SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunala Pensionärsrådet ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

(1)

Plats och tid Listerbysalen Ronneby, kl 08.00 – 12.00

Ordinarie ledamöter Ersättare

Närvarande: Bo Johansson Omsorgsnämnden Ingegerd Johansson Omsorgsnämnden Tommy Andersson Fritids-turistnämnden Rickard Karlsson PRO-Ronneby Nils-Otto Olsson PRO-Kallinge Arne Svensson SPF-Ronneby Ulla Svensson SPF-Kallinge Nils Olofsson SPRF-Ronneby Karl-Erik Karlsson SKPF

Åke Andersson PRO Listerby J-hus (tjänstgörande ersättare)

Christel Svensson SKPF

Övriga deltagare Tommy Ahlqvist Ove Falk

Pia Borg-Hallberg Jan Johansson Karin Widecrantz May-Gull Hensche

Verksamhetschef FoG

BlekingeTrafiken( ansvarig beställningscentralen) BlekingeTrafiken(handläggare- myndighetsutövn.) BlekingeTrafiken(Driftsansvarig)

MAS sekreterare

§§ 5 – 6

§ 13

Utses att justera Karl-Erik Karlsson

Justeringens plats/tid Omsorgskontoret

Underskrifter

Sekreterare: Paragrafer: 1 - 13

May-Gull Hensche Ordförande:

Bo Johansson Justerande:

Karl-Erik Karlsson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Ronneby Kommunala Pensionärsråd

Sammanträdesdatum 2005-02-23 Datum för anslags

uppsättande

2005-03-31 Datum för anslags

nedtagande

2005-04-21

Förvaringsplats för protokollet

Omsorgskontoret

Underskrift

May-Gull Hensche

____________________________________________________________________________________________

(2)

§ 1

Ordförande Bo Johansson hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat.

Utsänd kallelse och dagordning godkännes.

Han informerar om att utvecklingssamordnare Marie Gustafsson har andra

arbetsuppgifter fram till hösten och att Karin Widecrantz ersätter henne under tiden.

Därefter presenterar Karin Widecrantz sig.

§ 2

Karl-Erik Karlsson utses till att justera dagens protokoll.

§ 3

Sammanträdesordning 2005

Utsänt förslag till sammanträdesordning för Kommunala pensionärsrådet och dess AU godkänns.

§ 4

Information om kyrkoavgiften

May-Gull Hensche informerar om att det 2004-10-21 blev fastställt i Regeringsrätten att avdrag skall göras för den frivilliga kyrkoavgiften vid beräkning av

avgiftsunderlag för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

Denna avgift har tidigare jämställts med frivilliga avgifter till intresseorganisationer.

Regeringsrätten grundar beslutet på att det skall gälla samma regler som vid inkomstberäkning enligt lagen om bostadstillägg för pensionärer. Detta innebär att man ska beakta den skattetabell som skattemyndigheten har fastställt.

Från och med 2001 kan även andra trossamfund än Svenska kyrkan få in sina

medlemsavgifter via skattsedeln, under förutsättning att de har fått ett regeringsbeslut om detta.

Följande sju registrerade trossamfund har fått sådana regeringsbeslut:

Evangeliska Frikyrkan Frälsningsarmén Metodistkyrkan i Sverige Romersk-katolska kyrkan Svenska alliansmissionen Svenska Baptistsamfundet Svenska Missionskyrkan

Samfunden tar ut en avgift på 1% med undantag av Metodistkyrkan som tar 0,8%.

(underlaget är den kommunala beskattningsbara inkomsten)

* Kyrkoavgiften i Ronnebys församlingar varierar mellan 0,96 och 1,34 beroende på i vilken församling man bor.

Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet.

(3)

§ 5

Aktuella biståndsbeslut till särskilda boende

Vid månadsskiftet januari – februari 2005 var det 22 ej verkställda beslut, varav 10 var fattade under januari . 5 av besluten gäller demensboende.

4 beslut gäller personer från andra kommuner.

Under januari var det 9 personer som flyttade till särskilt boende.

Nils-Otto Olsson undrar om en person som redan har ett särskilt boende i en annan kommun kan beviljas ett sådant i Ronneby.

