Årsrapport 2019
Sjukhusstyrelse SUS
Revisionskontoret
2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Region Skånes förtroendevalda revisorer granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag.
I 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för
verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
I 12 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
I Revisionskontorets årsrapport sammanfattar den kommunala yrkesrevisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationer finns på Region Skånes revisorers hemsida https://www.skane.se/politik-och-demokrati/revision/.
3
1 Sammanfattning ... 4
2 Årets granskning ... 5
3 Bakgrund ... 6
4 Intern kontroll ... 7
Bedömning ... 8
5 Verksamhet ... 8
Bedömning ... 10
6 Ekonomi ... 10
Bedömning ... 11
7 Delårsrapport och årsredovisning ... 12
7.1 Delårsrapport ... 12
7.2 Årsredovisning ... 12
Bedömning ... 12
8 Genomförda fördjupade granskningar under året ... 13
4
1 Sammanfattning
INTERN KONTROLL
Sjukhusstyrelse SUS interna kontroll bedöms sammanfattningsvis som i huvudsak tillräcklig.
Ett förbättringsområde för sjukhusstyrelsen är att anta en dokumenterad rutin för planering och rapportering av intern kontroll samt att genomföra en dokumenterad riskanalys över verksamheten som grund för sin styrning och som underlag för den interna kontrollen, i enlighet med Reglementet för god hushållning och intern kontroll § 3 – 4 samt tillämpnings- anvisningarna.
VERKSAMHET
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelse SUS har skött verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt.
Bedömningen grundar sig på att sjukhusstyrelsen har en fortsatt svag måluppfyllelse där huvuddelen av målen inte har uppnåtts eller bara uppnåtts delvis.
EKONOMI
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelse SUS ha bedrivit verksamheten på ett utifrån ekonomisk synpunkt inte helt tillfredsställande sätt.
Bedömningen grundar sig på att sjukhusstyrelsen trots åtgärder för en ekonomi i balans och ett intensivt arbete med dessa redovisar ett resultat på -160,6 mnkr för år 2019.
RÄKENSKAPER
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelse SUS bokslut ha upprättats enligt Lag om kommunal bokföring och redovisning och i allt väsentligt följa Region Skånes anvisningar samt i allt väsentligt ha upprättats i enlighet med god redovisningssed.
5
2 Årets granskning
Region Skånes Revisionskontor har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat nämndens verksamhet under 2019 enligt kommunallagen, god revisionssed och revisorernas reglemente.
Granskningsinsatsen innebär en grundläggande granskning av nämnden, vilken innefattar följande granskningsinsatser:
• Löpande uppföljning av nämndens verksamhet.
• Genomgång av styrdokument, budget, ekonomiska rapporter och protokoll från nämndens sammanträden.
• Regelbundna sammanträden med nämndens presidium och förvaltningsledning.
• Granskning av den interna kontrollen, verksamheten och den ekonomiska förvaltningen.
• KPMG har på uppdrag av revisorerna granskat nämndens räkenskaper.
Granskningen utgår från revisionskriterier och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden.
I årsrapporten redovisas översiktligt resultat av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförs under året redovisas närmare i avsnitt 8.
Årsrapporten har faktakontrollerats av förvaltningen.
Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen 2019.
6
3 Bakgrund
Sjukhusstyrelse SUS ansvarar för följande områden:
Utifrån lämnat regionbidrag ska sjukhusstyrelsen fastställa en verksamhetsplan och intern- budget. Sjukhusstyrelsen har ett övergripande ansvar för att verksamheternas resurser används på ett rationellt och effektivt sätt utifrån politiska beslut om utbud, tillgänglighet och kvalitet och ansvarar direkt inför regionfullmäktige. Sjukhusstyrelsen får därvid besluta om
verksamhetsförändringar inom respektive ansvarsområde och under förutsättningen att uppdraget uppfylls. Principiellt omfattande förändringar bereds i respektive sjukhusstyrelse och hänskjuts till hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut.
Sjukhusstyrelsen är driftledningsnämnd för den somatiska sjukhusbaserade verksamheten som ingår i sjukhusorganisationen. Sjukhusstyrelsen ska biträda hälso- och sjukvårdsnämnden i frågor som rör utveckling av vården i samarbete med de skånska kommunerna.
