Chefer/nyckelpersoner/hygienombud-roll/uppdrag?

(1)

(2)

Chefer/nyckelpersoner/hygienombud-roll/uppdrag?

Verksamhetens länk till vårdhygienisk expertis

Ökad kunskap i grundläggande vårdhygien som delges medarbetare på enhet tillsammans med chef

Behjälpliga vid datainsamling (mätningar) ex hygienobservationer Drivande i förbättringsarbete – lokala riktlinjer

Motivera medarbetare (uppmuntra, förebild) Uthållighet(tänk årshjul)

Utbildningskonceptet Steg 1 och Steg 2(test/pilot) och framtida Steg 3. Läs mer Verktygslådan.

(3)

Genomgående använder vi våra erfarenheter från pandemin covid-19 i föreläsningen.

(4)

Verksamhetschef för Enheten för Smittskydd och Vårdhygien och tillika smittskyddsläkare heter Britt Åkerlind. Enheten består av sjuksköterskor med specialistutbildning, läkare, mikrobiolog och administratörer.

(5)

God hygienisk standard är ett central begrepp i såväl Hälso- och sjukvårdslagen som Socialtjänstlagen.

God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisation och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt.

Detta förutsätter att verksamheten har vårdhygienisk grundkompetens samt tillgång till vårdhygienisk expertis.

Organisationen ska också ha tydlig ansvarsfördelning av verksamhetens hygienarbete.

Steg 1- utbildningen är ett led i att ge chefer och nyckelpersoner

grundkunskap/grundläggande vårdhygienisk kompetens. Varje enhet måste ha en plan och ansvarsfördelning för kompetensförsörjning avseende vårdhygien och

(6)

JA!

Speciellt om vi riktar blickarna ut i världen. Enligt WHO dör årligen ca 2,2 miljoner människor i världen av diarrésjukdomar orsakade av mikroorganismer såsom virus, bakterier och parasiter, barn är särskilt hårt drabbade. Mässling(virus) är

fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn under 5 år. 1,6 miljoner människor/år beräknas dö av lunginflammation orsakad av bl. a. pneumokocker (bakterie), främst barn och äldre. Tuberkulos beräknas orsaka 1,5 miljoner dödsfall/år.

Nya farsoter kommer och går…

Detta har vi verkligen blivit varse 2020 med Corona- pandemin. Och det fortsätter 2021.

(7)

Det finns mängder av olika virus. Ett exempel som ni säkert känner till är calici- virus som orsakar Vinterkräksjuka.

Men under 2020 har coronaviruset hamnat i fokus, detta har inte kunnat undgå någon.

SARS-COV-2 är namnet på viruset medan infektionssjukdomen som orsakas av detta virus benämns COVID-19.

Covid-19 är en nyupptäckt sjukdom och kunskapsläget ändras och förbättras hela tiden.

(8)

Bakterier är inte bara ett hot.

Med normalflora menas bakterier och svampar som lever i eller på kroppen.

Normalfloran är nödvändig för vårt immunförsvar och är ett viktigt

infektionsskydd. Normalfloran täcker slemhinnor och hud, och därmed hindras andra, farligare, mikroorganismer att slå sig ned.

Huvuddelen av vår normalflora finns i magtarmkanalen, på huden och i munnen.

Normalfloran ska vara på rätt ställe och är unik för varje individ.

Normalfloran innehåller många bakteriearter som kan ge upphov till infektion om de flyttar sig från sin normala uppehållsort. Tarmbakterier kan ta sig upp i

urinvägarna och orsaka urinvägsinfektion, och hudbakterier och hudens svampar kan ge både ytliga och djupare infektioner.

(9)

Många av dem som erhåller vård- och omsorgsinsatser har även en ökad

mottaglighet för att få en infektion, eftersom de ofta är äldre och multisjuka med nedsatt immunförsvar.

Infektioner av bakterier kan vara livshotande även om många infektioner idag kan botas med hjälp av antibiotika.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Du kan också få infektioner som beror på till exempel virus eller

svampar, men då fungerar inte antibiotika.

