Tillgänglighet och kvalitet
Tillgänglighet Vårdgaranti (väntande patienter inom 90 dagar)
Grundkälla:Automatisk rapportering tillSKR
Region Skånes mål: andel väntande inom 90 dagar > 95%
Tillgänglighet Kömiljard 2022
Kömiljardens prestationsmål:
Andel väntande inom 60 dagar: >= 72 % eller förbättring gentemot motsvarande månad 2021 med mer än 1,0 procentenhet Andel väntande över 180 dagar: < 5,0 %eller förbättring gentemot motsvarande månad 2021 med mer än 1,0 procentenhet Andel genomförda återbesök: >= 85 % inklusive en toleranszon på 20 % som ännu inte är inräknad i tabellen ovan.
Region Skånes mål:
Andel väntande inom 60 dagar: >= 72 % (gäller både för väntande till första kontakt och väntande till op/åtgärd) Andel genomförda återbesök: >= 85 % utan toleranszon
Produktionsbehov per månad för att nå 95% tillgänglighet till första kontakt
Denna tabell återkommer i kommande Nprintrapporter. Ett arbete pågår med att byta ut datakällan för tabellen.
Grundkälla:Manuell rapportering tillSKR
Region Skåne
Produktionsbehov per månad för att nå 95% tillgänglighet till operation/åtgärd
Grundkälla:Manuell rapportering tillSKR
Produktion besök utfall & budget Produktion distanskontakter utfall & budget
Produktion vårdtillfällen utfall & budget Produktion vårddagar utfall & budget
Region Skåne
Produktion operationer per specialitet utfall & budget
Antal disponibla vårdplatser, kl 12 må-fr
Antal överbeläggningar och utlokaliseringar per
100 disponibla vårdplatser Produktion (avvikelse jämfört med föregående år, antal och procent)
Mål: överbeläggning ≤1/100 vpl, utlokaliserade patienter ≤0,5/100 vpl Mål: xxx
Region Skåne
Attraktiv arbetsgivare, professionell verksamhet
Anställningsvolym, antal anställda omräknat till
heltid GSG (genomsnittlig sysselsättningsgrad) Använda timmar jmf med föregående år
*Samtliga timmar fördelas ut i enlighet med dess organisatoriska tillhörighet. I Utdata filen förekommer det ibland blanka rader på befattningen, vilket ger upphov att dessa timmar inte kan matchas med sin huvudgruppstillhörighet.
Inhyrd bemanning i relation till personalkostn Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid
I diagrammets staplar visas månadsvärden, linjen (grafen) visar ackumulerad kvot för aktuella perioder.
Mål: Kvoten inhyrd bemanning ska inte överstiga 1,5% av total
personalkostnad Mål: Sjukfrånvaron ska minska
11 400 11 600 11 800 12 000 12 200 12 400 12 600 12 800 13 000 13 200
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2020 2021 2022
Region Skåne
En långsiktigt stark ekonomi
Resultatutveckling (mkr) Kostnadsutveckling i procent
Mål: Resultat ska ej vara sämre än budget Mål: Kostnadsutvecklingen ska ej vara högre än budget
Resultatrapport (mkr) negativa avvikelser har minustecken
Mål: Resultat ska ej vara sämre än budget
Sammanfattande analys av utveckling
Produktion
Den samlade produktionen, mätt i mixpoäng, ökar med 2,2 % jämfört med 2021. Den ligger dock fortfarande -3,4 % lägre än normalåret 2019.
Antalet läkarbesök ökar jämfört med föregående år men är fortfarande under 2019 års nivå för flertalet specialiteter. Mottagningsverksamheten har även i år påverkats av omfördelning av medarbetare till covid- vården.
Region Skåne
Besök hos andra vårdgivare ökar kraftigt mot tidigare år, främst t.f.a. vaccinationsverksamheten.
Antalet operationsminuter inom slutenvård visar samma tendens som läkarbesöken. Jämfört med 2019 är det främst operationer inom ortopedi, specialiserad kirurgi, urologi och kirurgi/gastro som minskat.
