RAPPORT R01-258082 REV5
UTREDNING AV OMGIVNINGSBULLER KV HOPPET, SOLLENTUNA
GRANSKNINGSHANDLING
2018-02-06
UPPDRAG 258082, Kv Hoppet bullerutredning
Titel på rapport: Trafikbullerutredning Kv Hoppet, Sollentuna
Status: RAPPORT
Datum: 2018-02-06
MEDVERKANDE
Beställare: AB Sollentunahem Kontaktperson: Ulf Wedlund
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig: Clas Torehammar Handläggare: Jens Slama Kvalitetsgranskare: Clas Torehammar
SAMMANFATTNING
Tyréns AB har beräknat trafikbuller för Kvarteret Hoppet i Sollentuna Kommun. Kvarteret består av befintliga flerbostadshus som kompletteras med nybyggnation i direkt anslutning och omkring befintliga hus. Kvarteret ligger bredvid Helenelunds station och angränsar till syd mot tvärbanans Kistagrens framtida ändhållplats. I väst angränsar kvarteret till E4 Uppsalavägen och i öst mot Ostkustbanan.
Ett flertal scenarion har studerats och bearbetats för att hitta en utformning som kan klara den komplicerade bullersituation som kvarteret utsätts för.
Scenario 2040 utgår ifrån att Förbifart Stockholm byggs, Ostkustbanan utökas med spår 5 och 6 och tvärbanans Kistagren färdigställs.
För 10-våningshuset beräknas den högsta ekvivalenta ljudnivån (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) på den skyddade sidan till 61 dBA på översta våningsplanet. Åtgärder vid dessa vädringsfönster måste således ge 4-5 dB vilket är möjligt med skärmande lösning.
För mittenhuset beräknas den högsta ekvivalenta ljudnivån (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) på den skyddade sidan till 51 dBA på översta våningsplanen. Åtgärder vid dessa vädringsfönster behövs därför inte.
För loftgångshuset beräknas den högsta ekvivalenta ljudnivån (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) på den skyddade sidan till 55 dBA på översta våningsplanet. Åtgärder vid dessa vädringsfönster behövs därför inte.
För höghuset beräknas den högsta ekvivalenta ljudnivån (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) på den skyddade sidan till 59 dBA på översta våningsplanet. Åtgärder vid dessa vädringsfönster måste således ge 4-5 dB vilket är möjligt med skärmande lösning.
Sammanlagt behövs skärmande åtgärder på 20 lägenheter i beståndet för att klara nationella riktvärden.
Sollentuna kommuns riktvärden kan också uppfyllas men ett antal ytterligare lägen kräver lokala bullerskyddande åtgärder i form av inglasning av balkong och/eller skärmande balkongtak med underliggande ljudabsorbent.
En nybyggnation av flerbostadshus gör att befintliga hus, som i dagens läge är tydligt bullerexponerade, kan få under 55 dBA ekvivalent ljudnivå på ljudskyddad sida. Befintlig bebyggelse kan få en sänkning av ekvivalenta ljudnivåer med upp till 17dBA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND OCH UPPDRAGSBESKRIVNING ... 5
2 RESULTAT... 6
2.1 NOLLALTERNATIV SCENARIO ÅR 2015 OCH ÅR 2040 ... 6
2.2 UTBYGGT ALTERNATIV... 6
2.2.1 SCENARIO ÅR 2015 ...6
2.2.2 SCENARIO ÅR 2040 ...7
2.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA SOLLENTUNA KOMMUNS RIKTVÄRDEN ... 7
3 ÅTGÄRDSEXEMPEL ... 8
4 BEDÖMNINGSGRUNDER ... 11
4.1 BULLER FRÅN VÄG- OCH SPÅRBUREN TRAFIK ... 11
4.1.1 ANTAGNA RIKTVÄRDEN FÖR BOENDEMILJÖ... 11
4.1.2 SOLLENTUNA KOMMUNS RIKTLINJER ... 11
5 INDATA ... 12
5.1 GEOGRAFISKA INDATA ... 12
5.2 KÄLLDATA ... 12
5.2.1 VÄGTRAFIK ... 12
5.2.2 SPÅRTRAFIK ... 12
6 BERÄKNINGAR ... 13
6.1 BERÄKNINGSMODELL ... 13
6.2 PROGRAMVAROR ... 13
6.3 BERÄKNINGSNOGGRANNHET ... 14
7 RESULTATREDOVISNING ... 14
7.1 10-VÅNINGSHUSET ... 14
7.2 MITTENHUSET, EKVIVALENTA LJUDNIVÅER ... 16
7.3 MITTENHUSET, MAXIMALA LJUDNIVÅER VÄG- OCH SPÅRTRAFIK ... 19
7.4 VYER MITTENHUSET ... 21
7.5 LOFTGÅNGSHUSET RESULTAT OCH ANALYS ... 22
7.6 HÖGHUSET ... 24
7.7 BERÄKNAD PÅVERKAN PÅ BEFINTLIG BEBYGGELSE, SKILLNADSPLOT .... 28
1 BAKGRUND OCH UPPDRAGSBESKRIVNING
Tyréns AB har fått i uppdrag att göra en bullerutredning för planerad nybyggnation i Kv Hoppet, Sollentuna kommun. Kvarteret ligger med mycket goda kommunikationer nära Helenelunds centrum och med gångavstånd till Kista. Hela området kring Helenelunds station är under omplanering i samband med att Tvärbanans Kistagren kommer att få sin ändstation på ett nytt torg framför kv.
