Digital-TV
Svanetorps villaförening och Karstorps villaförening bjuder in alla medlemmar till traditionellt Valborgsfirande på gröningen vid Svanetorpsskolan. Vi tänder brasan kl 20.00. Det kommer att finnas lotteri som vanligt och även mindre koleldar där man kan grilla korv.
Hjärtligt välkomna.
Hjälp oss att göra brasan stor! Lägg ert ris inom markerat område från 21 april (ej tidigare), och tänk på att inte ta med stubbar och annat som inte kommer att hinna brinna upp på en timme.
I slutet av mars kopplades digital-TVn på. Se kanal- plan och annan information på sidan 8.
Svanetorps villaförening har införskaffat en Klippo vertikalskärare modell S 400 E, som vi lånar ut mot en hanteringsavgift på 20 kr per dygn. Vertikalskäraren har en kraftfull elmotor på 1600 W effekt, ergonomiskt styre med säkerhetsgrepp och justerbart arbetsdjup.
Varför ska man vertikalskära?
· För att få ner luft till gräsrötterna
· För att få bort mossa
· För att få gräset att ”vakna”
· För att gödningen ska bli effektivare
· För att gräset bättre ska kunna konkurrera ut ogräset Man bör ha klippt gräsmattan 2-3 gånger innan man vertikalskär. Läs om alla utlåningsobjekt på sidan 2.
Kom och fira Valborg med oss!
Nytt utlåningsobjekt!
NR 2 · 2012
2
Styrelsen består av:
Ordförande:
Ola Göransson Päronvägen 8 ola@attentpd.se 49 60 26 Vice Ordförande:
Martin Walder Päronvägen 23 martin@walder.se 0702-91 65 73 Sekreterare:
Marianne Tackman Svanetorpsv. 23 marianne.tackman@telia.com 46 45 85 Kassör:
Åsa Lindholm Kjellssons väg 11 asa.lindholm@se.ibm.com 46 02 07
Övriga ordinarie ledamöter:
Annika Jönsson Kjellssons väg 14 annika.jonsson@rechon.se 49 59 95
Jan-Eric Persson Lavendelvägen 2 janeric.persson@gmail.com 46 54 54
Gordon Persson Tistelvägen 13 gordon.persson@sydnet.net 46 54 74 Revisorer:
Jane Arildsson Erna Jönsson
Var la jag nu
Svanetorparen...
Klicka in på www.svanetorp.se, under fliken Svanetorparen hittar du aktuellt nummer och tidigare nummer av Svanetorparen.
Villaföreningen har köpt in en vertikalskärare av märket Klippo. Kontakta Martin Walder om du vill låna den.
Sedan tidigare har vi följande objekt till uthyrning:
Högtryckstvätt, kontakta Jan-Eric Persson Häcksax, kontakta Jan-Eric Persson Stege, kontakta Annika Jönsson
Partytält, 6x3 m, med lösa väggar, kontakta Ola Göransson Snöslunga, kontakta Åsa Lindholm
Bord och stolar, kontakta Martin Walder Hyra: 20 kr per dygn (gäller alla objekt)
Kontaktinformation finner du i styrelserutan längst ner.
Nytt utlåningsobjekt
Vet ni vad Burlövs kommunfågel heter? Eller vart ska man vända sig om man träffar på en skadad få- gel? Är det sant att man aldrig ska röra en fågelunge som man hittar på marken?
Det här - och mycket annat - kan vi få svar på när ornitolog Kenneth Bengtsson visar oss runt på Spil- lepengens rekreationsområde. Så packa en kaffe- korg och följ med på en lärorik utflykt ; i naturen, men ändå på hemmaplan.
Söndagen den 6 maj - som förhoppningsvis blir so- lig och varm - träffas vi klockan 14 på Spillepengens utsiktsplats. Där väntar Kenneth Bengtsson på att få dela med sig av sina kunskaper. Han är kommunor- nitolog, d v s kontaktperson mellan Skånes ornitolo- giska förening och Burlövs kommun. Han kommer att berätta om det rika fågellivet på strandängarna ut mot Öresund. Om Fågelskydd Spillepeng, som tar hand om och vårdar fåglar som farit illa i Malmö- Lund-regionen, alltså Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp och Svedala kommuner.