Innan antibiotikan var infektionssjukdomar den vanligaste dödsorsaken hos människor. Ingen lång historik, 1945 fick Alexander Fleming och två kollegor nobelpriset för upptäckten av penicillinet, som började massproduceras under andra världskriget.

(10)

1945 fick Alexander Fleming och två kollegor nobelpriset för upptäckten av penicillinet. Började massproduceras under andra världskriget. De första rapporterna om antibiotikaresistens kom redan på 40-talet.

Allteftersom resistensen mot befintlig antibiotika sprider sig kommer det att bli svårare att behandla vanliga infektioner som lunginflammation och blodförgiftning med de antibiotika vi har tillgängliga idag.

Mer avancerad sjukvård inom intensivvården, neonatalavdelningar och cancervård har redan idag svårigheter att behandla infektioner orsakade av

antibiotikaresistenta bakterier. Helt klart är att antibiotikaresistens leder till högre dödlighet, längre sjukhusinläggningar och högre medicinska kostnader.

Modern sjukvård bygger på att antibiotika finns när det behövs.

(11)

WHO; Världshälsoorganisationen har gjort bedömningen att

antibiotikaresistens är ett av de mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan och FN, Förenta Nationerna, har uppmanat världens länder att skyndsamt genomföra åtgärder. Sverige har en ledande ställning i detta arbete och bidrar med sin expertis även i det internationella arbetet.

Antibiotika ska bara användas när det verkligen behövs, för att minska risken för att motståndskraftiga bakterier utvecklas, vilket kan göra att läkemedlen i förlängningen blir overksamma.

Att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är viktigt och högprioriterat för att bibehålla behandlingsalternativ vid allvarliga sjukdomar.

(12)

Exempel på multiresistenta bakterier som är anmälningspliktiga enligt

smittskyddslagen. Syftet är att ha koll på dessa bakterier och framförallt förhindra smittspridning inom vård och omsorg.

MRSA, meticillinresistent Staphylococcus aureus, är en antibiotikaresistent hudbakterie som främst orsakar hud- och mjukdelsinfektioner men kan också ge upphov till svårare infektioner såsom sepsis. Bärarskap utan symtom är vanligt, framför allt i näsa, svalg och på huden.

Extended Spectrum Beta-Lactamas (ESBL) är inte ett smittämne utan en grupp av enzym som tarmbakterier kan bilda. ESBL bryter ner flera olika sorters viktiga antibiotika i antibiotikagruppen betalaktamer, vilket innebär att antibiotika tappar sin effekt. Flera olika tarmbakterier kan bilda dessa enzym, de vanligaste är

Escherischia coli (E. coli) och Klebsiella pneumoniae.

ESBL-producerande bakterier upptäcks oftast i en urinodling vid misstänkt urinvägsinfektion, inte helt ovanligt på säbo.

(13)

Vad kan du som medborgare och som personal göra för att minska antibiotikaresistensen?

• Använd inte antibiotika i onödan(köp inte på dig extra genom näthandel eller utomlands)

• Använd inte överbliven antibiotika ( ta antibiotika enligt ordination av läkare)

• Lämna in överbliven antibiotika på apoteket (spola inte ut i naturen och till djuren)

• Följ vaccinationsprogram, kom ihåg även influensa- och pneumokockvaccination för de äldre. Även viktigt att personal följer vaccinationsprogram. I och med Corona-pandemin har vaccinering verkligen hamnat i fokus.

• Sprid korrekt kunskap (till skillnad från ”fake news”)

• God handhygien för att undvika smittspridning

(14)

Exempel på filmer som är lämpliga att se här är;

• Skydda antibiotikan ( flera korta filmer)

(15)

Hygienfrågor och god handhygien är egentligen inget nytt.

Redan på 1800-talet fann den österrikiske läkaren Ignaz Semmelweis sambandet mellan infektioner hos nyförlösta mammor och läkarnas bristande handhygien.

Semmelweis arbetade systematiskt och gick igenom riskfaktorer och riskbeteende.

Han kom fram till att läkarkandidaterna överförde smitta från obduktionssalen direkt till förlossningsrummet. När rutinen med handhygien för läkarna infördes mellan dessa arbetsmoment sjönk förekomst av infektioner och dödligheten hos de nyblivna mödrarna.

