VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1046-16 Mark- och miljödomstolen 2016-10-04
Växjö
KLAGANDE [Man 1, adress]
MOTPART
1. Miljönämnden i Landskrona kommun Stadshuset
261 80 Landskrona 2. [Man 2, adress]
3. Ellenholm & Vadensjö Jordbruks AB Kustvägen 146
261 75 Asmundstorp ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2016-02-09 i ärende nr 505-18223-2014, se bil 1 SAKEN
Skyddsavstånd vid spridning av bekämpningsmedel till fastigheten Kvärlöv 9:13, Landskrona kommun _____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet på följande sätt:
Mark- och miljödomstolen förbjuder [man 2] och Ellenholm & Vadensjö Jordbruks AB att en månad efter att denna dom vunnit laga kraft sprida växtskyddsmedel på ett avstånd till fastigheten Kvärlöv 9:13, Landskrona kommun som understiger 12 meter.
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt.
_____________
BAKGRUND
[Man 1] har till Miljönämnden i Landskrona kommun framfört klagomål om att han fick sprutmedel på sig, när lantbrukare [man 2] den 21 april 2014 utförde kemisk bekämpning utanför [man 1:s] tomt. Han begärde att nämnden skulle fastställa ett skyddsavstånd på 50 meter vid kemisk bekämpning från hans tomtgräns.
Miljönämnden beslutade den 24 juni 2014 att avslå hans begäran.
[Man 1] överklagade beslutet till länsstyrelsen och yrkade bl.a. ett skyddsavstånd om 12 meter. Länsstyrelsen avslog överklagandet genom beslut den 9 februari 2016. [Man 1] har överklagat beslutet.
YRKANDEN M.M.
<b>[Man 1]</b> yrkar att mark- och miljödomstolen beslutar dels om ett fast skyddsavstånd på minst 12 meter vid kemisk bekämpning intill hans fastighet Kvärlöv 9:13, dels att den s.k. hjälpredan för vindanpassat
skyddsavstånd som Jordbruksverket givit ut ska användas. Han anför bl.a. följande.
3 kap. 2 § Naturvårdsverkets föreskrifter (2015:2) gäller. Dessa är allmänt hålla och bedömning av förhållanden och förutsättningar måste göras från fall till fall.
Han har en stor trädgårdstomt. Delar av den använder han till att odla ätbart grönt och frukt enligt huvudsakliga ekologiska metoder. Längs tomtgränsen hade han tidigare bladgrönsaker, sparris, ramslök, rabarber, vinbär, äpple och bigarråer.
Innan den besprutning gjordes, då han fick sprutmedel på sig, hade han inte observerat hur det sprutades alldeles på andra sidan tomtgränsen. Han har nu sett att det sprutas mellan 3-6 gånger på åkermark runt fastigheten beroende på vilken gröda som finns. Av detta skäl har han slutat odla bladgrönsaker och vill inte längre äta sparris, ramslök, vinbär och rabarber som växer där. Bigarråer och äpplen kan sköljas och finns en bit upp ovan mark. Han anser att detta allvarligt inkräktar på hans möjlighet att använda sin fastighet.
Den upprepade besprutning som sker gör att gifter lagras i marken intill och över fastighetsgränsen till hans fastighet. Sprutning sker endast fem meter från hans tomtgräns med traktormonterad spruta och med körhastighet.
Viss besprutning utförs med skyddsmask. Vid det aktuella tillfället 2014-04-21 sprutades med medel som pga.
de risker det hade inte längre fick säljas. Man fick använda gammalt medel, vilket gjordes. Det måste vara helt olämpligt att sedan äta det som sprutmedlet träffat.
Livsmedelverket skriver: ”Eftersom de aktiva substanserna i bekämpningsmedel är utvecklade för att påverka biologiska system är det oundvikligt att de även kan ge effekter på organismer som inte är mål för
bekämpningen, inklusive människan.”.
Det finns olika uppfattning om vindförhållanden i detta fall. Men uppgifter från t.ex. SMHI om viss vindriktning kan inte ses som en matematisk uppgift. Snarare en sektor där vinduppgiften är medevärdet. Ingen vind i Skåne eller annanstans är konstant i en riktning. Den varierar både i riktning och styrka. Det ses tydligt om man iakttar en vindflöjel.