Svar från Karin Widecrantz: Ja, det möter inget hinder.

§ 6

Vad gör skolan för att förebygga ungdomars respektlöshet mot äldre ? Frågan är föranledd av de uppmärksammade spottningarna mot äldre.

Tommy Ahlqvist presenterar sig. Han är anställd i kommunen sedan 30 år tillbaka och sedan 1999 är han verksamhetschef för för-och grundskolan. (FoG)

Han ger en tillbakablick på samhällsutvecklingen under dessa år. Idag har vi en stor påverkan från massmedia, inte minst genom lättillgängliga vålds- och porrfilmer på internet och TV. Detta slår igenom ute i samhället i form av större råhet både i fysiskt våld och språkbruk.

Han tror inte att äldre personer är speciellt utsatta, utan spottningarna kunde ha drabbat även andra. Det var mycket få individer inblandade.

Han poängterar att det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret men att skolan arbetar förebyggande.

Det är allt för många barn-ungdomar som springer ”vind för våg” och han anser att samarbetet mellan skola och socialtjänst måste bli bättre.

Skolan har 0-tolerans och polisanmäler allt våld. Anmälan sker även till arbets- miljöverket när det gäller våld mot personalen. Skolan har ett mycket bra samarbete med närpolisen.

Det har satsats mycket på ungdomsledare inom skola – fritid, men det bör satsas mer i förskolan för att stärka den egna identiteten hos de ”jag-svaga”. Dessa söker sig ofta till gäng, t.ex nazister, för att få en identitet.

”Bruket” har öppet fredag – lördag och då är två ungdomsledare i tjänst. Det är även öppet på ungdomsgårdarna utanför tätorten.

Skolan försöker alltid att hjälpa. På måndag f.m. brukar det stå många ungdomar utanför rektorsexpeditionerna för att få hjälp med saker som hänt under helgen.

Alternativskolan i Möljeryd har stor erfarenhet av att utreda ” vad har hänt under helgen”. Man får inte stänga av elever i grundskolan från undervisning, men det är tillåtet att omplacera dem. På gymnasiet kan avstängning ske.

(4)

forts § 6

Nils-Otto Olsson undrar om det inte är ”omöjliga tjänster” när man måste arbeta fredag-lördag kväll.

Svar från Tommy Andersson: Ungdomsledare och fältsekreterare tjänstgör var 4:e helg.

Karl-Erik Karlsson säger att i Bräkne-Hoby tjänstgör 2 ungdomar + 2 föräldrar.

Arne Svensson : Inom SPF är det 10-12 pensionärer som är ute på skolorna som

”stödpersoner ” och föreslår en utökning, även från andra pensionärsorganisationer.

Svar från Tommy Andersson: Både personal och elever på skolorna ar mycket positiva till pensionärernas närvaro. Det krävs en 2-dagars utbildning för att bli

”morfar-mormor” på skolorna.

Nils-Otto Olsson säger att även PRO har sådan verksamhet. Åke Andersson gör ett uppskattat arbete på skolan i Johannishus.

Ulla Svensson ger exempel på hur det i en Smålandskommun förekom att små barn var ute på kvällarna och gjorde stor åverkan. En grupp seniorer gick ut och etablerade kontakter med barnen och därefter upphörde skadegörelsen.

Nils Olofsson undrar om beteendemönstret skiljer sig mellan svenska barn-ungdomar mot de med invandrarbakgrund.

Svar från Tommy Ahlqvist: Det är helt individbaserat. De med invandrarbakgrund är inte värre. Dom har oftast större respekt för äldre människor. På Snäckebacksskolan har det förekommit 3 allvarliga slagsmål de senaste 3 åren.

Åke Andersson säger att sedan 80-talet har de sämst ställda i samhället fått det ännu sämre. Friare alkohollagstiftning ger störda familjer. Det är dåliga resurser när det gäller att upptäcka brister i barns förmågor.

Svar från Tommy Ahlqvist: I skolorna i Ronneby vet man idag att det är ca 100 barn med diagnoser som kan skapa problem i framtiden. Denna kunskap hade man inte för 5 år sedan.

