Verksamhetsberättelse, bilaga till mått och handlingsplaner Tertial 3 2015
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål ... 3
1.1 Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval ... 3
1.2 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras ... 4
1.3 Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan ... 8
1.4 Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande ... 10
1.5 Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll ... 11
1.6 Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten ... 12
1.7 Resurserna ska användas effektivt ... 12
1.8 Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser ... 13
1.9 Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka ... 13
1.10 Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov ... 13
1 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015
Företagsklimat Svenskt näringsliv ranking av det lokala näringslivsklimatet
2 2 1
Beskrivning målvärde Målet är att Sollentuna 2015 ska ha första platsen.
Andel behöriga elever till
gymnasieskolan (alla grundskolor i Sollentuna kommun)
93,7 % 92,4 % 95 %
Kommentar
Utfallet har sjunkit något i förhållande till 2014.
En förklaring till att behörigheten till gymnasiekolan har sjunkit något är att andelen pojkar i är högre 2015 än 2014. Pojkar har lägre meritvärden än flickor.
Nämndens åtaganden:
1.1 Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval
Handlingsplaner
Utveckla studie- och yrkesvägledningen i alla årskurser
Beskrivning Eleven ställs inför valsituationer redan tidigt under sin skolgång och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val. Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.
Skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen, men delvis olika roller. Rektorn har ansvaret för hur arbetet med studie-och yrkesvägledningen organiseras. För att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning som de har behov av behöver rektorn göra en plan för enhetens arbete med studie- och yrkesfördelning som har en tydlig arbetsfördelning. I den behöver det framgå vem som ansvarar för vissa särskilda insatser inom studie- och yrkesvägledningen. Den behöver också synliggöra vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp. I arbetsfördelningen behöver också formerna för samverkan kring frågor som rör studie- och yrkesvägledningen framgå. Rektorn behöver se till att det finns
förutsättningar för en sådan samverkan.
Planen ska ligga till grund för enhetens arbete läsåret 2015/2016.
Varje skola ska utarbeta en plan och organisation för arbete med studie-och yrkesvägledning, till läsåret 2015/2016. Olika insatser och aktiviteter ska vara synliggjorda för eleven och kompletterade med personlig vägledning, så att de bildar en helhet som kontinuerligt stödjer elevens studie- och yrkesvalsprocess under hela utbildningstiden. Koppling ska finnas till enhetens kompetenscenter.
Planen ska:
- visa att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning
- tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem
- tydliggöra att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt - visa att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
Förväntat resultat Att eleverna har bättre kunskaper kring hur olika val påverkar framtida möjligheter till yrkesval.
Kommentar
Prognos: God prognos att nå det förväntade resultatet att eleverna under läsåret får bättre kunskaper kring hur olika val påverkar framtida möjligheter till yrkesval. En ny planeringsmodell som bygger på Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning i samtliga årskurser har tagits fram, som skolorna ska bilägga sin arbetsplan för läsåret 2015/2016 och arbeta utifrån under läsåret.
Utveckla samverkan mellan kompetenscentra och det lokala näringslivet
Beskrivning De kompetenscentra som är under uppbyggnad på varje skola, med utgångspunkt från enhetens förstelärarare, ska i de fall det är tillämpligt, ha ett samarbete med det lokala näringslivet.
Förväntat resultat Ett utökat samarbete med det lokala näringslivet.
Kommentar
Det förväntade resultatet kommer inte att uppnås inom den tidsram som var planerad då arbetet med att skapa Lokala Utvecklings Center just inletts. En längre period för att utvidga kontakterna mot det lokala näringslivet kan komma att bli nödvändig.
Ett inledande möte med kommunens studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan har genomförts, där kommunens näringslivschef deltog. Fortsatt nätverksarbete är inlagt i kalendarium för vårterminen 2016.
Nämndens åtaganden:
1.2 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015
Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor.
13,1 21,6 13,5
Kommentar
Målvärdet 2015 sattes med utgångspunkt i utfallet 2014 som baserades på resultaten i 16 ämnen. Från och med 2015 beräknas utfallet på 17 ämnen, tillkommit har betyg i moderna språk. Eftersom en del elever inte läser moderna språk, framför allt pojkar, så ökar resultatskillnaden i Sollentuna liksom i riket.
Andelen nyanlända i årskurs 9 har ökat och de flesta är pojkar. Den språknivån elever kommit till och tiden som eleven har gått i svensk skola påverkar uppnådda betygsnivåer.