Ingen meterolog kan heller ge ett momentanvärde på vindriktningen och skulle säkert inte heller göra det. Det bör inte heller en jurist göra. Det är att feltolka verkligheten. Länsstyrelsen anger ”det har inte kunnat
konstateras att vinden blåst mot fastigheten och kemiska bekämpningsmedel passerat genom häcken”. Enligt resonemanget ovan kan det inte heller motsägas och det händer givetvis inte bara den gången utan då och då med den frekvens det sprutas. Plötsliga vindkantringar eller vindbyar förekommer. Det finns stora träd och vegetation som också påverkar förhållandena. Detta kan ingen förutse och enda möjligheten att undvika att träffa område som bör skyddas är att hålla ett skyddsavstånd.
Som han uppgett fick han en dusch av sprutmedel den dagen. Det är ostridigt. Det var en klar och tydlig påminnelse om att hans odlingsplats är utsatt för giftpåverkan, något han inte uppmärksammat tidigare.
Det har hävdats att häcken skulle skyddat. Han åberopar ett foto utvisande hur häcken ser ut en vårdag innan den fått blad. Den stoppar ingenting. Flera besprutningar sker vid denna tidpunkt. För övrigt rinner sprutvätska som träffar häcken ner och förorenar marken under.
Kemikalieinspektionen skriver följande på nätet om skyddsavstånd och skyddszoner: ”Vid användning av växtskyddsmedel finns det alltid risk att medlet sprids vidare i miljön utanför det avsedda spridningsområdet.
Den som spridet växtskyddsmedel är skyldig att bestämma och hålla lämpliga avstånd för att
skyddsomgivningen utanför området där bekämpning ska ske. Naturvårdsverket anger i sin föreskrift de minsta skyddsavstånd som ska hållas vid spridning av växtskyddsmedel utomhus. Utöver de minsta avstånden ska den som sprider växtskyddsmedel dessutom alltid bestämma och hålla skyddsavstånd som är anpassade efter de specifika omständigheter som gäller vid varje tillfälle. Det finns en hjälpreda för att bestämma anpassade skyddsavstånd vid spridning. I produktgodkännanden för flera växtskyddsmedel ställer Kemikalieinspektionen krav på att använda hjälpredan för att bestämma skyddsavståndet vid spridning.”
Kemikalieinspektionen kräver således i flera fall som villkor för användning av ett medel att hjälpredan används.
Enligt 3 kap. 2 § Naturvårdsverkets föreskrifter (2015:2) ska särskild hänsyn tas till omgivningens känslighet. De flesta kommuner och flera länsstyrelsen har kompletterande föreskrifter. Gemensamt för dem är kravet på hänsyn.
Han anser att föreskriften ovan bör i detta fall tolkas så att hans fastighet bör få ett fast skyddsavstånd vid besprutning. Det är enda möjligheten för honom att kunna använda sin trädgård som förut. Det är inte rimligt att kemisk bekämpning sker så nära hans fastighet att det han odlar ekologiskt inte kan användas utan risk. Det är inte heller rimligt att hans mark förorenas och om detta sker har inte särskild hänsyn tagits till omgivningen.
Han har ställt en fråga till SMHI hur de uppgifter om vindriktning och hastighet som getts för den aktuella dagen ska tolkas.
SMHI svarade om vindhastigheten: ”Värdena du fått (ostlig vind 5 m/s) är medelvärden och medelvinden fås som ett medelvärde under en 10-minutersperiod. Du har fått värden från kl. 14 och tiominutersperoden avser tiden 13:50-14:00. Samtidigt mäts också byvinden. Alltså den högsta peaken aktuell timme (mellan kl.13:00- 14:00) för Helsingborg var den 8,9 m/s och för Malmö 10,7 m/s.”
Vindbyarna hade alltså nästan dubbel hastighet.
SMHI svarade om vindriktningen: ”Här anges den huvudsakliga vindriktningen under den 10-minutersperiod som anges för medelvinden.”