Hoppet. Kvarteret är dock därmed exponerat för buller både från E4, Stambanans Järnvägs- pendeltåg- och Arlandatrafik samt den framtida tvärbanan. Ett stort planeringsarbete har genomförts för att hitta en möjlig utbyggnad av området som även skall kunna innehålla bostäder med en ljudmiljö som uppfyller alla samhällets krav.
Planerad bebyggelse är både bostäder och lokaler och möjligen också hotell i en högre byggnad mot järnvägen parallellt med bullerutredningen har även en luftmiljöstudie gjorts av Tyréns. Fasaderna ligger så nära som 35m från den högt trafikerade E4 och omfattande anpassningar för att hantera bullersituationen görs i planen.
Ett stort antal utformningar och detaljalternativ har studerats för Hoppet och denna rapport är den 2:a reviderade versionen av slutredovisning.
Figur 1. Planerade bostäder (White Arkitekter, tidigare skiss 2015-02-10).
Höghuset
2 RESULTAT
Tabell 1. Utförda beräkningar.
Bilaga Scenario Vy Trafiktyper
Ekvivalent ljudnivå
AK01 Utbyggt alternativ 2015 Ekvivalent ljudnivå Översikt + vyer Spår och vägtrafik AK03 Utbyggt alternativ 2040 Ekvivalent ljudnivå Översikt + vyer Spår och vägtrafik AK05 Nollalternativ 2015 Ekvivalent ljudnivå 2 vyer Spår och vägtrafik AK06 Nollalternativ 2040 Ekvivalent ljudnivå 2 vyer Spår och vägtrafik AK09 Utbyggt alternativ 2040 Översikt + vyer Spårtrafik
AK11 Utbyggt alternativ 2040 Översikt + vyer Vägtrafik
AK14 Nollalternativ 2040 Översikt Spår och vägtrafik
Maximal ljudnivå
AK02 Utbyggt alternativ 2015 Maximal Ljudnivå Översikt + vyer Spår och vägtrafik AK04 Utbyggt alternativ 2040 Maximal Ljudnivå Översikt + vyer Spår och vägtrafik AK12 Utbyggt alternativ 2040 Översikt + vy Vägtrafik
AK10 Utbyggt alternativ 2040 Översikt + vyer Spårtrafik
AK07 Nollalternativ 2040 Översikt Vägtrafik
AK08 Nollalternativ 2040 Översikt Spårtrafik
Sammanlagda nivåer får spår och vägtafik redovisas för jämförelse med nationella riktvärden.
Separerade nivåer för vägtrafik respektive spårtrafik redovisas för jämförelse med Sollentuna kommuns bullerpolicy. Gällande spårtrafik är driftfallet 2040 dimensionerande för maximalnivåer, driftfallet maximalnivåer från spår 2015 redovisas drför inte.
2.1 NOLLALTERNATIV SCENARIO ÅR 2015 OCH ÅR 2040
Befintliga bostadshus har i nuläget en hög bullerbelastning och saknar tysta sidor förutom för de två lägsta våningarna som skyddas av den relativt slutna kvartersstrukturen. För de två lägsta våningarna är den ekvivalenta ljudnivån 53 – 55 dBA på tyst sida. För våning 3 och uppåt är nivåerna på tyst sida i regel mellan 57-63 dBA.
Om alternativet att bygga ut kvarteret med nya bostadshus inte utförs kommer bullernivån succesivt öka fram till att Förbifart Stockholm är färdigt. Då sjunker bullernivåerna till motsvarande dagens läge.
