B
jörnH
julströmRapporter från Arkeologikonsult 2013:2737 Förundersökning i form av schaktövervakning
K v . K opparhammaren
Förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten
Kopparhammaren 2, Norrköping kommun, Östergötlands län
A
rkeologikonsultOptimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se
Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr 2013/0043.
© Arkeologikonsult 2013
Omslag: Undersökningsområdet markerat på 1751 års karta. Skala 1:1 500.
B
jörnH
julströmRapporter från Arkeologikonsult 2013:2737
Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning
K v . K opparhammaren
Förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kopparhammaren 2, Norrköping kommun, Östergötlands län
!(
! (
!(
! (
! (
!(
!(
! (
!
! (
! ( (
! (
! !
!! !
!
! !
!!
!
!
!!
!
!
!!
! !
!
!
!
!
!
!
!!
! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!! ! !
!! !
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!!!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!! !
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!!
!
!! !
!
!!
!!
!!
!!
!
!
!
!! !
!!
!!
!
!
!!
!!
!!!!!!!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
! !
!
!
!!!! !!
!!! !
! ! !
!
!!
! ! !
!
!!
!!
!! !
!( Kopparhammaren
Kisa Mjölby
Motala
Boxholm Ödeshög
Vadstena
Finspång
Linköping
Åtvidaberg Norrköping
Söderköping
Valdemarsvik
S ammanfattning
i samband med sanering av arsenikförorenad mark inom fastigheten Kopparhammaren 2 i norrköping utförde arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktövervakning. Saneringsområdet låg inom det registrerade området för norrköpings medeltida stadslager, RaÄ 96:2. Saneringen föranleddes av att Klövern Ström aB uppför en ny byggnad på platsen.
Vid schaktningen dokumenterades tjocka raserings- och utfyllnadsmassor i de översta lagren. flera kon-
struktioner i form av breda stensyllar och anlägg- ningar som anslöt till en stånggång på kartmaterialet daterades till mitten av 1800-talet. På ett djup av ca 1,4 meter ned påträffades en stenpackning som låg på ett tjockt lager sättsand. Stenpackningen datera- des till 1700-talet och var del av en gata/gränd som gick fram till strömmen. Under sättsanden påträffa- des ett delvis vattenavsatt lager som innehöll en stor mängd träflis. i detta lager påträffades rödgods med en datering till 1600–1700-tal.
i nnehållSföRtecKning
SAmmAnFATTning ...4
inLeDning ... 6
SyFTe Och genOmFörAnDe ... 6
BAkgrUnD ...7
reSULTAT ... 9
ArkeOLOgiSk UTVärDering ...12
reFerenSer ... 13
ADminiSTrATiVA Och TekniSkA UppgiFTer ... 13
BiLAgA 1. AnLäggningSFörTeckning ...14
i nledning
S yfte och genomföRande
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Fastighetskartan. Skala 1:5 000.
Under perioden 2:a – 3:e september 2013 utförde arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av en schaktövervakning inom fastigheten Kopparhammaren 2, norrköpings kommun, öst- ergötland, se figur 1. Uppdragsgivare var Klövern Ström aB och beslut i ärendet togs av länsstyrelsen i östergötlands län (dnr: 431-7194-13). anledning-
en till förundersökningen var att Klövern Ström aB uppför en ny byggnad på en gammal grund inom fastigheten. Kvarteret ligger inom det registrerade området för norrköpings medeltida stadslager, RaÄ 96:2, söder om motala ström. förundersökningen gjordes inom en yta som sanerades på grund av ar- senikföroreningar.
Syftet med undersökningen var att förhindra att fornlämningar skadas utan att dokumenteras vid saneringen. i första hand skulle förundersökningen tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfatt- ning som möjligt. Påträffades fornlämningar skulle dessa dokumenteras avseende karaktär, omfattning och om möjligt även dateras.
Schaktövervakning skedde inom ett ca 9 x 12 me- ter stort schakt. djupet på saneringsschaktet var ca 1,5 meter. där fornlämning påträffades grävdes på enstaka platser djupare för att fastställa karaktär på lämningen. Påträffade lämningar mättes in med RtK-gPS och dokumenterades med fotografering och skriftlig beskrivning.
