexamen eller en slutexamen. LicD-doktoranderna dvs gruppen som fortsätter studierna efter licen-tiatexamen har som ”potentiella doktorer” lagts till andelen som redan avlagt doktors- resp slutexamen. I bilagorna 5:5 - 5:6 visas resultat för övriga institu-tioner (EKI, IMT, IPE och MAI).1)
Bilaga 5 avslutas med ett exempel på en examensmatrix (5:7) som visar examina-tionen (doktorsexamen) dels per årskull dels per kalenderår för perioden 1972-1999. Dessutom anges årskullarnas storlek vilket gör det möjligt att beräkna exa-minationskvoter direkt ur diagrammet.
Fig. 2 visar andelen studieavbrott för de olika institutionerna för antagningarna 1985-1998 resp. 1989-1998.
Andel (%)
Fig. 2 Andel antagna, 1985-1998 resp 1989-1998, som avbrutit studierna utan examen.
1) Applikationen ”Årskullars status idag” fungerar så att om en forskarstuderande byter institu-tion och således undergår ny antagning kommer en ev. examen att tillskrivas såväl den instituinstitu-tion där studierna startat som den där studierna avslutas. Antalet sådana byten mellan institutionerna under den period, 1985-1998, som här studeras är relativt litet.
Doktorand med näsa för sensorer. Vid avdelningen för Tillämpad fysik och kompetenscentret S-SENCE vid Institutionen för fysik och mätteknik forskas det bl.a. om den elektroniska näsan och dess olika tillämpningar i samarbete med svensk industri. Liksom i all forskning vid universiteten står doktoranderna för mycket av forskningsarbetet även i ett kompetenscentrum.
6.3 Examination, utvärdering
Forskning och forskarutbildning utvärderas fortlöpande genom granskningar av opponenter och betygsnämnder vid disputationer, i samband med internationell publicering och även vid tillsättning av vetenskapliga tjänster. Forsknings-finansiärerna d.v.s. forskningsstiftelserna, forskningsråden och sektorsorganen genomför dessutom egna ämnesvisa utvärderingar. Detta gäller särskilt Stiftelsen för Strategisk Forskning som normalt genomför utvärderingar före beslut om resurser, efter halva projekttiden samt vid projekttidens slut för att ta ställning till ev. nya bevillningar. Dåvarande NUTEK (nu Vinnova) har liknande utvärderings-schema för kompetenscentra.
En viktig del av kvalitetskontrollen inom forskarutbildningen sker i samband med disputationen. Det läggs ner ett stort arbete på att utse opponenter och betygs-nämnder för att få en grundlig genomlysning och bedömning av det framlagda arbetet. En majoritet av opponenterna kommer från utländska universitet. Även betygsnämnderna har en stor andel externa ledamöter. Licentiatavhandlingarna granskas under former som liknar doktorsdisputationen, t. ex med opponenter från andra universitet/högskolor.
Här redovisas resultaten av genomgångar av samtliga disputationer kalenderåren 1993, 1996 och 1999 vad gäller opponenter och betygsnämnder.
Den relativt höga avbrottsandelen för de båda ekonomiska insitutionerna, EKI och IPE, torde främst bero på att dessa redan under 1980-talet och tidigt på 1990-talet hade en ganska stor rekrytering av externa doktorander som i många fall bedrev forskarstudierna vid sidan av annat arbete.
6.2.2 Examensmål
Som nämnts har regeringen fastställt examensmål för forskarutbildningen. För LiTH gäller under 2000 målet lägst 89 examina. Licentiatexamen räknas som en halv och doktorsexamen som en hel examen. En doktorsexamen där licentiatexa-men tidigare tagits ut skall räknas som en halv exalicentiatexa-men. Målet för 4-årsperioden 2001-2004 är fastställt till lägst 297 examina dvs i genomsnitt lägst 74 per år. (Skillnaden mellan målen för 2000 och för tiden därefter beror på ”administrati-va beslut” på regeringsnivå.)
Med hjälp av informationen i bilaga 4:1 (för LiTH totalt) är det lätt att beräkna vilka examensnivåer (”examenspoäng”) som uppnåtts av årskullarna 1985 och senare. En sådan beräkning redovisas i bilaga 6. Resultaten ger underlag till beslut om hur många forskarstuderande som minst bör antas per år för att regeringens examensmål skall uppnås.
25 6.3.1 Opponenter
Tabell 15 Doktorsdisputationer 1993, 1996, 1999: Opponenternas hemländer
Hemland/år 1993 1996 1999 Antal opponenter 36 54 59 Australien 3 - -Danmark 3 7 6 Finland 2 3 3 Italien 1 3 2 Norge 1 4 2 Sverige 8 9 10 Tyskland 3 6 6 Storbritannien 2 3 6 USA 6 13 12 Övriga länder 7 6 12
Andel (%) utl. opponenter 78 83 83
Bland övriga länder kan nämnas Chile, Frankrike, Japan, Kanada, Nederländerna, Portugal, Ryssland, Schweiz, Spanien och Österrike.