Tommy Andersson instämmer i att den globaliserade samhällskulturen kan skapa problem. Det går inte att lösa politiskt utan det krävs fler vuxna som pratar med ungdomar.

Åke Andersson : När fördelningspolitiska orättvisor ökar så ökar även våld och oro i samhället. Det är därför fel att enbart skylla på massmedia.

Svar från Tommy Ahlqvist: Det är svårt för ensamstående mammor att hantera problemen eftersom barnen saknar manliga förebilder.

Svar från Tommy Andersson: Ronneby kommun har ökat resurserna. Ett större problem är att löneklyftorna ökar.

Bo Johansson: Bilden av den ensamstående mamman stämmer. När barnet blir tonåring så orkar hon inte med.

Ingegerd Johansson: Ungdomsmottagningarna är viktiga. Det bör ske en finansiell samordning mellan Försäkringskassa – Landsting - Kommun

(5)

§ 7

Får ”allmänheten” åka med skolbussarna ?

Tommy Ahlquist ger följande information:

Detta ska vara möjligt, i mån av plats, på de bussar som går i linjetrafik.

Skolskjutsar utförs av

o Blekingetrafikens linjetrafik

o Särskilda linjer som FoG köper (finns med i tidtabeller)

o Mindre entreprenörer. (Bergkvara, Sköneviks och Brinks bussbolag) Dessa bussar kan ”allmänheten” inte åka med, eftersom de är anpassade efter antal skolelever.

Ny upphandling ska ske i år.

Nils Olofsson: Buss går till Vieryd och sedan tom tillbaka till Ronneby. Denna får man inte åka med.

Ulla Svensson säger att det är likadant med buss från Eringsboda till Ronneby. På fredagar får man inte åka med. (chauffören har vänt på skylten)

Svar från Tommy Ahlquist: Detta låter konstigt, frågan måste diskuteras med BlekingeTrafiken. Skall även beaktas vid upphandlingen.

§ 8

Ombyggnad av mellandelen ( verksamhetshuset) och 7-våningshuset Vidablick Förslag till ombyggnad var utskickat med kallelsen.

Förslaget har tagits fram av en grupp bestående av:

Margareta Petersson Enhetschef Vidablick (projektsekreterare) Monica Axelsson Enhetschef Vidablick ( Projektledare) Britt-Marie Karlsson Omsorgskontoret

Lena Jacobsson Enhetschef Rehabenheten Kennet Wogelius Byggnadschef

Ziad Bico CAD-ritare BoF

Britt-Marie Wessman Wessman Konsult Anders Larsson Jaark Arkitektur Birgitta Fransson Kostchef

Peter Jansson Omsorgschef

(6)

forts § 8

Bo Johansson: Förslaget behandlades på omsorgsnämndens sammanträde 2005-02-22. De olika partigrupperna fick i uppdrag att diskutera förslaget.

Han uppmanar pensionärsorganisationerna att göra detsamma.

Inga ritningar har tagits fram och inga beslut är ännu fattade.

Förslag verksamhetshuset:

Karin Widecrantz ger följandekommentarer till förslaget:

Samlingssalen behöver vara kvar Restaurangen flyttas upp till entréplan

Dagvården flyttas från Persborg och integreras med annan verksamhet.

Ska rehab-enheten vara i entré- eller suterängplanet ? Grupplokaler för hemtjänst blir troligtvis ej aktuella.

Lokal för fotvård prioriteras p.g.a. att det fordras speciell utrustning där.

Lokal för hårvård ?

Hissar måste ses över. det behövs både mat – och personhissar.

Bo Johansson: Idag hyrs hårvårdslokalen av en privat företagare. Den användes mycket lite. Fotvård bör finnas kvar.

Nils-Otto Olsson undrar om hyran för fotvårdslokalen subventioneras.

Svar från Bo Johansson: Inte från omsorgsnämndens sida.Vet inte om byggnadskontoret gör det.

Nils Olofsson undrar om dagverksamheten ska vara till för alla.

Svar från Karin Widecrantz: Den dagvård som idag bedrivs på Persborg är endast för personer med demens.