-Det här är ett väldigt tättbebyggt område, och det påverkar självklart djurlivet, säger Kenneth Bengts- son. Vi försöker hjälpa fåglar som skadas genom människans påverkan. Det är ett ideellt arbete, vi rycker ut och hjälper till efter bästa förmåga. Vi har
väldigt mycket kontakt med allmänheten. Så gott som dagligen får vi samtal från människor som ser att fåglar far illa och som vill ha råd hur de ska göra.
Vår utflykt börjar med en gemensam promenad på uppemot en timme. Sen slår vi oss ner för fika med fortsatt frågestund. Gruppen bör inte vara större än 20 personer, enligt Kenneth Bengtsson, så intresse- rade bör anmäla sig i god tid. Om väldigt många vill hänga med och lära om fågellivet här, så får vi dela upp oss i två grupper.
Ring, mejla eller prata med någon i styrelsen och lämna din anmälan senast 30 april. Utflykten är kostnadsfri.
OBS !
Glöm i nte a nmäl a dig s enas t 30 a pril!
Vårens utflykt med Svanetorps villaförening
PR för vår kommun?
Från slutet av februari och framåt har vår kommun figurerat i dagspressen ett flertal gånger. Det är re- visionsfirman Ernst & Young som på uppdrag av kommunens egna revisorer granskat samhällsbygg- nadsförvaltningen. Flera allvarliga brister har fram- kommit under granskningsarbetet. Detta har väckt intresse hos Sydsvenskan, som gett stort utrymme i tidningen, där bristerna kommenterats. Bland an- nat skriver man, att det finns en omfattande kritik mot hur tekniska förvaltningen fungerar. Bristerna skall bland annat bestå i en oklar organisation, interna konflikter och svagt ledarskap. Kommu- nens fastigheter förfaller och underhållsrutinerna är undermåliga. 2009 beräknades kostnaderna för eftersatt underhåll till drygt 150 miljoner kronor som stigit till 153 miljoner 2011! Tekniska nämn- dens ordförande säger i artikeln, att ansvaret ligger hos kommunstyrelsen (i vilken han själv ingår). På kommunens hemsida finns ett bemötande av Syd- svenskans kritiska artiklar angående bristande fast- ighetsunderhåll.
Beträffande samhällsbyggnadsförvaltningens or- ganisation finns också en kommentar om ett pågå- ende förnyelse-
arbete efter en extern konsults s l u t r a p p o r t . Den innehåller förslag på för- bättringar som kan höja kvali- teten på verk- samheten.
För under- tecknad kom förhållandena inom kommu- nen inte som en överrask- ning. Sedan flera år tillbaka har vid kon- takt med kom- munens olika politiker och t j ä n s t e m ä n , konsulter kom- munen anlitat samt politiker och tjänste- män i grann-
kommunerna, fel och brister av varierande dignitet framkommit, vilka krävt åtgärder och förändringar.
De som påtalat brister och behov av åtgärder har inte direkt mötts av samförstånd, vilket naturligtvis upplevts frustrerande. För att sätta problematiken under lupp kontaktades därför en av Sydsvenskans omkretsenskribenter. Han informerades om att i Burlövs kommun finns en innehållsrik gruva att
gräva i (inte bara i samhällsbyggnadsförvaltning- en!). Svaret blev emellertid att du har ju dina kon- takter, som du av naturliga skäl inte vill avslöja.
Detta var ett helt korrekt konstaterande och någon undersökande journalistik blev det inte. Av andra skäl har nu några år senare en granskning blivit aktuell. I november 2010 figurerade Burlöv också i dagspressen med anledning av slarv och brister. Då gällde det utfaktureringar på hundratusentals kro- nor som inte blivit av. Både förvaltningschefen och den politiskt ansvarige ansåg, att avslöjandet var ett politiskt spel från Moderaternas sida och att det var någon anställd som var missnöjd och gått ut med informationen. Vilka personer bär ansvaret för att situationen ser ut som den gör, frågar sig många.