Sjukhusstyrelsen ska arbeta för att ha en tät kontakt med medarbetarna på sjukhusen och använda en strukturerad metod för att ta tillvara på medarbetarnas idéer. Vidare ska sjukhus- styrelsen arbeta med att stödja införandet av regiongemensamma digitala system inom sitt område. Sjukhusstyrelsen ska även arbeta med att utveckla medborgarkontakterna i Skåne genom olika former av medborgardialog.
Presidiet för sjukhusstyrelsen har under året bestått av Camilla Mårtensson (ordförande), John Roslund (1:e vice ordförande) och Carina Svensson (2:e vice ordförande).
Sjukhusstyrelsens budget för året uppgick till 14 207,1 mnkr. Årets resultat uppgår till -160,6 mnkr vilket är 160,6 mnkr sämre än budget.
Den 1 januari 2019 trädde en ny organisation i kraft i Region Skåne. Detta innebär att Skånes universitetssjukhus, tillsammans med lasaretten i Ystad, Trelleborg och Landskrona bildade förvaltningen Skånes universitetssjukvård. Varje sjukhus har en egen styrelse och en sjukhus- chef. I samband med regiondirektörens beslut om en ny organisation för vårdförvaltningarna har det också inneburit att närvård SUS flyttat till den nya primärvårdsförvaltningen.
Arbetet med Skånes digitala vårdsystem (SDV) har fortsatt och intensifierats under året. Ett hundratal medarbetare från SUS arbetar på olika sätt inom projektorganisationen som utvecklar SDV tillsammans med Cerner. Under sommaren togs beslut om att skjuta fram första utrullningen med uppskattningsvis ett år. Detta innebär att vårdverksamheterna kommer att få möjlighet att i högre grad förbereda införandet samt fokusera på satsningar inom Region Skåne som gynnar införandet av SDV. Som ett resultat av senareläggningen av utrullningen kommer projektet kunna leverera ännu högre mervärde till verksamheterna, och höja graden av patientsäkerhet, inte minst med tanke på att det blir dubbla dokumentationssystem under betydligt kortare tid än vad som först planerades. Den totala projekttiden planeras fortfarande att vara cirka fem år.
I övrigt hänvisar vi till sjukhusstyrelsens egen verksamhetsberättelse.
Sjukhusstyrelse SUS har under året granskats av Region Skånes revisorer, Mats Svanberg, Paula Nilsson, Niklas Sjöberg och Inger Åbonde. Sakkunniga biträden från Revisionskontoret
7 har varit Eva Tency Nilsson, certifierad kommunal revisor, och Josefin Johansson, biträdande yrkesrevisor. De sakkunniga biträdena har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen.
4 Intern kontroll
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig (12 kap. 1 § andra stycket, kommunallagen).
Iakttagelserna och bedömningarna i detta granskningsområde utgår från revisionskriterierna 6 kap. 6 § kommunallagen, Reglemente för god hushållning och intern kontroll inklusive tillämpningsanvisningarna och Verksamhetsplan och budget 2019 (bilaga 8, intern kontroll).
Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån reglementet för god hushållning och intern kontroll utforma organisationen på ett sådant sätt att den interna kontrollen följs upp och att
korrigeringsåtgärder vidtas. Det är viktigt att detta dokumenteras och att nämnden fattar nödvändiga beslut. Varje nämnd ska därför ha en fastställd rutin för hur planering och rapportering av intern kontrollarbetet ska gå till. Sjukhusstyrelse SUS har inte en fastställd rutin för hur planering och rapportering av intern kontrollarbetet ska gå till men uppger att sjukhusstyrelsen följer de tillämpningsanvisningar till reglementet för god hushållning och intern kontroll som regionstyrelsen beslutat om.
