YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

(1)

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR

FAMILJEDAGVÅRDARE 2013

Föreskrift 15/011/2013

Föreskrifter och anvisningar 2013:24

(2)

Föreskrifter och anvisningar 2013:24

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR

FAMILJEDAGVÅRDARE 2013

Föreskrift 15/011/2013

(3)

Föreskrifter och anvisningar 2013:24 ISBN 978-952-13-5490-8 (hft.) ISBN 978-952-13-5491-5 (pdf) ISSN-L 1798-8977

ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi

Kopijyvä, Esbo 2013

(4)

(5)

(6)

Innehåll

1 Fristående examina ... 7

1.1 Anordnande av fristående examina ... 7

1.2 Avläggande av fristående examina ... 7

1.3 Grunderna för fristående examina ... 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen ... 8

1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen ... 8

1.6 Betyg ... 9

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen ... 9

1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina ... 9

1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare ... 11

2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare ... 11

2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare ... 11

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare ... 12

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för familjedagvårdare och grunderna för bedömningen ... 13

3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården ... 14

Krav på yrkesskicklighet ... 14

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 14

Sätten att visa yrkesskicklighet ... 17

3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården ... 18

3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet ... 23

3.4 Att möta barns behov av stöd ... 27

(7)

3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer ... 33

3.6 En examensdel ur en annan examen ... 36

3.7 Arbete som företagare ... 37

Bilaga Beskrivning av familjedagvårdarens arbete och värdegrunden för arbetet ... 40

(8)

1 Fristående examina

1.1 Anordnande av fristående examina

Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg.

Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen.

1.2 Avläggande av fristående examina

Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare.

Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord.

1.3 Grunderna för fristående examina

I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet.

En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdig- heter.

Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Före- målen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster sär- skild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation.

Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

(9)

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen

Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fri- stående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten.

Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) om studerandes rättigheter och skyldigheter.

Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006).

1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen

Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskri- terier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resul- tatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga ut- redningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts.

Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lä- rare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedöm- ningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen.

Bedömare

De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.

Rättelse av bedömning

Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

(10)

1.6 Betyg

Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen.

Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören.

En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkes- bevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examens- arrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden.

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen

Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fri- stående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förbere- dande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildning- en och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examens- tillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen.

På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 § i ovannämnda lag beaktas.

1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina

Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkes- och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen och senare i arbetslivet.

På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande som nämns i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) och syftar på 27, 27 a och 27 b § i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbe- reder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet.

Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom tjänster inom elevvården och studerandehälsovården eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för

(11)

att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt.

De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet.

Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011).

Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/

2011, 13 a §) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funk- tionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egen beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande.

Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elev- vårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven.

En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fri- stående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisnings- arrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotill- stånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälso- vården och arbetshälsovården

.

(12)

1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma den individuella vårdsituationen och vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar.

Hinder för antagning som studerande kan vara

− sådana psykiska sjukdomar som hindrar personen från att delta i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, till exempel pågående obehandlad psykos eller svår

depression som sänker funktionsförmågan

− sådana fysiska sjukdomar som sjukdomar eller skador i stöd- och rörelseorganen samt kroniska eksem som begränsar funktionsförmågan så mycket att de utgör ett hinder för praktiska arbetsuppgifter eller inlärning i arbetet

− en sjukdom som smittar via blodet, som kan begränsa de praktiska arbetsuppgifterna eller inlärningen i arbetet

− missbruksproblem eller rusmedelsberoende.

2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare

Kraven på yrkesskicklighet i grunderna för yrkesexamen för familjedagvårdare är fastställ- da på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvar- ande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och cirka tre års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen.

2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare

De som avlägger yrkesexamen för familjedagvårdare visar sitt kunnande genom att arbeta inom familjedagvården som sakkunniga inom småbarnsfostran. De kan arbeta i professionell interaktion med både barnen och deras familjer i enlighet med principerna om fostringsgemenskap. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare drar i sitt arbete nytta av information om barnens växande och utveckling. De kan också erbjuda barnen en sti- mulerande och trygg miljö som stödjer fostran, vård och lärande. De kan delta i samar- betsnätverk inom sitt område och samarbeta med sakkunniga inom branschen. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare kan i alla arbetssituationer följa de etiska principerna och författningarna som reglerar arbetet inom branschen.

(13)

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare

För att få examensbetyg ska examinanden avlägga fyra obligatoriska och minst en valfri examensdel.

Tabell 1. Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare Obligatoriska examensdelar

3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården 3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet

3.4 Att möta barns behov av stöd Valfria examensdelar

3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer 3.6 En examensdel ur en annan examen

3.7 Arbete som företagare

(14)

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för

familjedagvårdare och grunderna för bedömningen

Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna visas i enlighet med den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för familjedagvårdare vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö i egna arbetsuppgifter, så att examinanden på ett heltäckande sätt visar den yrkesskicklighet som förutsätts i

examensgrunderna.

Vid examenstillfällena visar examinanden färdigheter och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. Examinanden visar också förmåga att utvärdera och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya arbetssätt.

Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som för- beretts för sin uppgift.

Examinanden ska ges möjlighet att utvärdera sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömning i examen. Till en bra bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. Examinanden kan få responsen exempelvis efter att bedöm- ningsförslaget är klart.

Examinanden kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Be- dömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade.

