Verksamhetsplan och budget 2019-2021
Linnéuniversitetet – en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.
Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2018-12-05
Innehåll
Några ord från rektor __________________________________ 3
Bakgrund ___________________________________________________ 4 Intern styrning och kontroll ____________________________________ 6
Verksamhetens inriktning _______________________________ 9
Kunskapsmiljö Linné _________________________________________ 9
Systematiskt arbetsmiljöarbete _________________________________ 10
Kompetensförsörjning ________________________________________ 10
Utmanande utbildningar ______________________________________ 11
Framstående forskning _______________________________________ 14
Samhällelig drivkraft ________________________________________ 16
Globala värden _____________________________________________ 17
Vision och strategi ________________________________________ 17
Internationalisering ________________________________________ 17
Lika villkor ______________________________________________ 19
Verksamhetsstöd ____________________________________________ 20
Universitetsbiblioteket _______________________________________ 21
Budget och ekonomiska planeringstal 2019-2021 __________________ 22
Anslagsfördelning _________________________________________ 23
Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 23
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå _______________ 25
Gemensamma funktioner ___________________________________ 26
Linnéuniversitetets ekonomiska utveckling 2019-2021 ______________ 27
3 (32)
Några ord från rektor
Under 2018 startade arbetet med att, inom universitetet styrkeområden, bygga kreativa kunskapsmiljöer som ska möta samhällsutmaningar samt stödja nyskapande forskning och utbildning som möter studenter och arbetsmarknadens utmaningar.
Universitetsledningen avsätter medel för att ge verktyg för att möjliggöra och pröva arbetssätt som stödjer nästa steg för ett framgångsrikt universitet. Det är dags att börja resan mot ett systematiskt förverkligande av universitetets vision och strategi.
Vi ska använda våra resurser och dra nytta av den egna och det omgivande samhällets kompetenser på bästa sätt för att stå starka inför framtiden.
2017 inleddes förnyelsen av det systematiska arbetet med utbildningskvaliteten och det forskningsstrategiska arbetet. En grundlig översyn av utbildningsutbudet följer i spåren av detta arbete. Det är dags att samla förbättringsarbetena till en start på arbetet för att ta fram Strategi 2025.
Tillsammans skapar vi förutsättningar för att erbjuda bra utbildning, bedriva nyfiken forskning och samhällsnyttig samverkan. Vi ska göra detta i en miljö och arbetsplats där vi har nolltolerans för trakasserier av alla slag. Arbetsmiljön ska vara
välkomnande och utvecklande. Den bidrar till att skapa Linnéuniversitetets attraktiva kunskapsmiljöer.
Tillsammans sätter vi kunskap i rörelse!
Peter Aronsson, rektor
Bakgrund
Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–20201 pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020. Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i april beslut om Verksamhetens inriktning och
ekonomiska förutsättningar. Beslutet ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år.
Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel
Förslag på verksamhetsplaner behandlas på en höstdialog mellan rektorerna och ledningarna för fakulteterna/NLU och universitetsförvaltningen. Dialogerna och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för
Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling.
Uppdragen följs upp kontinuerligt och sammantaget i samband med årsredovisning, verksamhetsberättelser och dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar.
Uppföljningen bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år.
1 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1
Genom Verksamhetsplan och budget 2019-2021 ger universitetsstyrelsen:
rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, råd, kommittéer,
universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet.
Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Budget och ekonomiska planeringstal 2019-2021, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning.
Intern styrning och kontroll
Syftet med intern styrning och kontroll (ISK) är dels att säkerställa att universitetet följer de krav2 som ställs av regering och riksdag, dels att nå de strategiska målen i visions- och strategidokumentet: En resa in i framtiden, 2015-2020.
Rektor fattade i september 2017 beslut om kritiska faktorer för
Linnéuniversitetets utveckling och möjlighet att uppnå sina mål. De kritiska faktorerna kan uttryckas som både möjligheter och risker. Det primära är inte att ange numeriska värden för risker, utan snarare att på ett analytiskt och reflekterande sätt beskriva konsekvenser för universitetets utveckling samt vilka åtgärder som vidtas för att utnyttja potentialen i möjligheterna men även hantera risker. Följande kritiska faktorer är beslutade:
1. Kompetensförsörjning
Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är avgörande för att nå målen för utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen.
Åtgärder
Linnéuniversitetet ska utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med kompetenser som kan bidra till att bygga kreativa kunskapsmiljöer. Förutom vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk skicklighet ska även ledarskap,
samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens ges en tydligare plats och värdering.
Effektiva och rättssäkra rekryteringsprocesser är förutsättningar för rekrytering av medarbetare med hög kompetens. Under 2018 gav rektor i uppdrag att ta fram förslag på hur rekrytering och meritering kan utvecklas vilket inkluderar både styrdokument och processer. Ett speciellt fokus läggs på att öka internationell rekrytering och att fakulteternas kompetensförsörjningsplaner både följs och uppdateras regelbundet. Förslagen presenteras vid årsskiftet och ska implementeras under 2019.
2. Ändamålsenliga arbetssätt och processer
Ändamålsenliga arbetssätt och processer är dynamiska och anpassas efter
universitetets utveckling för att stödja kärnverksamheten och bidrar exempelvis till att utveckla kunskapsmiljöer. Ändamålsenliga arbetssätt och processer bidrar även till transparens, kvalitet och effektivitet. Oegentligheter och korruption ska
motverkas genom goda rutiner, noggrannhet och uppföljningar.
Åtgärder
Arbetssätt och processer ska ses över kontinuerligt. Uppföljning av mål och uppdrag ska göras systematiskt via regelbundna dialoger mellan universitetsledning och fakulteter/förvaltning där bland annat verksamhetens verksamhetsberättelser- och planer behandlas utifrån uppdrag och mål. Rektor har gett fakulteter/NLU ett särskilt uppdrag att utbyta goda exempel så att universitetet blir en lärande organisation, insatser görs exempelvis för att stärka och utveckla det gränsöverskridande arbetet mellan förvaltningens avdelningar men även mellan förvaltning och
2 3§ myndighetsförordningen
fakultetskanslier. Förmågan att långtidsplanera behöver stärkas så att treårsplanering blir en tydligare norm för det långsiktiga arbetet.
3. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar
Utbildning är den mest omfattande delen av Linnéuniversitetets verksamhet.
Sjunkande söksiffror ger en tydlig signal att en profilering av utbildningsutbudet är nödvändig för att säkerställa att samhällets efterfrågan och studenternas behov möts, samt för att underlätta för presumtiva studenter att kunna navigera bland det rika utbud av utbildningar som universitetet erbjuder. Det pekar också på att universitetet måste använda tillgängliga resurser på ett bättre sätt, bland annat genom ett ökat samarbete mellan och över institutions- och fakultetsgränser. Linnéuniversitetets viktigaste prioriteringar avseende utbildning är
fakulteternas översyn av sitt utbildningsutbud
inrättande av råd för utbildning och lärande med särskilda utskott för kvalitetsfrågor och utbildning på forskarnivå
arbete med kunskapsmiljöer.
Åtgärder
Universitetsstyrelsen har gett fakulteter/NLU i uppdrag att se över
utbildningsutbudet samt redovisa slutsatser och åtgärder i relation till de utmaningar universitetet står inför. Utveckling och profilering av utbudet görs inom tilldelat anslag och utifrån universitetets ambitioner avseende attraktiva utbildningar, utbildningskvalitet, internationalisering, avancerad nivå och kunskapsmiljöer.
4. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning
Linnéuniversitetet har höga ambitioner när det gäller att bedriva högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning. En stor utmaning för att hantera dessa ambitioner är att universitetet har ett lågt forskningsanslag i relation till andra lärosäten och att forskningens externfinansiering behöver öka. Universitetet har arbetat kontinuerligt och målmedvetet för att öka såväl anslag som den externa finansieringen.
Ett grundläggande tema i de externa bedömarnas rekommendationer är profilering och kraftsamling för att utveckla miljöer som starkare knyter samman utbildning och forskning. Dessa rekommendationer stödjer universitetets ambitioner och långsiktiga arbete med att utveckla starka kunskapsmiljöer.
Det är också viktigt att öka de externa medlen för att kunna bedriva både utbildning med hög kvalitet och forskning i framkant. De externa medlen bidrar till att kunna knyta viktig kompetens till universitetet och på så sätt kunna utveckla utbildningen och att Linnéuniversitetet ännu bättre kan hävda sig i konkurrensen om de
forskningsbidrag som söks.
Åtgärder
För att öka forskningsvolymen och etablera en balans mellan utbildning och forskning krävs ett ökat anslag för forskning och därmed ett systematiskt arbete för att höja ambitionsnivån avseende förmåga att attrahera externa medel för forskning.
Vidare kommer ett råd för forskning att inrättas för att därmed stärka det gemensamma och övergripande arbetet med forskning.
5. Utveckling av ett gott ledarskap
Ett gott ledarskap är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö för medarbetare och studenter. I en akademisk miljö är kunskap och engagemang av yttersta betydelse. Att ta tillvara drivkraft är nödvändigt för att skapa engagemang samt upprätthålla och utveckla en kvalitetskultur.
En viktig del av ett gott ledarskap är att integrera ett systematiskt arbetsmiljöarbete i den dagliga verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förutsätter att
arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering och uppföljning samt att medarbetare ges förutsättningar att bidra till att universitetet når sina mål.
Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden.
Åtgärder
Ett arbete är inlett för att se över rektors och dekanernas besluts- och
delegationsordningar. Därutöver inventeras stödet för exempelvis prefekterna. Dessa insatser ska tillsammans med en väl utvecklad chefsutbildning bidra till en rimlig arbetsbörda för chefer och en god arbetsmiljö för medarbetarna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå i verksamhetsplaneringen och följas upp enligt verksamhetsprocessens årliga cykel.
Sammanfattning
Arbetet med intern styrning och kontroll berör hela universitetet och innebär att samtliga delar ska förhålla sig till de kritiska faktorerna. Universitetsstyrelse ger, mot bakgrund av de kritiska faktorerna, uppdrag till fakulteter/NLU och övrig verksamhet. Dessa uppdrag följs kontinuerligt och systematiskt upp via dialoger, verksamhetsberättelser och årsredovisning. Verksamheten ska, där så är möjligt, föreslå uppföljningsbara mål för varje uppdrag och beskriva hur dessa mål ska uppnås i förhållande till riskfaktorerna.
Avseende intern styrning och kontroll ska samtliga verksamhetsdelar prioritera följande uppdrag under 2019:
beskriva vilka åtgärder som vidtas för att nå måluppfyllelse och riskhantering i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
föreslå mål i den preliminära verksamhetsplanen för 2019-2021.
Verksamhetens inriktning
Kunskapsmiljö Linné
De kritiska faktorerna och Linnéuniversitetets Vision och strategi resulterar i ett ökat fokus på kunskapsmiljöer. Att samla resurser och kompetenser i kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan ökar universitetets förmåga att möta samhällsutmaningar. Utgångspunkterna är de kompletta akademiska miljöer fakulteterna byggt upp tillsammans med ett väl avvägt utbildningsutbud på grund- och avancerad nivå. En stabil forskarutbildning ska vara en brygga till fakulteternas forskningsmiljöer.
Kunskapsmiljöer bildas då kompletta akademiska miljöer samverkar för att möta samhällsutmaningar, samt bistår med miljö och stimulans för nyskapande
samarbeten och stärkt förmåga att samla resurser. Genom att kunskapsmiljöer har akademiska ämnen som utgångspunkt skapas legitimitet och ökar förmågan till ämnesfördjupning samt vetenskaplig och samhällelig förnyelse. Detta är ett arbetssätt inom alla fakulteter och institutioner.