För detta finns inga momentanvärden.
Hans slutsats är att SMHI bekräftar hans uppgifter att det blåste så starkt att det inte gick att lägga ut täckväv.
Vad gäller vindriktningen kan den uppenbarligen också ha varierat. Båda värdena är således medelvärden och säger inget om verkliga momentana värden. Han vill därför protestera mot länsstyrelsens hantering av
uppgifterna. Länsstyrelsen har ifrågasatt hans uppgift (7 m/s) på ganska lösa grunder. Mätvärden måste alltid tolkas och slutsatser bör göras på ett mer adekvat sätt. Emellertid visar kompletteringen från SMHI på det nästa
omöjliga att säkert avgöra att det går att använda så korta sprutavstånd som gjorts. Vind varierar momentant både i riktning och styrka och kan inte förutses i detalj. Ett medelvärde säger inget om momentan påverkan.
Om vinden den aktuella dagen vred över mot NO samtidigt med vindby på maximala 10,7 m/s skulle förmodligen inte ens 12 meter räckt som skyddsavstånd.
<b>[Man 2]</b> anför i yttrande följande. Den berörda jordbruksmarken är idag utarrenderad till Ellenholm &
Vadensjö Jordbruk AB. De odlar grönsaker och kommer inte att odla de 6-8 meter närmast Saxtorpsvägen 120.
Ytan är anmäld till Jordbruksverket som obrukad kantzon, dvs. som vändteg utan gröda. Därför motsätter han sig ett fast skyddsavstånd på 12 meter vid kemisk bekämpning intill Saxtorpsvägen 120. Hänsyn har redan tagits och det behövs inget domstolsbeslut om fast skyddsavstånd. Han hänvisar till vad han anfört till miljönämnen, samt till två fotografier.
<b>Miljönämnden i Landskrona kommun</b> anför i yttrande följande. De inkomna handlingarna tillför inget som ändrar miljönämndens beslut. Nämnden kontrollerade vid ärendets början väderförhållandena med SMHI och granskade [man 2:s] sprutjournal. Närmsta väderstation är i Helsingborg och enligt SMHI blåste det 4,2 m/s med en vindriktning på 78o (rakt ostlig vind är 90o) den 21 april 2014 kl. 14:00. Kl. 15:00 är vindriktningen 88o.
uppgifterna stämmer överens med lantbrukarens uppgifter om att det blåste parallellt med [man 1:s] tomt och det kan därför inte konstateras att vinden blåste mot [man 1:s] tomt vid spridningstillfället.
I [man 1:s] komplettering framgår att vindhastigheten som SMHI anger är en medelvind och vindriktning är den huvudsakliga riktningen. Miljönämnden anser att uppgifterna från SMHI måste användas för att göra en bedömning i ärendet, även om uppgifterna är medelhastighet och huvudsaklig vindriktning. Miljönämnden anser, precis som länsstyrelsen, att verksamhetsutövaren [man 2] inte har haft anledning att vidta några särskilda åtgärder vid sprutningstillfället. Nämnden anser att ett fast skyddsavstånd inte är skäligt utan anser att lantbrukaren [man 2] har vidtagit tillräckliga åtgärder.
<b>[Man 1]</b> anför i bemötande bl.a. följande.
Han anser att behovet av skyddszon ökar med de ändrade förhållanden som Rudolfsson uppger, och vidhåller sin begäran om att besprutning inte sker närmare än 12 meter. Kemikalieinspektionens krav på att den s.k.
Hjälpredan ska användas finns det heller ingen anledning att gå emot.
Han har inget emot att nuvarande brukare anlägger en s.k. vändteg på 6-8 meter eller att användningen av marken ändras till grönsaksodling. Vad gäller besprutning kommer det emellertid att innebära ökad besprutning av grödorna utanför hans tomt. Området Kvärlöv-Annelöv är ett distrikt som har stora arealer grönsaks- och potatisodlingar. Han har bott där i ca 40 år och kunnat konstatera att dessa grödor sprutas hårt, många gånger med medel som ifrågasatts. Det aktuella fallet med Stomp som används på lökodlingar visar på detta. Riskerna är inte obefintliga och ett förbud var inte obefogat. Medlet har använts i hans närhet.
