Naturvärdesinventering (NVI) Dansered 1:64, Airport city, del 4
Härryda kommun
Arbetet är utfört på uppdrag av Härryda kommun Svensk Naturförvaltning AB
2019
2 Rapportdatum: 2019-09-17
Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
www.naturforvaltning.se Text och foto: Emma Lind
Granskning: Emil Broman, Johan Truvé och Malin Börjes Flöjelbergsgatan 8B
SE 431 37 Mölndal Telefon 031-22 30 45
3
Innehåll
Bakgrund ... 4
Området ... 5
Metod ... 6
Resultat ... 8
Förstudier ... 8
Översiktlig beskrivning av området ... 8
Rödlistade arter ... 12
Artskyddsförordningen ... 12
Objektsbeskrivningar ... 14
Nyckelbiotopen, påverkans- och känslighetsgrad ... 18
Diskussion ... 20
Referenser ... 21
4
Bakgrund
Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en naturvärdesinventering (NVI) av ett område som kallas för Dansered 1:64, Airport City. Området som ingår i uppdraget framgår av Figur 1. Syftet med inventeringen är att identifiera, dokumentera och naturvärdesklassa de naturvärden som finns inom området. I uppdraget ingår också att göra en bedömning av
påverkans- och känslighetsgrad för den nyckelbiotop som ligger strax norr om inventeringsområdet.
Eventuella åtgärdsförslag för nyckelbiotopen ska också föreslås.
Göteborg Landvetter Airport är Sveriges näst största flygplats och sysselsätter totalt ca 4000
personer. Flygplatsen började byggas 1972 och har sedan dess byggts om och till i flera olika etapper.
Naturvärdesinventeringen kommer att användas i arbetet med den detaljplan som syftar till att möjliggöra etablering av verksamheter/logistik norr om Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport som en del av framtidsvision för ”Airport City”. Det planprogram som detaljplanen är en del av har gemensamt tagits fram av Härryda kommun, Swedavia AB och Flygplatsfastigheter i
Landvetter AB.
Figur 1: Områdesöversikt där den inventerade ytan är avgränsad med röd linje.
5
Området
Området som går under arbetsnamnet Dansered 1:64, Airport City ligger norr om Göteborg
Landvetter Airport. Det avgränsas i söder av riksväg 40, i väst av väg 546, i öst av en kraftledning och i norr gränsar det till skog.
Inventeringsområdet är ca 21 hektar stort och utgörs till den största delen av skogsmark. I den västra kanten finns en större öppen, grusad yta och här finns även en större mängd skräp. Mellan väg 546 och det här området rinner det en bäck cirka 100 meter innan den via en kulvert rinner under vägen och fortsätter utanför inventeringsområdet. Längst i söder närmast riksväg 40 är det öppen myrmark som norrut övergår i en tallmyr. Det finns även små delar med myrmark mer centralt i
inventeringsområdet. Stora delar av skogsmarken är ung- eller medelålders skog och i syd, nord och väst finns ytor som nyligen avverkats. Tall är det vanligaste trädslaget följt av gran och björk. Utanför inventeringsområdet i norr finns en nyckelbiotop (Figur 2).
Figur 2: Flygfoto över området med inventeringsområdet markerat med rött och nyckelbiotopen markerat med orange.
6
Metod
Naturvärdesinventeringen har utförts enligt metod beskriven i SIS-standard SS 199000:2014
”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning”. Metoden innebär i korthet att delar av ett avgränsat område klassificeras utifrån förekomst av arter och biotopkvaliteter bland annat så kallade värdelement och avgränsas som naturvärdesobjekt om de uppfyller vissa kriterier.
Naturvärdesklasser
Det finns fyra olika naturvärdesklasser: högsta, högt, påtagligt och visst naturvärde (Tabell 1).
Områden som inte når upp till kriterierna för visst naturvärde klassas som lågt värde och avgränsas inte i inventeringen. I den här rapporten ingår naturvärdesobjekt med påtagligt till högsta
naturvärde. Både biotopkvaliteter och arter ligger till grund för den sammanvägda bedömningen av naturvärdet.
Tabell 1: De fyra naturvärdesklasserna.
Detaljeringsgrad
En NVI kan genomföras på olika nivåer och detaljeringsgrad. I detta uppdrag utfördes inventeringen på fältnivå enligt den näst högsta detaljeringsgraden som benämns som medel. Det innebär att naturvärdesobjekt med en yta större än 0,1 ha eller ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och en bredd av 0,5 meter eller mer ska identifieras och beskrivas vid inventering i fält.