6.3.2 Betygsnämnder
Tabell 16 Doktorsdisputationer 1993, 1996, 1999: Ledamöter i betygsnämnder
“Hemvist”/år 1993 1996 1999 Antal betygsnämnder 361) 54 591) Antal ledamöter 110 162 179 Chalmers 7 17 11 Näringslivet 11 8 20 KTH 10 18 16 LiTH 43 59 66
LiU (ej LiTH) 5 10 6
Lunds tekn.högskola (LTH) 3 8 14
Luleå tekn.universitet 3 2 5
Lunds universitet (ej LTH) 5 8 3 Mindre och medelst.högskolor 1 4 6
Stockholms universitet 2 2 7
Umeå universitet 4 2 1
Utländska universitet 4 8 11
Uppsala universitet 8 11 9
Övriga 4 5 4
Andel (%) ledamöter ”ej LiTH” 61 64 63
6.3.3 Jämställdhetsaspekter
I högskolelagen finns en föreskrift (1 kap.5 §) om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. När det gäl-ler opponenter elgäl-ler betygsnämnder finns inga ytterligare föreskrifter elgäl-ler tving-ande regler om åtgärder för att främja jämställdhet t ex genom att utse en viss andel kvinnor i dessa sammanhang.
Tabell 17 Antal/andel kvinnor som opponenter, ledamöter i betygsnämnd och respondenter
Kvinnor/År 1993 1996 1999
Antal opponenter 1 1 5
- Andel (%) 3 2 8
Antal ledamöter i betygsnämnd 3 6 11
- Andel (%) 3 3 6
Antal respondenter 9 11 11
- Andel (%) 25 20 19
27
7
Forskarutbildningens resultat
7.1 Examina
I bilaga 7 redovisas samtliga licentiat- och doktorsexamina vid LiTH under peri-oden 1971-1999. För periperi-oden 1990-1999 visas utfallet per institution och fors-karutbildningsämne. Licentiatexamen togs bort 1969 men återinfördes 1982. I föl-jande figur samt tabellerna (18 och 19) visas examinationen i stort.
Fig. 3 Antalet licentiat- och doktorsexamina 1972-1999 Tabell 18 Antalet licentiatexamina 1983 - 1999
Institution/År 1983-84 1985-89 1990-94 1995-99 Totalt EKI 3 4 8 15 30 IDA 4 25 41 74 144 IFM 11 49 70 64 194 IKP 9 33 67 78 187 IMT - 1 8 6 15 IPE - 1 5 2 8 ISY 3 29 50 52 134 MAI 3 11 18 32 64 LiTH 33 153 267 323 776 År Antal
Tabell 19 Antalet doktorsexamina 1972 - 1999 Institution/År 1972-79 1980-89 1990-99 Totalt EKI 6 16 15 37 IDA 5 19 61 85 IFM 13 62 148 223 IKP 7 38 67 112 IMT 2 11 17 30 IPE 1 5 5 11 ISY 6 28 73 107 INR - - 1 1 MAI 9 13 20 42 LiTH 49 192 407 648
Andelen kvinnor av examinerade doktorer 1972-1999 är 11%. Andelen kvinnor av antagna doktorander under perioden 1969-1995 (den antagningsperiod som ungefär motsvarar ovanstående examensperiod) är 13%.
7.2 Studietider, ålder vid examen
Tabell 20 Medianstudietider (år) för licentiat- och doktorsexamina avlagda 1990-1999
Licentiatexamen Doktorsexamen År Antal Md, studietid Antal Md, studietid
90 60 3,8 17 6,0 91 44 3,6 21 5,7 92 44 4,2 34 6,6 93 59 3,8 33 7,0 94 59 3,7 36 6,2 95 52 4,0 47 6,0 96 58 3,7 61 6,0 97 67 2,8 46 6,6 98 77 2,7 44 6,0 99 70 3,0 68 5,2
Medianstudietiderna för licentiatexamen är osäkra. Många studerande dröjer kor-tare eller längre tid med att ta ut sin examen. Den verkliga studietiden är därför sannolikt kortare än vad som framgår av sifferserien ovan som dock indikerar minskande studietid. För doktorerna är medianstudietiden för tiden 1990-1999 (405 examina) 6,1 år (för kvinnor 7,1 år). Medianstudietiden, ca 2 år utöver nomi-nell studietid, avspeglar bl a det faktum att doktoranderna deltar i verksamhet, t ex institutionsarbete, som inte är direkt kopplat till forskarstudierna. (Det är f.n.