Yrkesexamen för familjedagvårdare bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömnings- gruppen som består av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett hel- täckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedöm- ningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare.

Krav på yrkesskicklighet, föremål och kriterier för bedömning

Kraven på yrkesskicklighet som utformats utgående från uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet beskrivs på följande sidor. Under dem i den vänstra kolumnen står föremålen för bedömning som härletts ur kraven på yrkesskicklighet och anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som i bedömningen ska ägnas speciell uppmärksamhet.

I den högra kolumnen står kriterierna för bedömning, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dem avgörs om examensprestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskicklighet.

(15)

A Obligatoriska examensdelar

3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet

Examinanden kan

 arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar arbetet inom småbarnsfostran

 handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk

 planera målinriktad småbarnsfostran

 arbeta på ett professionellt sätt.

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)

Examinanden kan arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar arbetet inom småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att följa värden och etiska

principer inom småbarnsfostran Examinanden

 är medveten om sina etiska principer och värderingar i det fostrande arbetet

 är medveten om och motiverar sin syn på barn och fostran

 följer de etiska principerna och värderingarna inom branschen

 motiverar sina etiska lösningar.

Att följa författningar och handlingar som reglerar småbarnsfostran

Examinanden

 följer de lagar och förordningar som reglerar småbarnsfostran

 arbetar i enlighet med de nationella och kommunala handlingar, anvisningar och rekommendationer som styr arbetet.

Examinanden kan handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbete med familjerna Examinanden

 bygger aktivt upp en förtroendefull samarbetsrela- tion i enlighet med principerna om fostringsgemenskap

 bemöter båda föräldrarna jämlikt

 beaktar sina ansvarsgränser i sitt arbete

 informerar föräldrarna om sina pedagogiska principer

(16)

 lyssnar på familjerna med respekt

 tar i sitt arbete hänsyn till familjernas övertygelse, syn på uppfostran och önskemål samt olika livssituationer

 ger barn och föräldrar möjlighet att bekanta sig med dagvårdplatsen innan dagvården inleds

 är aktiv och målinriktad tillsammans med familjerna

 tar vid samarbete alltid hänsyn till barnens bästa

 kommer tillsammans med familjerna överens om de verksamhetsprinciper som gäller barngruppen

 ger möjlighet till samarbete och kamratstöd mellan familjerna

 informerar föräldrarna om barnens aktiviteter, upplevelser och intryck under vårddagen

 uppmuntrar barnen att berätta om hur de upplevt vårddagen

 arbetar med beaktande av familjernas resurser och stödjer vid behov familjerna för att de ska orka

 samarbetar konstruktivt med föräldrar som befinner sig i svåra livssituationer och månar om barnens bästa

 tar vid behov upp problem

 hänvisar vid behov föräldrarna till olika tjänster.

Samarbete med

reservdagvårdsplatsen Examinanden

 samarbetar med personalen på reservdagvårds- platsen

 ser till att reservdagvårdsplatsen har aktuella uppgifter om barnen

 uppmuntrar familjerna att bekanta sig med barnens reservdagvårdsplats så att den känns bekant och trygg

 bekantar sig i mån av möjlighet med reservdag- vårdsplatsen tillsammans med barnen.

Samarbete med andra parter Examinanden

 samarbetar med förmannen och med sakkunniga

 samarbetar med personalen inom småbarnsfostran och med andra aktörer som arbetar med barnfamiljer inom det egna området.

(17)

Examinanden kan planera målinriktad småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att utarbeta och använda en

plan för småbarnsfostran Examinanden

 observerar och dokumenterar regelbundet barnens växande, utveckling och lärande och drar nytta av information om barnens utveckling

 utarbetar för varje barn en plan för småbarnsfost- ran i samarbete med barnet och familjen och med hjälp av de nationella och kommunala handlingar som styr småbarnsfostran

 använder barnets plan för småbarnsfostran som utgångspunkt för en målinriktad småbarnsfostran

 utnyttjar olika dokument vid utvecklingssamtal

 utvärderar barnets plan för småbarnsfostran och hur den genomförs i samråd med familjen.

Att planera en miljö som lämpar

sig för småbarnsfostran Examinanden

 planerar miljön med beaktande av säkerhetsfak- torer i enlighet med kommunens anvisningar

 planerar miljön med hänsyn till barns typiska beteende (att leka, röra på sig, utforska omvärlden samt uppleva och uttrycka konst)

 planerar och inrättar tillsammans med barnen en miljö som inspirerar till egen aktivitet, lärande och lek

 bedömer och omformar regelbundet lärmiljön utgående från barnens behov och intressen.

Examinanden kan arbeta på ett professionellt sätt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbetsförmåga,

professionell interaktion och kommunikation

Examinanden

 värdesätter sitt arbete och sitt yrke

 är en ansvarsfull företrädare för sitt yrke och medlem av arbetsteamet

 följer direktiven och bestämmelserna om sekretess inom branschen

 är medveten om och behärskar sina känslor

 förhåller sig konstruktivt till avvikande åsikter

 ger uppbyggande respons genom interaktion

 granskar kritiskt sin verbala och icke-verbala kommunikation, medveten om sin roll som förebild för barnen

 använder datatekniska verktyg och -program som behövs i arbetet

 talar flytande svenska eller finska eller samiska i sitt arbete

(18)

 klarar hjälpligt av kommunikation på ett främman- de språk eller det andra inhemska språket.

