14.21. 14 Dagvattenutredning Detaljplan kv Hoppet Antagande 171219

(1)

2017-12-19

TVÄRBANAN KISTAGRENEN HELENELUND & KVARTERET

HOPPET

Dagvattenutredning

(2)

TVÄRBANAN KISTAGRENEN HELENELUND & KVARTERET HOPPET

Dagvattenutredning

KUND

Sollentuna Kommun

Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen, Projekt Systemhandling Bana

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle

Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel: +46 10 7225000

WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Emma Persson, WSP Samhällsbyggnad, emma.i.persson@wspgroup.se

Ida Enjebo, WSP Samhällsbyggnad, ida.enjebo@wspgroup.se

Karin Sköld, Sollentuna kommun, karin.skold@sollentuna.se

Marie Lasku, Rådighet Kistagrenen, marie.lasku@sl.se

PROJEKT

Tvärbanan Kistagrenen & Kvarteret Hoppet

UPPDRAGSNAMN Hoppet och tvärbana

UPPDRAGSNUMMER 10223050, 10217391

FÖRFATTARE

Ida Enjebo, Michaela Alsmyr & Kristin Larson

DATUM 2017-12-19

ÄNDRINGSDATUM

GRANSKAD AV

Linda Hörnsten & Thomas Ittner GODKÄND AV

Emma Persson

(3)

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 5

1 BAKGRUND OCH SYFTE 7

1.1 PARALLELLA UTREDNINGAR 7

1.2 UNDERLAG 7

2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS

FÖRUTSÄTTNINGAR 8

2.1 OMRÅDESBESKRIVNING – BEFINTLIG OCH PLANERAD

BEBYGGELSE 8

2.2 BEFINTLIGA AVVATTNINGSVÄGAR OCH

AVRINNINGSOMRÅDEN 9

2.3 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER 10

2.4 MARKFÖRORENINGAR 12

2.5 GEOHYDROLOGI 13

2.6 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN 14 2.7 TRAFIKFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS

RIKTLINJER FÖR ANLÄGGNING 14

2.7.1 Projektspecifika krav Tvärbanan Norr Kistagrenen 15

2.8 DIMENSIONERING 15

3 DAGVATTENFLÖDEN TILL LÅGPUNKT UNDER

E4 15

3.1 FLÖDESBERÄKNINGAR 16

3.2 ALLMÄN PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET KVARTERET

HOPPET 17

3.3 OMRÅDEN SOM KOPPLAS OM TILL LÅGPUNKTEN 18

3.4 SÖDRA KILEN 19

3.5 TVÄRBANAN VÄSTER OM E4:AN 20

3.6 KVARTERSMARK INOM PLANOMRÅDET 21

3.7 TOTALT FLÖDE TILL LÅGPUNKTEN I VÄGPORTEN UNDER

E4:AN 21

4 ÖVERSVÄMNINGSRISKER 22

5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 23

5.1 ALLMÄN PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET KVARTERET

HOPPET 24

5.2 KVARTERSMARK INOM PLANOMRÅDET 25

5.3 ALLMÄN PLATSMARK SÖDRA KILEN – AVRINNING MOT

LÅGPUNKT 25

6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 26

6.1 PLANOMRÅDET KVARTERET HOPPET 26

6.1.1 Skelettjordar för fördröjning och rening 26

6.1.2 Torg och bussgata 27

6.1.3 Gångfartsgata i norr 28

(4)

6.1.4 Kvartersmark 28

6.2 SÖDRA KILEN 28

6.3 TVÄRBANAN VÄSTER OM E4:AN 28

6.4 NEDSTRÖMS PUMPSTATIONEN OCH BELASTNING PÅ

RECIPIENTEN 28

7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN

DAGVATTENHANTERING 29

7.1 SAMMANLAGD FÖRDRÖJNINGSKAPACITET ALLMÄN

PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET 30

8 SLUTSATSER 31

9 BEHOV AV VIDARE UTREDNING 32

LITTERATURFÖRTECKNING 33

(5)

SAMMANFATTNING

En dagvattenutredning, för allmän platsmark inom planområdet kvarteret Hop- pet och Tvärbanans Kistagren nordligaste bandel, har genomförts. Exploate- ringsplaner finns även för området söder om planerad spårsträckning, Södra Kilen, varför även det området inkluderats i utredningen.