Antal väntande >180 dagar
Antal väntande >180 dagar till besök har ökat med 525 jämfört med april. Ökningen är främst inom kvinnosjukvård, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård. Färre väntande noteras bl. a. inom neurologi.
Antal väntande >180 dagar till operation/åtgärd har ökat med 80 jämfört med april. Ökningen är främst inom ortopedi, handkirurgi och allmän kirurgi. Färre väntande bl. a. till urologi och plastikkirurgi.
SUS arbetar aktivt med att förbättra tillgängligheten. Verksamheter som ser möjlighet att genomföra kösatsningar på kvällar och helger har möjlighet att ansöka om och få särskild finansiering för att arbeta av köer. En del av den beviljade tilläggsbudgeten kommer också att användas i syfte att förbättra tillgänglighet och operationskapacitet.
Återbesök
Antal väntande till återbesök överstigande måldatumet har ökat inom flertalet specialiteter jämfört med april.
Ökningen är störst inom ögonsjukvård, kardiologi och barn- och ungdomsmedicin.
Personal
Antalet anställda omräknat till heltid (genomsnittlig sysselsättningsgrad) är oförändrat i jämförelse med samma period förra året. Trenden är att andra yrkeskategorier än sjuksköterskor ökar medan
Region Skåne
sjuksköterskorna som grupp minskar. Under 2019-2021 kan man se att antalet använda AOH för
sjuksköterskor har ökat något mellan åren trots att antalet anställda AOH sjuksköterskor totalt minskat.*
(*Underlag framtaget till skyddskommité)
Använda timmar
Ökad frånvaro i form av sjukledighet och ökat uttag av semester jämfört med 2021 ger utslag i de använda timmarna. Den största minskningen av använda timmar syns i gruppen sjuksköterskor. Semesteruttaget för sjuksköterskor under årets första månader har ökat med nästan 50 % jämfört med 2021. Även sjukfrånvaron ökade under samma period, vilket syns till viss del i ett ökat övertidsanvändande.
Inhyrd bemanning
Sus har fortsatt en nivå av inhyrd bemanning som ligger under det regionala målet på 1,5 %. Under våren har behovet av externa bemanningslösningar ökat, framförallt inom sjuksköterskespåret, men tillgängliga
sjuksköterskor att hyra in är få och detta avspeglas i siffrorna.
Sjukfrånvaro
En ökande sjukfrånvaro på förvaltningen kan ses i samtliga stora yrkesgrupper och följer den regionala trenden. Framförallt ökar korttidssjukfrånvaron. I intervallet 1-7 dagar ses en ökning med i genomsnitt en dag per anställd mellan 2021 och 2022 men i samtliga tidsintervall syns en uppgång.
Sjukfrånvaron följer i stort årets covid-19 och influensaperioder.
Ekonomiskt ingångsläge
När sjukhusets finansiering för 2022 beslutats innebar det ett behov av att sänka 2021 års kostnader med 312 mkr för att nå ekonomisk balans. Regionfullmäktige beslutade sedan i februari 2022 om ett utökat
regionbidrag till Sus på 310,6 mkr i syfte att underlätta arbetet med långsiktig omställning, ta tillvara
de möjligheter digital teknik erbjuder, förändra arbetssätten och växla upp tidiga sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser för att möta kända utmaningar och samtidigt behålla en låg nettokostnadsutveckling för Region Skånes verksamheter. Tilläggsbudgeten är inte ramhöjande, men effekterna kommer följas upp under 2022, inför kommande budgetbeslut. Det nya utrymmet för ökade kostnader blir efter
tilläggsbudgeteringen 0 %. Historiskt har Sus kostnadsutveckling de senaste åren legat runt fem procent årligen.