Redan i nummer 2 av SVANETORPAREN 2009 kommenterades Statistiska Centralbyråns medbor- garundersökning från 2008. Häri framkom, att poli- tikerna i Burlöv inte upplevs vara tillräckligt kunni- ga och ansvarstagande. Vidare upplevdes det svårt att påverka politiska beslut och kommunens verk- samhet. Medborgarna i Burlöv befann sig bland lan- dets mest missnöjda kommuninvånare. Burlöv kom då på plats 163 av 190 deltagande i undersökningen beträffande vilken kommun det var bra att leva i. En
av kommunens M-politiker föreslog därför, att orsa- ken till missnöjet skulle utredas och en S-politiker sade att det måste undersökas vari missnöjet består för att sedan göra rätt. Vad resultatet av satsningen blev är okänt, men att det finns mycket kvar att göra synes uppenbart.
En del av de åtgärder som nu är angelägna kostar stora pengar. En skattehöjning kan därför bli nöd-
4
vändig, men med tanke på att kommunalskatten i Burlöv (kr 20,09) är kr 0,85 högre än i Lomma och hela kr 1,30 högre än i Staffanstorp, frågar sig en del av våra medlemmar och kommuninvånare, vad det är vi får ut mer av i Burlöv jämfört med dem som bor i våra grannkommuner. En skatte- höjning, hur nödvändig den än anses vara, blir ju en hämmande faktor för potentiella nya Burlövs- bor och vi tappar attraktionskraft. Konkurrensen kommunerna emellan är stenhård. Fyra av de tio bästa kommunerna i landet (i 2010 års undersök- ning) ligger i Sydvästskåne nämligen Lomma (1:a), Vellinge (4:a), Lund (5:a) samt Kävlinge (7:a). I un- dersökningarna både för 2008 och 2010 ligger Bur- löv under snittet bland annat beträffande kontakt, förtroende, påverkan och information jämfört med övriga kommuner i undersökningen, så visst har våra förtroendevalda uppgifter att jobba på. Ska vi ha en attraktiv kommun, måste vi få förutsätt- ningar för det.
Den 11 april fanns en stort uppslagen artikel i Sydsvenskan, där folkvalda och tjänstemän i Bur- lövs kommun kommenterade de sex tidigare ar- tiklarna, i vilka kommunen nagelfarits. Rubriken till artikeln var ALLA HAR ETT ANSVAR. Det är kanske fler än undertecknad som fortsätter oroas, efter att ha läst respektive politikers/tjänstemäns uttalande. Alla vill på olika sätt tona ner,
hur allvarlig den uppkomna situationen är. Kommunstyrelsens ordförande Katja Larsson säger, att hon och de andra i kom- munstyrelsen har fullgjort sitt ansvar att se till att samhällsbyggnadsförvaltningen fungerar. Mona Svensson, stadsarkitekt och chef för samhällsbyggnadsförvalt- ningen 2001-2010 medger att revisionens kritik delvis stämmer, men det har inte varit så illa som det påstås. Påståendet om svagt ledarskap är svepande och stör mig mycket. Att ansvarsområdena på förvaltningen skulle vara otydliga är inte sant, säger hon. Kommundirektör Karin Hillåker säger, jag delar inte den bild som återgivits i media, men instämmer i att
det säkert finns utrymme för förbättringar vad gäl- ler tydlighet i både ledarskap och roller.
Ett fortsatt arbete på att erbjuda ett boende i Burlöv och bygga ut för ett invånarantal runt 24000 invånare får inte ske kortsiktigt. Här kan lärdom hämtas bland annat från Lomma kommun, en av Sveriges snabbast växande kommuner, där kom- munstyrelsens ordförande Anders Berngarn säger, att varje verksamhet måste ses över och prövas. Be- räknade kostnader ställda mot förväntade intäkter medför ett kärvare ekonomiskt läge. Behoven av satsningar på barnomsorg, skola och äldreomsorg är svåra att förutse i samband med en expansion och skatteintäkterna kanske inte täcker kostnads- ökningarna. Här gäller det att våra folkvalda priori- terar och analyserar de ekonomiska förutsättning- arna inför kommande budget.