Genomsnittligt Meritvärde grundskolan, samtliga skolor
249,8 247,6 250
Kommentar
Resultaten sjönk på grund av att andelen pojkar ökade med cirka 7 procentenheter samt att andelen vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning minskade.
Detta resultat beskriver egentligen att eleverna utifrån de socioekonomiska förutsättningarna presterat bättre än förväntat.
Andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9
88,2 % 86,3 % 90 %
Kommentar
Målvärdet inte uppfyllt. Utfallet för 2014 avser 16 ämnen. Utfallet för 2015 avser 17 ämnen.
Grundskola med lägst meritvärde
224,5 226,8 235
Kommentar
Utfallet från 2014 har förbättrats, men målvärdet har inte uppnåtts.
Handlingsplaner
Förbättra arbetet med att öka elevers närvaro
Beskrivning Skolorna ska fortsätta att arbeta med skolfrånvaro, bland annat genom den reviderade
”Frånvarotrappan”.
Målet är dessutom att via fortbildning och genom tidiga insatser undvika att elevers frånvaro ökar, vilket leder till att de mer och mer kommer efter i skolarbetet.
Under 2015 och 2016 kommer arbetet att utvärderas och utvecklas vidare.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna.
Kommentar
Prognos: Förhoppningen är att nå en god måluppfyllese för det förväntade resultatet med en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna. En reviderad rutin för insatser kring skolfrånvaro har tagits fram samt en strukturerad uppföljning och utvärdering i avsikt att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro i skolan.
Upphandlingsprocessen för ny skolplattform är avslutad och kommer att implementeras på ett antal pilotskolor under våren 2016 för att sedan läsåret 2016/2017 introduceras på samtliga kommunala skolor. I denna kan uppföljning och statistik för skolfrånvaro följas upp på ett likvärdigt sätt.
Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt
Beskrivning I enlighet med kraven i Lgr 11, samt för att möta behovet hos samtliga lärare att utveckla sin undervisning gällande språkutvecklande arbetssätt bedrivs för 4:e året i rad en
kommunövergripande fortbildning för lärare och rektorer, kallad STL. Fortbildningen vänder sig under 2014/2015 till lärare i årskurserna 1-3. Den bygger på aktuell forskning och fokuserar på ett
språkutvecklande arbetssätt, formativ bedömning, återkoppling och ett synligt lärande kombinerat med digitala verktyg. STL löper över två terminer och innefattar månatliga föreläsningar samt bygger på kollegialt lärande lärare emellan. För att möjliggöra uppföljning av resultaten följs elevresultaten från skolorna upp och analyseras. Resultaten och analyserna redovisas för förvaltningschef samt för samtliga rektorer på de kommunala skolorna under augusti, september. Detta ligger därmed till grund för olika former av utvecklingsinsatser under det kommande läsåret. Utöver detta bedrivs vetenskaplig forskning på elevresultaten från STL samt planeras framöver en forskningsstudie av själva
fortbildningen och dess spridningseffekter.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att lärarna i åk 1-3 i Sollentuna strukturerat arbetar med STL vilket innebär språkutvecklande, integrerat med IKT samt inom samtliga ämnen. Detta förväntas leda till högre måluppfyllelse för eleverna.
Kommentar
Prognos: God måluppfylllelse då arbetet med språkutvecklande arbetssätt fortsätter enligt plan.
Kompetensutveckling pågår för ytterligare lärare i åk 1-3 i Sollentuna som genomgår utbildning i den strukturerade metoden för att skriva sig till lärande (STL) där man arbetar språkutvecklande och integrerat med IKT inom samtliga ämnen. En tredje kvalitativ forskningsstudie bedrivs i Sollentuna i anslutning till den kommunövergripande fortbildningen STL. Den första studien Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested (A. Agélii Genlott & Å.
Grönlund, 2013) är publicerad i den internationella vetenskapliga tidsskriften Computers & Education.
Den andra forskningsstudien är under internationell review inför publikation. Den tredje
forskningsstudien fortlöper enligt plan och innefattar intervjuer med lärare och rektorer som deltagit i fortbildningen. Studien avser att utröna i vilken omfattning effekterna av fortbildningen leder till hållbar utveckling av lärares kunskaper. Statusen för studien är att den löper enligt plan och prognosen att den bör falla ut enligt densamma. Samarbete mellan speciallärare och specialpedagoger fortsätter i nätverksform för att säkra likvärdigheten kring arbetet med läs- och skrivutveckling kopplat till det pågående arbetet med STL och aktuella kartläggningsmaterial för analysarbetet.