29
inte möjligt att studera hur studiefinansieringen påverkar medianstudietiden annat än genom manuell hantering.)
Medianåldern vid examenstillfället för gruppen doktorander som utexaminerades 1990-1999 är 32 år (för kvinnor 33 år) och för licentiaterna 29 år (för kvinnor 30 år).
7.3 Doktorsavhandlingarna
I diskussionerna om gruppens uppdrag att statistiskt kartlägga forskarutbildning-en vid LiTH nämndes att det finns forskarutbildning-en uppfattning - mer eller mindre spridd - att kraven på doktorsavhandlingarna successivt har ökat och att detta bland annat har lett till ökade omfång dvs större avhandlingar i sidor räknat samt ev. ett stör-re antal publikationer i sammanläggningsavhandlingarna. Vi har bara funnit en metod att testa denna ”vaga” hypotes nämligen att gå igenom ett antal avhand-lingar från olika perioder av den totala tiden 1972-1999 samt räkna sidor, publi-kationer och författare. För att få ungefär jämförbara antal har vi på detta sätt gått igenom avhandlingarna försvarade 1975-1978, totalt 34 st, 1985-86, 31 st samt 1995 47 st. Totalt har alltså 112 avhandlingar blivit ”undersökta” på detta sätt. Vi är medvetna om metodens begränsningar men vill ändå summera resulta-tet. Fördelningen av monografier och sammanläggningsavhandlingar ser ut på föl-jande sätt.
Tabell 21 Andel avhandlingar (%); monografi-sammanläggningsavhandling
Period Monografier Sammanläggn.avhandlingar
% %
1975-78 65 35
1985-86 35 65
1995 40 60
Vid MAI, IDA, ISY och EKI dominerar monografierna starkt, vid IFM och IMT sammanläggningsavhandlingarna medan IKP och IPE har avhandlingar av båda slagen.
Vi har inte kunnat finna att avhandlingarna ökat i omfång mätt i antalet sidor, antalet publikationer eller i specifik författarinsats per publikation.
8
Var är doktorer och licentiater, examinerade vid
LiTH, anställda?
8.1 Bakgrund
Industrin efterfrågar inte forskarutbildad personal står det i LiTHs verksamhets-berättelse för läsåret 1993/94. Det var, under en lång följd av år, en allmänt spridd uppfattning inom de tekniska högskolorna baserad på uttalanden i olika
sam-manhang från företrädare för svensk industri. Frågan uppmärksammades också av regeringen. I forskningspropositionen 1993 betonas betydelsen av nära kontakt mellan de tekniska högskolorna och näringslivet. Inte minst understryks vikten av att forskarutbildade anställs i industrin. Det var näringslivets intresse eller brist på intresse för forskarutbildade som ledde till de första kartläggningarna vid LiTH av doktorernas arbetsmarknad. Chalmers tekniska högskola var också tidigt ute och så småningom utvecklades en metod för den här typen av studier. Vid LiTH sked-de uppföljningar genom fakultetskansliets försorg 1979/80, 1987/88, 1991/92 och 1993/94. Flera institutioner har gjort liknande kartläggningar.
8.2 Analys
Den nu genomförda undersökningen omfattar samtliga doktorer som rades under tiden 1972-1999, totalt 648 och samtliga licentiater som utexamine-rades under perioden 1983 - 1999 och som avslutat sina forskarstudier i och med licentiatexamen, totalt 305. Uppgifterna har på ett förtjänstfullt sätt samlats in av institutionerna, efter förberedande kontakter mellan projektgruppen och prefek-terna. För doktorerna är uppgifterna så gott som kompletta, för licentiaterna sak-nas, inte oväntat, information i ett antal fall. Uppgifter har sålunda erhållits för 99% av doktorerna och för 91% av licentiaterna.
Klassificeringen av yrkesverksamhet/anställning har, liksom i tidigare undersök-ningar, gjorts i följande kategorier:
- LiU/LiTH
- annat svenskt universitet - utländskt universitet - svensk högskola
- skolsektorn (grund och/eller gymnasieskolan) - annan myndighet (ej utbildningssektorn) - privat sektor, Sverige
- privat sektor, utomlands - övrigt
8.2.1 Resultat - doktorer
I tabell 22 ”Var är doktorer, examinerade vid LiTH, anställda?” ges en samman-fattning av hur nuvarande anställningar är fördelade på kategorier (se ovan) för hela gruppen av doktorer examinerade vid LiTH 1972-1999. I tabellen visas dels dessa uppgifter för LiTH totalt dels för varje institution. 70% av doktorerna har lämnat LiTH. Motsvarande siffra i verksamhetsberättelsen 1993/94 är 57%. De två tunga arbetsgivarna är dels LiU/LiTH (30% av doktorerna) dels privat sektor i Sverige, 36%. Åtta procent är anställda vid andra svenska universitet, vid myn-digheter utanför utbildningssektorn 6% och vid privat sektor utomlands 8%. Det är värt att notera att endast en doktor har arbete i skolväsendet.