Förstudie
NVI på fältnivå ska inledas med ett förarbete motsvarande det arbete som görs i en NVI på
förstudienivå. I förstudien ska tidigare dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet studeras.
Vid förstudien har följande underlag använts:
• Utdrag från Artportalen för artfynd av naturvårdsarter i området. Samtliga arter
registrerade inom ett område 100 m från inventeringsobjektet eftersöktes. Hämtning av data från Artportalen utfördes 20190416.
• Utdrag från Trädportalen 20180601.
• Skogens pärlor 20190416.
• Naturvårdsverkets verktyg Skyddad natur 20190416.
• Länsstyrelsernas webbGIS inklusive lövskogsinventeringen för Västra Götaland 20180601.
• Naturinventering för program Landvetter airport city från 20110107.
• Kartor och ortofoto.
Naturvärdesklass Benämning Beskrivning
1 högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald 2 högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald 3 påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 4 visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald
7 Tillägg
En NVI kan kompletteras med ett antal i standarden föreslagna tillägg. De tillägg som ingår i uppdraget är:
• 4.5.6 Fördjupad artinventering - Som komplement till naturvärdesinventeringen har en fördjupad inventering av fåglar och groddjur utförts. Resultatet redovisas i en separat rapport respektive resultatblad för varje djurgrupp.
Objektens beskrivning
Naturvärdesobjekten redovisas med följande innehåll:
• Objekt-ID och nummer
• Areal och koordinater (SWEREF99_TM)
• Naturtyp och biotop
• Naturvårdsarter och värdeelement. Arterna redovisas med en bokstavsbeteckning. T står för typisk art, S för signalart, F för fridlyst och RE, CR, EN, VU, NT och DD är rödlistekategorier
• Beskrivning av naturvärdesobjektets huvuddrag
• Naturvärdesklass
• Motivering till klassningen
• Representativt foto
Mätutrustning och inventeringsdatum
Under fältinventeringen användes en handdator av modellen Nautiz X7 med integrerad GPS (SiRF III) för avgränsning av objekt och registrering av observationer. Positionsangivelser ligger i de flesta fall inom fem meter från mätpunkten. GPS-mottagarens noggrannhet kan variera från dag till dag och mellan olika platser och beror bland annat på antalet tillgängliga satelliter, placeringen av dessa i placeringen av dessa i förhållande till GPS-mottagarens position, störningar i atmosfären eller sikthinder så som till exempel skog.
Fältbesöken ägde rum den 24 maj och 21 juni 2019 och utfördes av Emma Lind.
8
Resultat
Förstudier
Förstudien av tillgängligt bakgrundsmaterial visade inga fynd av några naturvärdesintressanta arter eller objekt inom inventeringsområdet. Områden med skyddad natur saknas i området.
Strax norr om inventeringsområdet finns en nyckelbiotop som utgörs av biotopen källpåverad mark.
Vid nyckelbiotopsinventeringen den 11 februari 2002 utförd av Gunnar Alfjorden identifierades här kattfotslav, gammelgranslav och skuggmossa.
Översiktlig beskrivning av området
Inom inventeringsområdet har totalt två så kallade naturvärdesobjekt identifierats och avgränsats.
Båda har påtagligt naturvärde (Figur 5).
Naturvärdesobjekt 1 utgörs av den skogsbäck som rinner vid vägen i väst. Bäcken har positiva värdestrukturer i form av block, sten och grus i vattenfåran och ett beskuggande trädskikt. Bäcken börjar utanför inventeringsområdet som ett utlopp från Stora Dammtjärnen och rinner sen via Lilla Dammtjärnen vidare under riksväg 40 och in i inventeringsområdet.
Centralt i den norra delen av inventeringsområdet finns ett område som är relativt opåverkat från skogsbruksåtgärder och utgörs av tallskog och myrmark, nr 2. Här finns bland annat typiska myrväxter som myrlilja, rosling, sileshår, tranbär och klockljung. På de senvuxna granarna växer gammelgranslav.
Stora delar av inventeringsområdet är påverkat eller kraftigt påverkat av skogsbruk och har lågt naturvärde. Stora områden har nyligen avverkats och i de nordöstra delarna finns ung till medelålders, gallrad skog, främst av tall och gran. I väst finns medelålders och mogen, gallrad tallskog. I norr finns även delar med granskog. I den västra kanten finns en större öppen, grusad yta och här finns även en större mängd skräp. Även det här området saknar naturvärde.