Arbetssäkerhet och

funktionsförmåga Examinanden

 följer arbetarskyddsföreskrifter och -lagar i arbetet som familjedagvårdare

 följer överenskomna regler i våldsamma situationer och söker vid behov hjälp och eftervård

 sköter sin arbetshälsa och arbetsförmåga.

Utvärdering och utveckling av

det egna arbetet Examinanden

 utvärderar realistiskt sina styrkor och utmaningar när det gäller den yrkesmässiga utvecklingen

 ställer tillsammans med sin chef upp mål för sin yrkesmässiga utveckling

 utvecklar sin yrkesskicklighet genom att delta i utbildning och följa med den aktuella debatten inom småbarnsfostran

 söker självständigt information för att utveckla sin yrkesskicklighet

 ber aktivt klienterna om respons

 utvecklar sitt arbete utgående från responsen.

Sätten att visa yrkesskicklighet

I examensdelen Yrkesverksamhet inom familjedagvården visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter.

Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller ett gruppfamiljedaghem.

Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att

− planera småbarnsfostran utgående från barnens behov

− följa principerna om fostringsgemenskap

− i sin planering följa de etiska principer, författningar och handlingar som styr småbarnsfostran

− delta i samarbetsnätverk inom familjedagvården

− handla professionellt och konstruktivt i interaktionssituationer

− sköta sin arbetshälsa och arbetssäkerhet

− utvärdera sitt arbete realistiskt

− utveckla sin yrkesskicklighet.

Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det.

Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmate- rialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examens- tillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering.

(19)

3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet

Examinanden kan

− genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov

− vara en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov

− tillgodose barnens grundläggande behov

− stödja barnens språkliga utveckling och uttryck

− planera och genomföra målinriktad verksamhet med beaktande av barns typiska beteende

− använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare

− utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran.

Examinanden kan genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Planenlig småbarnsfostran Examinanden

 utarbetar en plan för småbarnsfostran för sin grupp, som baserar sig på den nationella och kommunala planen för småbarnsfostran och på de enskilda barnens planer för småbarnsfostran

 planerar sin verksamhet utgående från barnens utvecklingsstadier, styrkor och behov

 observerar och dokumenterar regelbundet barnens utveckling och lärande

 diskuterar om föräldrarnas önskemål och uppfost- ringsmetoder, familjernas värderingar och barnens individuella vanor

 utvärderar och uppdaterar planerna tillsammans med föräldrarna och barnen.

Examinanden kan agera som en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att agera som en ansvarsfull

fostrare Examinanden

 stödjer barnens helhetsutveckling genom vård, fostran och undervisning

 utnyttjar olika pedagogiska synsätt och syner på lärande i sitt fostrande arbete

 arbetar långsiktigt, kreativt och målinriktat

 handlar som en vuxen fostrare i situationer när barnen inte själva vet hur de ska göra

 stärker barnens positiva självbild genom att hand- leda och hjälpa barnen och ge dem möjligheter att

(20)

uppleva att de lyckas

 skapar en varm atmosfär och situationer som gynnar växande, utveckling och lärande.

Sensitiv interaktion som tar

hänsyn till barnens behov Examinanden

 bemöter varje barn med respekt och värme och accepterar barnet som det är, oberoende av kön eller bakgrund

 accepterar och bemöter på ett ändamålsenligt sätt barnens olika känslotillstånd

 lyssnar uppriktigt på barnen och sporrar dem till social interaktion

 uppmuntrar barnen och ger positiv respons

 stödjer barnens förmåga till självreglering

 tar i sitt fostrande arbete hänsyn till barns olika temperament

 handlar förutseende och ändamålsenligt i föränderliga vardagssituationer.

Att skapa stabila och trygga människorelationer och leda en ömsesidig interaktion

Examinanden

 slår vakt om barnen tillgivenhet för sin familj

 är en trygg och pålitlig fostrare samt en person som barnet kan anknyta till i andra hand efter familjen

 leder barnens inbördes interaktion och samspel i gruppen

 lär barnen gott uppförande och föregår själv med gott exempel

 använder medvetet barngruppen som stöd för lärande

 uppmuntrar barnen till en jämlik och glad samvaro

 skapar själv en lugn och harmonisk atmosfär

 förebygger mobbning, reflekterar över olika metoder att förebygga mobbning och tillämpar dem.

Aktiv närvaro Examinanden

 visar intresse för barnens tankar och frågor och uppmuntrar barnen att tänka vidare

 reagerar på barnens förslag och hjälper barnen att förverkliga dem

 berikar och utvidgar barnens aktiviteter utgående från deras intressen och förslag.

Att gradvis öka barnens

självständighet Examinanden

 respekterar barnens självbestämmanderätt

 ger barnen möjlighet att göra egna val och fatta beslut utgående från deras utvecklingsnivå

 uppmuntrar barnen att klara sig själva i dagliga situationer i enlighet med deras utvecklingsnivå

 uppmuntrar barnen att ta egna initiativ.