Den bakomliggande förskningen har medfört att SKL vill införa metoden på nationell nivå under 2016.
Utveckla arbetet med matematik
Beskrivning För att öka elevernas resultat i matematik har Sollentuna kommun formulerat operativa mål som ska nås 2015. Matematik är ett prioriterat område för samtliga kommunala enheter och i skolornas utvecklingsplaner ska det finnas formulerat mål i matematik som bygger på analyser utifrån enheternas resultat, samt åtgärder/aktiviteter kopplade till dessa mål.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet av de föreslagna reviderade operativa målen i matematik är följande:
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik årskurs 3, och minst kravnivå E i årskurs 6 och 9.
- Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.
- Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.
- Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i årskurs 6 VT ska uppnå minst 40 % senast 2016 och 43 % senast 2018.
- Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % 2018.
- Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.
Kommentar
Arbetet med de operatva målen i matematik har pågått enligt plan. Det förväntade resultatet av de föreslagna reviderade operativa målen i matematik är följande:
Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik årskurs 3, och minst kravnivå E i årskurs 6 och 9.
Åk 3: 90,6 % av eleverna är godkända per delprov i ämnesprovet matematik. (SIRIS 151214)
Åk 6: 95,4% har provbetyget E-A i ämnesprovet matematik. (SIRIS 151214)
Åk 9: 89,3% har provbetyget E-A i ämnesprovet matematik (SIRIS 151214)
Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.
Åk 6: 26% av eleverna har provbetyg A eller B.
Åk 9: 23% av eleverna har provbetyg A eller B
Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.
Detta är skolorna gjort och presenterat i respektive skolas kvalitetsrapport.
Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.
Åk 6: 95,3 % av eleverna når minst E i betyg. (SIRIS: 151214)
Åk 9: 95,1 % av eleverna når minst E i betyg. (SIRIS: 151214)
Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i årskurs 6 VT ska uppnå minst 40 % senast 2016 och 43 % senast 2018.
Åk 6: 30% av eleverna når B eller A
Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % 2018.
Åk 9: 29% av eleverna når B eller A
Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.
Sammanställning av lärares lärarlegitimation fortgår under 2016.
Arbetet för att nå de operativa målen i matematiken kommer att fortgå under 2016.
Utveckla arbetet med integrerad IKT
Beskrivning Under 2015 ska arbetet utvecklas för att IKT ska vara en integrerad del i skolans vardag.
Piis-matrisen kommer fortsätta utvecklas.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att skolorna gör en positiv förflyttning i Piis-matrisen.
Kommentar
Goda förutsättningar finns för fortsatt arbete med hög kvalitet i utvecklingen av arbetet med integrerad IKT. Dialoger med reflektion kring resultaten har genomförts och skolorna har gjort en positiv förflyttning i PiiS-matrisen.
Utvecklingsarbete med integrerad IKT kommer att vara ett naturligt inslag inom organisationen för LUC.
Arbeta för minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat utan att försämra flickors resultat
Handlingsplaner
Beskrivning Föregående läsår genomfördes en översyn av skolornas arbete med pojkar och flickor.
Föregående läsårs resultat visade på en minskad spridning i meritvärdet mellan pojkar och flickor, där pojkarnas förbättrade resultat stod för ökningen av det genomsnittliga meritvärdet jämfört med
föregående läsår. Skolorna ska få ytterligare hjälp med underlag för analys av resultaten genom att t ex respektive ämnesbetyg visas uppdelat på pojkar och flickor, analysmallar och diskussion kring konkreta framgångsfaktorer delas mellan skolorna.
Förväntat resultat Minskad spridning i resultat mellan pojkar och flickor i respektive årskurs. Detta ska ske utan att flickornas resultat blir sämre.
Kommentar
Arbetet med fokus på den spridning som finns mellan pojkars och flickors resultat på varje skola kommer att fortgå. Underlag har tagits fram och resultatuppföljningar har genomförts kring vårterminens resultat. Fortfarande kvarstår skillnader i flertalet ämnen till flickornas fördel, även om till exempel ämnena idrott och hälsa och engelska ibland visar på det motsatta förhållandet. En medvetenhet finns på skolorna kring betydelsen av fortsatt arbete. En ny uppföljning kommer att genomföras efter de kommande höstterminsbetygen.