Det är omöjligt för honom att avgöra om det medel som för tillfället används är så farligt att han bör vara försiktig även med det som finns innanför hans tomtgräns. Vissa gånger har den som sprutat haft skyddskläder och mask. Det medel som sprutades vid det aktuella tillfället var förbjudet men fick användas om man redan hade det.
Naturskyddsföreningen skriver: <i>I Sverige är kemisk bekämpning den helt dominerande växtskyddsmetoden.
Reglerna kring kemisk bekämpning i det svenska jordbruket har skärpts kontinuerligt under de senaste decennierna och många av de mest miljö- och hälsofarliga ämnena har förbjudits. Men de nya, mer
koncentrerade medlen innebär att man med mindre mängder kan bekämpa en lika stor areal som tidigare. Inom Sverige finns det stora regionala skillnader i användningen, det varierar även med olika grödor där till exempel äpplen, jordgubbar, lök, morötter och potatis har hög användning. I Skåne län används över 50 procent av den totala mängd som används i Sverige.</i>
Det är just jordgubbar, lök, morötter och potatis samt ärtor som mest odlas i området. Vad gäller potatis sprutas den 4-7 gånger på en säsong. Sista gången för att döda blasten. Kunskapen om detta och lång tids erfarenhet från närområdets sprutade odlingar ledde fram till att han idag odlar mycket själv. Han köper ekologiskt och odlar eget giftfritt. Om detta ska vara meningsfullt kan inte grannen som odlar med traditionella metoder spruta så att odlingar på hans mark smittas. I så fall uppfylls inte lagkravet på hänsyn till omgivningen.
Rudolfsson talar om en odlingsfri zon på 6-8 meter. Det sägs inget om besprutning. Odlingssäsongen för grönsaker börjar ofta med att marken besprutas mot ogräs. Förmodligen måste även den angivna vändtegen besprutas för samma sak. Om man inte avser att bespruta vändtegen finns differensen på 120 m2 (12m-8 m * 30 m tomtgräns) mellan hans krav och deras obesprutade vändteg. Det kan inte vara avgörande ekonomiskt.
Händelsen som ursprungligen ledde till skyddskravet går inte att ändra. Däremot kan man dra slutsatser.
SMHI:s uppgifter ska tolkas korrekt. Ett medelvärde är ett statistiskt begrepp som är en dålig beskrivning av verkligheten. Detta bör användas försiktigt. Inom miljösektorn används ofta gränsvärden istället vilket ger en bättre bild. Om man fortsätter med SMHI:s värden för den aktuella händelsen uppger SMHI medelvind 5 m/s och byvind 10,7 m/s, alltså dubbelt så stark. Samtidigt uppger man växlande vindriktningar. Här finns
förklaringen till att sprutaren inte upplevde problem samtidigt som han fick en dusch av sprutmedlet. Det är inte det ena eller det andra utan just en följd av verkliga förhållanden med varierande vind. Drar man slutsatser av detta inser man svårigheterna med att bedöma säkra sprutavstånd. Dessa kan inte behandlas som en digitallinje med fast riktning utan måste hanteras som en Zon om man sprutas och inte vill att sprutmedel ska spridas oavsiktligt.
Han anser att det borde vara en rättighet att inte få sin tomt och odlingar ofrivilligt besprutade och menar att det finns lagstöd för den uppfattningen. En sprutfri zon är då enda möjligheten.
<b>Ellenholm & Vadensjö Jordbruks AB</b> uppger att bolaget arrenderar fastigheten Annelöv 7:14 sedan den 14 mars 2016. Bolaget instämmer till fullo med fastighetsägarens, [man 2:s], uppfattning i fråga om
skyddsavstånd. Att göra avsteg från svensk lagstiftning beträffande skyddsavstånd har en negativ påverkan på markens värde och avkastning för både jordägare och arrendator.