Sjukhusstyrelsen har antagit en intern kontrollplan för sin verksamhet 2019. Enligt Region Skånes verksamhetsplan och budget 2019 bilaga 8, intern kontroll, ska nämnden fatta beslut om specifika kontrollområden i intern kontrollplan utifrån sin verksamhetsplan och intern- budget samt riskanalys. Bedömningen är att sjukhusstyrelse SUS interna kontrollplan inne- fattar specifika kontrollområden som utgår från verksamhetsplan och budget. Vad gäller riskanalys så har sjukhusstyrelsen inte en egen, dokumenterad riskanalys. Vi har därmed inte kunnat verifiera att sjukhusstyrelsen har fattat beslut om specifika kontrollområden utifrån en sådan, eller att risker analyserats som ett underlag för den interna kontrollen. Vi har inte heller kunnat avläsa om sjukhusstyrelsen har prioriterat kontroller på områden där det finns hög sannolikhet att det uppstår fel och brister med stora konsekvenser för verksamheten, vilket nämnderna ska göra enligt tillämpningsanvisningarna till Reglementet för god hushållning och intern kontroll § 4.
Vidare bedöms att sjukhusstyrelsen till viss del har genomfört en riskbedömning av sin verksamhet som grund för sin styrning i enlighet med Reglementet för god hushållning och intern kontroll § 4. Detta då en riskbedömning framgår av den interna kontrollplanen.
I sjukhusstyrelsens interna kontrollplan framgår det vilka kontrollområden som ska följas upp, när uppföljning ska ske, vilken verksamhet/tjänsteperson som ska genomföra uppföljningen, till vem uppföljningen ska rapporteras till samt när återrapporteringen ska ske.
Uppföljningen av den interna kontrollplanen har rapporterats till sjukhusstyrelsen i samband med delårs- och årsrapportering. De kontrollmoment som anges i planen har genomförts som
8 planerat bortsett från att en kontrollpunkt som avser Nationell Patientenkät (NPE) inte har kunnat genomföras på grund av att NPE görs vartannat år gällande specialiserad sjukvård.
Uppföljningen av kontrollmomenten har inte påvisat några avvikelser förutom en långsiktig stark ekonomi, varpå sjukhusstyrelsen har vidtagit korrigeringsåtgärder för att få en ekonomi i balans.
I samband med revisorernas fördjupade granskning av bisysslor var den samlade
bedömningen att den interna kontrollen är otillräcklig, vilket grundas på att det inte finns något systematiskt samlat sätt att dokumentera anställdas bisysslor och det finns inte uppgifter om hur många bisysslor som de anställda inom Region Skåne har totalt. Det utförs inte heller tillräckliga kontroller inom det systematiska intern kontrollarbetet. Bedömningen görs utifrån att det i nämndernas interna kontrollplaner inte genomförs tillräckliga systematiska kontroller.
Utifrån granskningsresultatet bedöms sjukhusstyrelse SUS delvis tillämpa de beslut, riktlinjer och rutiner som finns men att den interna kontrollen avseende riskområdet bisysslor är
otillräcklig.
I revisorernas fördjupade granskning av vårdhygien visar den samlade bedömningen av granskningsresultatet att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig på de bristerna vad gäller systematik inom uppföljning och kontroll av vårdhygien, samt bristen på tydlig effekt av det utförda arbetet.
I sjukhusstyrelsens egen verksamhetsberättelse redovisas en uppföljning av arbetet med den interna kontrollen. Uppföljningen presenteras på en aggregerad nivå och på ett sätt som gör att dess innehåll är svårt att förstå.
BEDÖMNING
Sjukhusstyrelse SUS interna kontroll bedöms sammanfattningsvis som i huvudsak tillräcklig.
Ett förbättringsområde för sjukhusstyrelsen är att anta en dokumenterad rutin för planering och rapportering av intern kontroll samt att genomföra en dokumenterad riskanalys över verksamheten som grund för sin styrning och som underlag för den interna kontrollen, i enlighet med Reglementet för god hushållning och intern kontroll § 3 – 4 samt tillämpnings- anvisningarna.
5 Verksamhet
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig (12 kap. 1 § andra stycket,
kommunallagen).
Iakttagelserna och bedömningarna i detta granskningsområde utgår från revisionskriterierna 6 kap. 4, 5 och 6 § kommunallagen, Verksamhetsplan och budget 2019, Budget- och
uppföljningsplan 2019 samt Reglemente för regionstyrelse och nämnder i Region Skåne.