0 75 150 300
Meter Saneringsområde/
schaktövervakning
±
6
0 50 100 Meter
Saneringsområde/
schaktövervakning
±
Figur 2. Schaktets placering markerat på karta från år 1640. Skala 1:1 500.
B aKgRUnd
de äldsta kartorna är svåra att rektifiera exakt men i det stora kan man se att marken närmast ström- men vid Kopparhammaren har fyllts ut successivt.
På 1640 års karta låg större delen av undersöknings- området i strömmen, se figur 2. år 1719 gick ström- men fram till norra kanten av undersökningsområ- det som då låg mellan två byggnader, se figur 3. den äldsta kartan som det senaste huset som låg på plat- sen finns med på är från år 1879, se figur 4. huset är inte med på kartan år 1827.
tidigare arkeologiska undersökningar har visat att äldre kulturlager och lämningar finns bevarade i
närområdet. år 1991 genomförde östergötlands museum undersökningar i kv. gamla holmarna.
då påträffades kulturlager och bebyggelselämningar.
fyndmaterialet var från 1500-, 1600- och 1700-tal (feldt 2003).
Vid förundersökningar inom Kv. Kopparkypen ca 200 m öst om Kopparhammaren påträffades ett område med bevarade kulturlager och bebyggelse- lämningar från 1600-1700tal (Karlsson 2005, Ro- medahl 2010).
7
0 50 100 Meter
Saneringsområde/
schaktövervakning
±
0 50 100
Meter Saneringsområde/
schaktövervakning
±
Figur 3. Schaktets placering markerat på karta från år 1719. Skala 1:1 500.
Figur 4. Schaktets placering markerat på karta från år 1879. Skala 1:1 500.
8
R eSUltat
Schaktet med samtliga kontexter visas i figur 5. Un- dersökningsområdet avgränsades i norr och i öster av en stenmur som utgjort en stensyll. de översta ca 1,2 – 1,4 meterna i hela schaktet bestod av raserings och utfyllnadsmassor, lager 10. Bitvis i utfyllnads- massorna låg rektangulära stenar tätt men eftersom inga konstruktioner kunde iakttas så fick hela fyll- ningen ett och samma nummer. Bland stenmateria- let fanns en del trasiga kvarnhjul.
den äldsta stenmuren, kontext 1 och 3, var cirka 1,1–1,2 meter bred. På utsidan mot norr kunde mu- ren dokumenteras till en höjd av ca 1,2 meter. ned- anför var det ett betongfundament och djupet på muren gick inte att avgöra, se figur 6.
Figur 5. Schaktplan och anläggningar som framkom i samband med markberedningen av innergården. Skala 1:100.
6496295
1521594
6 496 285
1 521 608
0 5
Meter Stenmur/stensyll 1
Stenmur/stensyll 3
Stenmur 2
5
6 4
Sektionsritning konstruktion, 7 lager, 8
lager, 9
A
B
1521604
±
12
9
Figur 6. Stenmuren. Foto från n.
3 2 1
1 2
3
4 5
6
Figur 8. insidan av nordöstra delen av schaktet. Foto från S.
i nordost har det funnits en öppning i stenmuren som har murats igen vid ett senare tillfälle (stenmur 2). Vid öppningen i muren fanns konstruktioner som anslöt till öppningen. Konstruktion 4, 5, 6 och 12 var samtida med varandra och låg på sam- ma nivå, se figur 7 och 8. Konstruktion 4 var en stenkonstruktion som låg i anslutning till stenmur 1 ca 1 meter ned från ytan. Konstruktion 12 var en metallplatta som låg placerad vid öppningen. i me- tallplattan satt ett flertal järnstänger med gängspår.
Konstruktion 5 var ett metalltråg som låg i nivå med, och i direkt anslutning till metallplattan (12). tråget var placerat med öppningen uppåt. tråget var cirka 0,6 meter djupt och underdelen var rundat. Kon- struktion 6 var tre plankor som tolkades som del av ett golv. golvet vilade på konstruktion 4 och på stenar mot botten av stenmur 3. Under plankorna fanns en luftficka.
öppningen i stenmuren passar bra överens med en konstruktion på kartan från år 1879. Konstruktio- nen ser ut att vara någon sorts stånggång som över- fört kraft från hjulen ute i strömmen till byggnaden på fastlandet. På kartan från år 1827 fanns varken huset eller stånggången med vilket innebär att sten- muren och därmed troligen även konstruktion 4, 5, 6 och 12 tillkom mellan år 1827 och 1879. Stenmur 2 har murat igen öppningen vid ett senare tillfälle.