Semmelweis ses som en pionjär i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner(VRI).

Arbetet med att förhindra smittspridning och uppkomst av VRI är högaktuellt - även idag 2020!

(16)

VRI är inget isolerat problem inom slutenvården. Infektioner till följd av vård och omsorg förekommer även inom kommunal vård och omsorg, men tyvärr sker mätningar inte kontinuerligt på samma sätt som inom slutenvården. VRI skapar både lidande för de drabbade och kostar ofantligt mycket pengar.

VRI är en typ av vårdskada. Exempel på andra vårdskador är fallskada, läkemedelsrelaterade skador och trycksår.

Exempel på VRI är sårinfektioner, kateterrelaterad urinvägsinfektion,

lunginflammation. 80% av VRI kan förebyggas och det hänger mycket på oss som jobbar inom vården samt miljön. En god hygienisk standard lägger grunden för att förebygga uppkomst av både VRI och smittspridning.

Diskussionsfråga; Har någon av era vårdtagare drabbats av en vårdskada? Vilken?

Hade ni kunnat göra något för att förebygga att vårdskadan uppstod?

(17)

Mikroorganismer förflyttar sig med eller utan vår hjälp. Detta kallas smittvägar.

Viktigt att ha koll på smittvägarna för att skydda brukarna och personalen korrekt.

Högaktuellt i början av Corona-pandemin när smittvägen till att börja med var okänd. Kunskapsläget är annorlunda idag än i januari. Därav förändrade riktlinjer efter hand.

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 5 Smitta och smittvägar.

(18)

Direkt kontaktsmitta sker vid fysisk kontakt, person till person, utan mellanled.

Smittämnen kan föras vidare genom exempelvis ett infekterat sår eller nagelbandsinfektion.

Ofta är olika hudbakterier inblandande, men även skabb.

(19)

Smitta överförs från en individ till en annan via ett mellanled, exempelvis händer, kläder eller föremål som är förorenade.

Indirekt kontaktsmitta är det vanligaste sättet att överföra smitta inom vård och omsorg. En individ har tagit i något med förorenade händer och sedan kommer nästa och tar på samma ställe.

Det är ofta tarm- och hudbakterier som kommit ut i miljön och via händerna sprids dessa sedan vidare till andra individer, en del mer mottagliga än andra.

(20)

Vid hosta, nysningar, kräkningar och diarréer sprida smittämnet via en dusch av stora tunga droppar. Dessa stora tunga droppar når inte så långt, ungefär en armlängds avstånd, sedan faller dropparna ner.

• Direkt droppsmitta; dropparna kan nå den mottagliga individers slemhinnor i ansiktet dvs ögon, näsa och mun. Tänk er att någon nyser rakt i ansiktet på den andra.

• Indirekt droppsmitta; dropparna faller ned på föremål/utrustning och förs vidare till ansiktets slemhinnor via händerna som indirekt kontaktsmitta. Detta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta.

De flesta luftvägsinfektionerna, även covid-19 sprids via droppsmitta.

(21)

I samband med hosta och nysningar kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Aerosol innebär att dropparna torkar ihop till små droppkärnor som sedan kan spridas med luftströmmarna. På så sätt transporteras en luftburen smitta längre sträckor än vid droppsmitta, där dropparna är tunga och faller ned inom 1-2 meter.

Den luftburna smittan sprids via luften för att sedan inandas av individen och når sedan de nedre luftvägarna.

Mässling, vattkoppor och tuberkulos sprids via denna smittväg.

(22)

Vid blodburen smitta överförs smittämnen från smittat blod till blodbanan eller slemhinna hos mottagaren.

Detta kan ske indirekt genom stick-, stänk, och skärskador.

Det kan också överföras direkt via sexuell kontakt eller via kontaminerade blodprodukter.

Hepatit B, C och HIV är exempel på smittor som sprids via blodsmitta.

(23)

Vanligast vid tarmsmitta är att smittämnet överförs via något vi äter eller dricker.

Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel är matförgiftning orsakad av stafylokocktoxin eller mag-tarminfektion orsakad av virus eller bakterier.

Fekal-oral smitta kan översättas med bajs-mun smitta.

