2008-05-05 Pia Arnesson Kerstin Elias
Samrådsredogörelse Rådslag 4
Strukturbild för Göteborgsregionen – nu tar vi ett
gemensamt ansvar
Det är förbundsstyrelsens avsikt att med rådslagen som arbetsform föra en konstruktiv dialog som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling.
Diskussionerna i rådslag 4 har inriktats på hur en framtida strukturbild för Göteborgsregionen ska se ut, samt vilka övergripande politiska
ställningstaganden som måste till för att målen i Uthållig tillväxt ska nås. Följande frågor har legat till grund för diskussionen
• Kan vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans verka för att nå målen i Uthållig tillväxt?
• Hur ska en sådan bild se ut och vad bör överenskommelserna omfatta?
• Kan vi utforma dem så att vi samtidigt visar att vi tar ett gemensamt ansvar för att säkra ett framgångsrikt genomförande av projektet K2020?
Under perioden 30 januari till 1 april 2008 har tretton rådslag genomförts med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Sammantaget har ca 1100 förtroendevalda getts möjlighet att delta i rådslaget.
Arbetsmaterialet Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om
att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar har varit utgångspunkt för diskussionerna. Materialet har inte utgjort
någon begränsning för diskussionerna, men den begränsade tiden under själva rådslagen har ändå gjort att det i huvudsak är den föreslagna strukturbilden som har diskuterats.
I det följande redovisas rådslagsdiskussionerna, sammanfattat under två rubriker; ”Stor samstämmighet kring strukturbilden” och ”Rådslagen – en arbetsform som har kommit för att stanna”. Redogörelsen är en översiktlig beskrivning utifrån de minnesanteckningar som förts vid rådslagen. Notera att när ordet ”vi” används i texten nedan syftar detta på vad de förtroendevalda har uttryckt.
Stor samstämmighet kring strukturbilden
Den fjärde rådslagsrundan visar tydligt att det finns en stor samstämmighet kring den presenterade strukturbilden. Huvudintrycket är att kommunerna ställer sig bakom förslaget till överenskommelser. Det finns en stark insikt om att gemensam planering är nödvändigt – vi måste tänka region! Vi behöver så långt som möjligt bortse från administrativa gränser. I rådslagen har ett ökat samarbete över kommungränssnitt efterfrågats, t ex vid planering av
förskola/grundskola, hemtjänst, verksamhetsområden, handel,
bostadsbyggande, kollektivtrafik och service. Alla kommuner måste på olika sätt samt i olika konstellationer samverka med varandra och inte enbart med Göteborg.
…men det finns ett behov av att identifiera den egna kommunen i strukturbilden
Rådslagen upplevs öka insikten om den egna kommunens roll i regionen. Vi har alla något att vinna, men måste även vara beredda på att göra uppoffringar. Överenskommelser måste hållas, men ansvar och förväntningar behöver tydliggöras. Relationen mellan kärna och omland, men också balansen nord-syd bör utvecklas och förtydligas. Det finns en osäkerhet om hur kommuner utanför huvudstråken ska anslutas, men överlag en vilja att ta ett lokalt ansvar för strukturbilden.
Strukturbild och överenskommelser på rätt nivå
Det konstateras att strukturbilden som presenteras i arbetsmaterialet ligger på en hög, men rimlig abstraktionsnivå. Det finns en stor enighet kring
huvudstrukturen, men i vissa delar kan materialet behöva revideras eller kompletteras. Det som starkast påtalats är behovet av tvärförbindelser mellan huvudstråken samt en utveckling av kustzonens roll. Det finns en önskan om att materialet tydligare ska visa kompletterande strukturer – sekundära strukturer.
Vid flertalet rådslag har ett tydligare tidsperspektiv efterfrågats. Kan vi ha tydliga och tidsatta delmål? Hinner vi till 2020? Är strukturbilden giltig i det riktigt långa perspektivet?
Landvettermålet ifrågasätts
Vid flertalet rådslag ifrågasätts volymmålet i Uthållig tillväxt att Landvetter flygplats 2020 ska ha minst 6 000 000 resande/år. Här krävs först och främst ett klargörande kring dels vilken typ av resande (inrikes/utrikes) som avses, men också kring flygplatsens betydelse för godstransporter. Som komplement har även ett motsvarande volymmål för antalet inrikes tågpassagerare
Stort stöd för K2020 och Västlänken
K2020 har tagit stort utrymme i rådslagsdiskussionerna och det finns ett starkt engagemang för att nå målet om ökat kollektivresande. Även Västlänken har lyfts fram som ett för hela regionen prioriterat projekt.
Diskussionen om kollektivtrafik har varit bred och med många olika infallsvinklar, bl a har kvalitetssäkring, miljövänlig transportteknik samt attityd- och trygghetsfrågor lyfts. Taxe- och betalsystem samt ägarförhållandet i Västtrafik har i hög grad ifrågasatts.
Vilket ansvar medför strukturbilden och överenskommelserna i praktiken?