31
Tabell 22 Var är doktorer, examinerade vid LiTH, anställda?
Institution EKI IDA IFM IKP IMT IPE ISY MAI Totalt Ant. doktors-examina 37 85 223 112 30 11 108 42 648 Andel (%) med anställning vid LiU/LiTH 32 29 26 26 47 18 28 55 30 Annat sv. univ. 8 13 6 8 7 9 9 7 8 Utl. univ. 8 5 6 4 3 27 3 5 5 Sv. högskola 14 5 1 6 13 - 4 2 4 Skolsektorn - - - - 3 - - - -Annan myndigh. - 6 9 1 13 18 5 10 6 Privat sektor, Sv 16 38 39 45 13 18 43 19 36 Privat sektor, utl 16 5 10 9 - 9 8 2 8
Övrigt 5 - 1 2 - - 1 - 1
Uppgift saknas - - 2 - - - 1
Skillnaderna mellan institutionerna är ibland förutsägbara ibland överraskande. Doktorer utbildade vid MAI och IMT stannar i störst utsträckning kvar vid LiTH, 55% av doktorerna från MAI och 47% av dem från IMT. MAIs relativt stora andel är lätt att förstå mot bakgrund av den kraftiga tillväxten inom grundutbild-ningen som skett fortlöpande sedan starten men tydligast under 1990-talet. När det gäller övergång till privat sektor leder IKP (54%, total siffra för Sverige och utomlands) tätt följd av ISY (51%). Även IFM och IDA har höga siffror, 49 resp 43%. Sett i absoluta tal är övergången från IFM till privat sektor 109 och från IDA 36 doktorer. Dessa siffror kan te sig överraskande höga med tanke på den stora expansion som de två institutionerna haft inom LiU/LiTH. EKI har lika stor andel doktorer till privat sektor utomlands som i Sverige, 16% till vardera dvs sammanlagt 32%, en siffra som är oväntat låg för en forskarutbildning som rim-ligen borde ha ett för näringslivet attraktivt innehåll.
I bilaga 8 visas hur övergången till olika anställningar har varierat under tiden 1972-1999. Generellt gäller att andelen anställda vid LiU/LiTH har avtagit medan övergången till privat sektor i Sverige visar en kraftig ökning. 1970-talet var ju på många sätt ett förlorat decennium för teknisk forskning och utbildning i extern belysning. Andelen doktorer till privat sektor var då följdriktigt låg, drygt 20%. På 1980-talet sker en viss ökning. Det var under den här perioden som diskussio-nen med industrin om behovet av tekniska doktorer pågick som mest intensivt. Den tydliga uppgången på 1990-talet till nivåer över 40% är sannolikt bara inled-ningen på en ökad extern efterfrågan på doktorer från LiTH. Det är inte osanno-likt att fakulteten kan få hård konkurrens av näringslivet vid rekryteringen till pro-fessurer och andra lärartjänster.
Totalt 9 företag har f.n. mer än tre doktorer från LiTH anställda I denna grupp ingår bl a Ericsson med 36 doktorer. Därefter kommer ABB med 24, Saab 23, Thin Film Electronics 9, Volvo 9, Acreo 7, Sectra 6, Nordic Sensor Technologies 4 och Scania 4. Myndigheter med många LiTH-doktorer är FOA, 28 doktorer och VTI, 6 doktorer. De stora koncernerna Ericsson, ABB och Saab representeras här av flera företag. (Se vidare bilaga 9).
68 doktorer, varav 3 kvinnor, utbildade vid LiTH, har anställning som professor. Fördelningen på institutioner samt anställning redovisas i följande tabell.
Tabell 23 LiTH-doktorer anställda som professorer
Institution EKI IDA IFM IKP IMT IPE ISY MAI Totalt Antal doktorer 4 13 21 8 4 1 11 6 68 Anställning LiU/LiTH 1 6 14 4 3 1 5 4 38 Annat svenskt univ./högsk. 2 5 6 3 1 - 5 - 22 Utl. univ. 1 2 1 1 - - 1 2 8
I bilaga 10 finns en förteckning över dessa professorer, institution/ämne där fors-karutbildningen genomförts samt nuvarande anställning.
8.2.2 Resultat - licentiater
Analysen gäller, som nämns ovan, licentiater som har avslutat sina forskarstudier, totalt 305. Av dessa saknas uppgifter för 27 eller 9%. Resultaten redovisas i tabell 24.