Arbetssättet med STL kommer att spridas då forskningsresultaten visar att spridningen minskar den pedagogiska metoden, utan att flickornas resultat försämras. Spridning av metoden kommer att ske nationellt via SKL, där Sollentunas skolutvecklare medverkar.
Implementering av samverkansavtal
Beskrivning Det framtagna samverkansavtalet ska implementeras på samtliga underliggande enheter.
Förväntat resultat Alla enheter ska arbeta i enlighet med samverkansavtalet.
Förbättra samverkan mellan skolorna
Beskrivning En gemensam grund för delad kompetens och kollegialt lärande ska arbetas fram.
Förväntat resultat Ökad samverkan mellan skolorna Kommentar
Organisationen för Lokala Utvecklings Center (LUC) har formerats under hösten 2015.
Utveckla kompetenscentrens uppdrag
Beskrivning En plattform för kollegialt lärande ska byggas upp. Varje skolenhet ansvarar för att med sin/sina förstelärare i sitt respektive ämne bedriva utvecklingsarbete och kompetensutveckling både inom den egna enheten samt mellan kommunens skolor. Syftet är att öka den kollektiva kompetensen inom respektive ämne för att i sin tur öka elevernas måluppfyllelse och meritvärden.
Arbetet ska ha en koppling till universitet och högskolor och bidra till rekrytering av lärare och pedagogisk personal.
Förväntat resultat Undervisningens kvalitet och elevernas resultat ska öka.
Kommentar
Prognos: God prognos att nå målet med att öka undervisningens kvalitet och i förlängningen elevernas resultat. Arbetet är påbörjat under ht 15 och kommer att fortsätta under kommande läsår.
Identifiera förbättringsområden så att rektorer och pedagogers tid används mer effektivt Beskrivning Processer och arbetssätt som stärker verksamheten och skapar en mer lärande organisation ska tas fram genom översyn av organsiationsstruktur och rationalisering av tidskrävande administrativa arbetsuppgifter
Förväntat resultat Processer och verktyg finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten.
All personal är medveten om, och delar de mål och prioriteringar, som ställts upp.
Kommentar
För att uppnå en mer effektiv tidsanvändning finns nu goda förutsättningar. Arbetet med processer pågår och frågor kring arbetsmiljö och uppföljning av denna hanteras numera med stöd av BUK. Under hösten har ytterligare områden där kontoret kan stötta rektorerna i avsikt att frigöra tid för pedagogiskt ledarskap identifierats. En gemensam upphandling av skolplattform är avslutad. Denna syftar till att förenkla administrationen för lärare och skolledare så att tid kan istället användas till att öka kvaliteten i verksamheten.
Vid nyrekrytering av rektorer genomförs PRIO på enheten för att ge den nya rektorn goda förutsättningar.
Förbättra samverkan mellan elevhälsa och pedagoger
Beskrivning Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.
Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan.
Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven.
Personal med specialpedagogisk kompetens kan exempelvis bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen, utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa och sociala situation.
Förväntat resultat Att elevhälsoteamen i högre grad arbetar hälsofrämjande och förebyggande som stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Kommentar
Prognos: God prognos till en förbättrad samverkan. Frånvarotrappan har tagits fram för att tydliggöra, förebygga och underlätta arbetet med elevers skolfrånvaro. De kommungemensamma verksamheterna samverkar kring hela mottagningsprocessen för att säkerställa förbättrade möjligheter för pedagogerna att möta eleverna där de befinner sig utvecklingsmässigt.
Skolpsykologerna bedriver i högre grad utbildningar och handledning ute på enheterna i bland annat lågaffektivt bemötande.
Nytt utredningsmaterial kommer att introduceras under våren 2016.
Utveckla arbetet med inkludering och elever i behov av särskilt stöd
Beskrivning Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på individ, grupp och skolnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Förväntat resultat En organisation som främjar inkludering av elever i behov av särskilt stöd.
Kommentar
Prognos: Prognos för en god utveckling av arbetet med inkludering. Kartläggning av skolornas tillgänglighet är genomförd med hjälp av SPSM:s värderingsverktyg. Skolorna har fördjupat sig i Instructional rounds. Den nya utbildningssatsningen (utveckling av Viktoriaprojektet) pågår. Policyn Tillgänglig skola för alla är antagen av nämnden.
Förbättra arbetet med integration av nyanlända elever i årskurs F-9
Beskrivning Samverkan och samarbetet med CIFS fortskrider och utvecklas genom olika kanaler ut i skolorna och med barn- och utbildningskontoret. Fler skolor har och ska starta upp internationella klasser för nyanlända i årskurs 3-9. Lärarna på de berörda skolorna ingår i nätverk, där både
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling genomförs och planeras, utifrån de behov som uppkommer.