Utredningen syftar till att beskriva förutsättningarna för dagvattenhanteringen längs spårsträckningen, på allmän platsmark inom planområdet och inom det intilliggande området Södra Kilen samt att föreslå lämpliga åtgärder för att sä- kerställa en miljömässig och robust dagvattenhantering.

I detaljplaneförslaget sluttar all mark mot vägporten under E4:an som också breddas och fördjupas för att inrymma Tvärbanan. Befintligt dagvattennät i området ansluts idag till en ledning längs E4:n som leder dagvattnet norrut och vidare in i Stockholm.

I och med planförslaget hårdgörs stora delar av området vilket medför ökad dagvattenavrinning och minskade infiltrationsmöjligheter. Generellt i området är markförhållandena goda för infiltration på ytor som inte är hårdgjorda.

Grundvattennivån ligger ca 2-4 meter under befintlig marknivå. Fördjupningen av passagen under E4:an påverkar marknivån längs hela sträckan mellan E4:an och järnvägen; marken sänks och får en jämnare lutning. Sänkning av marknivån innebär att grundvattennivån behöver sänkas och pumpning av grundvatten krävs. Konsekvenser av grundvattensänkning beskrivs i PM Grundvatten Helenelund (WSP & Iterio, 2017-04-04).

I en del av utredningsområdet, i närheten av pendeltågsstationen, har kreo- sotföroreningar påträffats i marken vid tidigare markundersökningar (ÅF, 2014). Om inte marken saneras bör infiltration inte ske här men fördröjning av dagvatten i skelettjordar där överskottsvatten leds bort i dräneringsledningar bedöms inte öka risken för spridning av kreosotföroreningarna. Som ytterligare försiktighetsåtgärd kan även en tät matta eller dylikt läggas i botten för att minska risken för transport till grundvattnet.

Beräkningar av befintligt och framtida dagvattenflöde har gjort med rationella metoden med klimatfaktor 1,25. Dagvattenflödet från allmän platsmark i utred- ningsområdet beräknas öka till ungefär det dubbla i och med genomförande av planen; vid 30-årsregn från ca 190 l/s till ca 400 l/s från allmän platsmark inom planområdet och från ca 30 l/s till ca 135 l/s från Södra Kilen. På Kista- sidan av E4:an ökar flödet till vägporten från ca 15 l/s till ca 85 l/s. Totalt be- räknat flöde till lågpunkten, utan fördröjning, är ca 1720 l/s. Från lågpunkten i vägporten krävs pumpning för att avleda dagvattnet vidare. Fortsatt avledning efter dagvattenpump i lågpunkten ingår inte i denna utredning. Dagvattnet kommer dock behöva tas om hand och renas utanför planområdet för att inte öka föroreningsbelastningen från utredningsområdet till recipienten. Vidare utredning krävs för att hitta lämplig plats för nya ledningar och reningsanläggning (t.ex. damm eller större svackdike).

Ytor för samlad öppen dagvattenhantering finns inte inom utredningsområdet.

Ett underjordiskt magasin i bussgatan föreslås för att reducera dimensionerande flöde till pumpstationen med ca 300 l/s (vid 30-årsregn med 20 minuters varaktighet). Ytterligare fördröjning med ca 100 l/s beräknas uppnås inom planområdet och 130 l/s inom Södra Kilen genom att leda dagvatten från ga-

(6)

torna längs E4:an och järnvägen till skelettjordar. Totalt beräknas dimensionerande flöde kunna reduceras till ca 1060 l/s med alla föreslagna fördörjnings- åtgärder. Fördröjning av dagvattenflödet är ett av fokusområdena i Sollentuna kommuns dagvattenpolicy. Användning av skelettjordar och diken för dagvattenhantering bidrar även till att avlägsna föroreningar och bidrar positivt till be- byggelsemiljön vilket också är fokusområden i dagvattenpolicyn.