(21)

Mångsidighet och balans i den

dagliga verksamheten Examinanden

 använder medvetet och genomtänkt vardagliga vård- situationer för fostran och undervisning (matlag- ning, måltider, påklädning och hygien)

 skapar en lugn atmosfär i vardagen

 planerar och deltar i mångsidiga och balanserade vardagliga aktiviteter (spontan lek, handledda situationer, dagliga rutiner)

 ger barnen utrymme att delta, ta det lugnt och stilla sig

 differentierar verksamheten enligt barnens ålder och utveckling

 ser till att redskap och utrymmen lämpar sig för barnens utvecklingsnivå.

Examinanden kan tillgodose barnens grundläggande behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att tillgodose grundläggande

behov Examinanden

 månar om barnens fysiska, psykiska och sociala trygghet

 är fysiskt och psykiskt närvarande och tillgänglig för barnen och skapar en känsla av trygghet

 ser till att barnen får en välbalanserad kost och sköter deras hygien

 ger barnen möjlighet till motion, vila samt lugn och

 tar hänsyn till barnens individuella vårdrutiner och ro ser till att dagsrytmen är regelbunden.

Att främja sunda levnadsvanor

hos barn Examinanden

 lär barnen hälsosamma mat- och levnadsvanor samt hygien

 uppmuntrar barnen att röra på sig i enlighet med motionsrekommendationerna för småbarnsfostran

 ser till att mediemiljön är trygg och stödjer utvecklingen av mediekunskap i enlighet med barnens ålder

 diskuterar med föräldrarna om trygga gränser för barnens medieanvändning.

Examinanden kan stödja barnens språkliga utveckling och uttryck.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att främja interaktion, språklig

uttrycksförmåga och språklig kultur

Examinanden

 lyssnar på barnen

 uppmuntrar barnen till social interaktion

 använder ett mångsidigt språk

 utnyttjar språk och barnkultur i sin verksamhet

(22)

 visar intresse för barnens språkliga uttryck och ger barnen mångsidiga möjligheter till det, t.ex. med hjälp av sagor, litteratur, teater och musik

 ser till att det inte förekommer onödiga oljud och sinnesintryck i barnets uppväxt- och lärmiljö.

Språkanvändning i den dagliga

verksamheten Examinanden

 klär de dagliga aktiviteterna och barnens känslor i ord

 främjar barnens språkliga utveckling genom att utnyttja vardagliga situationer

 erbjuder barnen möjligheter att observera både talat och skrivet språk i vardagliga aktiviteter

 identifierar faser i barnens språkliga utveckling och diskuterar sina iakttagelser med föräldrarna.

Examinanden kan planera och genomföra målinriktad verksamhet med hänsyn till barns typiska beteende.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att ge möjlighet till lek Examinanden

 iakttar barnens lek och utnyttjar sina iakttagelser för att utveckla och berika leken

 planerar och inrättar tillsammans med barnen lek- miljön i enlighet med barnens föränderliga behov och intressen

 ger möjlighet till långvarig lek

 identifierar och reagerar på barnens verbala och icke-verbala initiativ till lek

 leder leken och deltar också i den på ett ändamåls- enligt sätt

 identifierar barnens behov under olika stadier av leken och planerar lekmiljön, handleder och differentierar leken utgående från dem.

Att ge barnen möjlighet att

uppleva och uttrycka konst Examinanden

 ger barnen möjligheter till mångsidiga aktiviteter inom olika konstgrenar: t.ex. musik, bildkonst, dans, drama, hantverk, barnlitteratur

 ger barnen tid och möjligheter till konstupplevelser och -erfarenheter och uppmuntrar barnen att uttrycka sig kreativt och använda sin fantasi på ett individuellt sätt

 värdesätter och stödjer utvecklingen av barnens kreativa uttryck.

Att ge barnen möjlighet att röra

på sig Examinanden

 planerar dagordningen så att barnen har möjlighet till daglig, även rask, motion

 planerar en miljö som lockar till motion och utnytt-

(23)

jar den närmaste omgivningen för hälsosam och trygg motion

 planerar och främjar målinriktat utvecklingen av barnens motoriska färdigheter i samband med motionen.

Att ge barnen möjlighet att

utforska omvärlden Examinanden

 utformar och utnyttjar miljön för att "locka" barnen att utforska omvärlden

 ger utrymme, stödjer och uppmuntrar barnen att utforska omvärlden

 lyssnar på barnens frågor och hjälper dem att själva hitta lösningar och förklaringar till företeelser i omvärlden (känna lärandets glädje)

 ger barnen utrymme, tid och lugn och ro för fantasi och kreativa experiment

 värdesätter och stödjer barnens utforskande.

Examinanden kan använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att använda innehållsmässiga

inriktningar i verksamheten Examinanden

 använder innehållsmässiga inriktningar som en del av de vardagliga aktiviteterna och utgående från barns typiska beteende

 hjälper barnen att jämföra, räkna och dra slutsatser i vardagliga situationer

 hjälper barnen att iaktta och undersöka naturfeno- men

 hjälper barnen att förstå förfluten tid och nutid

 hjälper barnen att uppfatta skönhet och harmoni

 funderar tillsammans med barnen över vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn

 ger barnen möjlighet till tystnad och eftertanke och att fråga om och fundera över religiösa och andliga frågor.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling av

det egna arbetet Examinanden

 granskar kritiskt sina arbetssätt

 iakttar aktivt hur barnen mår och engagerar sig i verksamheten för att få respons på sitt arbete

 utvärderar hur hon/han tagit hänsyn till barnens behov, utvecklingsstadier och känslotillstånd samt hur genomtänkt och målinriktad den dagliga vården,

(24)

fostran och undervisningen varit

 utvecklar sitt arbete utifrån utvärderingen

 inhämtar den kunskap som behövs och uppdaterar sitt kunnande

 följer med den aktuella debatten inom småbarnsfostran.