Omsorgsnämnden ger bidrag till Träffpunkten på Vidablick och dit är alla välkomna.

Detsamma gäller dagcentralen Elsa och dagcentraler på servicehusen.

Arne Svensson frågar om kiosken ska servera kaffe på e.m. och helger när restaurangen är stängd.

Han poängterar också att det är viktigt att biblioteket får finnas kvar.

Svar från Karin Widecrantz: Serveringen är kostenhetens ansvar.

Det ska värnas om att det ”trevliga” ska finnas kvar, t.ex läshörna i restaurangen.

Åke Andersson: Innebär förslaget att det inte kommer att byggas några nya mindre enheter ?

Svar från Bo Johansson: I kommunfullmäktiges beslut kommer det att ligga ett uppdrag till omsorgsnämnden och byggnadskontoret att utreda andra förslag:

Hulta, Ågårdsområdet + ett tredje alternativ.

Minskat platsantal på Vidablick måste ersättas.

Ronnebyhus bygger anpassade lägenheter i Bräkne-Hoby.

(7)

forts § 8

Förslag 7-våningshuset

Karin Widecrantz kommenterar förslaget:

Förslaget innebär totalt 87 platser, varav 14 för korttidsvistelse, 7 för växelvård och 2 ”trygghetsplatser”.

Höstsol (avd. för palliativ vård) ska finns i markplan och det är ett speciellt krav att det ska finnas ett grönområde utanför.

Förslaget innebär kategoriserade demensavdelningar. Det är inte bra att dementa med beteendestörningar bor tillsammans med dem som har Alzheimers. Antalet demenser som är alkoholrelaterade ökar. Dessa personer är oftast yngre.

De som idag bor på Persborg flyttas till plan 5.

Det ska finns vägg mellan de olika avdelningarna.

Växelvårdsplatser förslås utgöra en egen avdelning, men det är tänkt att även den som väntar på plats i särskilt boende kan få bo där.

Åke Andersson undrar om förslagsställare m.fl. har studerat demensboende. Han anser att det inte är förenligt med god demensvård att samla så många enheter på ett ställe. Han förespråkar istället att det byggs mindre enheter ute i ytterområdena. Det är viktigt att den enskilde bor i en miljö där han/hon känner igen sig. Det är också viktigt att bo i markplan med närhet till naturen.

Svar från Karin Widecrantz: Besök har gjorts på många demensboende utanför kommunen. Man har lyssnat mycket på demenssköterskor och även på demens- föreningen som förordar markplan.

I förslaget handlar det om små enheter med 6 platser. Den som är dement måste oftast ha personal med sig vid utevistelse.

Nils Olofsson säger att man måste bygga efter behovet och ifrågasätter om personer med stort vårdbehov behöver ett kök. Han påtalar också att det är olämpligt med parkettgolv eftersom urin fräter sönder träet.

Svar från Bo Johansson: Plastgolv ger institutionskaraktär. Med erfarenhet från Ågårdsbo är det endast vardagsrummet som ska har parkettgolv.

Ingegärd Johansson: När gruppboendet på Persborg öppnades, så fanns det synpunkter på att det var beläget på 2:a våningen. Detta har fungerat bra – det viktigaste är en varm människosyn.

Det är viktigt att man inte ”bygger fast sig”. Därför ska det vara kök eller pentry så att boendet kan användas även av andra kategorier.

Nils-Otto Olsson instämmer i detta.

Bo Johansson: Redovisning av ombyggnadsritningar kommer att delges KPR vid nästa sammanträde.

(8)

§ 9

Kvalitetsbarometern 2004

Kvalitetsbarometern var utskickad med kallelsen.

Mätningarna har gjorts av FoU-enheten i Blekinge år 1996, 1998, 2002 och 2004.

I den senaste mätningen deltog Ronnebys, Karlshamns och Olofströms kommuner.

Mätningar har indelats i följande kategorier:

o Hemtjänst o Särskilda boende

o Demensboende ( frågorna ställda till anhöriga) Handikappomsorgen omfattas inte.

