2019-02-19
UPPFÖLJNING RÅDANVÄGENS SERVICEBOENDE, NYTIDA
Anna-Karin Stillfors Kvalitetsstrateg
Vård- och omsorgskontoret, Avtal och uppföljning
2
1 Innehållsförteckning
2 Bakgrund ... 3
3 Sammanfattning ... 3
4 Tillvägagångssätt ... 3
5 Verksamhetsobservation ... 4
6 Genomförandeplaner och social dokumentation ... 5
7 Överrapportering – vid skifte av personal ... 5
8 Individuella- och gemensamma fritidsaktiviteter ... 5
9 Mat och måltider ... 6
10 Personal, ledning och kompetens ... 6
11 Avvikelser ... 7
12 Registrerade klagomål hos Sollentuna kommun ... 7
3
2 Bakgrund
Nytida har ansvarat för driften av Rådanvägens serviceboende sedan 2013.
Rådanvägen är ett serviceboende enligt LSS med sex fullvärdiga lägenheter samt gemensamt vardagsrum, tvättstuga och kök.
På boendet bor sex personer inom personkrets 1. Nivåbedömningar är satt av LSS-handläggare från nivå 2 till nivå 4. Alla personer i boendet arbetar på daglig verksamhet fem dagar i veckan.
Organisationen består av verksamhetschef och boendestödjare. Bemanning finns dygnet runt, under natten har verksamheten sovande jour. Verksamheten har idag fyra tillsvidareanställd personal och nio vikarier, verksamheten kommer rekrytera en person till för en
tillsvidareanställning.
Nuvarande verksamhetschef började sin anställning den 1 november 2018. Personen är rekryterad internt och har god kännedom om Nytidas verksamheter och lång erfarenhet av att arbeta som verksamhetschef inom LSS.
3 Sammanfattning
Verksamhetsuppföljning genomförs men anledning av att vård- och omsorgsnämnden behöver fatta beslut om avtalet för att driva servicebostaden Rådanvägen. med utföraren Nytida skall förlängas med ytterligare 3 år.
Verksamheten har några förbättringsområden att arbeta vidare med bland annat att se över sina genomförandeplaner och arbeta mer med beskrivningar av hur insatserna skall genomföras samt att utveckla sina delmål och mål för de boende. Verksamheten uppger vid verksamhetsbesök att ett arbete med att skriva om genomförandeplanerna har påbörjats och kvalitetsstrateg får ta del av en genomförandeplan där revidering påbörjats. Den reviderade genomförandeplanen håller en högre kvalité på flera områden i jämförelse med de granskade planerna, vilket ses som positivt för verksamheten.
Verksamheten har ett stort förbättringsområde när det gäller mat och måltider. Verksamheten har idag främst gemensam matlagning och måltider. Utifrån att LSS syftar till att leva som andra så bör verksamheten arbeta aktivt med att se till att de boende får möjligheten att välja och laga sin egen mat i respektive lägenhet. Att äta gemensamt för dem som önskar skall fortfarande vara möjligt.
Personalen uppger att de får förutsättningar för vidareutbildning och att de har en bra och stabil bemanning. Verksamhetschefen uppges vara lätt att få kontakt med och finns tillgänglig vid behov.
Verksamhetens egen interkontroll påvisar inga stora brister utan mer saker för verksamheten att se över och arbeta vidare med.
4 Tillvägagångssätt
Verksamhetsuppföljning har skett via en enkät som verksamheten har besvarat innan besök i verksamheten. Kvalitetsstrateg har även tagit del av verksamhetens senaste interkontroll daterad den 23 april 2018. Verksamhetsbesök har genomförts den 19 februari 2019 närvarande vid besöket var verksamhetschef, gruppchef samt en boendestödjare. Kvalitetsstrateg har granskat
4
fem genomförandeplaner samt två utdrag ur social dokumentation. Kvalitetsstrateg har även genomfört en verksamhetsobservation den 22 februari mellan kl. 15-17:10.