33
Tabell 24 Anställning för licentiater som avslutat sina forskarstudier
Institution EKI IDA IFM IKP IMT IPE ISY MAI Totalt Anställning Antal 13 78 45 85 6 1 50 27 305 Andel med anställning vid LiU/LiTH - 10 7 1 17 - 4 11 6 Annat sv.univ. 8 9 11 5 - - 2 8 7 Utländskt univ. - 1 - 1 - - 2 - 1 Svensk högsk. 8 8 - 5 - - 6 7 5 Annan myndigh. - 12 11 7 - - 4 8 8 Priv.sektor,Sv 69 53 33 78 67 100 74 44 61 Priv.sektor, Utl 8 5 2 2 17 - 2 7 4 Övrigt 8 - - - -Uppg.saknas - 3 36 1 - - 6 15 9
Här dominerar privat sektor, Sverige i än högre grad än vad fallet är för dokto-rerna, 61% jämfört med 36%. Universitet och högskolor är sammantaget en stor arbetsgivare.
I bilaga 11 visas typen av anställning vid olika tidsperioder och i bilaga 12 en för-teckning över företag som har licentiater från LiTH anställda. Ericsson, Saab och ABB har flest anställda, 28, 27 resp 10.
9
Nyckeltal
Syftet med de utvärderingar som Högskoleverket (HSV) kommer att genomföra karakteriseras med orden kontroll, utveckling, information och jämförelse. De två sistnämnda gäller främst studenternas behov av lättillgängliga uppgifter inför valet av utbildning. Informationen skall då vara sådan att studenterna kan jämföra olika utbildningar inom och utom landet för att avgöra vilken utbildning som är bäst. För detta behövs en uppsättning av nya väldefinierade nyckeltal. Det är inte trivialt vare sig att definiera sådana tal eller – för en grupp av högskolor - att använda dem på ett likformigt sätt.
Projektgruppen föreslår att FoFu-nämnden vid slutet av varje verksamhetsår beskriver resultaten med ett antal nyckeltal. Vårt förslag är mera långtgående än tidigare uppsättningar av nyckeltal och det bygger i stor utsträckning på den kart-läggning som nu genomförs. I bilaga 13 finns ett förslag till nyckeltal dels sådana som tas fram varje år dels sådana som tas fram en gång var fjärde år motsvaran-de periomotsvaran-den för motsvaran-den forskningspolitiska propositionen.
10
Sammanfattning
- Rekryteringen (avsnitt 5.1-5.2) under perioden 1990-1999 har fått en grundlig statistisk belysning som, tillsammans med data från tidigare årsredogörelser, ger underlag till bl a följande slutsatser. Det har skett en viss breddning av rekryter-ingen till forskarutbildnrekryter-ingen vid LiTH dels genom ökad antagning av studen-ter från andra universitet/högskolor inom och utanför Sverige dels också genom en ökad tillströmning från andra utbildningsprogram än de tekniska. Detta har medfört en minskning av andelen forskarstuderande med svensk civilingenjörs-utbildning. Endast ca 10% av nyutexaminerade civilingenjörer från LiTH går nu vidare till forskarutbildning vilket är en minskning jämfört med 1980-talet då andelen var omkring 15%. (LiTHs mål är 20%). Rekryteringen av civilingenjör-er till forskarutbildning är i hög grad konjunkturbcivilingenjör-eroende. Undcivilingenjör-er 1990-talet har situationen varierat från god tillgång 1992-1994 till uppenbara bristproblem vid ett flertal institutioner efter 1995. Detta gäller i synnerhet ämnen som rekryte-rar i konkurrens med näringslivet.
- Resurserna till handledning (5.3) har vuxit avsevärt under 1990-talet, såväl de personella som de ekonomiska. Antalet handledare har ökat och även kompe-tensen i gruppen av yngre handledare vilket bäst illustreras av antalet docentut-nämningar. Totalt hat 186 doktorer utnämnts till oavlönad docent under perio-den 1974 (då perio-den första docentprövningen ägde rum) till och med 1999. Av dessa har ca en tredjedel utnämnts under perioden 1996-1999. De ökade eko-nomiska resurserna (5.4) har främst kommit från Stiftelsen för Strategisk Forskning där LiTH i konkurrens med övriga universitet och högskolor varit en av de största anslagsmottagarna. Studiefinansieringen (5.5) har fått en bra lös-ning genom att flertalet forskarstuderande nu erhåller doktorandtjänster. - Tillkomsten av forskarskolor (6.1.3) är en viktig förändring av studieformerna.