I examensdelen Arbetet som fostrare inom familjedagvården visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter.

Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem.

− planera och genomföra mångsidig småbarnsfostran som utgår från barnens behov

− vara en ansvarsfull fostrare i enlighet med examensgrunderna

− kritiskt utvärdera sitt arbete som fostrare, sin förmåga att ta hänsyn till barnens behov och utveckla sitt arbete utgående från utvärderingen.

Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömn-

ingsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens

självvärdering.

3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet Krav på yrkesskicklighet

Examinanden kan

− se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt

− sköta barnens dagliga hygien och renlighet

− tillreda hälsosam och trygg mat för barnen

− ta hänsyn till barn som följer en specialdiet

− handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall

− handla enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling

− utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

(25)

Examinanden kan se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Trygga utrymmen och trygg

verksamhetsmiljö Examinanden

 utarbetar en säkerhetsplan för sin enhet i enlighet med kommunens säkerhetsföreskrifter

 följer säkerhetsplanen

 skapar en trygg och fungerande uppväxt- och lärmil- jö för barnen och tar också hänsyn till säkerheten utomhus

 kommer överens med barnen om gemensamma regler som bidrar till en trygg verksamhet

 observerar förändringar i sin omgivning och vidtar aktivt åtgärder för att undvika och/eller eliminera riskfaktorer.

Att se till att familjedaghemmet

är rent och snyggt Examinanden

 ser till att hemmets olika utrymmen och leksakerna är rena

 väljer lämpliga rengöringsmedel och städredskap

 månar om luftkvaliteten i hemmet och om ända- målsenlig vädring

 ser till att sängkläderna är rena och behagliga att använda

 håller ordning i hemmet tillsammans med barnen

 beaktar eventuella allergier.

Ändamålsenliga utrymmen Examinanden

 planerar utrymmena med hänsyn till barnens behov

 inrättar ett fungerande rum för lek och samvaro

 inrättar en trivsam och ändamålsenlig matvrå

 inrättar ett lugnt och trivsamt vilorum där barnen kan ta det lugnt och stilla sig

 inrättar ett fungerande toalett- och tvättrum.

Examinanden kan sköta barnens dagliga hygien och renlighet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att sköta barnens dagliga

hygien Examinanden

 sköter på rätt sätt sin egen och barnens handhygien

 beaktar allmänna hygienanvisningar vid basvård

 sköter ändamålsenligt barnens kläder och utrustning under dagen

 uppmuntrar barnen att självständigt sköta sin renlighet och hygien utgående från deras

utvecklingsnivå.

(26)

Examinanden kan tillreda hälsosam och trygg mat för barnen.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Kostens betydelse för barnens

hälsa Examinanden

 planerar veckans matsedel med beaktande av de allmänna näringsrekommendationerna och barnens välbefinnande

 använder baslivsmedel för att tillreda hälsosam mat som uppfyller näringsrekommendationerna

 använder i mån av möjlighet närproducerad mat i matlagningen.

Livsmedelshygien Examinanden

 följer kraven på livsmedelshygien

 undviker tillsatsämnen och främmande ämnen i matlagningen.

Examinanden kan ta hänsyn till barn som följer en specialdiet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Vård av barn som följer en

specialdiet Examinanden

 följer vid vård av ett barn som har någon allergi eller specialdiet barnets diet i enlighet med föräldrarnas och sakkunnigas anvisningar

 utnyttjar information i ingrediensförteckningar vid planeringen

 uppdaterar regelbundet sin kunskap om barnets allergi utgående från information av föräldrarna och andra sakkunniga

 lindrar barnets allergisymptom i enlighet med givna anvisningar

 meddelar på ett relevant sätt föräldrarna om förändringar i barnets hälsotillstånd

 följer givna anvisningar i nödsituationer som orsakas av matallergier.

Examinanden kan handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Sjukdoms- och olycksfall Examinanden

 tillämpar kunskap om symptomen på de vanligaste barnsjukdomarna i sitt arbete

 ser till att barnet får rätt vård

 följer den skriftliga planen för läkemedels- behandling

 är en lugn och trygg vuxen i nödsituationer

 meddelar omedelbart på överenskommet sätt

(27)

föräldrarna om ett barn insjuknar eller råkar ut för en olycka

 ser till att det finns ändamålsenlig förstahjälps- utrustning på familjedaghemmet

 handlar i nödsituationer utifrån helhetssituationen och ger första hjälpen på Fhj 1-nivå

 uppdaterar regelbundet sina kunskaper i första hjälpen

 behärskar principerna för hur man meddelar om olycksfall (anmälan om olycksfallet till

arbetsgivaren).