Förväntat resultat En snabbare integration, vilket leder till att elevens skolresultat förbättras.
Kommentar
Möjligheterna för en snabbare ingtegration finns då fler skolor har förberedelseklasser, vilket underlättar en snabbare integration för de äldre eleverna i åk 3-9. Dock är tillgången till platser inte tillräcklig i dagsläget. Ytterligare skolor kommer att starta förberdelseklasser under våren 2016 för att täcka behoven.
En behovsinventering av kompetenshöjande aktiviteter för lärare i åk F-2 som tar emot nyanlända har genomföras under hösten 2015, för att på så sätt höja kvaliteten på arbetet med de yngre barnens integration i åk F-2.
Ett nätverk för rektorer som har förberdelsklasser har formerats där frågor lyfts som t ex individuell bedömning för vidareslussning ut i ordinarie klasser.
Nämndens åtaganden:
1.3 Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015
Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 Andel elever som
upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor
4,7 4,5 4,6
Kommentar
Målvärdet på 4,6 är överträffat och ligger på 4,5 för 2015.
Handlingsplaner
Förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard
Beskrivning Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. 2005 började ett antal skolor arbeta utifrån det sk Olweusprogrammet. Idag arbetar så gott som samtliga skolor i Sollentuna enligt denna metod, och sju skolor är i nuläget certifierade.
Olweusprogrammet är vetenskapligt utvärderat och visar på minskad mobbning och bättre skolklimat.
Programmet genomförs på såväl individnivå som klass- och skolnivå och involverar elever, personal och föräldrar.
Under läsåret 2015/2016 ska samtliga skolor bli certifierade enligt Olweusprogrammets kriterier. Skolor som uppnått certifiering ska arbeta enligt Olweus standard och omcertifieras vartannat år.
Förväntat resultat Till sommaren 2015 ska tolv kommunala skolor ha påbörjat certifieringen. Andelen elever som upplever sig vara mobbade ska minska.
Kommentar
Prognos: God måluppfyllelse. 13 enheter har certifierats, varav två består av två skolenheter. På fyra skolor pågår implementeringsarbetet. Andelen elever som upplever sig mobbade har fortsatt att minska vilket visar att det strukturerade Olweusarbetet har effekt.
Utveckla arbetet med föräldraengagemang
Beskrivning Forskning visar att föräldrarnas engagemang i barnets skolarbete är en framgångsfaktor när det gäller goda skolresultat. Genom att utveckla och förbättra samarbete mellan skolan och hemmet vill vi öka elevernas förutsättningar att lyckas i skolan. Detta kommer att ske genom att utveckla föräldrarnas kunskap om och en förståelse för hur skolan fungerar och arbetar. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är centralt. Arbetet omfattar alla föräldrar i Sollentuna, även de med annan kulturell bakgrund.
Förväntat resultat Genom en större kunskap och ökade insikter om skolan, sin egen och roll och betydelse vill vi att föräldrar ökar sitt engagemang i sina barn skolarbete. I vissa fall handlar det om att föräldrar ägnar mer tid åt sina barn skolarbete, i andra om att de, genom ny kunskap skapar nya rutiner kring barnens skolarbete.
En förutsättning för ett bra samarbete är en god relation och god kommunikation. Handlingsplanen ska därför resultera i bra kommunikationsrutiner mellan skola och föräldrar.
Kommentar
Prognos: God måluppfyllelse att få till stånd bra kommunikationsrutiner mellan skola och
vårdnadshavare inom den planerade perioden för handlingsplanen. Aktiviteter kring medborgardialog har genomförts med gott underlag för det fortsatta arbetet. En trycksak kallad "Du är viktig" har producerats kring föräldraengagemang som översatts till fyra språk och varje skola har distribuerat den till alla vårdnadshavare. Innehållets syfte är att användas i kommunikationen med skolans
föräldragrupper för att öka hemmens engagemang i skolarbetet. Ytterligare en trycksak "Om Skolresan"
för skolans personal har tagits fram för att säkra kvaliteten i arbetet. Översyn och anpassning av skolornas externa webbplatser pågår och en verktygsväska med marknadsföringsredskap har tagits fram.
Implementeringen av ny skolplattform under 2016 kommer att ge förutsättningar för bra kommunikationsrutiner mellan skola och föräldrar.