2.2 UTBYGGT ALTERNATIV 2.2.1 SCENARIO ÅR 2015
Med ett utbyggt kvarter skapas fler tysta sidor för befintliga bostadshus. Särskilt de befintliga husen i mitten som är tre våningar eller lägre får ett bra skydd och får till största del en bullerbelastning på under 55 dBA runt om husen. Nationella riktvärden kan uppfyllas för samtliga nyproducerade lägenheter med vissa tekniska åtgärder och om gemensam uteplats förläggs på gård enligt nedan.
Lamellhuset har värden under 55 dBA mot hela innergården. Översta planet har i vissa lägen värden på 56-57 dBA på tyst sida men med tak på balkongerna (vilket inte beräknas på grund av
beräkningsmodellen) kommer nivåerna vara under 55 dBA även där. Lägenheter i husets nordvästra hörn uppfyller krav genom balkonger infällda i nisch mot gård.
Huset med 10 våningar i kvarterets södra hörn kan med den anpassade utformningen i detta förslag och de tillhörande planlösningarna uppfylla nationella riktvärden. Förslaget innebär åtgärd med delvis inglasade balkonger på det översta planet enligt nedan redovisning.
Höghus med 16 våningar i kvarterets sydöstra hörn uppfyller krav med hjälp av indragna balkonger med ljudskärmande sidor, delvis glasning och absorbent i balkongundertaken för de sex översta våningsplanen.
Loftgångshuset som vetter mot järnvägen är ett av de mest komplicerade lägena då ljud från järnvägen reflekteras i befintliga hus och in på den ljuddämpade sidan. Skärmande trapphus har placerats i öppningen. Viktiga fasadytor kan förses med ljudabsorberande funktion för att minska risken för tydliga reflexer (se Figur 3). Med den presenterade utformningen kan lägenheterna få hälften av boningsrum mot en fasadyta med under 55 dBA ekvivalent ljudnivå.
2.2.2 SCENARIO ÅR 2040
Fram till år 2035 ökar trafiken på E4 men när förbifart Stockholm är färdig kommer nivåerna från E4 sjunka cirka 1-2 dBA. Samtidigt är Ostkustbanan vid ungefär samma tillfälle fullt utbyggd. Nivåerna från järnvägen är dock i princip oförändrade då en mindre andel äldre (bullrigare) tågtyper traffikerar spåren i prognosen, se avsnitt 5.2.2. Nationella riktvärden uppfylls fortfarande för samtliga
nyproducerade lägenheter så länge gemensam uteplats förläggs på gård.
2.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA SOLLENTUNA KOMMUNS RIKTVÄRDEN
Med nuvarande utformning av kvarteret kan Sollentuna kommuns riktvärden för buller (under 50 dBA ekvivalent ljudnivå på tyst sida för respektive trafikslag) uppfyllas för alla lägenheter (med hälften av boningsrummen mot ljudskyddad sida) med delvis inglasning av balkonger (dvs. upp till 75%
inglasning) utom de 8 översta våningsplanen i höghuset som dock klarar de nationella riktvärdena 55 dBA (se avsnitt7.6).
Studeras ljud från vägtrafik separat är ljudnivån under 50 dBA på nästan hela gården och på alla gårdsfasaderna utom på översta våningen i lamellhuset. Höghuset i sydöstra hörnet uppfyller inte krav för samtliga lägenheter på de två översta våningarna samt mittenlägenheterna på övriga plan som inte kan vädra mot den östra sidan.
För ljud från spårtrafik uppfylls Sollentunas mål för samtliga lägenheter förutom för lägenheter närmast järnvägsspåret som får nivåer mellan 50 – 55 dBA på den skyddade sidan. Ett sätt att uppnå effekt motsvarande 50 dBA på den ljuddämpade fasaden kan vara att förse dessa hus med
ljuddämpade vädringsdon eller fönster med högre ljuddämpning än 14 dB i vädringsläge.
För att i ännu större utsträckning tillgodose kommunens önskemål om en god ljudmiljö, kan byggnader projekteras med akustiskt mjuka tak (sedumtak eller annan ljudabsorberande yta) samt fasader i lägen där kvarteren öppnar sig mot ljudkällor förses med ljudabsorbenter som dämpar infallande reflexer i kvarteret. Dessa lösningar kan ses som kvalitetshöjande åtgärder för ljudmiljön som påverkar dBA nivåerna i ganska liten omfattning (0-3 dB generellt, lokalt kanske upp till 5 dB) men som desto mer kan påverka upplevelsen av ljudmiljön till det bättre.