Examinanden kan arbeta enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att följa principerna om ekologiskt

hållbar utveckling Examinanden

 uppfattar ekologiskt hållbar utveckling som en del av miljöfostran

 minskar avfallsmängden genom rätta val

 sorterar avfall på rätt sätt

 använder rengöringsmedel som belastar naturen så lite som möjligt

 återanvänder material

 föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen att följa principerna om ekologiskt hållbar utveckling med hänsyn till det egna bostadsområdets praxis och principer.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling av

arbetet Examinanden

 utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina arbetssätt

 förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering för att utveckla det egna arbetet

 ger och tar emot respons och använder responsen för att utveckla sitt arbete

 söker självständigt information för att utveckla sin yrkesskicklighet och deltar i samarbetsnätverk inom branschen

 ber föräldrarna om den information som behövs t.ex. när ett nytt barn börjar i dagvård.

(28)

I examensdelen Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter.

Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller gruppfamiljedaghem.

− inrätta en hälsosam, trygg och fungerande miljö för barngruppen

− följa säkerhetsplanen

− tillreda mat enligt rekommendationerna med beaktande av specialdieter och livsmedelshygien

− sköta barnens dagliga hygien

− handla enligt givna anvisningar vid sjukdoms- och olycksfall

− handla i enlighet med principerna för ekologiskt hållbar utveckling

− realistiskt utvärdera sitt kunnande och sina arbetssätt.

Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm- ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens

självvärdering.

3.4 Att möta barns behov av stöd Krav på yrkesskicklighet

Examinanden kan

− arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt stöd

− samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och rehabilitering

− svara på barnets individuella behov av stöd

− stödja barnets tal- och språkutveckling

− beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet

− beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet

− beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling

− stödja och sköta långvarigt sjuka barn

− beakta barnets övriga behov av stöd för växande och utveckling

− utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

(29)

Examinanden kan arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt stöd.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att arbeta kunskapsbaserat

inom specialsmåbarnsfostran Examinanden

 observerar och identifierar ett barns behov av stöd och för saken vidare i samråd med föräldrarna och andra sakkunniga

 stödjer barnets växande, utveckling och lärande

 följer de centrala författningarna, handlingarna och rekommendationerna

 hänvisar familjen till de tjänster som behövs

 motiverar sina tillvägagångssätt och lösningar

 följer principen med tre stödnivåer.

Tidigt stöd Examinanden

 planerar och genomför högklassig småbarnsfostran utifrån barnets behov

 stödjer barnets växande, utveckling och lärande då behovet av stöd observeras

 beaktar betydelsen av tidigt ingripande som förebyg- gande åtgärd och handlar på ett förebyggande sätt i samråd med familjen och andra sakkunniga.

Examinanden kan samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och rehabilitering.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att delta i nätverkssamarbete Examinanden

 är med och utarbetar en individuell plan för småbarns- fostran för barnet och/eller en rehabiliteringsplan som ingår i planen

 samarbetar i nätverk för barnets fostran och rehabilitering

 tillämpar i samarbetet överenskomna metoder i sitt dagliga arbete

 berättar vid samarbetsmöten om barnets starka sidor och behov av stöd i vardagen så att barnets röst blir hörd

 är medveten om gränserna för sitt kunnande och ber vid behov om anvisningar och råd.

Samarbete med familjerna Examinanden

 har en förtroendefull och respektfull interaktion med familjen

(30)

 möter familjen i egenskap av sakkunnig i fråga om barnet, diskuterar och delger familjen sina iakttagelser gällande barnets utveckling

 diskuterar med föräldrarna om barnets växande, utveckling och lärande.

Examinanden kan svara på barnets individuella behov av stöd.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att möta barnets individuella

behov av stöd Examinanden

 observerar och beaktar barnets behov av stöd

 följer i vardagliga situationer individualitetsprincipen utgående från barnets behov

 stödjer målinriktat barnets självständighet och självstyrning

 är uppmuntrande och flexibel och tar hänsyn till barnets vakenhetsgrad, utvecklingsnivå och livssituation

 reagerar sensitivt och aktivt på barnets initiativ och behov av stöd

 hjälper barnet att upptäcka sina resurser.

Rehabiliterande

förhållningssätt Examinanden

 planerar verksamhetsmiljön så att den stödjer barnet

 ordnar verksamheten utgående från barnets behov av stöd och barnets starka sidor i samråd med familjen och andra sakkunniga

 skapar en verksamhetsstruktur som ökar tryggheten

 stärker barnets självförtroende och positiva självbild

 hjälper barnet att identifiera och behärska de sociala beteendemönstren i sin grupp

 ser till att alla är delaktiga och likvärdiga medlemmar i barngruppen

 tillämpar gemensamt överenskomna metoder i den dagliga verksamheten i enlighet med sakkunnigas anvisningar.

Examinanden kan stödja barnets tal- och språkutveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets tal- och

språkutveckling Examinanden

 beaktar barnets språkliga utvecklingsstadium i sitt fostringsarbete

 stödjer språkinlärningsprocessen i olika åldrar genom att tillämpa metoder som stödjer språk- och

talutvecklingen i enlighet med sakkunnigas anvisningar

 är själv en bra språklig förebild för barnet.

(31)

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets

koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga

Examinanden

 utnyttjar kunskap om svårigheter med koncentration och uppmärksamhet i sitt arbete

 anpassar verksamhetsmiljön och verksamheten för barnet som behöver stöd så att barnet har möjlighet att koncentrera sig

 handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna regler

 möjliggör växande och lärande genom att erbjuda handledning och stöd i tillräcklig omfattning

 tillämpar rehabiliteringsmetoder som främjar växande och lärande i enlighet med sakkunnigas anvisningar

 samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkunniga.