(24)

Mikroorganismer kan överleva dagar, veckor och upp till år. Överlevnadstiden varierar beroende på vilken mikroorganism det är och på tillgång av näring, fukt och rätt temperatur.

Just nu pågår intensiv forskning kring hur länge Corona-virus överlever i miljön.

Sängbord, säng och larmknapp på en vårdtagares rum är exempel på ytor där mikroorganismer kan överleva och växa till. Dessa ytor brukar kallas kontaktytor eller tagytor.

I vårdmiljöer där patienter vistas är det viktigt att hålla nere mängden

mikroorganismer och därmed försvåra för mikroorganismerna att föras vidare genom indirekt kontaktsmitta. Det är därför mycket viktigt att ha fungerade städrutiner, rengöring och desinfektion, inom vård och omsorg.

(25)

Det finns desinfektionsmedel avsedda för ytor och produkter, samt andra avsedda för handdesinfektion. Det finns många olika varumärken på desinfektionsmedel men viktig är att standarder för alkoholbaserade medel är uppfyllda. Detta ska arbetsgivaren säkerställa vid inköp och upphandling.

Gemensamt för både för yt-desinfektionsmedel och för handdesinfektionsmedel är att den mekaniska inarbetningen, ingnuggning, av medlet viktig för att få full effekt.

Basala hygienrutiner och klädregler återfinns längre fram i bildspelet.

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland,

(26)

Vårdtiden idag på sjukhus är kort och konsekvensen blir att svårare sjuka vårdas hemma i ordinärt boende med hemsjukvård och/eller hemtjänst eller på

äldreboenden. Denna omställning skedde efter ÄDEL-reformen i början av 90- talet.

Att samla sjuka och sköra under samma tak på sjukhus och äldreboenden innebär risker för smittspridning och uppkomst av infektioner. Ordinärt boende där de allra flesta vårdas idag innebär också utmaningar ur det perspektivet att olika personal kommer dit och ger vård/omvårdnad. Men det är ändå färre som vårdas samtidigt i eget ordinärt boende.

Sjukhusen, som har stor omsättning på patienter, har en vårdmiljö som är

anpassad så att rengöring och desinfektion ska kunna genomföras optimalt för att förhindra smittöverföring.

Det är en stor utmaning för äldreboenden att klara av uppdraget att uppfylla god hygienisk standard i en hemlik miljö.

(27)

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 10 Städning.

(28)

Riskbedömning- Riskfaktorer – Riskmedvetenhet har blivit högaktuella begrepp i och med Corona-pandemin! Men det är egentligen inget nytt.

Det finns säkert redan idag en riskmedvetenhet på er arbetsplats exempelvis bedömer ni dagligen om en vårdtagare har fallrisk eller risk att utveckla trycksår.

Utifrån en riskbedömning av riskfaktorer agerar ni och sätter in åtgärder för att förhindra att exempelvis fall och trycksår uppstår.

Det vi inte varit lika duktiga på att göra riskbedömning utifrån smittspridningsperspektivet; Det blev vi varse mer under Corona;

Tidigare har vi varit fixerade vid specifika smittämnen MEN vid den första kontakten med vårdtagare är smittämnet oftast okänt. Tänk på att man kan vara bärare av smittämnen utan att ha symtom. Istället måste vi ha koll på förekomst av riskfaktorer som kan öka risken för smittspridning. Se mer nästa bild med tillhörande text.

Arbetsmiljöverket har verktyg via sin hemsida som arbetsgivaren kan ta hjälp av

(29)

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 6 Riskfaktorer och riskbedömning.

(30)

Vid den första kontakten med patienten är smittämnet oftast okänt. Tänk på att man kan vara bärare av smittämnen utan att ha symtom. Förekomst av riskfaktorer ökar risken för att smitta andra vårdtagare men också ökad risk att de själva blir smittade. Tillämpa alltid basala hygienrutiner, oavsett om smittämnet är känt eller inte.

Exempel på riskfaktorer som ökar risken för smittspridning är:

• Hosta och nysningar

• Diarré och/eller kräkningar.

• Urinvägskatetrar, infarter och dränage.