<b>[Man 2]</b> tillägger bl.a. följande. Vid kontrollmätning den 22 september 2016 uppmätes att mellan den odlade majsen och [man 1:s] häck/tomtgräns är det redan 12 meter med växande blommor på kantzonen.
Påståendet om den kraftiga användningen av gifter känns därför som mycket överdriven. Arrendatorn har istället svårt att utföra mekanisk ogräsbekämpning in till gränsen på grund av överhängande grenar och buskage.
Han och arrendatorn följer lag och regler om skyddsavstånd vid användning av kemiska bekämpningsmedel.
Som markägare vill han inte ha någon sprutfri zon eller andra begränsningar som inskränker hans skötsel eller ägande av jordbruksmark.
DOMSKÄL
Tillämplig lagstiftning framgår av länsstyrelsens beslut.
Av handlingarna i målet framgår att [man 2] den 21 april 2014 spred bekämpningsmedel i form av mangan och svampmedel Tilt Top i rågvetegröda genom luftassisterad besprutning. Det är tekniskt möjligt att stänga av sprutmunstycken på rampen för att hålla skyddsavstånd. Vid tillfället hölls inget skyddsavstånd eftersom vinden gick parallellt med tomtgränsen. Rudolfsson har uppgivit att han inte visste att [man 1] odlade grönsaker i sin trädgård eftersom tomten är insynsskyddad genom en hög, tät häck. Han har uppgivit att han i fortsättningen därför endast kommer att spruta när vinden ligger ifrån fastigheten.
[Man 1] har uppgivit att han den aktuella dagen blev duschad av sprutmedel och att ogrässprutan var mindre än 5 meter ifrån honom. Han är orolig för att kemiska bekämpningsmedel kan hamna i hans odling av frukt, bär och grönsaker om inte ett skyddsavstånd om minst 12 meter alltid iakttas vid besprutning.
Av 3 kap. 2 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av
växtskyddsmedel följer (förutom vad som anges i 3 kap. 1 § om fasta skyddsavstånd gällande diken, brunnar och vattendrag) att den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel är skyldig att hålla anpassade
skyddsavstånd till omgivande mark. Skyddsavståndet ska anpassas efter omständigheterna på platsen och särskild hänsyn tas till vissa i bestämmelsen angivna omständigheter, däribland väderförhållanden och
omgivningens känslighet för medlet. Bestämmelsen får ses som en precisering av den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 § miljöbalken. Det finns dock inget som hindrar en tillsynsmyndighet från att i det enskilda fallet ytterligare precisera denna regel genom att besluta om ett skyddsavstånd så som [man 1] yrkat.
Mark- och miljödomstolen bedömer, med beaktande av [man 1:s] intresse av att kunna odla giftfritt i sin
trädgård och att risken för att bekämpningsmedel når hans odling genom vindavdrivning eller marktransport inte är försumbar, att ett skyddsavstånd bör preciseras. [Man 2:s] åtagande att i framtiden endast spruta när vinden ligger ifrån fastigheten är inte en tillräcklig begränsning och lämnar utrymme för tolkningar. Rudolfsson har inte visat att ett skyddsavstånd om 12 meter mot [man 1:s] fastighetsgräns skulle medföra orimliga merkostnader för jordbruksdriften (2 kap. 7 § miljöbalken). Detta skyddsavstånd ska därför fastställas att gälla för all besprutning med växtskyddsmedel. Det innebär dock inte att marken utanför detta skyddsavstånd kan brukas utan de hänsyn som följer av 3 kap. 1 och 2 §§ ovannämnda föreskrift. Förbudet ska även omfatta arrendatorn Ellenholm-Vadensjö Jordbruk AB.
[Man 1] har även yrkat, som det får förstås, att publikationen ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom” ska användas även om ett skyddsavstånd om 12 meter fastställs.
Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att den s.k. Hjälpredan är ett lämpligt sätt att bestämma skyddsavståndet. [Man 2] har inte bemött yrkandet, ej heller redovisat vilken metod han använder idag för att uppfylla kravet på skyddsavstånd. Detta talar i princip för ett bifall till [man 1:s] yrkande. Mark- och miljödomstolen finner emellertid, i likhet med länsstyrelsen, att det bör stå verksamhetsutövaren fritt att skaffa sig nödvändig kunskap om de förhållanden som anges i 3 kap. 1 och 2 §§ ovannämnda föreskrift. Skulle det visa sig att olägenhet uppkommer har tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa. Överklagandet ska därför avslås i denna del.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 25 oktober 2016.