3 ÅTGÄRDSEXEMPEL
Den huvudsakliga åtgärden mot buller är placering och utformning av byggnaderna. För de lägre våningsplanen och ljudmiljö på gårdar och marknivå finns redan skärmning mot både järnvägen och E4. Minst hälften av bostadsrummen i alla lägenheter måste ha tillgång till en fasad där man kan vädra och där det är under 55 dBA ekvivalent ljudnivå för hela dygnet och under 70 dBA maximal ljudnivå nattetid. För att lägenheterna skall kunna klara dessa krav krävs i vissa fall åtgärder på en skala, eller genom en fysikalisk princip, som de generella beräkningsmodellerna inte fullt ut tar hänsyn till. I detta kapitel redovisas exempel på sådana åtgärder som skärmning och absorption i och kring balkonger och mindre burspråk.
För att minska reflexer in i området kan absorberande material på valda fasader vara en möjlig åtgärd.
Generellt för alla balkonger och skärmtak på våningsplan högre upp än plan 3 behövs absorbenter under dessa. Skärmtak över balkonger på översta våningen på den skyddade sidan kan ge upp till 5 dB lägre ljudnivå vid fasad, eftersom ljud faller in från flera håll måste även dessa förses med undertaksabsorbent.
Även större fasadytor kan göras
ljudabsorberande för att minska energin i ljudreflexer exempelvis från järnvägs- passagerna. Med fördel kan större fasadytor förses med ljudabsorbent som kan täckas med en helt eller delvis perforerad ytterfasad.
Detta dämpar energin i reflexerna och ger generellt upp till 3 dB dämpning, men kan lokalt ha större effekt. Även ett substrat som växtlighet kan gro i kan vara en effektiv ljudabsorbent. Särskilt kring
loftgångslägenheter kan detta vara viktigt då gårdssidan annars är öppen för mycket reflekterat ljud.
Kvarteret Hoppet har en utformning som gör att akustiskt ”mjuka” tak har god effekt. Om större takytor kan förses med växtbäddar eller absorbentytor kan detta förbättra den
skärmande effekten mot gårdarna, framförallt vid vissa frekvenser som annars är svåra att reducera.
VI föreslår absorberande material i så stor utsträckning som är möjligt på hela fasaden (från markplan till översta våningen). Ljudabsorbenter upp till och med andra våningsplanet är prioriterat. Med ljudabsorbent på de nedre våningsplanen kommer reflexer fortfarande påverka balkonger och fasader över markplan negativt men miljön på vistelseytor och entréer ha nytta av åtgärden (med 2-3dBA).
De absorberande fasadbeklädnaderna kan bestå av en absorbentskiva med utanpåliggande genomsläppligt skikt (perforerad metall, spaltpanel, träullit, stående håltegel, etc.) eller vara växtbeklätt.
Exempel på absorberande material har man tagit fram i och med forskningsprojektet HOSANNA (HOlistic and Sustainable Abatement of Noise by optimized combinations of Natural and Artificial means) se bild från en av deras presentationer och andra absorberande material nedanför.
Figur 2 Exempel på ljudabsorberande material från forskningsprojektet HOSANNA
Ljudabsorberande material har diskuterats placeras i södra delen av kvarteret, i öppningen mot befintlig bebyggelse (se grön markering på situationsplan nedanför).
Figur 3 Situationsplan över kv.Hoppet med placering av åtgärdsförslag markerat (grön markering)
4 BEDÖMNINGSGRUNDER
Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal.
Störningsmått
Ljud mäts och redovisas oftast i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” efter ”dB” indikerar att det redovisade värdet har korrigerats på ett sätt som bättre motsvarar hur den mänskliga hörseln uppfattar ljudets olika frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga.
Ekvivalent och maximal ljudnivå
I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent (LAeq) respektive maximal (LAmax) ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå (Leq) är en form av medelvärdesbildad ljudnivå under en given tidsperiod. I Sverige är tidsperioden i riktvärdena för vägtrafikbuller ett dygn (24 h). Om en dygnsekvivalent ljudtrycksnivå är A-vägd skrivs storheten som LAeq,dygn..
De 24 timmarna skall i de flesta fall representera trafikflödet under ett statistiskt årsmedeldygn.
Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn.
4.1 BULLER FRÅN VÄG- OCH SPÅRBUREN TRAFIK
Följande riktvärden gäller för buller från de bullerkällor som ingår i utredningen.