Parallellt med denna utredning har även en översvämningskartering utförts för framtida markanvändning och höjdsättning. Karteringen syftade till att visa hur stor utbredning en översvämning kan väntas få vid ett 100- respektive 200- årsregn. I översvämningskarteringen har även ledningsnätet modellerats. Di- mensionerande flöde vid ett 30-årsregn, till läget vid pumpstationen, utan för- dröjningsåtgärder inom planområdet beräknades i modellen till 1 770 l/s. Flö- det skiljer sig något från beräknat flöde i denna utredning (1 720 l/s) vilket beror på att de olika beräkningsmetoderna skiljer sig något. Med fördröjning i rörma- gasin under bussgatan beräknades dimensionerade flöde vid pumpstationen till 1 470 l/s. I karteringen inkluderades inte den fördröjning som föreslås inom kvartersmark eller i skelettjordar. Pumpstationen bör klara dagvattenflödet även om skelettjordarna blir igensatta med tiden. Det är också svårt att kon- trollera om magasin inom kvartersmark sköts och finns kvar med tiden.

Det finns flera platser som kommer att översvämmas vid skyfall i Helenelund.

De största och djupaste översvämningsområdena finns i lågpunkterna vid väg- portarna under E4:an och järnvägen. Förutom vid vägportarna finns ett över- svämningsområde vid befintligt villaområde norr om kvarteret Hoppet. Inom planområdenas kvartersmark finns områden som riskerar att bli instängda om inte kvarteren höjdsätts så vattnet kan leta sig ut ytligt från kvarteren. Entré- erna till byggnaderna vid kvarteret Hoppet närmast lågpunkten vid E4:an klarar sig från översvämning förutsatt att pumpstationen fungerar. Översväm- ningen berör dock spåret och ett hus vid Södra Kilen. Där bör höjdsättningen ses över särskilt noga vid projekteringen. Entréerna på byggnaderna bör ligga på en nivå över översvämningsnivån vid regn med återkomsttid minst 100 år.

Utförd översvämningskartering visar att vattennivån kan stiga upp till ca +30,5- 30,9 m vid ett 100-årsregn. Där översvämningen berör spåret kan tåget komma att stå i vatten. Tåget kan åka vidare först efter lågpunkten tömts via pumpstationen. Fullständig redovisning av översvämningskarteringen och ni- våer att förhålla sig till vid projekteringen finns i PM Översvämningskartering i Helenelund (WSP, 2017-12-19).

(7)

1 BAKGRUND OCH SYFTE

WSP har fått i uppdrag av Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting och Sollentuna kommun att göra en dagvattenutredning dels för slutsträckan för Tvärbanan Kistagrenen och dels för allmän platsmark inom planområdet del av kvarteret Hoppet och Tvärbanan norr, Kistagrenen, Sollentuna kommun samt Södra Kilen, som eventuellt ska planläggas framöver. Tillsammans utgör dessa utredningsområdet. Ytterligare en dagvattenutredning har tagits fram av Bjerking för kvartersmark inom kvarteret Hoppet på uppdrag av Sollentuna- hem, ägaren till den aktuella fastigheten.

Dagvattenutredningen syftar till att beskriva förutsättningarna för dagvattenhanteringen längs spårsträckningen, på den allmänna marken inom planom- rådet och inom det intilliggande området Södra Kilen samt att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa en miljömässig och robust dagvattenhantering. Ut- redningen ska ta fram underlag för dimensionering av dagvattensystem och pumpstation i lågpunkten under E4:an. Utredningen kommer att ligga till grund för beslut om inriktning och omfattning av nödvändiga utredningar inför kommande detaljplaneprocesser och projekteringsinsatser.

1.1 PARALLELLA UTREDNINGAR

Parallellt med denna utredning har följande utredningar tagits fram:

Utredning Utförd av På uppdrag av

 Kvartersmark inom planområdet

Kvarteret Hoppet Bjerking Sollentunahem

 Utredning och projektering av om- och nyläggning av dagvattenledningar i och kring utred- ningsområdet (pågår)

Bjerking

Sollentuna Energi och Miljö (SEOM), VA-huvudman i Sollentuna kommun

 Dagvattenhantering nedströms pumpstationen i lågpunkt (pågår)

SEOM & Sollentuna kommun

1.2 UNDERLAG

Som underlag för dagvattenutredningen har följande handlingar använts:

 Grundkarta (2014-10-01)

 Systemhandling Tvärbanans Kistagren (pågående arbete)

 Planritning befintliga ledningar kvarteret Hoppet (2015-11-20, Bjer- king)

 Förslag till detaljplan för del av kvarteret Hoppet och Tvärbanan norr, Kistagrenen (2015-05-07)

 Utformning av allmän platsmark kv Hoppet, granskningshandling (2016-06-20)

 Projekterad VA, utkast (2016-11-22)

 Höjdsättning gator Södra Kilen (2017-03-01)

I referenslistan i slutet av dokumentet presenteras övriga källor.