0 200 400 600 800 1000 1200
01-01 01-06 01-11 01-16 01-21 01-26 01-31 02-05 02-10 02-15 02-20 02-25 03-02 03-07 03-12 03-17 03-22 03-27 04-01 04-06 04-11 04-16 04-21 04-26
Daglig sjukfrånvaro januari - april
Antal sjuka 2022 Antal sjuka 2021 Antal sjuka 2020
Region Skåne
Sus beskrev i sin internbudget och verksamhetsplan den ekonomiska utmaningen för 2022 (exklusive eventuella ökade volymer) som -896 miljoner kronor. De effektiviseringar som behöver göras kan ske inom kostnadsslagen personal, inhyrd personal, köp av verksamhet, material och tjänster, rekvisitionsläkemedel samt övriga kostnader och bidrag. Delar av dessa poster är abonnemang och kan därmed inte kortsiktigt effektiviseras. Något antagande om pandemins påverkan på det ekonomiska resultatet gjordes inte.
Resultat januari-maj
Det ekonomiska resultatet belastas även 2022 av den pågående pandemin. Hittills i är har ekonomin påverkats negativt med ca 88 mkr när hänsyn tagits till statlig ersättning för sjuklönekostnader.
På intäktssidan förklarar följande större poster den negativa budgetavvikelsen:
• Överföring ALF-medel från 2021 +55 mkr
• Statlig ersättning sjuklön +37 mkr
• Ersättning asylvård + 7 mkr
• Såld vård till övriga landsting och huvudmän - 60 mkr
• Lägre ersättning dyra läkemedel - 34 mkr
• Externa bidrag - 21 mkr
• Div försäljning varor och tjänster - 17 mkr
• Bidrag från HSN - 16 mkr
• Ersättning vårdval - 8 mkr
• Summa intäktsavvikelse - 57 mkr
Vissa av ovan avvikelser beror på periodiseringseffekter. Exempelvis innebär överföringen av ALF-medel från 2021 en förbättring av det faktiska resultatet med 55 mkr eftersom sjukhuset inte har motsvarande ökade ALF-kostnader. En justerad och mer korrekt intäktsavvikelse blir således -112 mkr.
För helår prognosticeras en negativ intäktavvikelse på -155 mkr, varav de största posterna är -100 mkr för såld vård till övriga landsting och – 40 mkr för ersättning från HSN för läkemedel (fåtalsläkemedel och ATMP).
Kostnadsöverskridandet förklaras av pandemieffekter, av ingående ekonomisk obalans från föregående år samt en ytterst besvärlig bemanningssituation som framtvingat dyra bemanningslösningar för att hålla vårdplatser öppna. Med dyra bemanningslösningar menas övertid, särskilda ersättningar, minskat semester- och jouruttag, sjuklön, timlön och ob-ersättning. Jämfört med 2019, som var senaste ”normalår” med tanke på pandemin, har dessa kostnader ökat med 206 mkr (29 %).
Eftersom det nu är tredje året med pandemi blir det allt svårare att strikt identifiera merkostnader t.f.a.
pandemin relativt ett normalläge. Vår bedömning för perioden januari-maj är merkostnader om 81 mkr varav 54 mkr är bemanningskostnader och 27 mkr omkostnader (bl.a. sjukvårdsmaterial, lab.tjänster och covid- beställningar via Regionservice).
Kostnaderna för samordning av vårdgarantipatienter är fortsatt höga och överskrider budget med 38 mkr. På årsbasis bedöms samordningskostnaderna överskrida budget med 90 mkr. Läkemedelskostnaderna är hittills i år betydligt lägre än budget, vilket delvis förklaras av låga kostnader för de så kallade fåtalsläkemedlen samt för ATMP (läkemedel för avancerad terapi). Utfallet för dessa läkemedel är hittills i år 34 mkr lägre än budget men kostnaderna kan variera mycket från månad till månad.
Region Skåne
Såväl brutto- som nettokostnadsutvecklingen överskrider budgeterad nivå, men ligger markant lägre än tidigare år. Mycket höga pandemikostnader under början av föregående år påverkar årets utveckling.
Nedanstående diagram ger en bra bild över vilka poster som är kostnadsdrivande hittills i år:
Fjolårets mycket höga pandemikostnader i början av året speglar även lönekostnadsutvecklingen med negativ utveckling under januari och februari, men med en ökningstakt lika med eller lägre än avtalsrörelsen sedan dess. Under maj månad enskilt är lönekostnadsutvecklingen 0,5 %, och ackumulerat hittills i år -0,1
%.