4.1.1 ANTAGNA RIKTVÄRDEN FÖR BOENDEMILJÖ
Riksdagen ställde sig 1997-03-20 bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7.
Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder.
Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
Tabell 2. Riktvärden för trafikbuller i boendemiljö.
Ekvivalent ljudnivå, L
pAeq,nT[dB] Maximal ljudnivå, L
pAFmax,nT[dB]
Inomhus 30 45 (nattetid)
Utomhus vid fasad 551) -
Utomhus vid uteplats - 70
1)Avsteg från detta riktvärde kan medges om hälften av boningsrummen i varje bostad orienteras mot en ljuddämpad sida. Läs med om detta i Boverkets Allmänna Råd 2008:1.
Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller.
(Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935).
4.1.2 SOLLENTUNA KOMMUNS RIKTLINJER
Sollentuna kommun har i sin översiktsplan som är antagen 2012-12-12 (Dnr 2004/560 KS 202) angett riktlinjer för hantering av buller från vägar, järnvägar och flyg i samband med ny- och ombyggnation av bostäder.
Målsättningen är att det ska gå att uppföra byggnader i princip var som helst inom den bebyggda miljön, och att bullerutsatta områden ska få höjda kvaliteter med god arkitektur och en god ljudmiljö genom medveten placering och utformning av byggnader. Varje bostad skall ha tillgång till minst en uteplats eller balkong med ljudnivåer om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå. Om bostaden är utsatt för högre nivåer skall en tyst (ljuddämpad) sida skapas som
kompensation mot vilken minst hälften av bostadsrummen skall placeras. Den tysta sidan skall göras så tyst som möjligt men ljudnivån får som högst uppgå till 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Vid ljudnivåer över 60 dBA på den bullerutsatta sidan går det i vissa fall inte att klara 50 dBA för alla bostäder. Bostäder kan ändå tillåtas om ytterligare kompensationsåtgärder vidtas såsom att högst 50
dBA ekvivalent ljudnivå uppnås, förutom vid uteplatser, även vid gemensamma vistelseytor och entréer.
Kommunen rekommenderar därutöver att lägre inomhusnivåer åstadkoms ju högre utomhusnivåerna är, det vill säga ljudklass B eller A. En sammanfattning av riktlinjerna finns i Tabell 3.
Tabell 3. Sammanfattning av riktlinjer i Sollentuna kommun.
Aktuell ljudnivå vid bullerutsatt sida
Högsta ljudnivå som skall eftersträvas vid fasad för tyst sida
Högsta ljudnivå som skall innehållas vid
fasad för tyst sida
Rekommenderad lägsta ljudklass
inomhus
≤55 dBA - 55 dBA C
56-60 dBA 45 dBA 50 dBA C
61-65 dBA 45 dBA 50 dBA B
>66 dBA 45 dBA 50 dBA A
5 INDATA
5.1 GEOGRAFISKA INDATA
Underlag för ny bebyggelse har inkommit i DWG format från Angelica Åkerman och Johanna Hallgren på White arkitekter under 2014 - 2017. Senaste alternativet inkom i februari 2017.
Befintlig bebyggelse och grundkarta kommer från Sollentuna kommun och sammanställdes inom tidigare planprojekt för Helenelundsområdet.
5.2 KÄLLDATA 5.2.1 VÄGTRAFIK
Källdata för vägtrafik har 2014-11-28 erhållits från David Saveros på Sollentuna kommun. Mindre lokalgator som har en försumbar påverkan på ljudmiljön i området har inte beräknats. I tabellen sammanfattas trafikmängder som avser det beräknade prognosåret 2030 samt andel tungtrafik och skyltad hastighet.
För scenario 2015 används trafikmängderna för år 2011 samt en av trafikverket bedömd mängd för på- och avfarterna till E18 som tillkommit mellan 2011 och 2015.
Trafikmängderna för scenariot då förbifart Stockholm byggs är hämtade från Arbetsplan, Beskrivning, E4 Förbifart Stockholm, Huvudprognos 2035. För detta alternativ har antagandet att fördelningen mellan lätt och tung trafik samt fördelningen av trafik i norrgående och södergående riktning är samma som för de andra alternativen.
Tabell 4. Beräknad vägtrafik.