Nämndens åtaganden:
1.4 Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande
Handlingsplaner
Utveckla mottagandet av nyanlända i förskolan
Beskrivning En ansökan skickades in till Länsstyrelsen i september, av Monica S Selander
(samordnare Enheten för flyktingintroduktion). Flera förvaltningar har samarbetat för att få fram ansökan (CIFS/BUK, AF, Socialtjänsten, UAK mm). Förstudien är avslutad. När (om) de sökta projektpengarna inkommer kommer en person att rekryteras för att driva projektet "CIFS för barn i ålder 1-5 (6) år".
Förväntat resultat En organisation för barn i åldrarna 1-5 (6) år, liknande den verksamhet som bedrivs för skolbarn idag via CIFS, vilket ska leda till en bättre och snabbare integration av nyanlända barn.
Kommentar
God prognos att projektet kommer att slutföras enligt plan. Ansökta medel beviljades och projektledare är anställd för arbetet med En organisation för barn i åldrarna 1-5 (6) år, liknande den verksamhet som bedrivs för skolbarn idag via CIFS. Detta ska leda till en bättre och snabbare integration av nyanlända barn. Arbetet kommer att fortsätta under 2016.
Utreda förutsättningar för en utvecklad elevhälsa i förskolan
Beskrivning För att säkerställa tidiga insatser för elever i skolan behöver tidigare insatser göras på förskolan. SAGA teamets arbetsmodell har framgångsrikt utnyttjats för att lyfta och utveckla
pedagogernas möjlighet att upptäcka och arbeta med barn som oroar. På detta sätt kan vi tidigt skapa strukturer som gynnar barnens lärande när de når skolåldern.
Förväntat resultat Ett organiserat samarbete mellan förskola och skolans elevhälsoteam.
Kommentar
Prognos: Arbetet med övergångar kommer få en likvärdig form. En gemensam struktur för
övergångsprocesser mellan förskolan och skolan har arbetats fram och kommer att implenteras under 2016. Genom Saga-projektets arbetsmodell har framkommit att tidiga insatser i förkolan gynnar barnets fortsatta utveckling och stärker övergången till skolan.
Förbättra förskolans arbete gällande utveckling och lärande
Beskrivning Dokumentationen av förskolans utveckling och lärande bör säkerställas där man har verktyg som visar att det sker en utveckling och lärande inom verksamheten, med utgångspunkt från vad som sker i barnets utveckling och lärande.
Målsättning att använda det kommande verktyget för att mäta förskolans kvalitet som just nu utarbetas inom KSL och ta fram ett nuläge så fort som möjligt för att senare kunna följa utvecklingen
Förväntat resultat 50% av förskolorna finns inom grön nivå, resten inom gul nivå i verktyget. Inga finns på röd nivå.
Kommentar
Prognos: En positiv utveckling syns i förskolornas arbete med utveckling och lärande. 90% av föräldrarna svarar på kundenkäten att de är nöjda med hur förskolorna arbetar med målområdet.
Fortsatt utvecklingsarbete pågår inom förskolornas verksamhet enligt plan.
Förskoleforum har genomfört med alla kommunala förskolor för kollegialt lärande.
Förbättra kommunikationen kring verksamhetens pedagogiska arbete med vårdnadshavare Beskrivning Förskolorna använder sig redan idag ofta av digital kommunikation med föräldrarna t ex via siter, bloggar och appar. Men många föräldrar har svårt att hitta informationen, och veta när det finns ny information att läsa. Dock måste man alltid beakta att alla inte har tillgång till tekniken.
Informationen som delges ska vara inriktad på den utveckling/det lärande som sker hos barnet och i förskolan. Den kan även visa att barnet upplever förskolan trygg och rolig.
Förväntat resultat Fler föräldrar visar i kundenkäten att de är nöjda med den information de får från förskolan.
Handlingsplaner Kommentar
I samband med att upphandlingen av kommungemensam skolplattform avslutats under hösten 2015 kommer förskolorna att använda samma verktyg för kommunikation till vårdnadshavare. Ett
utvecklingsarbete kommer att inledas under våren 2016 för att ta fram gemensamma rutiner som kommer att införas under hösten 2016.
Andelen föräldrar som svarar på kundenkäten att de är nöjda med den information de fått om läroplanen och det som styr förskolans arbete har ökat från 90 % till 91%. Att man är nöjd med samarbetet förskola hem svarar 87%.