(8)

2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR

Utredningsområdet avgränsas i huvudsak av E4:an och järnvägen i sydväst respektive nordost. Sydost om kvarteret Hoppet finns obebyggd mark som i utredningen kallas Södra Kilen vilken också inkluderas i utredningsområdet.

Figur 1. Utredningsområdets avgränsningar.

2.1 OMRÅDESBESKRIVNING – BEFINTLIG OCH PLANERAD BEBYGGELSE

I kvarteret Hoppet finns flerfamiljshus med en avskärmad innergård med lek- plats, gräsytor och asfalterade gångbanor. Runt om bostadshusen finns flera gräsytor och på den östra sidan finns en förskola med lekgård. Längs västra kanten av kvarteret återfinns en asfalterad parkeringsplats där byggnation av nya bostadshus med parkering under byggnader och innergård möjliggörs i den nya detaljplanen (Figur 2). Mellan befintlig och ny bebyggelse planeras ett parkstråk som ansluter till befintlig bebyggelse i norr. Söder om kvarteret Hop- pet passerar idag Kistagången med busstrafik i vägporten under E4:an och vidare i vägport under järnvägen vilket gör att Kistagången ligger lågt i förhål- lande till omgivande mark. I Kistagången planeras Tvärbanan med slutstation mellan E4:an och järnvägen. Längs spårvägen dras bussgatan om och ett torg anläggs.

Södra Kilen är idag obebyggd, ej planlagd mark, som enligt Sollentuna kommun kommer planläggas framöver. Bebyggelsen i Södra ska likna den planerade i kvarteret Hoppet med ett genomgående grönt stråk. Gatorna är tänkta att ansluta till torget vilket medför att delar av området kommer slutta ner mot samma lågpunkt som planområdet.

(9)

Figur 2. Idéskiss för planområdet (rödstreckat) och angränsade ”Södra Kilen”

(Sollentuna kommun, 2015).

2.2 BEFINTLIGA AVVATTNINGSVÄGAR OCH AVRINNINGSOMRÅDEN

I Sollentuna kommun är det kommunala bolaget Sollentuna Energi och Miljö (SEOM) VA-huvudman. Kvarteret Hoppet avvattnas idag i dagvattenledningar som ansluts till en D600-ledning längs E4:an (Figur 3). Flödesriktningen i denna ledning är norrut och ca 700 m norr om Kistagången korsar ledningen E4:an. Väster om E4:an slutar ledningen och vattnet rinner ytligt till dagvattendammar väster om E4:an, i Stockholm stad. Det befintliga nätet är hårt belastat och klarar enligt uppgift från SEOM inte att ta emot större flöden än i dagsläget.

SEOM utreder möjligheter för omkoppling och nyläggning av dagvattenledningar pågår. Projekterat lösningsförslag (daterat 2016-11-22) är att delar av området som ansluter till ledningen längs E4:an leds om till lågpunkten i väg- porten under E4:an (i Kistagången).

Även de befintliga dagvattenbrunnar som är placerade i mynningen på östra och västra sidan av vägporten ansluter idag till samma ledning längs E4:an (inom gult och rött område i Figur 3). Ytterligare kvarter öster om järnvägen avvattnas genom utredningsområdet mot E4:an vilket bidrar till överbelast- ningen. Lila, grönt och rött område i Figur 3 avvattnas alltså till samma ledning längs E4:an.

Strax väster om vägporten under järnvägen finns en pumpstation som tillhör Sollentuna kommun, Trafik- och fastighetskontoret. Till pumpen rinner vatten från det blå området i Figur 3. Från pumpen leds dagvattnet till en stenkista med bräddmöjlighet till systemet som ansluter till ledningen längs E4:an (rött område i Figur 3). Det område som i Figur 3 är ofärgat utgör en lokal svacka i terrängen.

(10)

Södra Kilen är obebyggt och har inget utbyggt dagvattennät. Nederbörd infil- trerar men en del av dagvattnet som avrinner från vägen genom området kan nå vändplatsen vid Kistagången vid intensiva regn.