5 Verksamhetsobservation
Verksamhetsobservation genomförs i verksamheten den 22 februari 2019 mellan kl. 15:00 och kl. 17:10.Vid tillfälle för observation arbetar två boendestödjare i verksamheten samtliga boenden kommer hem mellan kl. 15-16. När kvalitetsstrateg anländer till verksamheten har en personal enligt uppgift börjat laga den gemensamma middagen vid 14:30. Två personer får stöd med mellanmål när de kommer hem från sin dagliga verksamhet, personalen gör samtliga moment åt en boende vid mellanmålet så som att bre smörgås, hälla upp dryck, etc.
En person i boendet uppmanas av en boendestödjare att ta hand om sin tvätt, vilket personen uppges klara självständigt. En person ges stöd vid toalettbesök. En person har städ inplanerat och städar sin lägenhet tillsammans med en boendestödjare. Boendestödjaren städar ute i vardagsrummet och den boende städar i sitt sovrum. Den boende tar en torr disktrasa för att torka damm. Kvalitetsstrateg frågar den boende om hen kanske skall blöta trasan? Hen säger att det går bra. Efter en liten stund så kommer hen på att det är nog bra att blöta trasan ändå.
Personalen hjälps åt att laga maten och en personal är i köket under nästan hela observationstillfället för att passa och fixa med den gemensamma matlagningen.
Fyra av de sex boenden samlas i det gemensamma utrymmet som sitter ihop med köket och tittar på TV tillsammans, en personal lagar mat. Vid kl. 17 är maten färdiglagad och det är dags för middag. Två personer blir serverade av personal och tar med sina tallrikar för att äta
tillsammans i en av de boendes lägenheter. Resterande personer äter gemensamt i köket.
Samtliga personer serveras mat av personalen. Ingen av de boende observeras portionera sin mat på egen hand eller med stöd av personal.
Under observationen ges kvalitetsstrateg möjlighet att prata med fem av sex boenden.
Kvalitetstrateg ställer frågor hur länge personen bott i boendet om personen trivs, vad personerna gör på sin fritid samt vad man tycker om personalen.
Samtliga personer i boendet pratar väldigt positivt om boende. Att de trivs att bo just här, de gillar personalen och samtliga personer berättar att de ges möjlighet att göra olika aktiviteter på sin fritid.
Personalen på plats uppger att de trivs bra på sin arbetsplats, att de har möjlighet till
vidareutbildning och att de uppmuntras till detta av sin chef. Personalen är mycket positiv till de aktiviteter som boendet genomför, främst under sommaren då de genomför en semesterresa med de boende, som varit uppskattad av både boende och personal.
Sammanfattande bedömning: Kvalitetstrateg upplever under observationen att det är en trevlig stämning i boende både boenden och personal emellan och mellan boenden samt mellan personalen. Personalen på plats har ett fint bemötande mot de boende och man ser att
personerna som bor i boendet uppskattar och gillar personalen på plats. Det som personalen behöver se över i sitt arbetssätt är att göra de boende mer delaktiga och inte enbart servera och göra åt de boende, detta uppmärksammades främst vid måltidssituationer. Även då vissa personer inte kan hälla upp dryck så kanske man kan vara delaktig i att ta fram dryck, glas etc.
Samma sak gäller vid kvällsmål, att de boende är delaktiga i matlagningen och i att lägga upp mat på sin egen tallrik.
5
6 Genomförandeplaner och social dokumentation
Vid granskning framkommer att samtliga genomförandeplaner är uppdaterade. Återkommande i flera av genomförandeplanerna som granskats är att det behöver förtydligas utifrån När? Var?
och Hur? Några av genomförandeplanerna saknar helt beskrivningen av mål/delmål samt uppföljning av insatserna. Några av planerna beskriver flera delar där den boende inte behöver något stöd utan det står till exempel att X inte bär glasögon. En genomförandeplans fokus bör vara på de insatser som verksamheten behöver stötta den boende med utifrån när personen behöver stöd, hur personalen ska stötta personen och vem som ger stödet exempelvis specifik personal.
Kvalitetsstrateg tar del av en genomförandeplan som verksamheten håller på att revidera vid besök i verksamheten. Den genomförandeplanen har en mer tydlig beskrivning av insatserna men beskrivningar om olika områden där den boende inte behöver stöd kvarstår till viss del.