Effekterna av förändringen är för tidigt att avläsa. Det är fortfarande långt till LiTH-målet att 75% av ämnena för forskarutbildning skall ingå i forskarskolor. - Uppföljning av utbildning (6.2): Det är numera lättare än tidigare att göra stu-dieuppföljningar i forskarutbildningen som en följd av den utveckling av utsök-ningsverktyg som pågår inom LiU. Dessa verktyg kommer sannolikt att i en nära framtid bli använda vid fakultetskansliet och LiTHs institutioner. Det finns ingen anledning att här demonstrera systemets alla möjligheter utan snarare att ge exempel på uppföljningar som kan göras. Applikationen ”Årskullars status idag” har här använts på årskullarna 1985-1998. Ett resultat är andelen studie-avbrott (dvs studie-avbrott utan examen) (Fig. 2) under perioden. Andelen uppgår till 17% för LiTH under perioden 1989-1998. Den relativt höga avbrottsandelen för de båda ekonomiska institutionerna torde främst bero på att dessa redan under 1980-talet och tidigt på 1990-talet hade en ganska stor rekrytering av externa doktorander som i många fall bedrev forskarstudierna vid sidan av annat arbete. Det går också att få fram intressanta resultat beträffande exami-nationen. För LiTH totalt tar i bästa fall drygt 50% av en årskull
doktorsexam-35
en. Vi har infört begreppet ”slutexamen” för licentiatexamen som slutexamen och doktorsexamen. Resultaten visar att slutexamen totalt nås av mellan 60 och 70% av en årskull.
- Regeringen har fastställt examensmål (6.2.2) för forskarutbildningen. För LiTH är kravet för år 2000 lägst 89 examina samt för åren därefter lägst 74 examina per år. Licentiatexamen räknas som en halv och doktorsexamen som en hel exa-men. En doktorsexamen där en licentiatexamen tidigare tagits ut räknas som en halv examen. Med hjälp av den information som beskrivs i avsnittet ovan fram-går att årskullarna (LiTH totalt) 1985-1998 i genomsnitt som bäst uppnår 0,6 examen per student. Ett mera normalt värde är 0,5 vilket leder till att LiTH bör anta ca 150 forskarstuderande per år dvs fler än vad som antas f.n. för att uppnå regeringens mål.
- En viktig del av kvalitetsgranskningen (6.3) av forskarutbildningen sker vid dis-putationen. Det läggs ner ett stort arbete på att utse opponent och betygsnämnd för att få en grundlig genomlysning och bedömning av det framlagda arbetet. Merparten av opponenterna, mer än 80%, kommer från utländska universitet. Ca 60% av ledamöterna i betygsnämnderna är externa dvs ej från LiTH. - I avsnittet ”Forskarutbildningens resultat” (kap.7) redovisas antalet
licentiat-och doktorsexamina för hela examinationsperioden 1972-1999. Under denna period har 776 licentiatexamina (sedan 1983) och 648 doktorsexamina fullbor-dats vid LiTH. För perioden 1990-1999 sker redovisningen per år, institution och ämne. Slutåret för redovisningen, 1999 var antalet doktorsexamina det högsta hittills, 68 och antalet licentiatexamina 70. IFM redovisar flest doktors-examina, 223, följd av IKP 112 och ISY 107. Också när det gäller licentiatexa-mina ligger IFM främst med 194 exalicentiatexa-mina. IKP har 187, IDA 144 och ISY 134 examina.
- Arbetsmarknaden (kap.8) för forskarutbildade personer från de tekniska fakul-teterna har under lång tid stått i centrum för intresset och stimulerat till under-sökningar. Detta beror främst på det svenska näringslivets, under lång tid, ambi-valenta inställning till teknologie doktorer och licentiater. LiTH startade upp-följningarna av anställningarna för doktorer utexaminerade från LiTH redan 1979/80 och har sedan gjort förnyade studier med jämna mellanrum. Den undersökning som nu redovisas är den mest omfattande hittills. Den gäller alla doktorer som utexaminerats vid LiTH (1972-1999) och alla med licentiatexa-mina (1983-1999) som avslutat sina forskarstudier med denna examen. Resultaten redovisas utförligt i kap.8. Totalt 47% av doktorerna är anställda vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands. Närmast kommer privat sek-tor i Sverige och utomlands med 44%. 30% av doksek-torerna har anställning vid LiU/LiTH. Motsvarande siffra vid en undersökning 1993/94 var 43%. För licen-tiaterna är privat sektor i Sverige och utomlands dominerande med 65% av de anställda. Vi vet nu att svenskt näringsliv efterfrågar doktorer och licentiater i en omfattning som de tekniska högskolorna har svårt att tillgodose.
- Vi avslutar rapporten med några förslag till förändringar av rutinerna för sta-tistiska genomgångar av forskarutbildningen samt förbättringar av de verktyg som är oundgängligen nödvändiga för en utredningar av detta slag:
• Kartläggning av forskarutbildningen bör härefter göras kontinuerligt t ex enligt det förslag till nyckeltal som utredningen har utformat i kap.9. Resultaten bör analyseras i ungefär den omfattning som sker i denna rapport.