På Kistasidan av E4:an, i Stockholm stad, avvattnas Kistagången från vägpor- ten under E4:an och ca 60 meter västerut mot E4:an, se gult område i Figur 3. På båda sidor om gatan finns stora parkeringsytor som avvattnas åt annat håll. Väster om brytpunkten i Kistagången avvattnas gatan västerut via ett ut- jämningsmagasin i Arne Beurlings torg.

Figur 3. Befintliga dagvattenledningar på allmän mark kring kvarteret Hoppet. Röda cirklar markerar anslutningspunkter till D600-ledning längs E4:an. De färgade fälten markerar antaget ungefärligt avrinningsområde till respektive anslutningspunkt.

2.3 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER

De dagvattendammar som utredningsområdet avvattnas till idag ligger inom Igelbäckens avrinningsområde, Figur 4. Som beskrivet i avsnitt 2.2 planeras dagvattenavledningen förändras och trolig recipient för dagvattnet från utred- ningsområdet blir istället Edsviken. Utredningsområdet ligger också på en grundvattenförekomst; Stockholmsåsen-Silverdal.

Igelbäcken, Edsviken och Stockholmsåsen-Silverdal omfattas av miljökvali- tetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2016 av Vattenmyndig- heten i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). MKN innebär krav för uppnådd status 2021 (Tabell 1). Vatten- förekomster kan få utökad tidsfrist för vissa parametrar ifall det är tekniskt omöjligt eller innebär orimliga kostnader.

(11)

Figur 4. Nuvarande och trolig framtida recipient för dagvatten från utredningsområdet.

Igelbäcken har god ekologisk status och ej god kemisk status. Det är halterna av den industriella föroreningen bromerad difenyleter och tungmetallen kvicksilver som gör att den kemiska statusen inte är god. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition från långväga utsläpp.

I Edsviken är övergödning ett stort problem och åtgärder måste sättas in i hela avrinningsområdet för att minska närsaltsbelastningen till viken. Åtgärderna som krävs för att uppnå god ekologisk status är omfattande, kostsamma och tidskrävande varför tidsfristen föreslås utökas till 2027 för att uppnå god ekologisk status.

Den del av Stockholmsåsen som utredningsområdet ligger på omfattas inte av något vattenskyddsområde. I området har tidigare genomförda miljötekniska undersökningar visat att det finns föroreningar i marken, se avsnitt 2.4.

Figur 5. Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen (SGU, 2015).

Figur 6. Dagvattennät som har utlopp till Edsviken. (SWECO VIAK, 2006)

(12)

Tabell 1. Statusklassning och miljökvalitetsnormer för Edsviken. Kursiv text visar ar- betsmaterial, övrigt fastställdes 2009.

Aktuell status Kvalitetskrav Undantag

Igelbäcken (VISS, 2017, a)

God ekologisk status

God ekologisk

status -

Ej god kemisk status

God kemisk status

Mindre stränga krav:

Bromerade difenyler och kvicksilver och kvicksilverföreningar

Edsviken (VISS, 2017, b)

Dålig ekologisk status

God ekologisk status 2027

God ekologisk status m.a.p. nä- ringsämnen kan inte uppnås till 2021

Ej god kemisk status

God kemisk status

Mindre stränga krav:

Bromerade difenyler och kvicksilver och kvicksilverföreningar

Utökad tidsfrist till 2027:

Antracen och tributyltennföreningar Aktuell status Kvalitetskrav Undantag

Stockholmsåsen- Silverdal

(VISS, 2016)

God kemisk grundvatten- status

-

God kvantitativ grundvatten- status

-

2.4 MARKFÖRORENINGAR

ÅF 2014, har återfunnit förhöjda halter av framför allt aromater C10-C16 och PAH i både jord och grundvatten, i två punkter på västra sidan om järnvägen (punkterna 14AF002 och 14AF003 i Figur 7).

Figur 7. Provtagningspunkter för jord och grundvatten (ÅF, 2014).

(13)

Uppmätta halter i både jord och grundvatten indikerar att förorening kan finnas i fri fas. Halterna i grundvattnet i rören 14ÅF002 och 14ÅF003 är förhöjda och i rör 14ÅF003 indikerar halten medel- och högmolekylära PAH att fri fas kan förekomma. Halterna av PAH och aromater i 14ÅF002 och 14ÅF003 överskri- der godkända nivåer. Dock är halterna generellt inte lika höga som i andra undersökningspunkter på östra sidan om järnvägen dvs. utanför planområdet.