Överskridandet mot budget beror huvudsakligen på ingående ekonomisk obalans från föregående år, och delvis på tidigare beskrivna dyra bemanningslösningar samt pandemieffekter. Bedömningen är att årets bruttokostnadsutveckling blir 3,4 % att jämföra med periodens utveckling på 2,3 %.
Prognos
Region Skåne
Prognosen baseras på utveckling och trender hittills i år, samt den bästa bedömning vi kan göra för resten av året utifrån befintlig kunskap.Följande antaganden har gjorts:
- Tilläggsbudgeten förväntas innebära tillkommande kostnader om 100 mkr - Verksamheternas åtgärdsplaner ger resultatförbättringar på 87 mkr
- Inga ytterligare covid-ersättningar från stat eller Region Skåne.
- Vi kommer med största sannolikhet att få ett tilläggsbeslut att vi får föra över ALF-medel till 2023.
Bedömningen just nu är att 65 mkr kommer föras över, 55 mkr från föregående år samt ytterligare 10 mkr från årets budget. Denna överföring påverkar inte årets resultat men innebär en lägre
bruttokostnadsutveckling än om forskningsmedlen hade använts innevarande år.
Den samlade bedömningen resulterar i en prognosförsämring med 100 mkr jämfört med mars. Ny prognos är -700 mkr jämfört med budget.
Intäktssidan förväntas avvika från budget med -155 mkr, med nedan större avvikelser per intäktsslag:
• Statlig ersättning sjuklön + 37 mkr
• Såld vård till övriga landsting och huvudmän - 100 mkr
• Lägre ersättning dyra läkemedel - 40 mkr
• Övriga intäkter - 52 mkr
• Summa intäktsavvikelse - 155 mkr (-1,0 %)
Sammantaget innebär ovan antaganden, den ingående ekonomiska obalansen samt utvecklingen hittills i år inklusive pandemieffekter en kostnadsprognos som avviker med –545 mkr (-3,4 %) mot budget.
Specifikation av större avvikelser:
Egen personal, bl.a. “dyra lösningar” -328 mkr Kostnader för inhyrd personal - 70 mkr
Samordningskostnader - 90 mkr
Region Skånes serviceförvaltningar - 47 mkr Rekvisitionsläkemedel + 60 mkr
Förmånsläkemedel + 30 mkr
Omkostnader i övrigt -100 mkr
Summa kostnadsavvikelse -545 mkr Åtgärdsplaner
För att nå en ekonomi i balans arbetar Sus med åtgärder på två nivåer; verksamhetsspecifika åtgärder samt sjukhusövergripande åtgärder. Verksamheterna inom Sus arbetar löpande med att upprätta handlingsplaner, med åtgärder att genomföra under innevarande år, för att nå en ekonomi i balans. Behovet av handlingsplan utgår från den ekonomiska prognos som verksamheten upprättar månadsvis. Om helårsprognosen avviker negativt ska handlingsplan för underskottet tas fram, om inga andra beslut föreligger.
2021 var ett år starkt påverkat av pandemin vilket avspeglas i arbetet kring en ekonomi i balans. Under hösten 2021 kunde Sus förvaltningsledning åter öka fokus på ekonomi i balans, och lyfte särskilt fram fem prioriterade åtgärdsområden:
• Choosing wisely (undvika onödiga tester och behandlingsmetoder)
• Core Curriculum (utvecklingsprogram för sjuksköterskor)
• Minska personalomsättning
Region Skåne
• Översyn jourer och beredskapslinjer
• Effektiv schemaläggning (och schemamodeller)
Fokus på de ekonomiska handlingsplaner som är inrapporterade från Sus verksamhetsområden ligger inom de prioriterade åtgärdsområdena. Ett större fokus under 2022 kommer att ligga på uppföljning. Syftet med uppföljning förutom säkerställa att upprättade ekonomiska handlingsplaner följs är att internt lärande och spridning av goda exempel äger rum.
Verksamhetsområdenas ackumulerade ekonomiska handlingsplaner uppgår till 87 miljoner kronor för 2022 och beloppen har inarbetats i den ekonomiska prognosen.