Kommunen kan i kontakten med allmänheten behöva förklara svåra
avvägningar – där kan strukturbilden och överenskommelserna vara ett stöd. Här kanske någon form av lokal strukturbild skulle kunna vara till hjälp? Hur definieras vad som är av regional betydelse? Här urskiljs dels rena
gränssnittsfrågor, men också strukturfrågor som berör flera kommuner. Sådana strukturfrågor är t ex åtgärder i infrastrukturen som påverkar flera kommuner, såsom Västlänken och hamnbanan.
Strukturbildens olika delar – kommentarer och inspel
Huvudstrukturen
I rådslagen bekräftas att ”Vision Västra Götaland. Det goda livet” ligger till grund för strukturbilden och därför efterfrågas konsekvensbeskrivningar utifrån denna gemensamma värdegrund. Det är viktigt att kunna se
strukturbilden i ett större sammanhang. Begreppet ”över-översiktsplan”, som kom upp i rådslagsrunda 3, har i flera rådslag aktualiserats. Ett viktigt steg här är den pågående sammanläggningen av översiktsplanerna i regionen.
Kärnan och det sammanhängande stadsområdet
Rådslagen bekräftar att kärnan är viktig som motor för hela regionen. Hur kan kärnans kvaliteter stärkas och bevaras? Kan överenskommelserna fördjupas så att kvalitativa bebyggelsekrav kan ställas?
Det som främst tagits upp som viktigt att beakta är grönstrukturen; allt från gröna lungor till gröna innergårdar samt lokaliseringsstrategier för
arbetsplatser, bostäder, handel och service. Behovet av samverkan rörande bostadsbyggande – inte minst på det politiska planet – har påtalats.
diskuterats. Detta är några av de frågor som diskuteras i det tjänstemannanätverk – bostadsnätverket – som finns inom GR.
Huvudstråken
Järnvägens betydelse betonas och man framhåller att spår är strukturerande. Det finns ett starkt stöd för huvudstrukturen, men Göteborgs hamn och Landvetter flygplats bör integreras i strukturen. Flertalet kommuner har uppmärksammat att en fungerande hamnbana är viktig, inte bara för regionen utan också i ett nordiskt perspektiv. Specifika spårförbindelser som anses viktiga är Götalandsbanan (men också att nyttja ”gamla” Boråsbanan), en utbyggd Västra Stambana samt spår till Amhult på Hisingen. Några kommuner har konstaterat, ibland kritiskt, att vägar inte uppmärksammas tillräckligt i materialet.
Som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken ser man cykeln. Det har kommit fram många förslag som kan öka möjligheterna att kombinera cykel och kollektivtrafik; t ex ta med cykeln på tåget, pendelparkering för cykel samt cykelbanor fram till pendelstationer. Dessutom efterfrågas en
samman-hängande cykelvägstruktur, både i och mellan tätorter.
Tvärförbindelser efterlyses
Alla kommuner har påtalat att tvärförbindelser mellan huvudstråken saknas och måste läggas till i materialet. För att binda samman regionen har både en ringled i det sammanhängande stadsområdet och tvärförbindelser mellan stråken längre ut efterfrågats. Många kommuner har framhållit behovet av en kompletterande struktur för kollektivtrafikresande.
Kustzonen
Kusten är en tillgång för hela regionen året om, och ska vara tillgänglig för alla – såväl regioninvånare som turister. Strandskyddet är viktigt, men en varsam och medveten exploatering kan också öka tillgängligheten.
En viktig fråga för kustzonen är hur man anknyter till huvudstråken. Är det möjligt att nyttja vattenvägar i högre grad?
Kustzonen bör på ett tydligare sätt visualiseras i strukturbilden.
Gröna kilarna
En fördjupad diskussion om de gröna kilarnas betydelse och nyttjande
efterlyses. Här har framförallt jord- och skogsbrukets behov jämte turism- och rekreationsvärdet lyfts fram – hur kan vi bevara en levande landsbygd?
I detta sammanhang har påtalats att kollektivtrafik inte bara är till för
arbetspendling. Det är angeläget att skapa en god tillgänglighet till regionens viktiga rekreationsområden – för alla.
Göta älv
Det konstateras att älven har många olika funktioner som är viktiga att utveckla; bl a som dricksvattentäkt, transportled och rekreationsområde. Men älven ger också barriäreffekter. I flertalet rådslag har behovet av fler
älvförbindelser lyfts fram, inte minst ur ett sårbarhetsperspektiv.
Övriga inspel
Kan vi öka samarbetet kring klimat och sårbarhet?
Klimatfrågan har lyfts ur framförallt två perspektiv. Det finns en oro för och osäkerhet kring hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunerna samt hur man hanterar sårbarhetsaspekten. Men det finns också ett
engagemang för att minska regionens klimatpåverkan globalt – vad kan vi göra regionalt? I rådslagen har allt ifrån närproducerad energi och närproducerad mat till bilpooler och trängselavgifter diskuterats. I frågan om trängselavgifter görs inga ställningstaganden, men det ses som angeläget att frågan diskuteras regionalt.