Väg Trafikmängd
1)Andel tung trafik
2)Hastighet (km/h)
3)Nuvarande trafikmängd 2015
E4 (norrgående körfält) 71700 8% 80
E4 (södergående körfält) 65730 7% 80
Trafikmängd 2035 - 2040 om Förbifart Stockholm byggs
E4 (norrgående körfält) 62000 8% 80
E4 (södergående körfält) 58000 7% 80
1)Antal fordon under ett årsmedeldygn.
2)Lokalgator antas inte ha någon tung trafik nattetid.
3)Avser skyltad hastighet.
5.2.2 SPÅRTRAFIK
Källdata för tågtrafik för Ostkustbanans utbyggnad har erhållits från Cecilia Häckner på Trafikverket 2010-11-16. I tabellen sammanfattas spårtrafiken som avser 2015 samt prognosåret 2040.
För prognosåret 2040 tillkommer spår 5 och 6 samt en förlängd bullerskärm med höjd 3 meter i enighet med trafikverkets beräkningar. Fördelningen av tågtyper och bullerskärmen innebär att beräknade ljudnivåer från ostkustbanan är relativt lika mellan alternativen. Beräkningen har inte tagit hänsyn till några ännu okända framtida tågtyper, samtliga typer som använts i beräkningen finns i dagsläget och har känd källstyrka. Prognostiverad trafik för tvärbanans Kistagren från
trafikförvaltningen Stockholms län (SL).
Tabell 5. Beräknad spårtrafik för 2015 respektive 2040.
Tågtyp Antal tåg
1)Maximal tåglängd
2)Hastighet (km/h)
3)Nuvarande trafikmängd 2015
X2000 23 165 165
Passagerartåg 271 150 150
Godståg 35 600 100
Pendeltåg 156 214 130
Arlanda Express 216 93 200
Trafikmängd 2040 vid fullt utbyggd Ostkustbana
Godståg 36 640 100
X2000 36 165 200
SJ3000 48 107 200
Interregional X52 144 80 200
Interregional X40 48 82 200
Nattåg (passagerartåg) 6 300 160
Arlanda Express 216 93 200
Pendeltåg 400 214 140 (40 vid station)
Tvärbanan Kistagrenen
Vagn A32 384 60 20
1)Antal tåg som passerar under ett dygn under prognosåret
2)Avser tågtypens maximala totala längd
3)Avser skyltad hastighet
6 BERÄKNINGAR
Beräkningar för ekvivalenta och maximala ljudnivåer avser höjden 2 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna om 5 x 5 meter och vid fasad för varje våningsplan och som glesast var 4e meter fasadyta. Sökradien mellan källa och mottagare för direktbidraget är 2000 meter och för reflexerna 50 meter från källposition och 200 meter från mottagarposition. 3 reflexer har använts i beräkningarna. Ljudnivåer som redovisas vid fasad är frifältskorrigerade, d.v.s. reflex från den egna fasaden bidrar inte till det redovisade värdet.
6.1 BERÄKNINGSMODELL
Den Nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, rev. 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4653.
Den Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik, rev 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från spårburen trafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4935.
6.2 PROGRAMVAROR
Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (version 7.4) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodeller.
6.3 BERÄKNINGSNOGGRANNHET
För vägtrafik varierar standardavvikelsen för den dygnsekvivalenta A-vägda ljudnivån från omkring 3 dB vid 50 meter från vägens mitt till 5 dB vid 200 meter. Det ”sanna” värdet ligger med cirka 70 %
sannolikhet inom beräkningsresultatet plus/minus en standardavvikelse. Vad beträffar den maximala ljudnivån finns ännu inte någon statistisk analys av felet.
För spårtrafik uppgår den totala noggrannheten för den dygnekvivalenta A-vädga ljudnivån till ± 3 dBA- enheter, på upp till 500 meters avstånd från spårens mitt. För de maximala ljudnivåerna är
noggrannheten något mindre och uppskattas till ± 5 dBA-enheter.
Kommentar till noggrannheten
Alla de nationella riktvärden för ljudnivå från trafik som sätts som krav på nybyggnation är framtagna med avseende på analys mot resultat från beräkningar med de här tillämpade specifika
beräkningsmodellerna och prognosticerade flödesmängder för trafiken. De felmarginaler som både prognoserna och beräkningsmodellerna har kan därmed åtminstone för de flesta fall anses vara hänsyn tagen till redan i framtagandet av riktvärden och behöver därmed inte läggas till som felkällor i
analysen.
För särskilda fall, exempelvis när man studerar ljudutbredning kring små objekt eller med flera på varandra följande skärmar kan ett resonemang kring felmarginaler i resultatet vara relevant men för alla normala situationer är det redovisade värdet precis det som skall jämföras mot riktvärden.