Följande kriterier utgör basen för en kunskapsmiljö Linné där samarbete över fakultetsgränser framgångsrikt bidrar till att möta samhällsutmaningar:
utbildning, forskning och samverkan som adresserar en eller flera samhällsutmaningar
medarbetares kunskapssökande och engagemang som inspireras av närhet och nytta i samspelet med samhällsfrågor
befintliga ämnen/delar av ämnen, centra, Lnuc, samarbetsplattformar ingår
i normalfallet krävs en fakultetsövergripande mobilisering
initiativ till satsningar på utbildningsutbud, forskningsområden och samverkansformer/områden som stärker helheten
koordinerad rekrytering av nyckelkompetenser inom såväl verksamhetsstöd som akademi.
Process
Rektor ger inför 2019 uppdrag åt fakulteter att fortsatt utveckla kunskapsmiljöer över organisatoriska gränser enligt kriterierna ovan, samt att identifiera sätt att stödja spirande, mogna och/eller framstående miljöer. Under 2018 har en mässa
genomförts där 41 idéutkast presenterats. Rektor har i samråd med dekaner identifierat åtta idéutkast som ska inkomma med en fördjupad ansökan i början på 2019. Rektor beslutar om inrättande av kunskapsmiljö Linné under våren 2019.
En kunskapsmiljö kan i ett inledande skede erhålla utvecklingsmedel från rektor.
Forskning och utbildning inom en inrättad kunskapsmiljö ska bedrivas och växa inom fakultetens befintliga anslag. Det förstärkta anslaget som tillkom
Linnéuniversitetet 2016 ska användas till verksamhet inom kunskapsmiljöerna.
Avseende kunskapsmiljöer ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
etablera Kunskapsmiljö Linné
genomföra kunskapsmiljömässa Linné.
Fakulteter/NLU:
fortsatt aktivt utveckla och föreslå kunskapsmiljöer samt implementera de kunskapsmiljöer som inrättas
identifiera sätt att stödja spirande, mogna och framstående miljöer.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är nödvändigt om Linnéuniversitetet ska bli framgångsrikt i att hantera de kritiska faktorerna. Framför allt är det avgörande om universitetet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, vilket i sin tur ökar förmågan att rekrytera och behålla goda medarbetare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bidra till en god arbetsmiljö vilket är förutsättning för goda prestationer inom forskning, utbildning och verksamhetsstöd.
Chefers och medarbetares insatser är helt avgörande för hur framgångsrikt arbetsmiljöarbetet blir. Medarbetares och chefers ansvar för arbetsmiljö betonas i Linnéuniversitetets arbetsmiljöpolicy som reviderades under hösten 2018. Under 2019 inleds arbetet med att implementera den reviderade arbetsmiljöpolicyn.
Avseende systematiskt arbetsmiljöarbete ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
implementera den reviderade arbetsmiljöpolicyn
genomföra en medarbetarundersökning
revidera, stärka och tydliggöra rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet
införa personalbokslut3 med fördjupad analys.
Fakultetsnivå/ NLU:
implementera den reviderade arbetsmiljöpolicyn
dokumentera och redovisa det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning är utpekad som en av universitetets kritiska faktorer och har resulterat i en rad insatser genom åren. Insatser har riktats mot rekrytering av nya medarbetare men även mot utveckling i relation till befintlig personal. En insats har sedan fusionen baserats på ambitionen att öka andelen disputerade lärare. Denna andel har ökat från 55 procent (2011) till 71 procent (2018)4. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare framför allt inom professionsutbildningar. Samtidigt behövs lärare med professionserfarenhet och lärare med kompetens inom samverkan och internationalisering.
Enligt regleringsbrevet har Linnéuniversitetet under 2017-2019 ett mål att minst 46 procent av de nyrekryterade professorer ska vara kvinnor. Under 2017 var denna andel 38 procent och 2018 var den 25 procent. Det innebär att fakulteterna måste arbeta mer aktivt för att uppnå målsättningen.
3 En årlig uppföljning av kostnader och intäkter för personal på nyckeltal som är viktiga för verksamheten.
4 Avser årsarbetskrafter.
Internationell rekrytering bidrar till att universitetet berikas och att rekryteringsbasen breddas, det bidrar även till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering. Universitetets ambitioner har de senaste åren varit att öka andelen internationell rekrytering, dock har andelen minskat 2018 (jmf med 2017) på grund av att postdoksatsningen slog igenom fullt ut under 2017.
För att ytterligare stärka arbetet med kompetensförsörjning har rektor beslutat om en översyn av arbetet med rekrytering och meritering under 2018. Resultatet av
översynen ska implementeras under 2019. Rektor avser även att stödja strategisk rekrytering som bidrar till utveckling av kunskapsmiljöer samt nyckelrekrytering inom verksamhetsstödet. Internrevisionens rapport (dnr 2017/6982-1.2) pekar på ett antal förbättringsområden bland annat att det saknas tydlig styrning avseende styrdokument, organisation och ledning. Utifrån internrevisorns rekommendationer har förslag till åtgärder tagits fram vilka beslutas av universitetsstyrelsen.
Under 2019 ska arbetet med Human Resources Strategy for Researchers (HRS4R) intensifieras. En GAP-analys5 kopplat till kvalitetssäkring av forskning och nuvarande strategi kommer att genomföras.
Inom kompetensförsörjning ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
implementera av universitetsstyrelsen beslutade åtgärder avseende kompetensförsörjning
utveckla processer och principer för rekrytering och meritering som även stöder skapandet av framgångsrika kunskapsmiljöer
utveckla processer för att öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer.
Fakultetsnivå/NLU:
öka andelen disputerade lärare och professorer
rekrytera i syfte att utveckla kunskapsmiljöer
utveckla kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt
öka internationell rekrytering
öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer.