Kommunstyrelsen har under året föreslagit att medborgarkvällar skall arrangeras ett par gånger per år, där medborgarna har möjlighet att komma med frågor som har ett allmänintresse för kom- muninvånarna och att nämndens presidier och eventuellt fullmäktiges ledamöter finns på plats, så att ett större utbyte mellan politiker och medbor- gare kan bidra till ökad delaktighet och inflytande för medborgarna i kommunen. Nu gäller det att vi är mer alerta än för några år sedan, då vårt dåva- rande kommunalråd Kerstin Fredriksson var villigt att ställa upp på en ”hearing” för oss svanetorpare.
Via SVANETORPAREN gick vi ut och bad medlem- marna att lämna in alla sina frågor till ordföranden för att ha ett underlag med frågor till möteskvällen.
Inga frågor erhölls, varför inget möte blev av!
Sänkt hastighet
För flera år sedan sände vår villaförening en skrivelse till kommunen, i vilken vi framförde vårt önskemål om att få hastigheten begränsad till 30 km/h. (Även Karstorps villaförening har framfört önskemål om sänkt hastighet). Svaret vi fick var ett nekande, med
motiveringen att det huvudsakligen var de boende på området som körde på vägarna. Av kommunens hemsida framgår, att det nu motionerats om sänkt hastighet på gatorna i Arlöv och Åkarp. Arbete på att ta fram en trafikplan för hela kommunen pågår.
Miljö
Miljötänket påverkar en allt större del av vår var- dag. Jordens resurser är inte oändliga. Därför blir återvinning och kretslopp en allt mer naturlig del för oss. Idag kastar vi våra sopor helt osorterade i våra sopkärl. Tidningar, emballage av olika slag, batterier o s v lämnar vi naturligtvis på återvin-
ningsstationen på Gränsvägen. I förra numret av SVANETORPAREN fanns en guide över vad som skulle kastas var. Ansvaret för att sopor i form av förpackningar, tidningar, däck, bilar, batterier, elek- triska och elektroniska produkter, glödlampor sam- las in och återvinns är producenterna av dessa va- ror. Det är deras skyldighet att bekosta till exempel återvinningsstationer.
Om alla Sve- riges flaskkap- syler samlades in under ett år, kunde man byg- ga 2200 bilar av stålet. Av ett ton hårda plastför- packningar kan 84000 blom- krukor tillver- kas. På energin i 1000 rötade bananskal kan man köra en bil nästan tio mil. Pappersfi- ber kan återvin- nas ungefär sju gånger innan den är utsliten.
Var tredje pap-
persförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar. Tänk vad vi kan åstadkomma, om vi vill förvalta jordens resurser rätt!
Planerna på att vi skall källsortera vårt hushålls- avfall i Burlöv är långt gångna. VA SYD, som tar hand om våra sopor, har skrivit ett nytt förslag om avfallshantering. Anledningen är att man skall infö- ra obligatorisk sortering av matavfall. Kommunens mål för år 2015 är att 40 procent av matavfallet skall sorteras mot sex procent idag, så här har vi lite att jobba med, säger kommunchef Karin Hillåker i Syd- svenskan den 9 februari. Matavfallet ger gas, som vi kan köra våra bilar på och gödsel till åkrarna. Starten i Burlöv beräknas ske i september, då vi fått nya av- fallskärl. Mer än hälften av Sveriges kommuner har infört återvinning av matavfall. Den totala mängden matavfall i Malmö och Burlöv uppgår till 33600 ton.
Den mängden avfall räcker till 1,3 miljoner ton bio- gas, som medför en minskning av koldioxidutsläp- pen med 3900 ton per år, om biogasen ersätter ben- sin. Behandling av matavfall i en biogasanläggning är kostsamt, men ger ett stort värde för miljön. In- samlat matavfall omvandlas till biogas och flytande biogödsel. Biogas är det mest miljövänliga drivmed- let och kan ersätta fossila bränslen som bensin och diesel i bilar, bussar och lastbilar. Näringsämnena i matavfallet återfinns i biogödseln, som sprids på åkermark, där man odlar nya grödor för livsmed- elsproduktion. I en statistik från Kristianstads kom- mun drivs 17 av 20 renhållningsbilar med biogas i
stället för diesel. Detta innebär en årlig besparing på 150000 liter. Även stadsbussarna i Kristianstad går på biogas. En biogasbil släpper nämligen ut upp till 93 procent mindre fossil koldioxid, än om den går på bensin eller diesel. Invånarna i Kristianstad producerar årligen 9500 ton matavfall, av viket 5200 ton samlas in. Det motsvarar 55 procent av det pro- ducerade matavfallet (jämför målet 40 procent för
Burlöv!). Ur det- ta producerades biogas som ex- empelvis kunde driva en person- bil ungefär 130 varv runt jorden (mer än 500000 mil). Dessutom p r o d u c e r a d e s 3200 kubikme- ter näringsrik biogödsel till lantbruket. Bio- gasanläggning- en ligger i Kar- palund utanför Kristianstad.