På de avverkade delarna har man lämnat en del solitärt växande tall som fröträd eller evighetsträd.
De finns även en del äldre tall i grupper i de södra delarna av inventeringsområdet. De här tallarna har ett visst naturvärde.
I en av de äldre tallarna i söder finns ett större, aktivt risbo med trolig häckning av ormvråk. Vid naturvärdesinventeringen observerades en vråk lyfta, men det var svårt att avgöra om det var ormvråk eller bivråk. Någon vråk observerades inte under fågelinventeringen.
Längst i söder mot riksväg 40 finns en öppen mosse som längre norrut övergår i en tallmosse.
Området är starkt påverkat av vägen genom avvattning och har visst naturvärde. Vissa delar gränsar dock till påtagligt naturvärde men når inte ända upp. Här växer bland andra klockljung och myrlilja och trädskiktet av tall med svagt inslag av björk är senvuxet. Centralt i inventeringsområdet finns ytterligare områden med myrmark som även de har visst naturvärde.
9
Figur 3: Stora delar av inventeringsområdet utgörs av ungskog eller nyligen avverkade ytor.
Figur 4: I en av de äldre tallarna i söder finns ett större risbo.
10
Figur 5: Myrmarken i söder.
11
.
Figur 6: Karta med naturvärdesobjekten med det nummer som hänvisas till i text.
12
Rödlistade arter
Två rödlistade arter har påträffats under denna naturvärdesinventering.
Kungsfågel (Regulus regulus) är Sveriges minsta fågelart och är klassad som sårbar (VU). Den har en liten rundad kropp, korta vingar och kort stjärt. Den har svarta ögon på ett annars grått huvud och ett karaktäristiskt gult eller orangefärgat längsband centralt på hjässan. Vingarna har ett kort dubbelt vingband och färgen är i övrigt mossgrön. Arten är knuten till barrskog, främst granskog, och förekommer allmänt i hela Sverige. Under senare år har antalet kungsfåglar i Sverige minskat
kontinuerligt och under de senaste tio åren med 30-40 %. Liknande minskning har man noterat i flera av Europas länder varför kungsfågeln rödlistades 2015. Kungsfågeln häckar företrädelsevis i granskog eller granblandad skog och reviren är små. Födan består av spindeldjur och insekter som bladlöss och tvåvingar. Kungsfågel påträffades under fältinventeringen och åtminstone ett par bedöms häcka i de nordvästra delarna.
Gulsparv (Emberiza citrinella) är en långstjärtad fältsparv som är klassad som sårbar (VU). Den känns i alla dräkter igen på sina gula inslag och roströda övergump. Arten förekommer i hela landet förutom i fjällen, från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Gulsparven häckar i öppna miljöer med inslag av träd och buskar. Hyggen, ledningsgator och andra öppna miljöer fungerar som häckningsplats men talrikast är den i jordbruksmiljöer med åkerholmar, bryn och buskmarker. En minskning av antalet individer har skett de senaste 10 åren och beroende på vilka värden man baserar skattningen på varierar bedömningen från sårbar till starkt hotad. Orsakerna till minskningen i Sverige är inte utredda men studier i andra länder tyder på ett förändrat odlingslandskap. Intensifierat jordbruk med användning av bekämpningsmedel samt borttagande av brynmiljöer, kantzoner och andra små biotoper har en stor negativ effekt. Två gulsparvar identifierades vid två olika tillfällen under inventeringen och vid ett av de tillfällena hördes den sjunga. Arten kan antas häcka inom inventeringsområdet.
Artskyddsförordningen
Tjugotvå arter, 19 fåglar, en kärlväxt, ett groddjur och en reptil, som omfattas av artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har påträffats under naturvärdesinventeringen.
Vanlig groda (Rana temporaria) är fridlyst enligt 6 §. För mer information se den kompletterande rapporten ”Fördjupad artinventering av groddjur, Dansered 1:64, airport city”
Skogsödla (Lacerta vivipara) är fridlyst enligt 6 §.
Revlummer är fridlyst enligt 5, 8, 9 §§. Revlummer växer på flera platser inom inventeringsområdet och på stora ytor.
13
Figur 7: Revlummer.
Samtliga fåglar, 19 arter, som observerades vid fågelinventeringen är fridlysta enligt 4 § i hela landet.
För mer information se det kompletterande resultatbladet ”Fördjupad artinventering av fåglar, Dansered 1:64, Airport city”.