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Barnets behov av stöd som

anknyter till känslolivet Examinanden

 samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkunniga

 utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och sakkunniga om barnets känslomässiga problem (t.ex.

tillbakadragna och skygga barn, barn med

anpassningssvårigheter, rastlösa barn och barn utan gränser)

 är en pålitlig och trygg vuxen som barnet har lätt att närma sig

 stärker upplevelser av delad glädje med barnet

 handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna regler.

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att svara på barnets behov av

stöd för sin motoriska utveckling

Examinanden

 samarbetar med föräldrarna och andra sakkunniga

 utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och sakkunniga om utmaningarna i fråga om barnets motoriska utveckling

 planerar en inspirerande verksamhet som stödjer de motoriska färdigheterna

 arbetar planmässigt och ger barnet möjligheter att

(32)

uppleva att det lyckas när det gäller de motoriska färdigheterna

 planerar barngruppens verksamhet så att den inspirerar till motion

 inrättar miljön så att den är fri från hinder och motiverar till motion.

Examinanden kan stödja och sköta kroniskt sjuka barn.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att sköta ett långvarigt sjukt

barn Examinanden

 sätter sig in i barnets sjukdom

 vidtar de vårdåtgärder som sjukdomen kräver i enlighet med föräldrarnas och andra sakkunnigas anvisningar

 utnyttjar information om olika kroniska sjukdomar i sitt arbete (t.ex. astma, diabetes, epilepsi, reuma, hjärtsjukdomar)

 svarar på barnets fysiska och fysiska behov av stöd

 stödjer barnets självbild och självständighet och ger barnet möjligheter att uppleva att det lyckas

 ser till att barnet har möjligheter att delta i olika aktiviteter och att barnet är likvärdigt i barngruppen.

Examinanden kan beakta ett barns övriga behov av stöd för växande och utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Behov av stöd för växande

och utveckling Examinanden

 utnyttjar i sitt arbete information om störningar i barnets växande och utveckling (t.ex. sinnes- och utveck- lingsstörningar, cp- och rörelsehandikapp, sinnesöver- känslighet, olika former av autism och andra neuro- logiska störningar).

 ger akt på barnets växande och utveckling

 deltar i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av planen för småbarnsfostran i dagvården

 följer barnets plan för småbarnsfostran och/eller rehabiliteringsplanen som ingår i den

 använder ändamålsenliga kommunikationsmetoder med barnet

 planerar utgående från den information som fåtts av föräldrarna och sakkunniga den vardagliga verksamheten så att den möter barnets behov av stöd

 inrättar och anpassar miljön så att den är tydlig, följer dagordningen och stödjer barnets initiativ och

självständighet

 använder hjälpmedel enligt sakkunnigas anvisningar

 differentierar och individualiserar fostran

(33)

 samarbetar med föräldrarna och sakkunniga och följer sakkunnigas anvisningar.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling

av det egna arbetet Examinanden

 identifierar sina egna gränser när det gäller arbetet med barn i behov av stöd

 utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina arbetssätt

 förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering såväl för att utveckla det egna arbetet som för att stödja barnets utveckling

 ger och tar emot respons

 utnyttjar responsen för att utveckla sitt arbete

 inhämtar den kunskap som behövs och tillämpar kunskapen i sitt arbete

 söker stöd för att orka i sitt arbete.

I examensdelen Att möta barns behov av stöd visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter i verksamhetsmiljöer, där barn som behöver stöd får handledning. Arbetet genomförs i samarbete med familjerna och ett mångprofessio- nellt nätverk.

Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem.

 planera och genomföra verksamheten utifrån barnets starka sidor och behov av individuellt stöd

 följa planen som utarbetats tillsammans med familjen och andra sakkunniga

 arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt

 utnyttja ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete

 motivera sin verksamhet med kunskap om barnets behov av stöd

 realistiskt utvärdera sitt kunnande och arbete.

Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm-

ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens själv- värdering.

(34)

B Valfria examensdelar

3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer

Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan

 analysera sina värderingar och attityder i förhållande till kulturell och religiös mångfald

 förmedla traditioner och sedvänjor som hör till kulturen och religionen i det finländska samhället

 i sitt arbete ta hänsyn till värderingar och kulturella sedvänjor hos minoritetskulturer

 samarbeta med familjer från olika kulturer

 stödja identitets- och språkutvecklingen hos barn med annan kulturell bakgrund

 planera och genomföra verksamheten i en mångkulturell barngrupp

 utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt med barn och familjer från olika kulturer.

Examinanden kan analysera sina värderingar och attityder i förhållande till kulturell och religiös mångfald.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Etisk verksamhet i enlighet

med värderingarna Examinanden

 är medveten om sina värderingar och attityder

 samarbetar på ett konstruktivt sätt med familjerna

 är rättvis och respekterar familjer från olika kulturer

 betonar genom sin verksamhet det som är gemensamt för alla barn

 förebygger eventuell diskriminering

 tar i beaktande hur egna kulturella och religiösa sedvänjor påverkar arbetet

 beaktar företeelser som hänger samman med skillnad och olikhet.