Förbättra samverkan mellan förskola och skola
Beskrivning Många förskolor har svårt att "få" kontakt med de skolor som deras blivande
förskoleklassbarn ska börja i. En välplanerad och fungerande överlämning mellan förskoleverksamhet och skolan ger barnen fantastiska förutsättningar till en bra start i skolan.
Organsiation av barnens övergångar mellan de olika verksamhetsformerna ska utgå från aktuell forskning.
Förväntat resultat Resultat i kundundersökningen fråga 29, jag är nöjd med mitt barns övergång mellan förskola och förskoleklass, ska öka.
Kommentar
Prognos: En struktur för välplanerade och fungerande överlämningar mellan förskoleverksamhet och skola har arbetats fram utifrån Skolverkets stödmaterial, för en ökad likvärdighet i att ge barnen goda förutsättningar till en bra start i skolan.
Materialet kommer att lanseras under vårterminen 2016.
Nämndens åtaganden:
1.5 Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll
Handlingsplaner
Säkerställa att fritidshemsverksamheten utgår från Lgr 11 och de nya Allmänna råden Beskrivning Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Nya allmänna råd från Skolverket utkom hösten 2014 för att ge stöd för verksamheten på
fritidshemmen. Eleverna i Sollentuna ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll som utgår från gällande föreskrifter.
Förväntat resultat Planering av verksamheten på fritidshemmet som utgår från de allmänna råden.
Kommentar
Prognos: God prognos att redan under innevarande läsår se att delar av målet nås. Fritidshemmens och förskoleklassens personal arbetar med kollegialt lärande i nätverksform inom organisationen för LUC och kommer få tillgång till en högre andel kompetensutveckling. En styrgrupp bestående av personal från BUK samt biträdande rektorer med ansvar för fritidshem och förskoleklass ansvarar för planeringen av de kompetensutvecklande insatserna. Arbetet fortsätter under vårterminen 2016.
Utreda förutsättningarna för att erbjuda korttidstillsyn i anslutning till Edsbergsskolan för elever över 12 år med LSS-insatser
Beskrivning BUK och VOK utreder gemensamt frågan om tillgång till fritidshem/korttidstillsyn inom den kommunala grundsärskolan i Sollentuna.
Förväntat resultat Edsbergsskolan erbjuder en integrerad fritidshemsverksamhet/korttidstillsyn för elever i grundsärskola höstterminen 2015.
Kommentar
Arbetet förskjuts med anledning av planerad renovering av Edsbergsskolan. Start efter att renovering är klar. Fler aktörer är involverade: BUK - förvaltning och skola, VOK och TFK.
Nämndens åtaganden:
1.6 Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten
Handlingsplaner
Förbättra formerna för att följa resultat lokalt och centralt
Beskrivning Utifrån årshjulet för barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde ska:
1. Resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen samlas in och sammanställas
2. Utöver den kontinuerliga uppföljningen även utvärderingar genomföras avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden
Förväntat resultat Fungerande adminsitrativa verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet Kommentar
Ett gemensamt beslutsunderlag kommer att finnas tillgängligt i samband med den nya skolplattformen.
Underlag på aggregerad nivå kommer att tas fram avseende skolornas resultat för att stödja resultatuppföljningen på skolorna i samband med terminsstart.
Resultatdialoger kommer att genomföras med varje enhet i februari 2016.
Förbättra den formativa analysen
Beskrivning Både på huvudmannanivå och på enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. I huvudmannens analys är det dessutom viktigt att ta hänsyn till enheternas egna analyser och bedömningar av vad som behöver utvecklas.
På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras ur ett övergripande perspektiv. Det kan t.ex.
innebära att analysera
– variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, – likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning,
– hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och – hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen.
Som stöd för analysen finns ett antal faktorer som med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram vad som påverkar måluppfyllelsen. Ett exempel är betydelsen av att organisera grupper så att de möter barnens och elevernas behov och förutsättningar och att ha inkludering som huvudprincip. Andra exempel är personalens förväntningar på barnens och elevernas lärande liksom att arbetsklimatet är öppet och tillåtande för personal, barn och elever.
Förväntat resultat Utvecklad struktur för analys och dialog kring verksamhetens resultat.
Kommentar
Struktur är framtagen för resultatdialoger med enheterna. I samband med införandet av den nya skolplattformen under 2016 kommer de rutiner och administrativa underlag för det systematiska kvalitetsarbetet som arbetats fram leda till ytterligare förbättring av den formativa analysen både på enhets- och huvudmannanivå.