Sjukhusstyrelse SUS har den 27 februari 2019 antagit en verksamhetsplan och internbudget för 2019. Verksamhetsplanen och internbudgeten är upprättad i enlighet med angiven inriktning i regionfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2019.
9 Sjukhusstyrelsen har löpande under året följt verksamheten i samband med månadsrapporter, delårs- och årsrapport men också genom verksamhetsinformation som sammanställs inför och rapporteras vid varje nämndssammanträde. I månadsrapporterna och delårsrapporten framgår det prestationer, resultat och effekter av verksamheten samt prognoser, analyser och
kommentarer.
Sjukhusstyrelsen bedöms ha både i delårsrapporten och i årsrapporten redovisat till full- mäktige hur den har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat, i enlighet med 6 kap. 6 § kommunallagen. Detta har skett genom att sjukhusstyrelsen har beskrivit hur arbetet har pågått inom de uppdrag som fullmäktige lämnat till sjukhusstyrelsen i Region Skånes verksamhetsplan och budget 2019.
MÅLUPPFYLLELSE
Bedömningen är att verksamheten har bedrivits i enlighet med det ansvar och uppdrag som sjukhusstyrelsen har fått från fullmäktige i reglementet.
Följande bedömning görs vad gäller om sjukhusstyrelsen utifrån sin verksamhet har uppnått fullmäktigemålen:
SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET
Bedömningen är att målet inte har uppnåtts då sjukhusstyrelsen inte har fullföljt de mål och uppdrag som sjukhusstyrelsen har fått från fullmäktige inom området.
Sjukhusstyrelsen tar inte ställning till om fullmäktiges mål om serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet har uppnåtts i verksamhetsberättelsen. Bedömningen är således att sjukhus- styrelsen arbetat utefter detta mål under året men vid genomgång av mål och indikatorer framgår det att huvuddelen av målen inte har uppnåtts eller bara uppnåtts delvis.
Revisorerna har under året granskat både tillgängligheten generellt och tillgängligheten inom cancervården. I granskningarna framkom att en stor del av tillgänglighetsproblematiken grundar sig i personalbrist som i sin tur ger upphov till brist på vårdplatser och till otillräcklig operationskapacitet. Vidare konstaterades att styrningen av standardiserade vårdförloppet (SVF) på den övergripande nivån i organisationen inte fullt ut är ändamålsenligt för att skapa tillfredsställande förutsättningar för att nå upp till de tillgänglighetsmål som är kopplade till SVF. Den centrala styrningen av produktion och samordning av berörd hälso- och sjukvård är svag.
EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR
Bedömningen är att målet delvis har uppnåtts av sjukhusstyrelsen som till viss del har fullföljt de mål och uppdrag som sjukhusstyrelsen har fått från fullmäktige inom området.
Utifrån de mål som fullmäktige har fastställt i verksamhetsplan och budget för 2019 samt de mål som sjukhusstyrelsen har inom området en drivande utvecklingsaktör tar inte sjukhus- styrelsen ställning till om detta mål har uppnåtts i verksamhetsberättelsen. Bedömningen är att sjukhusstyrelsen arbetat utefter detta mål under året bland annat genom att arbeta med Skånes digitala vårdsystem (SDV). Arbetet med SDV har under året fortsatt och intensifierats. Ett hundratal medarbetare från SUS arbetar på olika sätt inom projektorganisationen som utvecklar SDV tillsammans med företaget Cerner.
10 Vidare arbetar sjukhusstyrelsen med att uppfylla målet att bedriva starka forskningsmiljöer och en ökad integration mellan forskning, utbildning och vård genom att ansluta sig till Region Skånes övergripande forskningsstrategi.
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Bedömningen är att målet delvis har uppnåtts då sjukhusstyrelsen till viss del har fullföljt de mål och uppdrag som sjukhusstyrelsen själv har tagit fram utifrån fullmäktiges mål inom området.
Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar, heltidstjänst ska vara norm och deltid ska ses som en möjlighet om medarbetaren så önskar. Som ett led i detta har sjukhusstyrelsen en policy som i samband med nyanställningar är att erbjuda heltidstjänster med möjlighet till deltidsanställning, vilket är genomgående när SUS annonserar lediga tjänster.