Uppföljning miljömål, Resurseffektiv och cirkulär ekonomi
Sus sjukvårdsverksamhet kräver användning av enorma mängder förbrukningsmaterial och utvecklingen går från att använda flergångsmaterial till att i allt större utsträckning använda engångsmaterial, ofta i plast.
Konsumtionen av hälso- och sjukvårdsmaterial orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Produkterna orsakar en klimatpåverkan både när de tillverkas och transporteras och sedan när de kastas och förbränns som avfall.
För att bidra till en mer hållbar resursanvändning och en cirkulär ekonomi ska vi köpa in smartare, mer hållbara material och produkter och minska den onödiga användningen av
förbrukningsmaterial.
Flera av de förbrukningsmaterial som Sus använder påverkas av det rådande globala läget med höga bränsle- och energikostnader, råvarubrist, transportsvårigheter genom områden av krig samt den kvarvarande svåra fraktsituationen gällande containrar vilket resulterar i brist på råvaror. För att skapa en robust
materialförsörjning är det viktigt att se över hantering av engångsmaterial och byta ut till flergångs där det är möjligt.
Under 2022 följs för Sus inköp av de 15 produktgrupper som i undersökningar och uppföljningar kopplat till tidigare
miljöprogram pekats ut som de mest klimatbelastande.
Uppföljningen är baserad på det antal artiklar inom respektive produktkategori som är beställda via Raindance beställningsportal.
Mått Sus 2022
Minska antal av 15 utvalda prioriterade produktgrupper.
Miljöprogram 2030 – Resurseffektiv och cirkulär ekonomi
Region Skåne ska minska användning av förbrukningsmaterial per producerade tjänster inom hälso- och sjukvård med 30 procent till utgången av 2030 jämfört med 2019 års nivå Miljöpolicy
Region Skåne har en produktion och konsumtion som är miljömässigt hållbar.
Region Skåne
Figur 1 Skillnad av inköpta artiklar av 15 prioriterade produktgrupper (jan-maj 2019 och 2022) för Sus sjukhus inklusive avdelningar och stab
De fem produktgrupper som ökar mest i inköp jämfört med samma period 2019 kan alla relateras till pandemin och ökade krav på rengöring, desinfektion och personlig skyddsutrustning. Under årets första månader har trenden vänt för desinfektionsmedel, wellpapplådor/kartonger och engångsförkläden där inköpen nu minskar jämfört med föregående år vilket är i linje med utvecklingen av pandemin.
Torkrullar/servetter köps fortfarande in i betydligt större omfattning än före pandemin.
De produktgrupper där inköpen minskar mest är kopieringspapper och tvättlappar. De senaste fyra åren har inköp av kopieringspapper minskat för varje år, men den markanta minskning som syns under 2022 beror troligtvis på att det rådande globala läget har resulterat i brist på papper liksom det faktum att många pappersbruk har stängt. Kopieringspapper har därför varit en bristvara hos leverantören. Möjlig orsak till minskning av tvättlappar kan vara att artikeln ersatts av annan produkt som är inkluderad i annan
produktgrupp, ex. torkrullar/servetter.
Inköp av plastbägare och hygienunderlägg fortsätter att minska under 2022, vilket Sus målsatt även i miljömål 2019–2021. I gruppen plastbägare inkluderas ex. dryckesmuggar och medicinkoppar i
engångsmaterial vilka Sus verksamheter arbetar aktivt med att ta bort/ersätta med flergångsalternativ. Inköp av hygienunderlägg har minskat stadigt varje år sedan 2019 genom bland annat insatser för ökad kunskap om att britspapper inte utgör en barriär för smitta.
-120% -100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80%
Kopieringspapper Tvättlappar Plastbägare Hygienunderlägg Operationsrockar Sopsäckar Kateterset Sprutor Plåster Inkontinensskydd Handskar Engångsförkläden Wellpapplådor/kartonger Desinfektionsmedel Torkrullar, servetter
Skillnad (%) inköp jan-maj 2019 och 2022, Sus sjukhus inkl. avdelningar och stab