• Sårinfektioner och stora hudskador.

• Eksem eller andra hudsjukdomar

• Stora blödningar

• Nedsatt kognitiv förmåga

Diskussionsfråga; Har ni några vårdtagare med riskfaktorer som ökar risken för

(31)

Vi vet att förmågan att stå emot infektioner är som sämst nyföddhetsperioden och när vi blir äldre.

Äldre har skörare hud, sämre immunförsvar, ökad förekomst av kroniska

sjukdomar, svårare att röra sig med risk för trycksår, sämre näringsintag, har oftare infarter/utfarter(ex kateter eller stomi), minskad förmåga att producera

antikroppar, inkontinens , kognitiv svikt m.m.

Alla dessa aspekter måste finnas med i riskbedömningen avseende smitta för att personal ska kunna utföra en god och säker vård. Att följa basala hygienrutiner och klädregler är grunden i all vård och omsorg för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner(VRI)

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 6 Riskfaktorer och riskbedömning.

(32)

Exempel på filmer som är lämpliga att se här är;

• Smitta syns inte-bryt smittvägar!

• Den usynlige utfordringen del 1 (norsk film)

(33)

Från att vi har visat på hot som exempelvis vissa mikroorganismer, antibiotikaresistens och riskfaktorer går vi över till

Möjligheter

Det finns en hel del möjligheter att förhindra smittspridning och uppkomst av VRI – vilket är mycket positivt.

I Sverige finns lagar och författningar som hjälper både personal och vårdtagare att slippa konsekvenser av smittspridning.

Verksamheterna arbetar också intensivt med förebyggande arbete som exempelvis riskbedömningar och riktlinjer för rengöring och desinfektion.

När vårdtagare flyttas mellan olika vårdinstanser är kommunikation och information viktiga åtgärder för att en god och säker vård ska kunna ges.

(34)

Ni har många olika lagar och författningar som styr ert arbete och som ni måste förhålla er till.

I Hälso- och sjukvårdslagen(HSL )och Socialtjänstlagen(SoL) framgår att vård och omsorg ska bedrivas med god hygienisk standard.

Smittskyddslagens uppgift är att : Skydda hela samhället mot smittor.

Socialstyrelsen bindande författning SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg Arbetsmiljöverkets författning AFS 2018:4 Smittrisker

Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetssäkra god hygienisk standard

Exempelvis att verksamheterna genomför olika egenkontroller som

Observationsstudier av basala hygienrutiner och klädregler, Vårdhygienisk egenkontroll (VEK) av lokaler, utrustning, vårdhygienisk grundkompetens, arbetsrutiner mm.

(35)

Det finns skillnader mellan dessa författningar men författningarna kompletterar varandra och båda författningarna syftar till att förhindra smittspridning och på så sätt säkra upp för både vårdtagare och arbetstagare.

AFS 2018:4- Smittrisker:

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma vilka smittrisker som kan förekomma för arbetstagaren och förebygga dessa.

SOSFS 2015:10: Basal hygien i vård och omsorg

Arbetsgivaren ska säkerställa att personal som har fysisk kontakt med vårdtagare och patienter följer föreskriften Basal hygien i syfte att skydda vårdtagare mot smittrisker och smittöverföring.

(36)

SOSOFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg har funnits för personal inom hälso- och sjukvården sedan 2007 och från 1 januari 2016 omfattas även personal inom:

• Hemtjänsten

• Särskilda boenden

• LSS-boenden

Författningen innehåller bindande regler som gäller alla som är yrkesmässigt verksamma eller under utbildning i verksamheter som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter/vårdtagare och i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen.

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 3 Basala hygienrutiner.

(37)

Exempel på filmer i Verktygslådan som är lämpliga att titta på här är;

• Basal vårdhygien och klädregler för hemtjänsten eller särskilt boende

• Basala hygien i vård och omsorg

• Basala hygienrutiner (SVA)

(38)

I författningen SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg står det följande:

Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material.

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 2 Personlig hygienansvar och klädregler.

(39)

På bilden ses en provtagningsplatta där en persons konstnaglar trycks i. Efter några dygn går det att med blotta ögat se bakteriekolonierna. Exempelvis, stafylokocker, tarmbakterier och mögel.