Utmanande utbildningar
Universitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud med många programutbildningar och ännu fler fristående kurser. Under 2018 har fakulteterna haft i uppdrag att göra en genomgripande översyn av utbildningsutbudet. Översynen omfattar allt från kompetens, forskningsanknytning, relevans och efterfrågan från studenter och omgivande samhälle till sökstatistik. Den ska även inkludera på vilket sätt
utbildningar bidrar till kunskapsmiljöer och samhällsutmaningar. Fakulteterna ska redovisa analys och konsekvenser av denna översyn till rådet för utbildning och lärande under 2018.
Rådet för utbildning och lärande är en förstärkning av arbetet med
utbildningskvalitet på samtliga nivåer. I uppdraget ingår även att samordna arbetet med utbildningsutbudet med utgångspunkt i bland annat kvalitetsgranskning och
5En GAP-analys innebär en jämförelse mellan aktuell och potentiell prestation
uppföljning. Rådet leder också ett flerårigt projekt med syftet att utveckla det systematiska arbetet med utbildningskvalitet.
Rådet har i uppdrag att utifrån översynens resultat samordna fakulteternas fortsatta arbete med utbildningsutbudet. Till stöd i arbetet med utbildningsutbudet avsätts medel för utbildningsutveckling, där även pedagogisk utveckling och stärkta digitala lärmiljöer ingår. Dessa medel ska under 2019-2021 användas för åtgärder som bidrar till att utveckla universitetets utbildningar.
Gällande utbildning på forskarnivå har samtliga fakulteter i uppdrag att säkerställa att alla doktorander får en god introduktion, har en god arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet samt att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud. Uppdraget är förbättringsåtgärder till följd av resultatet från doktorandbarometern.
Utbildning på avancerad nivå och uppdragsutbildning ska öka
36 procent av Linnéuniversitetets utbildningsutbud är professionsutbildningar. Flera av dessa utbildningar riktas mot yrken som riskerar att bli framtida bristyrken såsom högskoleingenjörer, sjuksköterskor, psykologer, socionomer och lärare. I anslutning till dessa utbildningar har Linnéuniversitetet en dynamisk och omfattande
samverkan med berörd arbetsmarknad. Universitetets stöd från näringsliv och offentliga aktörer har resulterat i ökad externfinansiering och gemensamma satsningar på exempelvis professionsutveckling, innovationsmiljöer och infrastruktur.
Det är viktigt att stärka professionsutbildningarnas forskningsbas och koppling till utbildningar på avancerad nivå. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år. Fakulteterna/NLU måste fortsätta prioritera arbetet med att öka denna andel inte minst för att främja forskningsöverbyggnaden. För att stimulera ökning på avancerad nivå har rektor beslutat om en modell för omfördelning av medel till avancerad nivå. Modellen ska implementeras under 2019.
Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För att uppnå denna ambition ska arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även planering på fakultets- och institutionsnivå.
Vård- och lärarutbildningar en viktig del av fort- och vidareutbildning I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och
lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen har under flera år fått ett utökat anslag i syfte att öka utbudet. Universitetets anslag har dock inte ökat i motsvarande omfattning varför en fortsatt utbyggnad kräver omfördelningar eller annan finansiering.
Skolans kompetensbehov fylls delvis genom nationella lyft och
skolutvecklingsprogram med Linnéuniversitetet som en aktiv part. En viktig satsning för att Linnéuniversitetet ska möta utmaningar på skolområdet är att utveckla en flerdisciplinär kunskapsmiljö som fokuserar på kunskapsbildningens förutsättningar, processer och konsekvenser inom hela utbildningsområdet från förskola till högskola i termer av ett livslångt lärande. Det har, trots åtgärder, varit svårt att fylla alla studieplatserna på lärarutbildningen. Om lärarutbildningens
studieplatser inte fylls omfördelas dessa platser, under innevarande år, till i första hand behörighetsgivande kurser och i andra hand till fristående kurser inom skolområdet. I tredje hand till vårdutbildningar.
Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
hantera och värdera resultatet av översynen av utbildningsutbudet
utveckla stöd för uppdragsutbildning
implementera en policy för digitalt lärande
implementera kvalitetssäkringssystem för utbildning.
Fakultetsnivå/NLU:
bedriva kvalitetsarbete och profilering av utbudet i enlighet med resultatet från översynen av utbildningsutbudet
öka andelen studenter på avancerad nivå
synliggöra utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer
öka uppdragsutbildningens omfattning
implementera förbättringsåtgärder inom forskarutbildningen.
Framstående forskning
Forskningens kvalitet
Det forskningspolitiska målet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Universitet och högskolor har ansvaret för forskningens kvalitet vilket avser både uppföljning och utveckling. I linje med Universitetskanslersämbetets uppdrag ska Linnéuniversitet utveckla ett systematiskt sätt att följa upp och utveckla forskningens kvalitet. Ett särskilt råd för forskning inrättas i början av 2019 med uppdrag att samordna arbetet med
forskningskvalitet och forskningsstrategi.
Förutsättningar för att bedriva forskning6 utvecklas i linje med de externa bedömarnas rekommendationer vilket har gjort avtryck och vävs in i
verksamhetsplaneringen för kommande år. En central rekommendation är att röra sig från en premiering av individer till att stärka utveckling av forskningsmiljöer. Den internationella utvecklingen av Open Science med krav på öppen tillgång för både data och publikationer är snabb och lärosätet behöver stödja denna både med infrastruktur och tydliga incitament. Ett led i denna riktning är att rektor beslutat om reviderade principer för fördelning av forskningsanslaget. Fakulteternas
fördelningsmodeller ska bidra till forskning av hög kvalitet som utvecklar kompletta akademiska miljöer. Fakulteternas fördelningsmodeller ska utvärderas av externa granskare minst vart tredje år. Modellen ska garantera att fördelning av medel sker på jämlika villkor. Fakulteterna ska vid dialogerna beskriva och värdera hur kvalitetsarbetet framskrider och hur det bidrar till att nå strategiska mål.
Generellt behöver Linnéuniversitetet öka forskningsvolymen, inte bara genom ökad publicering och externfinansiering utan även genom rekrytering av
nyckelkompetenser.