14
Objektsbeskrivningar
ID: 1905_1 Vattendrag, Mindre skogsbäck NV-Klass: 3
NR: 1 Koordinater: 339638 - 6396601 Areal: 1470 m2
Mindre skogsbäck med låg vattenföring i söder som ökar åt norr för att forsa fram innan den rinner utanför inventeringsområdet och fortsätter under vägen. Positiva värdestrukturer i form av block, sten och grus i vattenfåran och ett beskuggande trädskikt som domineras av tall med inslag av björk samt enstaka rönn, asp, sälg och gran. Vattenväxter och akvatiska mossor. Negativ påverkan i form av en kulvert under en mindre grusväg. Bäcken börjar utanför inventeringsområdet som ett utlopp från Stora Dammtjärnen och rinner sen via Lilla Dammtjärnen vidare under riksväg 40 och in i inventeringsområdet. Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet.
Värdeelement: Block, sten och grus.
Naturvårdsarter: Akvatiska mossor.
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde. Naturliga vattendrag utan allt för hög antropogen påverkan har alltid betydelse för den biologiska mångfalden. Vattendrag fungerar som spridningskorridorer för växter och djur och berikar landskapsbilden. Förekomsten av sten skapar förutsättningar för
bottenflora och fauna. Inga noggrannare undersökningar har gjorts av vattendragets vattenkvalitet, vegetation eller fauna varför klassningen ska ses som preliminär.
Lågt 4 - Visst 3 - Påtagligt 2 - Högt 1 - Högsta
Figur 8: I norr är vattenföringen högre och bäcken forsar fram.
15
Figur 9: Bäcken är lugnflytande i den södra delen.
16
ID: 1905_2 Skog och träd, Tallskog, tallmosse NV-Klass: 3
NR: 2 Koordinater: 339815 - 6396730 Areal: 1,3 ha
Tallskog på mindre myrholme, öppen myrmark och mosse med senvuxen tall. Längst i söder får myrmarken tillförsel av vatten från en mindre rännil och marken har här kärr-karaktär. Området har endast liten negativ påverkan av skogsbruksåtgärder även om enstaka stubbar förekommer och trädskiktet är äldre och senvuxet. Tall är det dominerande trädslaget men flera senvuxna granar med gammelgranlav förekommer i den östra delen. På mossen växer flera typiska arter som myrlilja, tranbär, rundsileshår, klockljung och rosling. Rikt med pors i buskskiktet och vitmossor i
bottenskiktet. Allmänt med död ved, både liggande och stående av gran och tall men främst talltorrakor och torrträd av tall. Den stående döda veden är rik på insektsgångar och det finns spår efter hackspettar och spillkråka. En del av torrakorna är solbelysta
Värdeelement: Talltorrakor, torrträd av tall, granhögstubbar, lågor av tall och gran.
Naturvårdsarter: Gammelgranslav (Lecanactis abietina) S, myrlilja (Narthecium ossifragum) T, rosling (Andromeda polifolia) T, rundsileshår (Drosera rotundifolia) T, klockljung (Erica tetralix) T, brungroda (Rana sp) F, skogsödla (Zootoca vivipara) F, tranbär (Vaccinium oxycoccos) K
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde knutet till en relativt opåverkad miljö med ett äldre och senvuxet trädskikt. Död ved är en bristvara i dagens skogar och andelen död ved speglar ett områdes förmåga för biologisk mångfald. Flera typiska myrväxter som visar på en relativt ostörd hydrologi.
Enstaka naturvårdsarter.
Lågt 4 - Visst 3 - Påtagligt 2 - Högt 1 - Högsta
Figur 10: Mosse med något senvuxet trädskikt av tall.
17
Figur 11: Äldre och något senvuxen tall med plattkrona samt torrträd av tall.
18
Nyckelbiotopen, påverkans- och känslighetsgrad
Strax norr om inventeringsområdet finns en nyckelbiotop utpekad i Skogsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering. Inventeringen är från 2002 och objektet har en liten areal, endast 0,2 ha.
De ingående biotoperna är källpåverkad mark och barrskog. I beskrivningsdelen kan man läsa att objektet har en hög och jämn luftfuktighet, att det är källpåverkad mark och mark som översilas samt att andelen död ved är stor. Rapporterade arter är skuggmossa, kattfotslav och gammelgranslav.
Objektet fältinventerades under den här inventeringen och utgörs av en väst- och nordsluttning. I västsluttningen i öst dominerar tall trädskiktet och i nordsluttningen i väst dominerar gran. Svagt inslag av björk och enstaka rönn förekommer också. Nordsluttningen är källpåverkad och översilas.