Vidare har sjukfrånvaron minskat under 2019 jämfört med föregående år. sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var för perioden januari-december 2019 5,25 procent vilket kan jämföras med samma period 2018 då sjukfrånvaron var 5,43 procent.
När det kommer till att den framtida kompetensförsörjningen ska säkras har SUS under året haft fortsatt utmaning i att kunna rekrytera och behålla den kompetens som behövs, inte minst sjuksköterskor. Bristen på framförallt grund- och specialistsjuksköterskor orsakar vårdplats- brist, överbeläggningar, långa väntetider och minskad operationskapacitet som i sin tur påverkar produktionen och arbetsmiljön och inte minst försämrar tillgängligheten till vård för de skånska medborgarna.
Sjukhusstyrelsen arbetar regiongemensamt för att minska hyrkostnaden av bemannings- företag. Målet är att inhyrd bemanning inte ska överstiga 1,5 procent av total personalkostnad.
Ett mål som sjukhusstyrelsen har kunnat leva upp till under hela året, då sjukhusstyrelsen har haft en inhyrd bemanning på 0,8 procent av den totala personalkostnaden.
BEDÖMNING
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelsen har skött verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt.
Bedömningen grundar sig på att sjukhusstyrelsen har en fortsatt svag måluppfyllelse där huvuddelen av målen inte har uppnåtts eller bara uppnåtts delvis.
6 Ekonomi
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig (12 kap. 1 § andra stycket,
kommunallagen).
Iakttagelserna och bedömningarna i detta granskningsområde utgår från revisionskriterierna 6 kap. 4 och 6 § kommunallagen, Verksamhetsplan och budget 2019, Budget- och
uppföljningsplan 2019 samt Reglemente för regionstyrelse och nämnder i Region Skåne.
Sjukhusstyrelse SUS har antagit en internbudget som är i enlighet med fullmäktiges verksamhetsplan och budget 2019. I samband med beslutet ingick även åtgärder för en
ekonomi i balans. För att komma i ekonomisk balans har verksamheterna arbetat med åtgärder
11 på två nivåer: förvaltningsövergripande åtgärder och verksamhetsspecifika ekonomiska handlingsplaner. När den första ekonomiska prognosen presenterades i mars månad
redovisades ett underskott för året på totalt 375 mnkr. Sjukhusstyrelsen har löpande under året följt upp ekonomin genom prognoser, analyser och kommentarer. Sjukhusstyrelsen har i delårsrapporten följt upp ekonomin genom prognoser, analyser och kommentarer. Sjukhus- styrelsen har även fokuserat på ekonomiska avvikelser och åtgärder. När delårsrapporten presenterades i september månad var underskottet för året på totalt 285 mnkr.
RESULTAT
Sjukhusstyrelsens resultat för 2019 uppgår till -160,6 mnkr och är därmed inte i enlighet med beslutad budget. Dock har verksamheten arbetat intensivt med åtgärder för ekonomi i balans och presenterat uppföljningar som har fått effekt på innevarande år.
Följande bedömning görs vad gäller om sjukhusstyrelsen utifrån sin verksamhet har uppnått fullmäktigemålet:
EN LÅNGSIKTIG STARK EKONOMI
Bedömningen är att sjukhusstyrelsen trots åtgärder för ekonomi i balans inte når målet för en långsiktig stark ekonomi.
Resultaträkning och prognosjämförelse anges nedan.
Tabell 1 resultaträkning, mnkr
BUDGET 2019 UTFALL 2019 AVVIKELSE
Totala intäkter* 14 207,1 14 284,8 77,7
Totala kostnader** – 13 950,0 14 203,4 – 253,4
Nettokostnad 257,1 81,4 – 175,7
Finansnetto – 257,1 – 242,0 15,1
Resultat 0,0 – 160,6 – 160,6
*Varav regionbidrag 10 209,2 mnkr
**Personalkostnaderna uppgick till 8 166,4 mnkr och översteg budget med 167,2 mnkr (2,1 %).
Kostnaden för inhyrd personal uppgick till 107,6 mnkr och översteg budget med 3 mnkr (2,8 %).