Karlskrona ska tillsammans med Kalmar, Växjö, Halmstad och Kristianstad genomföra en egen kvalitetsmätning.

Karin Widecrantz: Bo Engström som ansvarar för mätningen, träffade samtliga enhetschefer och arbetsplatsombud m.fl den 18:e januari.

Han hade då en genomgång av kvalitetsbarometern och förklarade hur olika tabeller och värden ska tolkas.

Enhetschefer och personal ska gå igenom resultaten på enhetsnivå och snarast ta itu med de frågor som fått sämre resultat.

Det är bra att det går några år mellan mätningarna eftersom man då hinner få grepp om sådant som är mindre bra.

Ronneby kommun håller fortfarande bra kvalitet på vården, även om enstaka frågor har blivit sämre, t.ex mat på särskilda boende. Kostenheten har inte tidigare varit inkopplad, men den vill nu göra en djupanalys av matfrågan.

May-Gull Hensche förklarar att det endast är boende på Vidablicks höghusdel som går in under kategorin ”särskilda boende”. Boende på övriga servicehus ( fullvärdiga lägenheter) har fått samma frågor som personer i ordinärt boende.

”Matfrågor” ingår inte där. Inför kommande mätningar kan det bli aktuellt med en förändring beträffande detta.

Karin Widecrantz säger att det är svårt, att med ett litet underlag få en riktig bild av hälso- och sjukvården på särskilda boende. Kommunen har ansvaret för detta i samtliga särskilda boende.

Bo Johansson: Man måste ställa sig frågan om det är kvalitén på maten som har blivit sämre eller om det är situationen kring maten som har förändrats.

Sammantaget så går omdömet om vården ner. Dessa signaler måste fångas och frågan ställas: Hur mycket ska den tillåtas sjunka ?

Personer som bor i större städer tycker att Ronneby har en mycket bra kvalité på vården.

Åke Andersson säger att det inte är några större skillnader på resultaten 2002-2004, medan det jämfört med 1998 har försämrats mycket.

Mätningar är alltid subjektiva – det vore mer rättvist att mäta pensionärer mot övrig befolkning.

(9)

forts § 9

Karl-Erik Karlsson refererar till en person i Bräkne-Hoby som har mycket hemtjänst.

Trots detta är det inte mer en 3 olika vårdbiträde som kommer, vilket personen upplever som mycket positivt. Han har bekanta i Ronneby som klagar över att det ständigt är ny personal som kommer.

§ 10

Bokslut 2004

Material utsänt med kallelsen.

Bo Johansson säger att det är samma material som omsorgsnämnden fick inför gårdagens sammanträde.

Han ger följande kommentarer till bokslutet:

Underskottet i budgeten stannade på 5,6 mkr mot befarade 9,2 mkr.

Särskilda boende för äldre:

Beslutet som togs 2004 om att minska antalet platser i särskilda boende till 370 är inte fullt genomfört. Det återstår en minskning med 20 platser. Eventuellt kan beslutet omprövas, beroende på hur ”kösituationen” ser ut. Det finns medel till detta i årets budget.

Bostadslösa:

Bostadslösa ska inte förväxlas med uteliggare. Det handlar om missbrukare som fått avslag på ansökan om särskilt boende, eftersom deras behov kunnat tillgodoses på annat sätt. Genom Ronnebyhus och Socialen har bostadsfrågan lösts.

Korttidstillsyn inom handikappomsorgen:

Antalet timmar där har ökat dramatiskt p.g.a. inflyttningar till kommunen.

Idag är det nödvändigt att använda tillfälliga lokaler. Det planeras att byggas ett nytt korttidsboende i centrala Ronneby.

Kommun har fått beröm för sitt sätt att sköta korttidstillsynen.

Personlig assistans:

Av kommunens drygt 80 personliga assistenter var det endast 3 som slutade 2004, vilket tyder på att det inte är något ”genomgångsyrke” som det ibland påstås vara.

Enhetscheferna:

Med anledning av den höga sjukfrånvaron ska en ny analys göras av enhetschefernas arbetssituation. Dialog förs med arbetsmiljöverket.