Allt detta kommer från konstnaglarna ni ser på bilden.

Vård- och omsorgspersonal kan inte ha långa naglar eller konstnaglar när de arbetar. Reglerat i bindande författningen SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg.

Under långa naglar samlas mycket smittämnen/mikroorganismer. Nagellack utsätts för slitage och i sprickorna fastnar mikroorganismer. Dessutom fungerar

handdesinfektionsmedel sämre tillsammans med nagellack och andra konstgjorda material.

Diskussionsfråga; Hur agerar du om din arbetskompis kommer till arbetet med nya

(40)

Långt hår, lugg och skägg ska fästas upp då du arbetar i vård och omsorg för att förhindra indirekt kontaktsmitta. Håret/skägget sätts upp vid arbetspassets start.

Huvudduken ska fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten så att inte ändarna hänger ner i arbetsfältet. Huvudduken bör tvättas regelbundet och vara för ögat ren. Privat huvudduk får oftast användas, men ta alltid reda på

verksamhetens rutiner. Huvudduken får inte förhindra korrekt användning av personlig skyddsutrustning, som exempelvis andningsskydd.

(41)

Medborgare i samhället ska tvätta sina händer med tvål och vatten. Det har vi fått höra många gånger senaste halvåret av statsepidemiolog Anders Tegnell i och med Corona-pandemin.

MEN

För vårdpersonal i arbetet är det handdesinfektion som är grunden för att bryta smittvägar för att förhindra överföring av smitta till andra vårdtagare.

Detta kan vi synliggöra genom dessa kontaktplattor där en hand tryckts mot plattan.

• Före handtvätt: vi har lärt oss att vi alltid har en mängd normalflora på våra händer.

• Handtvätt med tvål och vatten innebär en rengöring av händerna

Mikroorganismerna reduceras naturligtvis av tvätten, men inte i så hög grad att

(42)

(43)

FÖRE

Handdesinfektion eller ”sprita händerna” ska göras före alla vård- och

undersökningsmoment, före handskanvändning och före rent arbete (exempelvis när rent gods tas ur diskdesinfektorn eller material plockas ur förråd)

EFTER

Handdesinfektion ska också alltid göras efter alla vård- och undersökningsmoment, efter handskanvändning, efter orent arbete(exempelvis plocka in smutsigt gods i diskdesinfektor) och efter handtvätt.

VARFÖR?

För att bryta smittvägar så att våra vårdtagare skyddas mot smitta.

(44)

Handtvätt med tvål och vatten innebär en rengöring av händerna.

I vissa fall är det nödvändigt med handtvätt t.ex. då händerna blivit synligt förorenade/smutsiga eller efter vård av patient med misstänkte eller känd

infektiös diarré/kräkning. Exempel på sådan infektiöst tillstånd är Vinterkräksjuka.

Vinterkräksjuka orsakas oftast av s.k. nakna virus exempelvis calicivirus. Detta betyder att viruset i fråga saknar proteinhölje. Härmed fås inte full effekt av alkoholen i handdesinfektionsmedlet, eftersom alkoholens effekt på

mikroorganismer består i att just förstöra proteinhöljet. Istället måste personal vid misstanke om vinterkräksjuka ta till både handtvätt åtföljd av noggrann avtorkning (annars blir spriten utspädd) och därefter handdesinfektion.

Diskussionsfråga; Har ni rutiner för att vårdtagarna ska kunna tvätta sina händer före måltid och efter toalettbesök?

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland,

(45)

Se gärna filmen i Verktygslådan hur handdesinfektion går till. Låna gärna UV-lampa och låt personalen testa handdesinfektion i utbildningssyfte. Vem som lånar ut UV- lampor kan se olika ut i olika kommuner.

När man gör en handdesinfektion är det viktigt att man tar en tillräcklig mängd av desinfektionsmedlet. Händernas storlek spelar naturligtvis roll, men det bör vara minst 2-3 ml.

Handspriten ska gnidas in och handens alla ytor ska komma i kontakt med spriten.

Vanligt är att man missar tumgreppet, området mellan fingrarna och fingertopparna. Vid behov sprita även underarmarna.