Den reviderade genomförandeplanen behöver även ses över gällande hur vissa insatser skall genomföras och vem som skall göra vad. Det som är bra med den nya uppdaterade
genomförandeplanen är att det till flera moment finns en bemötandeplan tillagd.
Den sociala dokumentationen är kortfattad vilket ses som positivt. Verksamheten behöver se över vad händelser av vikt innebär, samt hur den sociala dokumentationen på ett mer tydligt sätt kan kopplas ihop med personens genomförandeplan.
Sammanfattande bedömning: Verksamheten behöver genomgående arbeta mer med
genomförandeplanernas syfte och göra dem tydligare i vad som skall utföras samt hur och när?
Verksamheten behöver även utveckla arbetet kring mål och delmål samt uppföljning av insatserna.
7 Överrapportering – vid skifte av personal
Vid verksamhetsbesök ställs frågor kring rutiner för överrapportering i verksamheten. I samtal med verksamhetschef, gruppchef och boendestödjare framkommer att tid för muntlig
överrapportering saknas i verksamhetens planering. Ingen överlappningstid är planerad utifrån personalens schema. Personalen uppger att man försöker göra detta ändå men att det förutsätter att personalen tar av sin fritid för att hinna med detta moment.
Verksamhetschefen uppger vid verksamhetsbesök att hen inte uppmärksammat att det inte finns någon överrapporteringstid i schemat och skall se över detta.
Sammanfattande bedömning: Att verksamheten inte har planerad överrapporteringstid i verksamheten ses som en risk då verksamheten samtidigt har flertalet vikarier på plats.
Verksamheten behöver säkra sina rutiner för överrapportering främst genom att bereda tid för detta i schemat men även säkra att överrapporteringen sker med systematik och kontinuitet.
8 Individuella- och gemensamma fritidsaktiviteter
Verksamheten uppger att de genomför både individuella och gemensamma aktiviteter. Exempel på aktiviteter som genomförs är besök på musikcafé en gång i veckan, promenader en gång i
6
veckan, gemensamt fika två gånger i veckan. Det framkommer även att under sommaren
genomförs alltid en resa på mellan 4-6 dagar. Tidigare år har verksamheten varit till bland annat Gotland och Marholmen. Verksamheten har även en buss som de delar med en annan enhet och som verksamheten har tillgång till två veckor i taget. Bussen ger verksamheten möjlighet att åka på kortare utflykter tillsammans med de boende och är mycket uppskattad av både personal och boenden.
Sammanfattande bedömning:
Verksamheten upplevs ha ett brett utbud av gemensamma aktiviteter. När kvalitetstrateg frågar om enskilda aktiviteter så framkommer det att tex en boende åker två gånger i veckan på rehab träning. Diskussion förs gällande att detta inte räknas som en enskild aktivitet då det är en ordination från Landstinget. Här skulle verksamheten kunna föra en diskussion med personalgruppen kring vad är enskild- och gemensam fritidsaktivitet?
9 Mat och måltider
Verksamheten har gemensamma måltider alla dagar i veckan förutom på måndagar. Frukost lagas i de boendes lägenhet lunch under helgen varierar, vissa dagar äter de boende gemensamt eller inne hos varandra och vissa dagar får boende stöd inne i sin lägenhet. Alla i boendet är i varierande omfattning i behov av stöd med att bereda enklare måltid.
Sammanfattande bedömning: Gällande mat och måltider så har boendet ett stort
utvecklingsområde genom att faktiskt se till att alla boenden får möjlighet och stöd att laga mat i den egna lägenheten. Därav försvinner inte möjligheten att äta tillsammans i det gemensamma utrymmet om den boende så önskar.
Det kan ses som en service att få maten lagad och serverad av personalen i det gemensamma utrymmet, men det är inte intentionen i insatsen särskilt boende enligt LSS där det står att man ska ges möjlighet att leva som andra, vilket även inkluderar att få stöd med att bereda sina måltider om behovet finns. En viktig aspekt i detta är även att den boende faktiskt ges möjlighet att utveckla sina förmågor vad det gäller matlagning och få möjlighet att påverka vad hen vill äta.