Universitetet har, i likhet med andra lärosäten, i flera år arbetat med att
tillgängliggöra forskningsdata. Under 2019 intensifieras arbetet med att etablera en så kallad Data Access Unit (DAU), en funktion för hantering av forskningsdata. Den ska utgöra en kontakt- och stödpunkt för forskare vid upprättande av
datahanteringsplaner, bearbetning av forskningsdata och tillhörande metadata och även ge rådgivning kring datarelaterad juridik, IT och arkivfrågor.
Externfinansiering och vetenskapliga publikationer ska öka
Universitetet har under flera år satsat på att öka forskningens externfinansiering och antalet vetenskapliga publiceringar. För att kompensera ett lågt forskningsanslag är målet att externfinansieringen ska ligga på samma nivå som forskningsanslaget. I jämförelse med andra lärosäten är andelen externa medel fortfarande låg.
Fakulteterna ges i uppdrag att öka de externa intäkterna samt att omsätta externa medel i forskningsprestationer.
Rektor omfördelar medel för att premiera fakulteter som är framgångsrika avseende externfinansiering och vetenskaplig publicering. Därutöver är ambitionen även att framgångsrik samverkan premieras inför 2020.
Fakulteterna ska öka ansträngningarna att söka och erhålla externa medel för
forskning. Med stöd från avdelningen för externa relationer som ökar sin förmåga att stötta ansökningar till stora finansiärer såsom KK-stiftelsen, Vinnova,
6 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)
Energimyndigheten, EU-Horizon 2020, FP9 och Familjen Kamprads stiftelse - inte minst inom humaniora/samhällsvetenskap.
Linnéuniversitetet har från starten 2010 haft som mål att stärka kopplingarna mellan undervisning, forskning och omgivande samhälle. Ett ytterligare steg i det arbetet är att fördjupa och synliggöra befintliga samarbeten och samtidigt erbjuda och
inspirera nya intressenter att bidra till ett ännu starkare Linnéuniversitet. Under 2018 har arbetet med fundraising startat. I uppdraget ingår bland annat att beskriva förutsättningar för ett hållbart fundraisingarbete, ge förslag på lämplig organisation, presentera utkast till programförklaring.
Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
utveckla ett systematiskt arbete med att följa upp och utveckla forskningens kvalitet
utveckla ett systematiskt arbete med fundraising
vidareutveckla stöd för att söka externa medel särskilt gentemot stora finansiärer såsom KK-stiftelsen, Vinnova, Energimyndigheten, EU-Horizon 2020, FP9 och Familjen Kamprads stiftelse med flera
Fakultet/NLU:
beskriva och värdera hur kvalitetsarbetet framskrider och bidrar till att nå strategiska mål
presentera en fördelningsmodell utifrån fastställda principer
öka forskningens externfinansiering
öka vetenskaplig publicering.
Samhällelig drivkraft
I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt.
Linnéuniversitetets samhällsengagemang ska stärka universitetets forskning och utbildning, i kunskapsmiljöer. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna
samverkan samt nyttiggörande av kunskap och forskning. Dessa ambitioner uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition.
För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft inrättades 2018 två strategiska plattformar som i ett första steg får ekonomiskt stöd för tre år.
Samtidigt har Linnéuniversitetet inlett en treårig satsning på att utveckla
samverkanskapaciteten, där universitetet får ekonomiskt stöd av Vinnova genom sex projekt. Fokusområden för dessa satsningar är strategiska partnerskap, arenor för samverkan, impact genom forskning och utbildning, uppdragsutbildning, högre utbildning utanför campusorter samt intellektuella tillgångar.
Utveckling av samverkanskapaciteten är en treårig satsning med speciellt fokus på att utveckla stabila plattformar för samhällelig drivkraft samt processer och strukturer för strategiska partnerskap.
Inför 2020 är ambitionen att medel för forskning även omfördelas baserat på samverkansindikatorer.
Samverkan med det omgivande samhället är viktigt för Linnéuniversitetets
utveckling och samtliga medarbetare ska senast varje årsskifte rapportera bisysslor.
HR-avdelningen har fått ett särskilt uppdrag att upprätta rutiner som säkrar rapportering och följa upp resultatet.
Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
implementera en modell för omfördelning baserat på samverkan
föreslå hur stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning ska utvecklas.
Fakultet/NLU:
föreslå hur samverkansarbetet ska prioriteras och utvecklas i linje med policyn för samhällelig drivkraft
föreslå incitament och förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft.
Globala värden
Vision och strategi
Kreativa kunskapsmiljöer ska genomsyras av globala värden – internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling – i forskning, utbildning och administration.
Linnéuniversitetet ska odla en internationell miljö där människor med olika
bakgrund och erfarenheter möts, och där alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om lika villkor och hållbar utveckling. All verksamhet ska bedrivas i former som främjar jämställdhet, ekonomisk och social välfärd, rättvisa och en god arbetsmiljö. Arbetsformerna ska kännetecknas av respekt och demokrati.
Internationalisering
Internationaliseringspolicyn framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet och omfattar ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö.
Det internationella perspektivet stärks genom att lärare och studenter från andra länder möts i fysiska eller digitala utbyten. Internationella perspektiv förstärker utbildningarnas kvalitet och bidrar till att öka studenternas lärande.
Linnéuniversitets ambition är att öka antalet studenter som förlägger del av sin utbildning utomlands. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten samt konkreta åtgärder krävs för att uppnå målet. Inresande studenter väntas öka varför en samordnad och kvalitetssäkrad process för rekrytering, mottagande och kvalitet i klassrummet är nödvändig.
Under 2018 har utredningen En strategisk agenda för internationalisering7 och Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige8 överlämnats till
utbildningsdepartementet. Linnéuniversitetet kommer att förhålla sig till dessa utredningar i sitt fortsatta internationaliseringsarbete.
Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
• koppla internationalisering till uppföljning av utbildningarnas kvalitet och som en faktor som stärker kompletta kunskapsmiljöer
• vidareutveckla verksamhetsstödet för mobilitet och internationell studentrekrytering.
Fakultet/NLU:
• öka antalet utresande studenter
• öka rekrytering av internationella studenter
• synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar, exempelvis genom virtuell mobilitet
• kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal.
7(SOU2018:3)
8(SOU 2018:78)
Hållbar utveckling
I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Detta understryks i Policyn för hållbar utveckling genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling.
FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för arbetet med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande.
Aldrig tidigare har mänskligheten stått inför liknande utmaningar som exempelvis den pågående globala uppvärmningen. En sådan global utmaning efterfrågar snabba och omfattande förändringar av samhället, i en skala som saknar motstycke, för att undvika katastrofala följder. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar universitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete.
Hållbarhetsarbetet innefattar allt från direkt miljöpåverkan, till hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner i treåriga hållbarhetsmål.
Kommittén för hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. I och med en gemensam kommitté integreras områdena hållbar utveckling och lika villkor.
Som ett led i att ständigt förbättra miljöarbetet har universitetet arbetat för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard, vilket uppnåddes våren 2018.
Miljöledningssystemet är ett verktyg för att integrera hållbarhetsperspektiv i hela verksamheten. En certifiering ställer krav på systematik, exempelvis med
återkommande interna och externa miljörevisioner. Det säkerställer medvetenhet och ett aktivt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor i hela organisationen.
Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
• formulera hållbarhetsmål och handlingsplan som knyter an till Agenda 2030 och som integrerar hållbar utveckling med lika villkor och jämställdhetsintegrering
• underlätta för hållbara resor och transporter för att minska universitetets klimatpåverkan
• satsa på strategisk kommunikation av universitetets hållbarhetsarbete
• upprätta en organisation för miljöledningsarbetet
• implementera av miljöledningssystemet på universitetsövergripande nivå.
Fakultet/NLU:
• föreslå hur universitetets hållbarhetsmål ska brytas ned i konkreta aktiviteter9 på institutionsnivå
• implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå.
9 Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling”: https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/stod-och- service/hallbar-utveckling/
Lika villkor
Linnéuniversitetet ska vara en plats där studenter och medarbetare känner sig inkluderade. Därför bedrivs ett målinriktat arbete för jämställdhet10 och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder11. Aktiva åtgärder
Enligt Diskrimineringslagen12 ska alla lärosäten bedriva ett målinriktat arbete med aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare. Detta arbete ska ske utifrån lagens beskrivna fyrastegsmodell med fokus på diskrimineringsgrunderna. Aktiva åtgärder ska utföras både i rollen som utbildningsanordnare och arbetsgivare.
Plan för lika rättigheter och möjligheter
Linnéuniversitetet ska varje år upprätta en plan med översikt över åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare. Planen följs upp med en redovisning av hur åtgärder genomförts och uppföljning tas in i efterföljande plan. Varje institution upprättar plan för att säkerställande av aktiva åtgärder samt åtgärder i Plan för lika rättigheter och möjligheter.
Jämställdhetsintegrering
Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, bland annat karriärvägar inom akademin, könsbundna studieval samt bristande och varierade kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv. Uppdraget med jämställdhetsintegrering gäller fram till 2019 och syftar till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela verksamheten.
Jämställdhet och utbildningskvalité
Linnéuniversitetet ska säkerställa ett systematiskt arbete som beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. I verksamhetsplaner, mål och strategi ska alla avdelningar och fakulteter beskriva sitt löpande arbete för systematiskt beakta jämställdhet i utbildningar. Beskrivningen ska innehålla
jämställdhetsmål- och strategier samt hur dessa mål följs upp och vilka åtgärder som vidtas om målen inte uppnåtts.
Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitetsnivå:
arbeta för att ett målinriktat och systematiskt arbete bedrivs för att uppfylla åtgärder i Plan för jämställdhetsintegrering och Plan för lika rättigheter och möjligheter
föreslå hur ett systematiskt arbete med att säkerställa att jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande ska bedrivas
samordna och stötta verksamheten i arbetet med aktiva åtgärder.
Fakultet/NLU:
arbeta med aktiva åtgärder (lagkrav) enligt fyrastegsmodellen och återrapportera insatsen
10 Plan för jämställdhetsintegrering
11 Plan för lika rättigheter och möjligheter
12 (SFS 2008:567)
beskriva hur man ska delta i genomförandet av åtgärder i Plan för lika rättigheter och möjligheter samt Plan för jämställdhetsintegrering
redovisa hur det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande bedrivs.
Verksamhetsstöd
Verksamhetsstödet ska stödja utbildning, forskning och samverkan. Arbetssätt ska anpassas för arbetet med kunskapsmiljöer och tillse att arbetsprocesser löper smidigt och effektivt över organisatoriska gränser. Gemensamma värdeord för
verksamhetsstödet är utföra, tillföra och samspela.
Under 2019-2021 avsätts medel för utveckling av verksamhetsstödet så att arbetssätt kan anpassas, rekrytera nyckelkompetenser samt utveckla och stärka professionen.
Verksamhetsstödet är uppdelat i universitets- och fakultetsförvaltning.
Universitetsdirektören har i uppdrag att leda och utveckla verksamhetsstödets samlade processer i dialog med universitets- och fakultetsledning.
Prioriterade områden
Utveckling av verksamhetsstödet handlar om att tydliggöra kommunikationsvägar och uppdrag samt förbättra samverkan mellan akademi och
universitetsförvaltningens avdelningar och mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna.
I arbetet ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå analys av konsekvenser bland annat för de kritiska faktorerna. En annan del av arbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med chefer inom verksamhetsstödet.
Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
stödja arbetet med prioriterade uppdrag som anges i verksamhetsplanen
föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar
fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna
utveckla arbetet med intern styrning och kontroll
utveckla uppföljning kopplat till verksamhetsplanering
utifrån gemensamma definitioner ta fram nyckeltal för uppföljning.