Felmarginalerna och felkällorna i motsvarande mätningssituation (till skillnad från beräknade värden som baseras på trafikflödesdata) är i de flesta fall betydligt större än de som redovisas ovan.
7 RESULTATREDOVISNING
Påverkan av utbyggnaden av kv. Hoppet och kv. Kilen på befintlig bebyggelse kan ses i bullerkartorna (AK118-121). Bebyggelsen och bullerskärmar som planeras i samband med utbyggnaden av kv.Kilen och kv. Hoppet beräknas kunna sänka ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik med upp till 17dBA.
Denna beräkning baseras på att kvarteret Kilen är utbyggt. Kvarteret Kilen bedöms påverka ljudnivå på befintlig bebyggelse. Scenariot med kv. Hoppet och kv. Kilen utbyggt bedöms som ett värsta fallet scenario och en förbättring med upp till 3dB bedöms uppstå på vissa fasader och innergårdar om kv.
Kilen inte är utbyggt.
Bullerkartorna (AK118-121) visar på att befintlig bebyggelse har tillgång till tyst sida (ekvivalenta ljudnivåer lika med eller under 55dBA) om utbyggnad av kv. Hoppet och kv. Kilen har utförts (med skärmar och trafikmängder år 2040).
Nedan redovisas beräkningsresultaten överlagrade på föreslagna planlösningar. I de fall bedömning kräver en sådan redovisning har ljudnivåer både sammanlagt för väg- och spårtrafik angivits, i övrigt whar endast den sammanvägda nivån angivits.
7.1 10-VÅNINGSHUSET
Ljudnivåerna domineras av trafikbuller från E4 och ekvivalenta ljudnivåer från spårtrafiken är under dBA 50 vid denna byggnad. Med indragna balkonger och delvis inglasning samt absorbent i balkongtak bedöms ljudnivåer kunna sänkas med cirka 5 dBA, detta ger att fasadnivåer vid sovrummet i
enrumslägenheten på tionde våningen kan innehålla ≤55dBA.
Även för fyrarumslägenheten (på tionde våningen) fås fasadnivåer vid sovrummet som klarar 55dBA.
För våningar 1-6 beräknas nivåer vid fasad till lika med eller under 50dBA utan speciallösningar på ljudskyddad sida. Våningarna 7-9 beräknas få ljudnivåer på 50-55 dBA vid fasad utan speciallösningar på ljudskyddad sida.
Ekvivalenta ljudnivåer våningsplan 10
Figur 4 Planlösning 10:de våningen, ekvivalenta ljudnivåer 10:de våningen
Maximala ljudnivåer våningsplan 10
Figur 5 Planlösning 10:de våningen, maximala ljudnivåer (från väg- och/eller spårtrafik 2040 med kv. Kilen utbyggt) 10:de våningen
60-75dBA 55-60 dBA
>=55 dBA
Ljudnivåer utanför balkong
Ljudnivåer innanför inglasning
75-80dBA 70-75 dBA
≤70 dBA
Ljudnivåer utanför balkong
Ljudnivåer innanför inglasning
”Ljudskyddad zon”
7.2 MITTENHUSET, EKVIVALENTA LJUDNIVÅER
Ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik, första bostadsvåningsplanet (grön färg ≤55dBA)
Figur 6 Mittenhuset, Ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik (år 2040 med kv.Kilen utbyggt) första bostadsvåningsplanet,planlösningförsta bostadsvåningsplanet
Väg + Spår Spår Väg
60-75dBA 55-60 dBA 50-55 dBA
<50 dBA
Ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik, våning 3-5 (grön färg≤55dBA)
Figur 7 Mittenhuset planlösning våning 3-5 Ekvivalenta ljudnivåer från väg-och spårtrafik (år 2040 med kv.Kilen utbyggt) våning 4-5.