• Vissa brister i LADOK bör åtgärdas. Det gäller främst osäkerhet i den institutionsbaserade informationen t ex om de forskarstuderandes aktivitet och försörjning samt i uppgifter om handledare mm.
Två doktorander, på morgonen före disputationen, tillsammans med handleda-ren vid en fly - by - wire provrigg. Denna innehåller ett komplett system för manövrering av tre roderytor och kan simulera flygplanets respons på pilotens signaler där en dynamisk matematisk flygplansmodell ger de luftkrafter som anbringas på roderytorna. (Fluid- och mekanisk systemteknik, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik)
Forskarutbildningen vid LiTH, 1969-1999 - kort historik
1969 Verksamheten startar vid enheten för teknisk och medicinsk forskning och utbildning. Fyra professorer utnämns; Hans Rådström i tillämpad mate-matik, Åke Björck i informationsbehandling särskilt numerisk analys, Stig Hagström i materiefysik och Allan Persson i hållfasthetslära. Planeringen av forskarutbildningen börjar omedelbart men i stark konkurrens om arbetstiden med de tunga uppgifterna inom den grundläggande utbildningen. 1971 De först utnämnda professorerna installeras i sina ämbeten av rektor Hans
Meijer.
1972 I maj 1972 disputerar Lars-Erik Andersson, nu professor vid MAI, på en avhandling med titeln: On Connected Subgroups of Banach Spaces. Det är den första disputationen vid LiTH.
1973 Den första promotionen äger rum i Linköpings domkyrka. Dekanus Åke Björck promoverar en hedersdoktor och en doktor ”efter avlagt prov”. Enligt LiTHs första verksamhetsberättelse, från läsåret 1973/74, finns vår-terminen 1971, 33 forskarstuderande, vt 1972, 68 , vt 1973, 100 och vt 1974, 136 forskarstuderande. Det utnyttjade programanslaget för forsk-ning och forskarutbildforsk-ning (fakultetsanslaget) 1973/74 är 8,3 miljoner kro-nor.
1974 Verksamheten utvecklas snabbt. En ny professur i informationsbehandling särskilt datalogi inrättas, den första professuren utöver de 25 tjänster som tillkom genom riksdagsbeslut 1968.
Tekniska fakulteten utnämner för första gången oavlönade docenter. Först att utnämnas är Gösta Granlund, nu professor i bildbehandling vid ISY. 1975 Vårterminen 1975 finns 190 forskarstuderande registrerade. Under läsåret
1974/75 äger 4 disputationer rum en vid MAI, två vid IFM och en vid EKI. Anslaget för forskning och forskarutbildning uppgår nu till 11,6 Mkr. Redan vid den här tiden finns ett stort antal forskarutbildningskurser. Fakulteten citerar i verksamhetsberättelsen ett av motiven för detta: ”Syftet med forskarutbildningsreformen är bland annat att genom ökad undervis-ning och intensifierad handledundervis-ning nedbringa studietidens längd”. 1976 En ny typ av tjänst, adjungerad professor, inrättas vid universitet och
högskolor. Den första tjänsten vid LiTH inrättas vid IFM.
1977 I verksamhetsberättelsen för 1977/78 redovisas 335 (!) forskarstuderande. Under läsåret utexamineras 15 doktorer. Därmed har, vid LiTH, utexami-nerats totalt 35 doktorer varav 10 vid MAI (inkl. datalogi), 4 vid ISY, 10
39
vid IFM, 8 vid EKI, 2 vid IKP samt en vid IMT. Fakultetsanslaget är 16,2 miljoner kronor.
1979 Fakultetsnämnden ger ut den första studiehandboken för forskarutbildning vid LiTH.
1980 I slutsummeringen av läsåret 1980/81 varnar dekanus för att verksamheten kan komma att hindras av lokalbrist. De externa resurserna som uppgår till 26 miljoner kronor, överstiger för första gången fakultetsanslaget (23,4 mil-joner kronor).
En enkätstudie om forskarutbildningen visar att 70% av samtliga forskar-studerande är civilingenjörer, varav 60% med examen från LiTH.
1981 Läsåret 1981/82 fastställs riktlinjer för tjänster som extra professor. Två sådana tjänster inrättas och tillsätts under läsåret. Möjligheten att inrätta professurer lokalt medför en breddning och förstärkning av handledarka-paciteten.
Forskarutbildning bedrivs nu i 32 ämnen. Totalt är ca 350 doktorander re g i s t rerade. Datalogi och tillämpad fysik har flest doktorander. Fakultetsanslaget uppgår till 26,5 miljoner kronor och de externa medlen till 34 miljoner kronor.
1982 Licentiatexamen, som avskaffades genom forskaru t b i l d n i n g s re f o rm e n 1969, återinförs. Beslutet tas emot positivt av de tekniska högskolorna. 1983 Ett nytt system för studiestöd i forskarutbildningen införs. De två tidigare
sinsemellan oberoende finansieringsformerna, utbildningsbidrag och assi-stenttjänst kombineras. Det nya systemet kritiseras hårt vid de tekniska högskolorna.