Verksamheten får i uppdrag att upprätta en plan för hur boendet framöver skall arbeta med mat och måltider och hur boendet skall planera framåt för att kunna ge stöd till alla boenden med matlagning i den egna lägenheten alla dagar i veckan.
Planeringen kommer att följas upp av vård- och omsorgskontoret under hösten 2019.
10 Personal, ledning och kompetens
I enkäten framkommer att verksamheten anser att personalen som arbetar har den kompetens som de behöver för uppdraget. Dock har verksamheten i enkäten lagt till att de försöker kompetensutbilda inom PWS (prader-willis syndrom) då en nyinflyttad boende har den problematiken. Under verksamhetsbesöket framkommer att en i personalgruppen har gått utbildning vid Karolinska institutet för PWS och samtliga i personalgruppen har varit på en 2h utbildning med dietist gällande diabetes i kombination med PWS.
7
Personal på plats blir tillfrågade om de ges möjlighet till vidareutbildning vid behov. Personalen är överens om att det finns möjlighet till vidareutbildning om man är i behov av detta och att det inte är några svårigheter att få till stånd att gå olika utbildningar. Anställd personal är utbildad USK eller barnskötare, viss personal har annan erfarenhet.
Under verksamhetsbesöket framkommer att personalgruppen upplevs som stabil och att ett arbete pågår för att tydliggöra uppdraget för personalen, ett exempel som tas upp är tex att vissa boenden vill vistas sent på kvällen i det gemensamma utrymmet och inte har tillåtits detta för viss personal som arbetat. Varpå nuvarande verksamhetschef har försökt klargöra att de boende har rätt att nyttja gemensamhetsutrymmet närhelst de önskar.
Verksamheten har idag fyra tillsvidareanställd personal och nio vikarier. En personal planeras att gå från vikarietjänst till en tillsvidaretjänst efter att personen avslutat sin USK utbildning till sommaren. Intro i verksamheten genomförs med stöd av checklista och uppges fungera väl.
Vid besök i verksamheten ställs frågor gällande närvarande ledarskap. Det framkommer från personalen på plats att de upplever att verksamhetschefen är närvarande, lätt att kommunicera med och att de alltid kan ringa och komma i kontakt med verksamhetschefen vid behov.
Sammanfattande bedömning: Verksamheten upplevs stabil i sin bemanning och ledning. I och med att en ny verksamhetschef börjat så har verksamheten upptäckt utvecklingsområden gällande vad man som personal får och inte får göra. Detta arbete ses som mycket viktigt och positivt att verksamheten har lyckats identifiera och att man prioriterar att arbeta vidare med att få samsyn i arbetsgruppen.
11 Avvikelser
Det framkommer vid verksamhetsbesök att verksamheten haft nästintill obefintligt med registrerade avvikelser. Troligtvis för att personalen inte haft kunskap om vad som är en avvikelse och inte. Under hösten 2018 har avvikelserna ökat vilket verksamhetschefen ser som något positivt.
Verksamhetschefen uppger att ett arbete med att belysa avvikelsernas vikt i verksamheten är påbörjat.
Sammanfattande bedömning: Att en verksamhet inte har några avvikelser ses som en risk då personalen oftast inte förstår att de behöver rapportera avvikelser. Avvikelser feltolkas ofta och ses som något negativt då de egentligen är, i rimlig många antal, något som bidrar till
verksamhetens utveckling.
Verksamheten behöver jobba vidare med att se över sin hantering av avvikelser samt fortsätta att föra diskussioner kring varför de skrivs, när de ska skrivas och hur man kan jobba vidare med avvikelserna utifrån verksamhetens utveckling.
12 Registrerade klagomål hos Sollentuna kommun
Verksamheten har inga registrerade klagomål hos Sollentuna kommun 2018. Under mötet framkommer att det finns många engagerade anhöriga och att det kommer in synpunkter till verksamheten men att verksamheten har hantera dessa synpunkter.