Nämndens åtaganden:
1.7 Resurserna ska användas effektivt
Handlingsplaner
Utveckla former för att säkra att resurserna används effektivt
Beskrivning Under 2015 ska formerna för att säkra ett effektivt resursutnyttjande utvecklas.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att resurserna på längre sikt används mer effektivt.
Kommentar
God måluppfyllelse för samarbetet inom barn-och utbildningskontoret mellan olika funktioner. Utveckling av samarbetet med andra kontor fortsätter under 2016.
Nämndens åtaganden:
1.8 Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser
Handlingsplaner
Förbättra förutsättningarna för att minska verksamheternas matsvinn
Beskrivning Nuläget inventeras, verksamheternas nuvarande insatser och befintliga koncept avseende återvinning m.m. Utifrån detta skapas en plan.
Förväntat resultat Nuläget definieras och en rimlig plan tas fram t.o.m. juni 2015. Planen implementeras ht 2015.
Kommentar
Matsvinnsprojekt har genomförts på Tegelhagens skola. Matsvinnsprojektet syftade till att minska matsvinnet och pågick v 40-41. Det inleddes med en inspirationsvecka för att öka förståelsen och engagemanget. Vecka 41 gjordes en matsvinnstävling. Vinnande årskurs minskade sitt matsvinn med 32% och fick ett pris och för sitt fina arbete. Insatserna har utvärderts och ett material har arbetats fram som är tillgängligt för alla skolor i avsikt att involvera fler skolor.
Förbättra förutsättningarna för verksamheterna att ansluta sig till Gröna linjen och Grön flagg eller ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Beskrivning Inventering av miljöcertifieringar som är lämpliga för Sollentuna kommuns skol- och förskoleverksamheter.
Information om certifieringar och vilket stöd som kan erbjudas centralt.
Möjlig profilering.
Förväntat resultat Inventering av lämpliga miljöcertifieringar klar till juni 2015.
Informationsinsatser under ht 2015.
Eventuell profileringsinsats.
Kommentar
Under hösten 2015 har undersökts vilka verksamheter som har miljöcertifieringarna Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling. Möjlighet att få stöd från BUK vid intresse att genomgå certifieringar finns.
Nämndens åtaganden:
1.9 Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka
Handlingsplaner
Utveckla formerna för elevfullmäktige
Beskrivning Tanken med ett elevfullmäktige är att ge de unga ett verkligt inflytande, men också att visa dem hur ett demokratiskt arbetssätt fungerar i praktiken.
Verksamheten skall sträva mot att skapa en demokratiskt, solidarisk och jämlik skola med respekt för alla människors värde.
Elevfullmäktige ska vara religiöst och partipolitiskt obundet och ha till syfte att
• Verka som elevernas intresseorganisation
• Som representant för de anslutna eleverna föra fram deras åsikter och verka för deras intressen i gemensamma frågor.
Förväntat resultat Ett ökat elevinflytande.
Kommentar
Former för ett nytt arbetsssätt för den formella demokratin ska arbetas fram. Hösten har använts för att utbilda grundskolans elever i de högre årskurserna i elevrådsarbete. Nya strukturer ska implementeras under 2016.
Nämndens åtaganden:
1.10 Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov
Handlingsplaner
Utveckla e-tjänster för det som idag hanteras med enklare blanketter
Beskrivning Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare att till exempel kunna frånvaroanmäla barnet, kunna ansöka om ledighet för barnet, kunna ansöka om skolskjuts förenklas vardagen för medborgarna.
Förväntat resultat Medborgarna upplever en förenklad hantering.
Kommentar
E-tjänst för skolskjuts är något försenad och kommer att vara tillgänglig under våren 2016.
Utveckla en gemensam lärplattform för de kommunala skolorna
Beskrivning För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga adminsitrativa uppgifterna förenklas till exempel genom att den förstudie som tas fram av barn- och utbildningskontoret för gemensam lärarplattform slutförs under läsåret 2014/2015. Syftet med utvecklingsinsatsen är att frigöra tid för pedagogerna att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.
Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och utbildningskontoret.
Förväntat resultat Gemensam lärplattform till läsåret 2015/2016.
Kommentar
Upphandlingsprocessen av skolplattform är avslutad och implementeringsarbetet inleds vid årsskiftet 2015/2016.
Pilotskolor är utsedda och en tidsplan är framtagen för våren 2016. Implementering kommer att ske i samverkan med utsedd leverantör.