Risken för eventuell spridning av kreosotförorening med grundvattnet i och via Stockholmsåsen och möjlig påverkan till följd av det har tagits i beaktande vid formulering av slutsatser och förslag i denna utredning. Spridning av förore- ning till följ av pumpning av grundvatten beskrivs i PM Grundvatten Helenelund (WSP & Iterio 2017-04-04).

2.5 GEOHYDROLOGI

Kvarteret Hoppet och Södra Kilen ligger i anslutning till Stockholmsåsen. Plan- området ligger enligt SGU inom åsens svallmaterial och Södra Kilen ligger mer direkt på åsen (Figur 8). En närliggande grundvattendelare visar på att grund- vattnets flödesriktning är riktat mot söder.

Figur 8. Utsnitt ur Jordartskarta (vänster) och hydrogeologisk karta (höger) över aktuellt område. Skala och förklaring se www.sgu.se

I geoteknisk utredning från Iterio 2015 (utförd inom systemhandling Tvärbanan Kistagrenen) visas att merparten av jordarterna i undersökningen är genom- släppliga jordarter. Vissa tunnare skikt med finare material finns också men merparten av marken är av svallmaterialkaraktär. Grundvattenytan ligger cirka 2-4 meter under markytan. Den geotekniska undersökningen som gjorts i ett västöstligt stråk, längs med planerat buss- och kommunikationsstråk i Kista- gången tillsammans med en miljöteknisk markundersökning genomförd av ÅF 2014 (se avsnitt 2.4) visar att markmaterialen är genomgående sandiga och består av lager av siltig sand och lerig sand.

Tvärbanans spår planeras gå ca 2-3 m under befintlig marknivå. Grundvatten- nivån inom utredningsområdet varierar mellan ca +30,3 och +30,7. Den planerade torgytan är sluttande med nivåer på ca +30,6 - +31,9 (Iterio, 2016). I lågpunkten under E4:an kommer grundvattennivån sänkas med ca 1,6 m under byggskedet och 1 m i driftskedet vilket kommer påverka grundvattennivån kring pumpen. Påverkansområdet beskrivs i Utvärdering av provpumpning Tvärbanan Kistagrenen (WSP, 2017-01-13).

(14)

2.6 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN

Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun antog i februari 2016 en ny dagvattenpolicy. Policyn gäller hela kommunens geografiska område och består av fem fokusområden:

Minska konsekvenserna vid översvämning

Mark höjdsätts så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn. Ytliga flödesvägar anläggs för att minska konsekvenserna vid extrema flöden.

Bevara en naturlig vattenbalans

Avser grundvattenbildning samt omsättning och flöden i sjöar och vattendrag.

Bortledning av dagvatten begränsas genom att genomsläppliga ytor anläggs så att dagvattnet kan infiltrera lokalt.

Minska mängden föroreningar

Genom lokala lösningar för infiltration och rening samt goda materialval be- gränsas föroreningarna i dagvattnet vid källan. Föroreningar avskiljs från dag- vattnet innan det når recipienten.

Utjämna dagvattenflöden

För att uppnå en jämnare belastning på dagvattensystemet reduceras och för- dröjs dagvattenflödet inom kommunägd och statlig mark så väl som privat mark.

Berika bebyggelsemiljön

Dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljö ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv.

2.7 TRAFIKFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS RIKTLINJER FÖR ANLÄGGNING

Enligt Trafikförvaltningen i Stockholms läns landstings riktlinjer för anläggning ska Trafikverkets skrift TK Avvattning (TDOK 2014:0045) följas avseende krav på utformning, material, utförande och kontroll av markförlagda trummor och rörledningar. Vidare ska rörledningar dimensioneras enligt funktionskrav redo- visade i Svenskt Vattens publikation P90 och Trafikverkets publikation MB 310 (TDOK 2014:0051) (Trafikförvaltningen, 2015, a).

”Avvattningssystem ska dimensioneras för vattenföring med minst 50 års åter- komsttid, trummor och diken i urban mark ska dimensioneras med 10 års åter- komsttid.