Examinanden kan förmedla traditioner och sedvänjor som hör till kulturen och religionen i det finländska samhället.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att förmedla finländsk

kultur Examinanden

 förmedlar information om levnadssätt och kulturtra- ditioner i det finländska samhället

 förmedlar information om mål och tillvägagångssätt inom småbarnsfostran i Finland

(35)

 förmedlar information om seder och bruk i det finländska hemmet och den finländska vardagen

 är medveten om hur de finländska kulturella och religiösa sedvänjorna påverkar dagvården

 bidrar till att barn med annan kulturell bakgrund anpassar sig till det finländska samhället.

Examinanden kan i sitt arbete ta hänsyn till värderingar och kulturella sedvänjor hos minoritetskulturer.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Minoritetskulturer i Finland Examinanden

 beaktar i sitt arbete hur kulturen och kulturella värder- ingar inverkar på en familj och på strukturer och roller inom familjen

 beaktar i sitt arbete olika sociala system, såsom de kon- ventionella reglerna som gäller yrkesställning och kön, föräldrars och barns ställning i familjen och könsroller

 inhämtar vid behov kunskap om minoritetskulturerna i Finland genom att diskutera med familjerna.

Examinanden kan samarbeta med familjer från olika kulturer.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbete med familjerna Examinanden

 diskuterar med familjen om barnets uppfostran och stödjer på ett konstruktivt sätt föräldrarna till ett barn som uppfostras i två kulturer

 stödjer integrationsprocessen för en familj med annan kulturell bakgrund

 bemöter båda föräldrarna jämlikt i enlighet med principerna om fostringsgemenskap

 förmedlar information om finländska vanor, uppfost- ringsmetoder och om den dagliga verksamheten i dag- vården (t.ex. lek, undervisning, måltid, potträning, vila, utevistelse)

 tar modigt upp oklara eller fördomsrelaterade frågor

 bidrar till att göra mötet mellan parterna till en berikande positiv upplevelse

 hänvisar vid behov familjen till andra tjänster för barnfamiljer

 använder vid behov metoder som stödjer kommunika- tionen med föräldrarna för att komma överens om ärenden som gäller barnet (t.ex. bilder, tydligt språk)

 använder vid behov tolktjänster i frågor som gäller barnets vård och fostran (t.ex. för att utarbeta barnets plan för småbarnsfostran).

(36)

Examinanden kan stödja identitets- och språkutvecklingen hos barn med annan kulturell bakgrund.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets identitets-

och språkutveckling Examinanden

 stödjer barnets möjlighet att uttrycka sitt språk och sin kulturella bakgrund

 informerar föräldrarna om betydelsen av att upprätt- hålla sitt modersmål och uppmuntrar dem att använda sitt modersmål

 stödjer barnets svenska språkutveckling på olika sätt

 ordnar barngruppens verksamhet så att barnet har möjlighet att lära sig och använda svenska med de andra barnen

 använder vid behov mångprofessionellt samarbete som stöd i arbetet

 hänvisar vid behov familjen till sakkunnigtjänster.

Examinanden kan planera och genomföra verksamheten i en mångkulturell barngrupp.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Verksamheten i en

mångkulturell barngrupp Examinanden

 tar i sitt arbete hänsyn till ett barn med annan kulturell bakgrund och stödjer barnets delaktighet i barngruppen

 stödjer barnets uppväxt i ett mångkulturellt samhälle

 stödjer integrationsprocessen för invandrarbarn.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt med barn och familjer från olika kulturer.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling

av det egna arbetet Examinanden

 söker information om kulturell mångfald

 utnyttjar interaktionssituationer med familjerna för att lära sig och utveckla sin yrkesskicklighet

 analyserar och utvärderar sina arbetssätt och kvaliteten på sitt arbete

 utvärderar realistiskt sina styrkor och sina utmaningar när det gäller den yrkesmässiga utvecklingen

 ber om respons och utvecklar sitt arbete utgående från responsen

 använder konsultation som stöd i sitt arbete

 söker och använder arbetshandledning och kollegialt stöd.

(37)

I examensdelen Att bemöta barn och familjer från olika kulturer visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter.

Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller ett daghem som arbetar med barn och familjer från olika kulturer.

Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta med barn och familjer från olika kulturer, stödja barnens svenska språkutveckling och integrering samt stödja familjer från olika kulturer med deras uppfostran. Examinanden analyserar kritiskt sina värderingar och attityder och utvärderar realistiskt sitt arbete.

Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm- ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens själv- värdering.

3.6 En examensdel ur en annan examen

Examinanden kan i yrkesexamen för familjedagvårdare inkludera en valfri examensdel ur en annan yrkes- eller specialyrkesexamen som Utbildningsstyrelsen fastställt examensgrunderna för. Examinanden kan i den valfria examensdelen visa sin yrkesskicklighet inom yrkesområdet enligt personligt intresse, erfarenhet och kompetens. Den valfria examensdelen ska på ett naturligt sätt komplettera yrkesexamen för familjedagvårdare med beaktande av arbetslivets behov.

Examensarrangören ska ha ett giltigt avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen.

Utbildningsanordnaren kan också köpa examenstillfällena av en examensarrangör som har ett avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen.

Betyg över examensdelen ges alltid av den examenskommission som ansvarar för

ifrågavarande yrkes- eller specialyrkesexamen. Examenskommissionen erkänner på basis av betyget den valfria examensdelen som en del av yrkesexamen för familjedagvårdare.