12
5
6 4
Figur 7 Lodfoto av nordöstra hörnet Foto från n.
10
Figur 9 Sektionsritning som visar stenpackningens nivå. Sektionens placering visas i figur 5. Skala 1:40.
Skala 1:40 15 m.ö.h.
17 m.ö.h.
16 m.ö.h.
Raserings- och utfyllnadslager (Lager 10)
Påfört sandlager, utfyllnad/sättsand till stenpackning (Lager 8)
Humöst lager i vattenkant, delvis avsatt i vatten. Innehöll mycket trä (Lager 9) Raserings- och utfyllnadslager (Lager 10)
Stenpackning (Konstruktion 7) och avsatt lager (Lager 11)
Figur 10. Stenpackning 7 med lager 11 ovanpå. Foto från S.muren.
Foto från n.
Under raserings- och utfyllnadsmassorna påträffades fyra kontexter som låg in situ. en sektionsritning visas i figur 9. På ca 1,4 me- ters djup (15,7 m.ö.h.) påträffades stenpack- ning 7. Stenpackning 7 och kulturlager 11 låg ovanpå ett lager med sättsand (lager 8).
Stenpackningen var tätt lagd med naturligt rundade stenar och tolkades först som en väg, en gårdsplan eller en stensatt yta utmed strömmen. På kartorna från år 1719, 1729 och 1751 låg en gränd som passar bra över- ens med stenpackningens placering, se t.ex.
kartan från år 1751 på rapportens framsida.
i lager 11 som låg på stenpackningen påträf- fades tegel och rödgods. det var tydligt att sättsanden lagts ut som en grund till sten- packningen och för att förstärka marken kring strömmen. i sättsandslagret påträf- fades inga daterande fynd. Stenpackningen och sättsanden kan ha fortsatt längre norrut men där behövde inte saneringen göras dju- pare.
Under sättsanden låg ett delvis vattenavsatt lager (lager 9) som innehöll mycket träflis. i lager 9, som var det äldsta lagret, påträffades rödgods som kan ges en grov datering till 1600-1700-tal. lagret grävdes inte i botten eftersom det kom in grundvatten. lagrets övre begränsning var högre i söder och lägre i norr vilket troligen beror på att under- grunden sluttade ned mot strömmen. lager 9 låg mellan ca 15,3 och 15,45 m.ö.h. vilket innebär att det bör ha legat i kanten av och delvis i strömmen under 1600-talet.
11
a RKeologiSK UtVÄRdeRing
den äldsta händelsen som kunde beläggas vid schaktningen var ett delvis vattenavsatt lager som daterades till 1600-tal, tidigt 1700-tal. lagret inne- höll en stor mängd träflis och en del rödgods. Under första halvan av 1700-talet fylldes platsen ut med ett ca 0,3 – 0,6 meter tjockt sandlager som man pla- cerade en stenpackning ovanpå. Stenpackningen var troligtvis den gränd man kan se i kartmaterialet från år 1719 till 1827. någon gång mellan år 1827 och 1879 fyllde man ut marken kring strömmen rejält
med ett över 1 meter tjockt lager och byggde ett hus på platsen. till detta hus gick det en stånggång som överförde kraft från hjulen ute i strömmen. Vid fU påträffades det spår av konstruktioner som troligen var kopplade till stånggången.
lämningarna som kan förväntas utmed strömmen och norr om undersökningsområdet är från 1600- tal och yngre. Söder om undersökningsområdet var den ursprungliga marknivån högre och där kan det även finnas äldre lämningar.
12
R efeRenSeR
a dminiStRatiVa och teKniSKa UPPgifteR
arkeologikonsults projektnr: 2737
länsstyrelsens dnr: 431-7194-13
Beställare: Klövern Ström aB
län: östergötland
Kommun: norrköping
Socken: norrköping
fastighet: Kopparhammaren 2
typ av undersökning: förundersökning i form av schaktningsövervakning Utförandetid, fältarbete: 2 september – 3 september 2013
Koordinatsystem: Rt90 2,5 gon V
höjdsystem: Rh 00
Projektledare: Björn hjulström fältarkeolog: Björn hjulström Rapportansvarig: Björn hjulström Planer, kartor och layout: Björn hjulström
layout: Björn hjulström
Kvalitetsgranskning: linda lindwall fynd: inga fynd tillvaratogs
feldt, a-c. 2003. holmenområdet. industri och bostad i 1600-talsstaden. i Tyskebacken. Hus, människor och industri i stormaktstidens Norrköping. (Red) Karlsson & tagesson. RaÄ arkeologiska undersökningar, Skrifter 47.