Sysav vill för- lägga sin an- läggning för biogas på Spil- lepengens avfallsanläggning, men Burlövs kommun vägrar bygglov, med anledning av att man 1986 ac- cepterade anläggningen av soptippen, för att det 20 år senare skulle bli ett rekreationsområde. Mat- avfallet från Malmö/Burlöv transporteras idag till Kristianstad/Karpalund.
Hoppas du som läst ovanstående miljöinlägg ock- så är en av dem som sopsorterar för framtiden. Det är ju för våra barns och barnbarns skull vi gör det.
Vill du veta mer gå in på www.sopsortera.nu och www.hsr.se som innehåller det mesta av vad du be- höver veta om sopor.
Medan vi är inne på ämnet avfall, kan vi vara gan- ska glada över, att det inte är särskilt skräpigt i vårt bostadsområde. Mindre stolta kanske vi skall vara över hur det ibland ser ut på återvinningsstationen vid Gränsvägen. Även om flertalet av oss utnyttjar stationen på ett korrekt sätt, dras intrycket ner av varje pryl som felaktigt dumpats där. Vi har ju Spil- lepengen inom rimligt avstånd, där vi kan lämna nästan alla slag av avfall.
Villa/hemförsäkring
I senaste numret av VILLAÄGAREN (Villaägarnas Riksförbunds Medlemsmagasin) ställs frågan Vil- ka problem löser min försäkring, om något skulle
6
hända i mitt hem? Se till att det finstilta inte blir en riktigt obehaglig överraskning, är uppmaningen.
Villkoren kan variera mellan de olika försäkrings- bolagen. Några exempel ges. Tänk dig att du tap- par greppet om en het kastrull som hamnar på den dyrbara bänkskivan som skadas. Vid kontakt med försäkringsbolaget i ärendet får du nobben – det kan nämligen vara ett av de undantag från den vanliga villahemsförsäkringen, som ditt försäkringsbolag gärna talar tyst om. Samma sak om du skulle råka ut för att huset blir skadat av vatten som rinner in ge- nom en läcka i taket eller via husgrunden på grund av bristfällig dränering. En anledning till att man blir utan ersättning för vattenskada i våtutrymme kan vara, att installationen eller renoveringen inte är fackmannamässigt utförd. Vattenskador i kök och badrum är några av de allra vanligaste skadorna som försäkringsbolagen ersätter. Undantag kan här förekomma beträffande ytskiktet till exempel klin- ker eller kakel och att ersättning endast erhålles för tätskiktet i golvet eller väggen. Resten får man be- tala själv (ex ny kakling). När en skada skall åtgär- das, är det vanligt att många missuppfattar försäk- ringsbolagets roll som endast är finansiär, medan hantverkaren som utför arbetet är ansvarig för sin insats. Motsvarar arbetet inte dina förväntningar, är det hantverkaren du skall vända dig till. Ett av de områden där det finns skillnader mellan försäk- ringsbolagen är sanering av skadedjur, till exempel möss och råttor, som härjat runt i huset. En annan obehaglig överraskning kan vara, att hemmet drab- bas av så kallad äkta hussvamp, en svampväxt som på egen hand tillför fukt i en konstruktion och där- med snabbt kan förstöra stora mängder virke. Även här skiljer det sig mycket mellan bolagen. En del ger ingen ersättning alls, utan man måste teckna en till- läggsförsäkring. Vid om- och tillbyggnad finns också anledning att vara
vaksam om skador på byggnad under uppförande kom- mer att ersättas. En annan del av vill- koren som varierar mellan försäkrings- bolagen är hur stor självrisk du skall betala vid skada.