Universitetsbiblioteket
Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdragsom sammanfattas i fem huvudområden. Det första området är att tillhandahålla relevanta informationsresurser.
Området innebär utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för databaser och andra medier, dels kring en komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och i nya format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige. Vad gäller våra nationella avtal så kräver vi numera att de ska omfatta en möjlighet till Open Access-publicering.
Det andra området är publiceringsverksamheten. Lärare och forskare måste förhålla sig till en mycket föränderlig verklighet i arbetet med att sprida publikationer och forskningsdata. Meriteringssystemet är knutet till publicering i tidskrifter med hög impact. Framöver kommer meritvärdet av bidrag till Open Science att behöva stärkas. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt från och med 2025. Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång ökar. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access måste intensifieras under kommande år.
Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. Fokus ligger på att utveckla relevanta tjänster i samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom samarbeten med lärare och forskargrupper. Samarbeten på undervisningssidan fortsätter med ett helhetsperspektiv på sök- och skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet med forskningen ska öka. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra
bibliotekariekompetensen inom forskningsprojekt för att synliggöra och
tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen.
Bibliotekariekompetens inom metadata ska också stödja universitetsgemensamma system/webbkanaler. Systeminnehåll ska göras sökbart och tillgängligt på ett mer effektivt sätt för att på så sätt sprida forskning och utbildning.
Det fjärde ansvarsområdet gäller stödet till den högskolepedagogiska verksamheten.
Ett omfattande utvecklingsarbete kring detta har inletts. Målet är att bygga upp ett relevant utbud av kurser, öka den konsultativa verksamheten samt stärka kunskapen kring den digitala infrastrukturen. Planen är att detta ska vara fullt utbyggt under 2019.
Det femte området gäller fysiska och digitala lärmiljöer. Ett stort åtagande är att i samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en utveckling av ”det offentliga rummet”
för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. UB ansvarar för verksamheten inom det kulturella universitetet från och med 2018. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och biblioteksrummet bör vara en arena för dessa möten på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt fortsätter utvecklingen av digitala lärmiljöer. LnuPlay används allt mer och innehåller en ansenlig mängd filmer främst för undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på inspelade filmer spelar samarbetet med den nya Medieproduktionsenheten en viktig roll.
Budget och ekonomiska planeringstal 2019-2021
Ekonomiska planeringsförutsättningar
De ekonomiska förutsättningarna för 2019-2021 presenteras i tabell 1. Det slutliga anslaget är på grund av det politiska läget oklart och budgetpropositionen för 2019 dröjer. Förutsättningarna baseras därför på budgetpropositionen för 2018.
Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2019-2021 i 2018 års prisnivå1, tkr.
12019-2021 i 2018 års prisnivå. Beloppen enligt budgetpropositionen 2018.
Anslaget för 2019 ökar med cirka 3 mnkr kronor, utöver pris- och löneomräkning.
Ökningen består främst av utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen.
Forskningsanslaget är på samma nivå som 2018 och är uppräknat med pris- och löneomräkningen.
Ekonomiska förutsättningar
Linnéuniversitetet har under senare år haft en relativt låg lokalkostnadsandel. Under 2019 påbörjades inflyttningen i nybyggda lokaler vid universitetskajen. De nya lokalerna påverkar hyreskostnaderna och totalt sett ökar hyreskostnaden med 50 mnkr från 2019. Därför måste fakulteter och förvaltning planera för en successiv anpassning till de nya förutsättningarna. Det innebär att kostnaderna måste ses över samtidigt som intäkterna måste öka. Myndighetskapitalet kommer att utnyttjas i viss utsträckning för de kommande åren men målet är att budgeten ska vara i balans vid utgången av 2021.
En annan faktor som påverkar budgetarbetet inför 2019 är att pris- och
löneomräkningen uppgår till 1,22 procent vilket är mindre än uppräkningen av löner.
Lönerna räknas upp med 2,7 procent medan anslagen räknas upp med 1,22 procent.
För att möta dessa förutsättningar är det viktigt att öka de externa intäkterna. En ökning av externa medel är viktigt för att stärka universitetets verksamhet och ekonomi då externfinansiering innebär att fasta kostnader kan fördelas på en större bas. Lokalkostnader och overheadkostnader är en fast kostnad som inte ökar nämnvärt när externa intäkter ökar. Det är också viktigt att öka de externa medlen för att kunna bedriva utbildning och forskning med hög kvalitet. De externa medlen bidrar till att kunna knyta viktig kompetens så att Linnéuniversitetet bättre kan hävda sig i konkurrensen om forskningsbidrag.
Avseende lokalkostnader ska följande uppdrag prioriteras under 2019:
Universitets- och fakultetsnivå:
planera för en successiv anpassning till ökade lokalkostnader.
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan
993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 085 678 1 085 678
285 795 318 453 323 317 335 303 339 394 339 394 339 394
S ärskilda medel 27 609 16 511 16 764 17 074 17 074 17 074 17 074
Fortbildning av journalister (Fojo) 10 052 10 188 10 344 10 535 10 535 10 535 10 535
Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 6 236 6 323 6 420 6 539 6 539 6 539 6 539 Kvalitetsbaserad resursförstärkning 4 177
Kvalitetsförstärkning 7 144
S umma tilldelade anslag 1 306 662 1 347 184 1 369 387 1 420 282 1 440 086 1 442 146 1 442 146 Ekonomiska planeringsförutsättningar
Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå
Anslagsfördelning
Tabellerna nedan visar planerad utveckling uttryckt i ekonomiska termer för 2019- 2021. Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med 2019. För 2019-2021 gäller 2019 års prisnivå och baseras på förutsättningarna i budgetpropositionen för 2018. Planeringstalen för 2020-2021 är preliminära och bygger på tidigare års förutsättningar. Den definitiva anslagsfördelningen för 2020-2021 beslutas inför respektive år.
Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Preciserade planeringsförutsättningar för utbildningsanslaget framgår av tabell 2.
Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå1, tkr
1 2019-2021 i 2019 års prisnivå. Beloppen 2019–2021 enligt budgetpropositionen för 2018.
Inför 2019 minskar anslaget för en utbyggd läkar- och tandläkarutbildning samtidigt som anslagen för lärar- och förskollärarutbildningen ökar. Utbildningsanslaget ökar därför något utöver pris- och löneomräkningen. Den preliminära pris- och
löneomräkningen uppgår för 2019 till 1,22 procent. Den slutgiltiga nivån presenteras i samband med budgetpropositionen.
Tabell 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr. 2019-2021 i 2019 års prisnivå, tkr
I tabell 3 visas hur stor del av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som fördelas direkt till fakulteterna och hur stor del som avsätts till strategiska satsningar. Avsättningen till strategiska satsningar motsvarar ca 3 procent av anslaget.
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Takbelopp fg år 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 087 903
Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 218 451 902 902
Tillfällig satsning på högskoleplatser -14 733
Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -1 995 -7 847 -1 658 -910 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -1 409 -1 200
Minskning för att finansiera prioriterade satsningar -2 415
Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2015 9 209 8 733 5 241 337 448
Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2018 9 720 0 0
Höjda ersättningsbelopp inom HUM/SAM 14 288
Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från 2017 2 227 2 227 2 699 2 682
Satsning på sommarkurser 3 455 0 0
Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar 200 401 401
Pris- och löneomräkning 15 990 15 403 18 962 13 061 0
Övrigt -191 -230 1 -777 -148
Takbelopp aktuellt år 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 087 903 1 087 903
Förändring 18 962 17 086 38 599 15 713 4 285 0
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Utfall Utfall Utall Budget Budget Plan Plan
32 494 31 931 32 000 32 600 32 600 32 600 32 600
M edel att fördela till fakulteter 960 764 980 289 997 306 1 035 305 1 051 018 1 053 078 1 053 078 Medel att disponera 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 083 618 1 085 678 1 085 678 Medel att disponera
Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar
Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2019, tkr. Brutto.
Fakulteterna/NLU tilldelas netto 1 051 017 tkr vilka fördelas med fördelningen för 2018 som bas. Fördelningen justeras utifrån förändringar som aviseras i
budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Följande förändringar gäller för 2019:
1. Återföring av medel som 2018 ej tilldelades direkt, som ska ingå i basanslaget.
2. I regeringens anslag ingår en utökning av lärar- och förskollärarutbildningen.
3. Preliminär pris- och löneomräkning är 1,22 procent 2019.
4. Summan av tilldelningar och omfördelningar är högre än ökningen av tillgängliga medel och denna utjämning fördelas proportionellt till fakulteterna.
Medel för strategiska satsningar, språkstöd respektive våta och torra prislappar omfördelas enligt samma principer som tidigare år. En modell för omfördelning av medel till avancerad nivå har tagits fram vilket framgår av tabell 4. Avdraget per fakultet är 1 procent av anslaget och tilldelning utgår från fakultetens studentantal på avancerad nivå. Det utgår 6 tkr extra för varje helårsstudent på avancerad nivå. I budget baseras studentantalet på 2017 års utfall. Vid årets slut görs en avräkning baserat på faktiskt utfall.
Tabell 5. Utbildning på grund och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr
Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2019 uppgår till 32 600 tkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet. Utöver de strategiska satsningar som redovisas i tabell 5 finns ytterligare 20 mnkr för utveckling av utbildning och verksamhetsstöd fördelade över tre år. Dessa medel tas av myndighetskapitalet.
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå
Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 mnkr inför 201613 och med 6 mnkr 2018. Trots tillskottet behöver Linnéuniversitetets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga lärosäten.
Linnéuniversitetet har begärt ett tillskott på 90 mnkr hos utbildningsdepartementet inför budget 2019-202114.
I tabell 6 visar hur anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå har utvecklats de senaste åren. På grund av det rådande politiska läget råder en viss osäkerhet om anslagets utveckling för 2019. Underlaget utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen för innevarande år.
Tabell 6. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr
Fördelningen av medel för strategiska satsningar ökar från 3,6 procent till 4,95 procent vilket innebär att proportionen av basanslag som fördelas direkt till fakulteterna minskar något. Avsättningen till Lnuc ökar eftersom en av miljöerna fortfarande är under uppbyggnad.
Tabell 7. Forskningsanslag att disponera, tkr. 2019-2021 i 2019 års prisnivå.
13 Enligt tabell 6 framgår att 28 mnkr består av 25 mnkr tillkommande medel och ca tre mnkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel.
14 Budgetunderlag 2019-2021, dnr 2017/7636-1.1
2017 2018 2019 2020 2021
Budget Budget Budget Plan Plan
Utbildningskvalité 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000
Internationalisering 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000
Samhällelig drivkraft 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000
Hållbar framtid 810 810 810 810 810
Det entreprenöriella universitetet 775 775 775 775 775
Det kulturella universitetet 550 800
Universitetsgemensamma projekt1 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000
Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 230 600 300 300 300
Medel att fördela senare/Kunskapsmiljöer/Rektors uppdrag 2 635 1 115 2 215 2 215 3 715
Civilingenjörsutbildning 2 1 500 1 500 1 500
Totalt strategiska satsningar 32 000 32 600 32 600 32 600 32 600
Utveckling utbildningar och verksamhetsstöd,
myndighetskapital 7 000 10 000 3 000
Summa 32 000 32 600 39 600 42 600 35 600
Universitetsövergripande strategiska satsningar
1 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna
2 Preliminärt belopp i avvaktan på ansökan.
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Basanslag fg år 285 795 318 453 323 317 335 303 339 394 339 394
Nya medel 25 794 6 009
Omfördelning 2 956
Pris- och löneomräkning 4 602 4 846 5 956 4 091
Övrigt -694 18 21
Takbelopp aktuellt år 318 453 323 317 335 303 339 394 339 394 339 394