Händerna ska inte lufttorka utan handspriten ska gnidas in till dess händerna är torra.

Handsprit har en tillsats av glycerol som skonar händerna genom att återfukta dem. Till skillnad från tvål som torkar ut huden på händerna.

(46)

Börja gärna med att se filmen om Handsk-smitta(del 2) som finns i Verktygslådan.

Skyddshandskar ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment. Skyddshandskar som används inom vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vård-eller omsorgsmoment.

Med kroppsvätskor avses urin, avföring, kräkning, blod och sekret(ex från sår och luftvägar).

Handskar minskar nedsmutsningen av personalens händer så att

handdesinfektionsmedlet kan ha fullgod effekt. Handskar utgör också ett mekaniskt skydd vid stickskada.

Utsätt inte händerna för handskar längre tid eller oftare än nödvändigt eftersom huden luckras upp under en tät handske och medför ökad risk för hudbesvär.

(47)

(48)

Hel och frisk hud är en mycket bra barriär mot smittämnen. Detta gäller både för vårdpersonal och för vårdtagare.

Tvärtom är eksem, sår och annan trasig hud dåligt eftersom detta blir en inkörsport för bakterier som kan orsaka trassel och till och med infektioner.

Händerna är vårdpersonalens arbetsredskap och hel hud är en förutsättning för att kunna jobba i vård och omsorg och för att kunna följa SOSFS 2015:10 Basala hygien i vård och omsorg.

Många äldre vårdtagare får torr och skör hud vilket i sin tur kan ge upphov till sår, smittspridning och infektioner.

Personal ska vårda sina händer efter arbetspasset och på fritiden genom att smörja med mjukgörande medel. Under ett arbetspass ska däremot inte mjukgörande krämer användas eftersom effekten av handdesinfektionsmedel blir sämre i denna kombination.

Diskussionsfråga; Hur gör du om du får sår som kräver plåster?

(49)

Studier har visat att näst efter händerna så är det via vårdpersonalens kläder smittöverföring sker. Därför är det viktigt att följa de regler som finns avseende arbetskläder som återfinns i SOSFS 2015:10 och AFS 2018:4. Dessa två föreskrifter kompletterar varandra. Arbetskläder består av en överdel och en underdel, alternativt en klänning.

3 översta punkterna kommer från författningen SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg;

• Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen

• Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de blir förorenade eller om det annars finns behov av det, ska de bytas så snart som möjligt.

• Arbetskläder får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser,

(50)

Diskussionsfråga; Har ni tillräckligt med arbetskläder så ni kan byta dagligen, både över- och underdel?

(51)

Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård- eller omsorgsmoment, ska platsförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna. Om skyddskläder används vid vård och omsorg om flera personer efter varandra ska de bytas mellan varje person.

Ett förkläde av plast är att rekommendera eftersom det står emot vätska.

Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle.

Vid risk för kraftig förorening av arbetsdräkt och/eller underarmar rekommenderas ett långärmat förkläde. Med kraftig förorening menas stora mängder av ex avföring och kräkningar. I de flesta situationer räcker det med engångsförkläde med kort

(52)

Golv ska alltid betraktas som smutsiga. Skoskydd är inte som någon vårdhygienisk vinning för personal, men kan användas av andra orsaker exempelvis när man gör hembesök och inte vill ta av sig ytterskorna. Om skoskydd används är dessa engångs och kasseras direkt efter användning. Vid på- och avtagning av

skoskydden vidrör man sina orena skor och därför ska händerna spritas i direkt anslutning för att undvika indirekt kontaktsmitta via händerna.

(53)

Genom att följa basala hygienrutiner och klädregler kan Du bidra till en säker vård och omsorg för våra vårdtagare!

Diskussionsfrågor;

Har du påmint en kollega någon gång avseende basala hygienrutiner och klädregler? Hur mottogs detta av din kollega?

Har kollega påmint dig om du gjort fel avseende basala hygienrutiner och klädregler? Hur reagerade du?