Grundsjälvrisken varierar i de flesta fall mellan 1200 och 3000 kronor. Själv- risk vid läckage kan variera mellan 2000 och 5000 kronor och när det gäller naturskada är span- net ännu större från
1500 till 10000 kronor. Vi skrev ju om höga träd i SVANETORPAREN nr 3 2011 och vilka konsekven- ser det kunde få vid en stormfällning. Titta än en
gång på dina träd och gör en riskbedömning! Vi har många ”fullvuxna” träd inom vårt område.
Vattenförbrukning
En av våra medlemmar ringde och informerade, att hans vattenmätare varje gång han stängde kranen fortsatte att registrera förbrukning en kort stund.
Även om det är en försumbar mängd som registre- ras efter varje stängning, kan det bli ett antal liter under året. Är det så att våra vattenmätare börjar bli slitna, kanske ett byte är aktuellt. Hör av dig till VA SYD för åtgärd om du känner dig ”drabbad”.
Minnesord
En av våra färgstarkaste medlemmar, Torsten Engholm Blåmunkevägen 18, avled den 13 januari 90 år gammal. Torsten var yngst i en syskonskara på sju barn, alla födda i det sedan lång tid tillbaka rivna polishuset i Arlöv. Han var en kulturmänniska med ett stort intresse för konst. Han började även måla själv och intresset för konst stärktes ytterligare genom sin nära vän Max Walter Svanberg. Torsten ställde även ut sina verk. Han lärde sig också ikon- måleri och blev en flitig och skicklig ikonmålare.
Han var en produktiv målare, vilket resulterade i ett hundratal verk. Ett av dessa pryder altaret i Arlövs kyrka. Torsten säger i en intervju, att jag har inte tjänat något på ikonerna. Inkomsterna har gått till Lutherhjälpen och Individuell människohjälp (IM).
Torsten var även författare och har gett ut ett flertal böcker bland annat om Burlövs kyrka och by samt en bok om Gamla tiders Arlöv och en bok om Åkarp.
Utöver ikonmåleri, författarskap och släktforskning var Torsten även kursledare i Seniorakademin och en aktiv föreläsare som var inbokad månader fram- åt. Nej, att låta dagarna gå utan vettig sysselsättning var inget som låg för den aktive Torsten. Han vigde sitt liv för skolan och slutade sin yrkesbana som rektor på Värner Rydénskolan i Malmö 1986. Som blivande pensionär hade han förberett sig genom att ha lärt sig ikonmåleri.
Torsten var en flitig läsare av vår medlemstid- ning SVANETORPAREN och när man träffade på Torsten och hans Eva på promenad, kommenterade han gärna innehållet i tidningen och ville veta mer.
Ja, Torsten var en personlighet som lämnat ett stort tomrum efter sig.
Vid tangenterna Bengt Dagstam
Digital-TV
Information om järnvägsprojektet
Den 28 mars förändrades vår kabel-TV. Leverantören Syd- antenn levererar nu program- utbudet via en fiberkabel från deras central i Malmö. Om du har problem med att se dina kanaler så behöver du göra en ny kanalsökning på din TV.
Dessutom om du har video el- ler inpelningsbar DVD måste du göra detsamma på den.
Karstorps Samfällighets- förening har gått ut med information om det nya programutbudet. Du hit- tar det också här till höger.
Mer information om digital- TV projektet hittar du på:
www.ksmf.info.se eller på in- fokanalen på din TV. Om du har några problem, frågor eller undringar kan du även kontakta Sydantenns kund- service, tel 040-601 22 22. Du kan även kontakta någon i vil- laföreningens styrelse, så ska vi hjälpa till efter bästa för- måga.
Vill du ha fortlöpande information om projektet med 4-spårsutbyggnaden? Trafikverket tillhandahåller denna information via mail till alla som så önskar. Det enda du behöver göra är att skicka in namn, e- postadress och vilken ort du är intresserad av att få information om.
Detta skickas till: christina.graner@trafikverket.se