(10)

§ 11

Inkommen skrivelse från Röda Korset

Skrivelsen har lydelsen: 10 punkter på ett bättre liv på äldre da´r

Bo Johansson: Kommunstyrelsens AU har remitterat skrivelsen till Omsorgsnämnde för synpunkter. Dessa kommer att redovisas till KPR.

Skrivelsen ska skickas med som bilaga till dagens protokoll.

§ 12

Övriga frågor

BRÅ (brottsförebyggande rådet)

Tommy Andersson informerar om att han nu är ordförande i BRÅ.

Arbetet där har varit vilande ett tag men har nu återupptagits med en ny organisation.

Han efterlyser synpunkter på det gamla handlingsprogrammet och förslag till ett nytt.

Om intresse finns från pensionärsorganisationerna, så kommer han eller närpolis Per-Arne Strand gärna ut och informerar.

BeHoV 2010

Ingegerd Johansson informerar om att Landstinget bedriver ett utvecklingsprogram kallat BeHoV 2010 = BlekingeHälsa och Välfärd.

Beslut om åtgärder skall fattas av Landstingsfullmäktige i juni 2005.

Politiker med uppdrag inom folkhälsoarbetet och äldreutskottet kommer gärna ut och informerar i pensionärsorganisationerna.

Information om BeHoV 2010 kan nås på www.ltblekinge.se Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet.

______________

(11)

§ 13

Information om BlekingeTrafiken

Ove Falk som är chef för beställningscentralen på Wämöcenter ger följande information:

BlekingeTrafiken utför ca 180 000 färdtjänstresor och 52 – 53000 sjukresor/år i hela länet. Antalet resor har ökat sedan glesbygdstrafiken 2 ggr/vecka övergick till ” öppen närtrafik”.

BlekingeTrafiken köper alla transporter. Bergkvara buss kör med 37 minibussar och 3 bussar + 2 personbilar köps från annat håll.

Öppen närtrafik

Den öppna närtrafiken startade i september 2003 i Olofströms kommun och den 1.e december 2004 i Ronneby kommun.

Alla som bor minst en kilometer från närmsta busshållplats får resa med öppen närtrafik. Även den som har mindre än en km till busshållplats få åka om det under dagtid finns högst två förbindelser till närmsta tätort.

Man får åka mellan kl. 09.30 – 16.00 helgfria måndagar-fredagar.

Resan sker med Närtrafikbussar som tar högst 6 passagerare och man får åka mellan bostaden och vissa hållplatser/målpunkter.

I norra kommundelarna får man åka till Kallinge.

Resorna kostar 15:- per zon . Ny avgift ska betalas om man åker vidare med buss.

Informationsbroschyr har skickats ut till alla berörda hushåll.

Bo Johansson undrar när det kommer att ges möjlighet att åka kvällar och helger.

Svar från Ove Falk: Det är en politisk fråga eftersom sparkrav gäller.

Ulla Svensson: Trots att det finns en hållplats utanför Olsgården i Kallinge, så måste pensionärer från Möljeryd stiga av vid kyrkan i Kallinge. Dom orkar inte gå därifrån till Olsgården. Varför kan inte bilen stanna där ?

Svar från Ove Falk: Hållplatserna är inte utvalda efter en viss åldersgrupp.

I Kallinge stannar bilen vid kyrkan, torget och vårdcentralen. Kyrkan och torget är övergångspunkter till buss.

Ingegärd Johansson säger att det är viktigare ur folkhälsosynpunkt att yngre personer rör på sig och förordar att bilen stannar vid Olsgården.

Ove Falk och Jan Johansson lovar att undersöka möjligheterna till detta.

Färdtjänst – sjukresor

Nils-Otto Olsson undrar varför det kör 2 bilar till samma adress.

Svar från Jan Johansson: Det stämmer inte. Det hände 2002 p.g.a problem i bokningssystemet.

Karin Widecrantz: Det kan bero på att det är allergiker eller personer som beviljats ensamåkning, som beställt bilarna.

(12)

Arne Svensson relaterar till en person som åkte från ortopeden i Karlshamn. Trots att personen varit inlagd och gick med kryckor, blev han nekad hjälp av chauffören och väskorna ställdes på gatan.