Tabell 2 prognosjämförelser, mnkr
Prognos mar Prognos maj Prognos aug Prognos okt Utfall 2019
Resultat – 375 – 340 – 285 – 235 – 160,6
BEDÖMNING
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelse SUS har skött verksamheten på ett utifrån ekonomisk synpunkt inte helt tillfredsställande sätt.
Bedömningen grundar sig på att sjukhusstyrelsen trots åtgärder för en ekonomi i balans och ett intensivt arbete med dessa redovisar ett underskott på totalt 160,6 mnkr.
12
7 Delårsrapport och årsredovisning
Redovisningsrevisionen har utförts av KPMG AB på uppdrag av revisorerna.
7.1 DELÅRSRAPPORT
Baserat på den utförda granskningen gör KPMG bedömningen att det är osannolikt att de finansiella målen (ekonomi i balans) kan komma att kunna uppnås vid årets slut.
• Den finansiella redovisningen uppfyller de krav som ställs i lagen om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed.
• Räkenskaperna är rättvisande.
• Resultatet i delårsrapporten är inte förenligt med det finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts av fullmäktige.
• Mål och utfall har redovisats och följts upp i delårsrapporten.
• Det finansiella målet kommer inte att kunna uppnås vid årets slut.
7.2 ÅRSREDOVISNING
Baserat på den utförda granskningen gör KPMG bedömningen att:
• Lag om kommunal bokföring och redovisning samt Region Skånes anvisningar i allt väsentligt efterlevs.
• Bokslutet har i allt väsentligt upprättats i enlighet med god redovisningssed.
• Resultatet avviker negativt jämfört med budget med 160 mnkr men positivt mot föregående år med 583 mnkr.
• Det har inte framkommit några omständigheter som ger anledning att anse att resultat- och balansräkning inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om
kommunal redovisning.
KPMG har inte gjort några iakttagelser rörande brister i den interna kontrollen med väsentlig påverkan på årsbokslutet.
I övrigt hänvisar vi till den fullständiga granskningsrapporten.
BEDÖMNING
Sammanfattningsvis bedöms sjukhusstyrelse SUS bokslut ha upprättats enligt Lag om kommunal bokföring och redovisning och i allt väsentligt följa Region Skånes anvisningar samt i allt väsentligt ha upprättats i enlighet med god redovisningssed.
13
8 Genomförda fördjupade granskningar under året
Revisorerna har genomfört följande fördjupade granskningar som berör sjukhusstyrelse SUS.
• Granskningen av tillgängligheten inom Region Skånes hälso- och sjukvård – generellt (rapport nr 2 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att styrningen på övergripande nivå i organisationen inte är systematisk. De analyser som ligger till grund för arbetet är otillräckligt och kan förklaras utifrån att en hel del insatser sker ad hoc och att vissa mål som tillämpas inte uppfattas som fullt relevanta. Det saknas även koordination mellan de åtgärder och strategier som tillämpas. Därutöver har den centrala styrningen av produktionen inom hälso- och sjukvården varit svag.
Utifrån granskningens resultat görs bedömningen att det är regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som har brister i detta avseende. Övriga nämnder och styrelser har verkat för kort tid för att tydliga slutsatser och bedömningar ska kunna göras.
• Granskning av tillgänglighet inom Region Skånes hälso- och sjukvård – cancervården (rapport nr 6 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att den styrning av standardiserade
vårdförlopp (SVF) som baseras på det nationella samarbetet mellan regionala cancercentra är väl förankrad och ändamålsenlig. Vidare görs bedömningen att styrningen på övergripande nivå i organisationen inte fullt ut är ändamålsenlig för att skapa tillfredsställande
förutsättningar för att nå upp till de tillgänglighetsmål som är kopplade till de standardiserade vårdförloppen. Den centrala styrningen av produktion och samordning av berörd hälso- och sjukvård är svag.
Utifrån granskningens resultat görs bedömningen att det är regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som har brister i detta avseende. Övriga nämnder och styrelser har verkat för kort tid för att tydliga slutsatser och bedömningar ska kunna göras.