En deltidstjänst som forskarstudierektor, nära knuten till fakultetskansliet, inrättas. Till arbetsuppgifterna hör bl a att utvärdera det nya studiestöds-systemet, uppföljning av studieresultat samt framtagning av nya gemen-samma forskarutbildningskurser. Senare inrättas sådana tjänster också på institutionerna.
Antalet nyantagna forskarstuderande ökar 1983/84 med 60% jämfört med föregående år till ca 90. Fakultetsanslaget uppgår till 33,9 miljoner kronor och de externa anslagen till 38 miljoner kronor.
1985 Licentiatexamen blir snabbt mycket attraktiv och antalet avlagda examina stiger från 10 1982/83 till 36 1985/86. IFM och IKP redovisar flest exami-na. Från och med läsåret 1985/86 redovisas höga examinationssiffror för både licentiat- och doktorsexamen.
1987 En andra enkätundersökning rörande forskarutbildningen genomförs 1987/88. Denna visar bl a att ca 75% av de forskarstuderande har avlagt civilingenjörsexamen och 20% har examen från matematisk naturveten-skaplig fakultet. Forskarutbildningskommittén, som genomfört enkäten, konstaterar att ”arbetsmarknaden för teknologie doktorer är svårbe-dömd”.
En särskild utbildning för forskarhandledare startar vid LiU. Kursen ges fortfarande.
1990 Riksdagen beslutar om en stor satsning på doktorandtjänster främst inom teknisk fakultet. Detta innebär att den länge kritiserade kombina-tionstjänsten med utbildningsbidrag och assistenttjänst överg e s . Fakultetsanslaget uppgår 1990/91 till 78,4 miljoner kronor och de externa anslagen till 119 miljoner kronor. Anslagsutvecklingen med stor extern finansiering oroar LiTH och övriga tekniska högskolor som anser att finan-sieringen av forskning och forskarutbildning lider av ett allvarligt balansproblem.
1992 Ett stort antal doktorandtjänster inrättas från och med höstterminen 1992. Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) kritiserar de tekniska högsko-lorna för låg doktorsproduktion inom tekniskt tillämpade ämnen. LiTH avvisar för sin del kritiken genom att visa att ca 60% av doktorsexamina vid LiTH 1991/92 avlagts inom tillämpade ämnen. Fakultetsanslaget (1991/92) uppgår till 100 miljoner kronor och de externa anslagen till 132 miljoner kronor.
1993 Avsnittet om forskarutbildningen i verksamhetsberättelsen 1992/93 inleds på följande sätt: ”Det är alltid glädjande att redovisa bra examensresultat eftersom de är ett slags bokslut över avslutade prestationer.” Under 1992/93 når forskarutbildningen vid LiTH nya rekordnivåer. Det totala antalet examina uppgår till 97, varav 34 doktorsexamina och 63 licentia-texamina.
1994 LiTH firar 25-årsjubileum. Doktorsavhandling nr 400 (i ämnet kemi) läggs fram.
Flera LiTH-institutioner/ämnen börjar att organisera forskarutbildningen i forskarskolor (Graduate Schools). Verksamheten finansieras med särskilda anslag från utbildningsdepartementet.
Till Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) inlämnas för första gången ansökningar om resurser till ”ämnesövergripande forskningsinsatser kom-binerade med forskarskolor”.
41
1995 För läsåret 1995/96 redovisar LiTH 56 doktorsexamina och 74 licentiatex-amina, vilket är nya toppresultat för båda examensnivåerna. Verksamheten vid Campus Norrköping börjar planeras. För LiTH gäller det primärt att starta civilingenjörsutbildning men forskarutbildningen kommer också att finnas vid det nya Campus.
De första SSF-finansierade forskarskolorna startar bla IMIE.
1997 LiTH deltar nu i ett stort antal forskarutbildningsprojekt som SSF finansi-erar. En del av projekten ligger i sin helhet inom LiTH, vissa genomförs i samarbete med fakulteter inom LiU och några är nätverksprojekt i samar-bete med andra universitet och högskolor i Sverige.
1998 Regeringen inför nya regler för antagning till forskarutbildning. Dessa inne-bär att studiefinansieringen skall vara säkrad under hela utbildningen genom anställning som doktorand, genom utbildningsbidrag eller genom annan form av studiefinansiering. I de nya reglerna finns också kravet på individuella studieplaner i forskarutbildningen.
1999 För kalenderåret 1999 redovisas 68 doktorsexamina och 70 licentiatexa-mina, vilket är en ny toppnotering vad gäller totala antalet examina under ett år inom forskarutbildningen vid LiTH.