(54)

Under Corona-pandemin blev det stort fokus på personlig skyddsutrustning och brister i både tillgång och användning framkom.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) är det arbetsgivarens ansvar att identifiera smittrisker i arbetet och bedöma vilka

åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning som situationen kräver för att förhindra att personal utsätts för smittrisker. Arbetsgivaren ska också förvissa sig om att personal har kompetens att hantera personlig skyddsutrustning korrekt.

Munskyddens funktion är att skydda mot droppsmitta dvs att droppar från hosta ,nysningar och kräkningar når personalens slemhinnor i ansiktet; ögon, näsa och mun. Skyddet ska användas vid arbetsmoment som kan innebära risk för stänk mot slemhinnor, oavsett om smittan är känd eller inte. För att även skydda ögonen mot stänk ska alltid munskydd användas i kombination med visir/skyddsglasögon.

Munskydden är indelade i olika klasser enligt EU-standard SS-EN 14683:2 005

(55)

hos Er?

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 4 Personlig skyddsutrustning.

(56)

Under Corona-pandemin blev det stort fokus på personlig skyddsutrustning och brister i både tillgång och användning framkom.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) är det arbetsgivarens ansvar att identifiera smittrisker i arbetet och bedöma vilka

åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning som situationen kräver för att förhindra att personal utsätts för smittrisker. Arbetsgivaren ska också förvissa sig om att personal har kompetens att hantera personlig skyddsutrustning korrekt

Andningsskydden är avsedda att förhindra små luftburna partiklar (aerosol) från att dras djupt ned i luftvägarna. Skydden ska användas vid vistelse på vårdrum med patient som har misstänkt eller konstaterad luftburen smitta, ex. tuberkulos, generaliserade vattkoppor och andra luftburna infektioner. Andningsskydd är mer vanligt förekommande i slutenvården där dessa patienter oftast vårdas initialt i ett sjukdomsförlopp. Aerosolgenererande arbetsmoment är mer vanligt

förekommande inom slutenvården ex. CPAP-behandling.

(57)

den inandade luften och ventilera ut användarens utandningsluft, vilket gör att det blir mer behagligt för användaren, framför allt vid lång användningstid, exempelvis under en operation.

Visir/skyddsglasögon ska alltid användas i kombination med andningsskydd, vid arbetsmoment som kan innebära risk för stänk mot ansiktet, oavsett om smittan är känd eller inte.

Läs mer: Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland, kapitel 4 Personlig skyddsutrustning.

(58)

Arbetsgivare har ansvar för arbetsmiljön och ska bl. a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa. I detta ingår

personalens behov av vaccinationer. Vårdgivaren har också ett tydligt ansvar för patientsäkerheten, och genom att erbjuda vaccinationer till personalen kan man minska risken för att patienter utsätts för smitta. Dessutom utsätts verksamheten för mindre påverkan i samband med epidemier och utbrott om personalen inte smittas.

Läs mer i https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/v/vagledning-for-vaccination-av-personal-inom-vard- och-omsorg/? (Folkhälsomyndigheten 13 augusti 2020)

(59)

Utbildningens mål (Steg 1) är att rusta chef och de av chef utsedda nyckelpersoner med grundläggande kunskaper i området smittskydd och vårdhygien för att de efter utbildning ska kunna implementera en standardiserad kunskap i sin verksamhet.

(60)

(61)

Ta hjälp av hemsidan Kommunal vård och omsorg via vårdgivarwebben Region Östergötland

Planera tillsammans med chef att ta upp olika vårdhygieniska frågor/områden kontinuerligt under ett år, se exempel årshjul/årssnurra.

Bättre att ta kortare avsnitt på ett personalmöte exempelvis Handskanvändning en gång och Riskbedömning en annan. Varva teori med diskussionsfrågor i gruppen.

Ta gärna exempel från just er verksamhet.

Enheten för smittskydd och vårdhygien finns med som stöd och ”bollplank” till er.

Kontakta oss gärna om ni har frågor-viktigt att ni kommer igång med ett

strukturerad hållbar kompetensförsörjning avseende grundläggande vårdhygien på er Enhet.

(62)

Länk till utvärdering finns i Verktygslådan under Utbildningskoncept Steg 1 Tack på förhand för att du hjälper oss att förbättra utbildningskonceptet i Östergötland.