Karlsson, P. 2005. Delar av kvarteret Backen, Kopparkypen & Bergskvadraten. Arkeologisk förundersökning, del 1. Rapport RaÄ UV-öst 2005:63.
Romedahl, h. 2010. Efterreformatoriska lämningar i kvarteret Kopparkypen. Kv. Kopparkypen 3, 19 och 32, kv Backen 1:1. Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport RaÄ UV-öst 2010:10.
13
14
B ilaga 1. anlÄggningSföRtecKning
Anl nr Anl typ Kommentar
1 Stenmur/stensyll kraftig stenmur som utgjorde grundsyllen i huset som tidigare stod på platsen. Bredden på muren var cirka 1,1 - 1,2 meter. Stenarna var tillhugna men ej rektangulära och låg med den flata sidan mot norr, mot strömmen. muren var sammanfogad med bruk. Stenarna var 0,4 - 1 meter i diameter. på norra sidan, mot vattnet, kunde man se att muren gick ned åtminstone till strömmens nuvarande nivå. Troligen låg muren i direkt anslutning till vattnet innan det betongfundament som idag finns nedanför muren anlades.
2 Stenmur/stensyll en kortare sträcka med en annan stenmur än 1. Stenmuren tolkades som att den hade satt igen en tidi- gare öppning. här var muren endast ca 0,7 meter bred. Stenen i muren var rektangulära.
3 Stenmur/stensyll Samma som stenmur 1. i norra delen var dock stenmuren smalare.
4 plankor plankor som låg placerade mellan stenkonstruktion 6 och stenmur 1. plankorna har troligen fungerat som ett golv. Direkt under plankorna fanns ingen jord utan det var ett tomrum på ca 0,1 meter innan jord- fyllningen framkom igen.
5 metalltråg metalltråg nedgrävd direkt innanför stenmur 2. Tråget hade en tydlig koppling både till plankgolvet (4) och öppningen i den äldre stenmuren (2). Trågets ovansida med öppningen var rektangulär med måtten cirka 1,3 x 0,4 meter. Den nedre sidan var rund i trågets längdriktning, själva botten var plan..
6 Stenkonstruktion cirka 1,4 meter ned från den övre stenmuren låg denna stenmur som tolkades som en inre konstruktion i det äldre huset. Stenarna var placerade med en flat sida mot öst. Trägolvet (4) vilade delvis på sten- konstruktionen.
7 Stenpackning Tät och vällagd stenpackning som låg i den äldre strandkanten.
8 Sandlager ett upp till 0,5 meter tjockt lager med sättsand som lagts ut innan stenpackning 7 lades på plats.
9 kulturlager Lager i tidigare strandkant. Mycket träflis och enstaka tegel bitar påträffades i lagret. I lagret påträffades även rödgods med oglaserad utsidan och med en grön/brun glasyr på insidan. Troligen 1600-1700-tal.
10 raseringslager Tjockt raseringslager som täckte hela schaktet. Lagret var inte homogent men all fyllning ned till sten- packning (7) tolkades som raserings- och utfyllnadslager. på en del platser fanns koncentrationer med stora stenar (upp till 0,5 m i diameter) som låg tätt inpå varandra utan att vara del av en konstruktion. i raseringslagret påträffades flera delar av sönderslagna kvarnstenar.
11 kulturlager Svart kulturlager, samtida med stenpackning 7 och med samma utbredning som stenpackning 7. i lagret som fanns kring stenpackningen påträffades en del rödgods.
12 konstruktion metallplatta som låg i öppningen mellan stenmur 1 och stenmur 3. Stenmur 2 var yngre och verkade vara anlagd ovanpå metallplattan. Plattan var cirka 2 x 0,8 meter stor. I metallplattan satt flera järnstäng- er. Järnstängerna, som var cirka 0,04 meter i diameter och 0,2 meter långa var fastgängade i plattan.
15
Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2737