• Granskning av direktupphandlingar och avtalslojalitet (rapport nr 9 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att direktupphandling och avtalsuppföljning inom Region Skåne inte fullt ut fungerar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De styrelser och nämnder inom Region Skåne som har varit föremål för granskningen har inte en
tillräcklig intern kontroll som säkerställer att inköp genomförs i enlighet med upphandlingspolicy, regionövergripande avtal och gällande regelverk avseende direktupphandlingar.
Genomförda stickprov visar på att avrop och direktupphandlingar inte fullt ut sker på ett korrekt sätt, kännedom om styrande och stödjande dokument inte är heltäckande samt att det finns brister i processer och rutiner för avrop och direktupphandlingar. Nämndernas och styrelsernas styrning och uppföljning behöver därmed förbättras, för att säkerställa avtalslojalitet, tillåtna direktupphandlingar och samordnad upphandling.
14
• Granskning av läkemedel (rapport nr 11 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att arbetet avseende läkemedelshantering till viss del bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. De strukturer och rutiner som finns för ordination och hantering av läkemedel behöver i högre grad anpassas till lokala verksamheter. Bristande följsamhet till rutiner för hantering av IT-system, som exempelvis deltagande i obligatoriska utredningar, samt brister i integrationen mellan IT-systemen medför att förutsättningar för och arbetet med underlag för ordinationer inte är tillfreds- ställande. Det finns goda processer för framtagande av prognosunderlag till budget. I den politiska organisationen är den ekonomiska uppföljningen vad avser läkemedel otillräcklig.
• Granskning av budgetprocessen (rapport nr 12 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att Region Skånes budgetprocess inte är ändamålsenlig och effektiv. Granskningen visar att det saknas en tydlig process för Region Skånes arbete för arbetet med en ekonomi i balans. Bedömningen är att regionstyrelsen samt nämnder och styrelser med ekonomiskt underskott inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för en ekonomi i balans.
• Granskning av bisysslor (rapport nr 13 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att hanteringen av anställdas bisysslor delvis sker på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande beslut, riktlinjer och rutiner.
Bedömningen grundas på att det finns riktlinjer och tillämpningsanvisningar men att de behöver uppdateras, revideras och harmoniseras avseende bland annat uppföljning, kontroller och dokumentation av anställdas bisysslor. Granskningens stickprov visar på brister kring hantering och förvaring av dokumentation kring anställdas bisysslor.
Utifrån granskningen görs även den samlade bedömningen att den interna kontrollen är otillräcklig. Bedömningen grundas på att det inte finns något systematiskt samlat sätt att dokumentera anställdas bisysslor och det finns inte uppgifter om hur många bisysslor som de anställda inom Region Skåne har totalt. Det utförs inte heller tillräckliga kontroller inom det systematiska intern kontrollarbetet avseende bisysslor.
• Granskning av vårdhygien (rapport nr 14 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig framförallt på de brister som finns vad gäller systematik inom uppföljning och kontroll av vårdhygien, samt bristen på tydlig effekt av det utförda arbetet. Även om mätmetoden vad gäller PPM VRI kan diskuteras har inte andelen VRI minskat över tid hos Region Skånes egna mätningar. Bedömningen baseras i övrigt på den avstämning av revisionsfrågor som gjorts.
15
• Granskning av medborgardialog (rapport nr 22 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att regionstyrelsen har arbetat
ändamålsenligt inom sitt område då regionstyrelsen har haft uppsikt över nämndernas arbete med medborgardialoger samt antagit en strategi för medborgardialoger. Samtliga nämnder har fastställt en plan för arbetet med medborgardialoger, i enlighet med regionstyrelsens
instruktion om detta.
Det har genomförts nio dialoger under granskningsperioden, fyra av dialogerna har varit ändamålsenliga medan resterande dialoger bedöms vara delvis ändamålsenliga.
• Granskning av attestrutiner, sakgranskning (rapport nr 23 – 2019)
Utifrån genomförd granskning görs bedömningen att den interna kontrollen inte är helt
tillräcklig. Det saknas i huvudsak beslutsordningar, delegation och utbildningar som tydliggör och förstärker attestanters behörighet, ansvar och kompetens. Vidare görs bedömningen att det saknas rutiner, inventarieförteckningar och kontroll för att kunna säkerställa en säker hantering av inköp så att förluster av stöldbegärliga inventarier minimeras.