Granen är äldre och senvuxen med allmän förekomst av gammelgranslav och blodlav. Allmänt med död ved, främst av gran, både stående och liggande. Rikligt med insektsgångar på högstubbarna och spår efter spillkråka. Förekomst av långflikmossa på lågor. Vitmossor i bottenskiktet och starr och klockljung i fältskiktet. Bitvis rikt med pors och salix i buskskiktet. Skogen norr och söder om objektet är avverkad vilket påverkar luftfuktigheten inom objektet. Kattfotslaven återfanns ej (vilket inte betyder att den inte kan finnas kvar) men det skulle kunna vara ett tecken på att skogen har haft en negativ utveckling sen Skogsstyrelsens inventering i början på 2000-talet, detta till följd av att den omkringliggande skogen avverkats.
Figur 12: Senvuxen gran på källpåverkad mark.
Studier har visat att nyckelbiotopernas artsammansättning skiljer sig mellan objektens yttre och inre delar. Den biologiska mångfalden är oftast högre i de inre delarna än i de yttre till följd av
kanteffekter från omgivningen (Gustafsson L. Hannerz M. 2018). Det berörda objektet har en mycket liten areal, 0,2 hektar och har därför en hög påverkansgrad från kanteffekter från omgivande skog inte bara i kantzonen utan även i de inre delarna av objektet. När den omgivande skogen söder om objektet avverkades lämnades ingen skyddszon mot nyckelbiotopen och detsamma verkar även gälla för skogen norr om objektet. Effekten i objektet blir en lägre och mera omväxlande luftfuktighet med negativ påverkan för de ingående arterna. Söder om objektet finns också en relativt djup
skogsmaskinväg som kan påverka hydrologin i objektet. För att nyckelbiotopen ska fortsätta att utveckla höga naturvärden bör en skyddszon skapas inom inventeringsområdet där skogen åter igen tillåts att växa upp. En studie som undersökt kanteffekter på nyckelbiotoper utmed vattendrag har
19
visat att breda skyddszoner på upp till 45 meter kan vara relevant (Gustafsson L. Hannerz M. 2018).
Den berörda nyckelbiotopen utgörs av källpåverkad mark med ingående arter beroende av en hög och jämn mark- och luftfuktighet vilket på flera sätt kan liknas vid biotoper utmed vattendrag. Att en bred skyddszon lämnas är därför att rekommendera, detta även för att inte påverka hydrologin negativt i närområdet.
20
Diskussion
Enligt standarden för Naturvärdesinventering behöver varje enskilt område av en viss naturtyp med påtagligt naturvärde inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på
regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större.
Bäcken bör om möjligt undantas från exploatering. Vattendrag och fuktiga miljöer är av stor betydelse för den biologiska mångfalden och fungerar ofta både som spridningskorridorer och livsmiljöer, speciellt för fuktälskande organismer.
Död ved är en bristvara i dagens landskap och viktigt som substrat för en stor mängd olika
organismer så som insekter, svampar, mossor och lavar. Andelen död ved kan ses som ett direkt mått på ett områdes förutsättningar för biologisk mångfald. Om träd skulle avverkas vid exploatering av området bör en andel av dem, främst grova träd, sparas som död ved. Träden kan läggas antingen som enskilda lågor eller i travar som så kallade faunadepåer. Några träd bör läggas på solbelysta platser. Faunadepåer kan även skapas på andra platser i Härryda kommun med hjälp av död ved från det berörda området.
Nyckelbiotopen bör beaktas vid planläggningen av området och en skyddszon skapas för att minimera kanteffekterna från en exploatering av området.
21
Referenser
Litteratur
Gustafsson L. Hannerz M. 2018. 20 års forskning om nyckelbiotoper – här är resultatet. ISBN: 978-91- 576-9597-0. SLU
Mossberg B, Stenberg L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande , naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. Utgåva 1
Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – komplement till SS199000. SIS-TR 199001
Nitare J. 2000. Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping Nordiska ministerrådet, Vegetationstyper i Norden, TemaNord 1998:510, ISBN 92-893-0157-0
Digitala källor
Artdatabanken, https://artfakta.se/artbestamning/taxon/emberiza-citrinella-103055 (gulsparv) Artdatabanken, https://artfakta.se/artbestamning/taxon/regulus-regulus-103015 (kungsfågel) Artportalen, https://www.artportalen.se/
Naturvårdsverkets verktyg skyddad natur, http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/
Skogens pärlor, https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/
Trädportalen, http://www.tradportalen.se/