Svar från Jan Johansson: Det måste ha skett en miss vid beställningen. När denna görs så matas det in i datan vad den resande behöver hjälp med. Dessa uppgifter brukar lämnas av vårdavdelningen.

Svar från Pia Borg-Hallberg: Man beviljas ett grundtillstånd vid färdtjänst, vilket innebär till port eller tomtgräns.

Efter särskild prövning kan tilläggsservice – särskild chaufförsservice beviljas.

Detta tillstånd kan vara begränsat. Det uppstår ibland missförstånd efter som den särskilda servicen endast innebär ”hjälp till sig själv” och inte till att bära varukassar.

Vid sjukresor har man rätt till utökad service i form av hjälp in till vårdinrättning eller till ytterdörr.

Åke Andersson säger att bussarna är för ”stötiga” vid sjukresor.

Svar från Jan Johansson: BlekingeTrafiken är medveten om detta. Inför upp- handlingen 2006 ska nya normer tas fram för hur fordonen ska vara beskaffade.

Ingegerd Johansson säger att information bör gå ut om att man inte ska beställa färdtjänst vid sjukresor eftersom man efter en operation kan vara i dåligt skick.

Svar från Jan Johansson: Det räknas automatiskt som sjukresa om man har vårdats i en annan kommun. Det är endast inom den egna kommunen som man kan använda färdtjänst istället för sjukresor.

Ulla Svensson: En person som skulle åka från torget i Ronneby till Möljeryd, var tvungen att åka med i en bil som gick över Belganet. Detta trots att en annan bil skulle till Kolshult. Personen ifråga nekades att åka med i denna, trots att det fanns plats.

Ett annat exempel: En ”glömsk dam” ringde 4 ggr och beställde samma resa. Det kom 4 bilar och faktura har skickats på detta.

Svar från Jan Johansson: Det är viktigt med datum för när sådana saker inträffar.

Då kan man gå tillbaka och se var de olika bilarna befann sig och vilka som körde.

Han säger också att det är omöjligt att det har skickats ut 4 bilar till samma resa.

Karin Widecrantz undrar om man vid beställningstillfället behöver uppge att man är beviljad tilläggsservice.

Svar från Pia Borg-Hallberg: Nej det behövs inte, uppgifter om detta finns inlagda i datasystemet. Tilläggsservice gäller endast om man åker ensam.

Åke Andersson undrar om det finns ekonomiska skäl till att ha reglerna så

strukturerade. Eftersom ”överorganisation” kostar, så tror han att det vore lika billigt att ha ett generösare regelverk.

Svar från Pia Borg-Hallberg: Rätten till färdtjänst är ingen social fråga längre, utan en transportfråga. Finns det begränsade resurser så måste det finnas restrektioner.

Bo Johansson: Kostnadsutvecklingen var mycket hög när färdtjänsten var en social fråga.

(13)

Karl-Erik Karlsson undrar om ”Rabatten” ägs av BlekingeTrafiken.

Han påtalar också att folk känner sig oroliga för att missa inbokade tider.

Svar från Ove Falk: ”Rabatten” ägs av landstinget men administreras av BlekingeTrafiken.

Beträffande missade tider så var det ett problem 2002. BlekingeTrafiken gör varje höst en intervju med kunder som åkt en speciell vecka och 90% av dom är nöjda.

Svar från Jan Johansson: Det är viktigt att man vid beställningen talar om att man har en inbokad tid att passa.

Nils-Otto Olsson tar upp frågan om skolbussarna som kör tomma turer från Vieryd och Eringsboda.

Svar från Ove Falk: Avtalen är konstruerade enligt vissa turer.

Han lovar att se på detta.

• 2005-02-28 meddelade Ove Falk att from 2005-03-01 kommer

BlekingeTrafiken att lämna och hämta kunder vid Olsgården, avseende öppen närtrafik för Ronneby norra.

• Frågan om linjetrafikens tomma turer från Vieryd och Eringsboda har överlämnats till trafikledningen och Ann-Sofie Svensson för besvarande.

§ 14

Ordförande Bo Johansson förklarar sammanträdet avslutat.