Endast våning 5, 61 dBA
60-75dBA 55-60 dBA 50-55 dBA
<50 dBA Våning 4-5
50-55 dBA
Väg + Spår Spår Väg
Ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik, våning 6 (grön färg≤55dBA)
Figur 8 Mittenhuset, Ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik (år 2040 med kv.Kilen utbyggt) våning 6, planlösning våning 6
60-75dBA 55-60 dBA 50-55 dBA
<50 dBA
Väg + Spår Spår Väg
7.3 MITTENHUSET, MAXIMALA LJUDNIVÅER VÄG- OCH SPÅRTRAFIK
Figur 9 Mittenhuset, Maximala ljudnivåer från trafik (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) första bostadsvåningsplanet, planlösning första bostadsvåningsplanet
75-85dBA 70-75 dBA
≤70 dBA
Vån 2 (1 ej bost) Vån 3 Vån 4-5 Vån 6
Figur 10 Mittenhuset, Maximala ljudnivåer från trafik (år 2040 med kv. Kilen utbyggt) första bostadsvåningsplanet, planlösning första bostadsvåningsplanet
75-85dBA 70-75 dBA
≤70 dBA Vån 7
7.4 VYER MITTENHUSET
Gården väster om mittenhuset beräknas få nivåer under 55dBA ekvivalent nivå och under 70dBA maximala nivåer och klarar därför riktvärden för uteplats. För att klara Sollentunas riktlinjer behöver balkonger på ytorna enligt figur nedan som har över 50 dBA delvis inglasning (ca 50% glasning).
Balkongen på västra sidan av huset kan ses som gemensam uteplats om mindre än trefjärdedelar är inglasad. Ekvivalenta ljudnivåer ligger under 55dBA här och maximala nivåer ligger under 70dBA. Det betyder att riktvärden för uteplats klaras för balkongen utan åtgärd.
Figur 11 Ekvivalenta ljudnivåer mittenhuset ljudskyddad sida (grön färg på marken betyder ljudnivåer på 55- 50dBA)
Figur 12 Maximala nivåer från spårtrafik (år 2040 med kv.Kilen utbyggt) på gården mittenhuset (grön färg under eller lika med 70dBA)
7.5 LOFTGÅNGSHUSET RESULTAT OCH ANALYS
75-85dBA 70-75 dBA
≤70 dBA
Väg + Spår EQ Spår EQ
Väg EQ Väg + Spår MAX
60-75dBA 55-60 dBA 50-55 dBA
<50 dBA Färgskala Ekvivalent ljudnivå ”EQ”
Färgskala Maximal ljudnivå ”MAX”
Lägenheter i loftgångshuset har tillgång till en ljudskyddad sida (södra sidan) med ljudnivåer som beräknas till 54-55dBA vid yttre delen av loftgången på södra sidan och till 51-53dBA på östra sidan (se bild nedanför). Med delvis inglasning kan ljudnivåer under 50dBA uppnås vid fasad för minst hälften av bostadsrummen och därigenom innehålla Sollentuna kommuns bullerriktvärden för ny-och
ombyggnation av bostäder. En tät vägg kanske av glas bör finnas mellan södra delen av loftgångshuset och västra hiss- och trapphus. Vid hiss- och trapphuset uppgår maximala nivåer till 70-75dBA och ekvivalenta nivåer till 50dBA. Detta gör att en uteplats i anslutning till den delen av byggnaden blir möjlig (en åtgärd som inglasning, kan bli aktuell för att sänka maximala nivåer till under 70dBA).
På gården söder om loftgångshuset beräknas ljudnivåer till under 70dBA maximal nivå och under 55dBA ekvivalent nivå på stora delar. Här skulle en gemensam uteplats kunna planeras om man inte har tillgång till sådan inom loftgången.
Figur 13 Ekvivalenta fasadljudnivåer loftgångshuset (år 2040,väg- och spårtrafik)
7.6 HÖGHUSET
Ekvivalenta ljudnivåer våningsplan 11-16, dimensionerande lägenheter (övriga våningsplan utsätts för lägre nivåer). För mera information (se Figur 18).
Figur 14,ekvivalenta ljudnivåer våningsplan 11-16 Maximala ljudnivåer våningsplan 8-16
Figur 15 Maximala ljudnivåer (spårtrafik 2040 med kv. Kilen utbyggt) våningsplan 8-16 (71dBA förekommer på vissa våningsplan men bedöms som inom felmarginalen för 70dBA)
60-75dBA 55-60 dBA
≤55 dBA
”Ljudskyddad zon”
75-90dBA 70-75 dBA
≤70 dBA
Figur 16 Ekvivalenta nivåer höghus från endast spårtrafik
År 2040 med kv. Kilen utbyggt:
Figur 17 Ekvivalenta nivåer höghus från endast spårtrafik (år 2040, med kv. Kilen utbyggt)
Figur 18 Ekvivalenta nivåer höghus från endast vägtrafik (år 2040, med kv. Kilen utbyggt)
7.7 BERÄKNAD PÅVERKAN PÅ BEFINTLIG BEBYGGELSE, SKILLNADSPLOT