De sociala frågorna stannar inte vid kommungränserna
Vid samtliga rådslag har de sociala frågorna berörts, men då
förbundsstyrelsens presidium har presenterat detta som ett möjligt ämne för kommande rådslag har diskussionen inte fördjupats. Det har uttryckts både en förväntan och ett intresse för att fortsätta en sådan diskussion. På olika sätt har ändå ett antal sociala frågor lyfts i anknytning till diskussionen om
strukturbilden och överenskommelserna.
Infrastruktursatsningar har framställts som ett sätt att bryta segregationen; integrationsproblematiken har särskilt lyfts som en av regionen största utmaningar.
Det finns ett behov av att diskutera hur vi gemensamt kan hantera sociala svårigheter, t ex ett utökat samarbete kring speciella boenden eller
flyktingmottagande. Man ser också fördelar med att samverka kring social service; såsom barnomsorg, grundskola och äldreomsorg.
Trygghetsfrågor har uppmärksammats i många avseenden, när det gäller t ex kollektivtrafik, gängkriminalitet och utformning av bebyggelse.
Det finns en insikt om att det samhälle vi planerar för är till för kommande generationer. Vad tänker unga människor om sitt framtida boende och arbete? Vilka res- och konsumtionsmönster grundläggs idag? Attitydfrågor är viktiga att fundera vidare kring.
När det gäller regionförstoring finns en osäkerhet kring dess konsekvenser. En större region skapar förutsättningar för många specialiserade branscher och bejakar på så sätt entreprenörskap som ger Göteborgsregionen
konkurrensfördelar. Men mer arbetspendling kan också bli en familjefälla, förstärka ojämlikheten på arbetsmarknaden och skapa ökad stress. Kan
flexiblare pendling och distansarbete vara en lösning? Vid flera rådslag har en fördjupad analys av regionförstoringens konsekvenser efterfrågats.
I en växande lokal arbetsmarknad med fler branscher ställs också ökade krav på kompetensförsörjning. Utbildning och det livslånga lärandet ses som en förutsättning för uthållig tillväxt. Gymnasiesamarbetet lyfts fram som ett föredöme att ta efter.
Gemensamt agerande mot andra aktörer
I samband med diskussionen kring infrastruktursatsningar har frågan om finansiering kommit upp. Ett gemensamt agerande gentemot statliga aktörer ses som en förutsättning för att få större del av statliga medel. Det finns också en vilja till medfinansiering över kommungränserna, men hur motivera för medborgarna att man använder kommunala skattepengar regionalt? Flera kommuner har berört relationen mellan kommunerna, GR och Västra Götalandsregionen (VGR). Vid Göteborgs rådslag fördjupades diskussionen kring ansvarsfrågan: Hur hanterar vi att de olika kommunförbunden har kommit olika långt? Detta riskerar att skapa en obalans inom VGR.
Rådslagen – en arbetsform som har kommit för att
stanna
Vid flera tillfällen har förtroendevalda uttryckt att det är roligt och inspirerande att diskutera framtidsfrågor över partigränser. Rådslagen ses som ett utmärkt sätt att föra fram och diskutera för regionen viktiga gemensamma frågor. I diskussionerna har getts möjlighet att kommentera hur den egna kommunen påverkar och påverkas av regionala processer, vilket ökat insikten om den egna kommunens roll i regionen. Rådslagen har skapat en tillit som det är viktigt att vårda – processen behöver fortsätta.
Förbundsstyrelsens presidium har vid samtliga rådslag bekräftat det stora intresse och engagemang som visats. Kommunernas fullmäktigeförsamlingar har olika arbetssätt och rådslagen ger presidiet möjlighet att få inblick i detta.
Rådslag 4 – strukturbilden
I rådslag 4 bekräftas att den fysiska strukturen kräver en kommunövergripande diskussion. Med stöd av en sammanfattande strukturbild, som visar
huvuddragen i regionens fysiska struktur, har aktuella frågor diskuterats. Det har konstaterats att fler frågor kräver en fokuserad diskussion på en regional nivå. Som nämnts ovan har framförallt den sociala dimensionen berörts och kan bli aktuell att diskutera i ett kommande rådslag.
Rådslagen skapar förväntningar; på kommunerna och på GR. Hur återkopplas rådslag 4? Fullmäktigeförsamlingarna efterlyser tydlig respons på det som lyfts fram i diskussionerna och hur arbetet med strukturbilden fortsätter.
Kan vi vidareutveckla rådslagen som arbetsform?
Såväl från förbundsstyrelsens presidium som i fullmäktigeförsamlingarna har uttryckts att rådslagen som arbetsform har kommit för att stanna. Vi behöver rådslag oftare, men hur går formen att utveckla? Kan vi ha rådslag över kommungränser? Kan vi samla alla fullmäktige för en stor regional kongress? Kan själva rådslaget genomföras på annat sätt?
Informera och involvera medborgarna
I denna rådslagsrunda har frågan om relationen till medborgarna lyfts – man vill vidga diskussionerna. Det handlar om att informera kommuninvånarna om regionala sammanhang för att skapa förståelse för svåra avvägningar.
Det handlar också om att involvera fler – om att ta vara på medborgarkraften – och utveckla kommunernas regionala dialog med medborgarna. Här finns en förväntan på GR att bistå i detta arbete.