Urban Lund [Tekniska rådet]
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och [tekniska rådet].
- - -
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Dnr 505-18223-2014 SKÅNE 2016-02-09
Kontaktperson Rättsenheten
[Man 1, adress]
Överklagande av beslut om skyddsavstånd vid spridning av bekämpningsmedel till fastigheten Kvärlöv 9:13 BESLUT
Länsstyrelsen avslår överklagandet.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
[Man 1] har anmält klagomål på kemisk bekämpning på Saxtorpsvägen 120.
Miljönämnden i Landskrona stad beslutade den 24 juni 2014 att inte ställa krav om skyddsavstånd vid kemisk bekämpning på 50 meter till fastigheten Kvärlöv 9:13 annat än att särskild hänsyn ska vidtas av lantbrukaren vid kemisk bekämpning. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Det har inte kunnat konstatera att vinden blåst mot fastigheten Kvärlöv 9:13 och att kemiska bekämpningsmedel passerat genom [man 1:s] häck den 21 april 2014 kl. 14.00. Det finns ingen grund enligt de lagar och riktlinjer som finns vid kemisk bekämpning att kräva ett fast skyddsavstånd.
[Man 1] överklagar och yrkar att länsstyrelsen fastställer ett fast skyddsavstånd från tomtgränsen alternativt beslutar att den s.k. hjälpredan för vindanpassat skyddsavstånd som bl.a. Jordbruksverket står bakom ska användas. Dock ska minimiavstånd till tomtgräns vara 12 meter vid all besprutning. Han anför bl.a. följande.
Måndagen den 21 april 2014 blev han duschad av bekämpningsmedel. Han befanns sig i en rabatt på sin sida av häcken och sprutan var mindre än fem meter ifrån honom. Vinden låg rakt mot honom. Det blåste så pass mycket att han hade problem med att lägga ut fiberduk. Traktorföraren har angett 5 m/s. Detta har hänt förr. Det känns inte säkert att äta av vad han odlar när detta besprutats. Det sprutmedel som han fick på sig har skett med en vindavdrift. Det kan inte uteslutas att sådant sker när avståndet är så kort.
SKÄL FÖR BESLUTET
Inledningsvis konstaterar länsstyrelsen att Förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel har ersatts av förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel som trädde i kraft den 15 juli 2014. Med anledning av detta har Naturvårdsverkets föreskrifter 1997:2 om spridning av kemiska bekämpningsmedel ersatts av Naturvårdverkets föreskrifter (2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde (NFS 2000:7)är upphävd fr.o.m. den 1 november 2015. Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att ta fram en separat vägledning som ersätter de upphävda allmänna råden. Naturvårdsverket har utfärdat en vägledning för tillämpningen av de nya föreskrifterna.
Av 2 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd dels är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken iakttas, dels ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
I 2 kap. 3 § miljöbalken föreskrivs att alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Enligt 2 kap. 4 § miljöbalken har den som avser att bedriva verksamhet en skyldighet att undvika användning av sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan
ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.
Av 2 kap. 7 § miljöbalken framgår att kraven i 2 kap. miljöbalken gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärderna och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 14 kap. 8 § MB meddela föreskrifter om bl.a. hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i frågor som avses i 2 kap. 2-4 §§ MB.
Enligt 36 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel får Naturvårdsverket meddela föreskrifter om 1. skyddsavstånd och försiktighetsåtgärder enligt 35 § som behövs för att skydda vattentäkter, grundvatten, sjöar och vattendrag och omgivande mark mot effekterna av växtskyddsmedel och för att skydda människors hälsa och miljön,
2. förbud att utan tillstånd från den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde, och
3. skyldighet att underrätta om olyckor eller felaktig hantering vid spridning av växtskyddsmedel.
Enligt 3 kap. 1 § Naturvårdverkets föreskrifter (2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel ska den som sprider växtskyddsmedel utomhus hålla minst följande skyddsavstånd 1. 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar,
2. 6 meter till sjöar och vattendrag räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och 3. 12 meter till dricksvattenbrunnar.
Enligt 3 kap. 2 § Naturvårdsverkets föreskrifter (2015:2) ska den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus utöver vad som följer av 1 § alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för
spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till
1. på platsen för spridningen rådande temperatur, vindförhållande och övriga väderförhållanden, 2. det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen,
3. växtskyddsmedlets egenskaper,
4. omgivningens känslighet för medlet, samt 5. den använda spridningsmetodens precision.
Länsstyrelsen gör följande bedömning.
[Man 1] har uppgett att han blivit duschad bekämpningsmedel då han vistats i sin trädgård. [Man 1] är bosatt intill ett fält där växtodling pågår. Han har gett in uppgifter som anger att vindstyrkan var 7 m/s, att vinden var nordostlig samt att temperaturen låg runt 18 grader. Nämnden har undersökt väderförhållandena genom SMHI och närmaste mätstation i Helsingborg och fått in uppgifter som visar att vindstyrkan var 4,2 m/s samt att vinden var ostlig. Enligt sprutjournalen var vinden ostlig och vindstyrkan 5 m/s samt temperaturen 16 grader.
Uppgifterna går något isär ifråga om detaljer men det går ändå att sluta sig till att det blåste måttligt den aktuella eftermiddagen och att det var ostlig eller nordostlig vind. [Man 1:s] fastighet är belägen söder om det aktuella fältet. Det kan därför både utifrån [man 1:s] uppgifter och utifrån uppgifterna i övrigt konstateras att det inte blåste rakt mot [man 1:s] fastighet och att vindstyrkan var genomsnittlig för en skånsk vårdag samt
temperaturen var över det normala för årstiden. Länsstyrelsen utesluter inte att [man 1] upplevt att vinden låg mot hans fastighet eller för den delen att han i någon mån fått bekämpningsmedel på sig. Förhållandena har dock varit sådana att det för verksamhetsutövaren inte funnits anledning att vidta några särskilda åtgärder just den här dagen för att undvika det inträffade. Detta är inte heller vad [man 1] yrkat hos länsstyrelsen. [Man 1] har begärt att det ska hållas ett fast minimiavstånd till hans fastighet, alltså mot omgivande mark vid framtida användning av bekämpningsmedel. De ovan återgivna föreskrifterna ger inget stöd för att besluta om ett sådant minimiavstånd. I andra hand har [man 1] angett att han önskar att den hjälpreda som bl.a. Jordbruksverket tagit fram för att underlätta bestämningen av anpassade avstånd enligt 3 kap. 2 § i Naturvårdverkets föreskrifter ska användas. Anpassade avstånd ska hållas till omgivande mark och vid bestämmande av ett sådant avstånd ska de omständigheter som anges i 3 kap. 2 § Naturvårdverkets föreskrifter beaktas. Detta är direkt gällande för den som sprider bekämpningsmedel och får anses göra sig särskilt gällande i detta fall då nämnden beslutat att särskild hänsyn ska tas vid spridningen. Det kan här också tilläggas att [man 1:s] fastighet är en
bostadsfastighet som naturligtvis utgör känslig omgivande mark vilket ska beaktas enligt punkten 4. Ett lämpligt sätt att uppnå ett anpassat avstånd vore att använda sådana hjälpmedel som statliga myndigheter
tillhandahåller. Anpassade avstånd kan dock uppnås även på andra sätt än genom att hjälpredan används och det får anses vara upp till verksamhetsutövaren att välja det sätt på vilket föreskrifternas krav på anpassat avstånd uppnås. Det kan därför inte anses skäligt att genom beslut framtvinga användande av hjälpredan. Mot bakgrund av det sammantaget anförda ska överklagandet avslås.
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan.
Sara Lundquist Länsassessor
Exp. till:
[Man 2, adress]
Miljönämnden i Landskrona stad