Markanläggningar och avvattningssystem ska vidmakthållas, utvecklas, bygg- gas och underhållas på ett sätt som säkerställer förutsättningarna för att:

 Begränsa spridda saltmängder och förhindra påverkan av salt på vattenförekomster.

 Omhänderta dagvatten, fördröja det och rena det efter behov.

 Vidta åtgärder för att minska risker och skador av utsläpp av skad- liga ämnen vid olyckor och spill.

 Verka för att vandringshinder inte skapas i vattendrag samt att be- fintliga hinder undanröjs.”

(15)

2.7.1 Projektspecifika krav Tvärbanan Norr Kistagrenen

För Tvärbanans Kistagren har en del projektspecifika krav tagits fram. De krav som ställs på avvattningen är att:

 Lösningar som kräver ytavloppsbrunnar och avvattning på lagerpallar ska undvikas

 Längs- och tvärfall ska nyttjas

 Resulterande fall ska vara minst 1 % med maximalt 50 m mellan brun-

 Gaturäler i stadsmiljö skall avvattnas genom att borrhål i rillan och där nar anslutas till spårbrunn som monteras på c/c ca 30m. Spårbrunnen an- sluts till stadens dagvattenledning

De dokument som är styrande för projektering av avvattning och dränering för järnvägsområdet är Trafikverkets publikationer TK Avvattning (TDOK 2014:0045) och MB 310 (TDOK 2014:0051) (Trafikförvaltningen, 2015, b).

2.8 DIMENSIONERING

För det aktuella utredningsområdet har, i enlighet med Svenskt Vattens re- kommendationer för centrumområde i P110, 30 års återkomsttid valts som dimensionerande för dämning i ledningsnätet till markyta. Utöver flöde vid 30- årsregn redovisas även beräknat flöde vid 10 och 100 års återkomsttid.

3 DAGVATTENFLÖDEN TILL LÅGPUNKT UNDER E4

Inom utredningen har områden som kommer avledas till lågpunkten under E4:an identifierats, se Figur 9. De olika delområdena beskrivs i kommande avsnitt.

Figur 9. Delområden från vilka dagvattenflödet beräknats.

(16)

3.1 FLÖDESBERÄKNINGAR

Vid beräkning av dimensionerande dagvattenflöde användes rationella metoden

𝑄 = 𝐴 ∙ 𝜑 ∙ 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝑘

där 𝑄 är flödet [l/s], 𝐴 är avrinningsområdets area [ha], 𝜑 är avrinningskoeffi- cienten, 𝑖(𝑡𝑟) är dimensionerande nederbördsinensitet [l/s,ha] där 𝑡_𝑟 är regnets varaktighet och 𝑘 är en klimatfaktor (Svenskt Vatten, 2016). Dagvattenflöden beräknades för 10-, 30- och 100 års återkomsttid på nederbörden. För centru- mområden rekommenderar Svenskt vatten (P110) att nya dagvattensystem dimensioneras för återkomsttid 10 år vid fylld ledning, 30 år för trycklinje i mar- knivå och för återkomsttid större än 100 år med avseende på marköversväm- ning med skador på byggnader. Flöde för planerad markanvändning beräkna- des med klimatfaktor 1,25. Inom och längs Tvärbanans spårkorridor är all mark hårdgjord varför beräkningsmetoden enligt MB310 inte är lämplig längs denna sträcka. Magasinsvolym beräknades enligt Svenskt Vattens publikation P110

𝑉_{𝑚𝑎𝑔𝑎𝑠𝑖𝑛} = 0,06 ∙ ⌊𝑖(𝑡_𝑟) ∙ 𝑡_𝑟− 𝐾 ∙ 𝑡_{𝑟𝑖𝑛𝑛}+𝐾²∙ 𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛

𝑖(𝑡_𝑟) ⌋ där

𝑉_{𝑚𝑎𝑔𝑎𝑠𝑖𝑛}= Magasinvolym [m³]

𝑖(𝑡_𝑟) = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s,ha]

𝑡_𝑟 = regnets varaktighet [min]

𝐾 = avtappning från magasinet [l/s]

𝑡_{𝑟𝑖𝑛𝑛} = rinntid [min].

Dagvattenflödet till lågpunkten under E4:an beräknades förutom i denna utredning även i den hydrauliska beräkningsmodellen MIKE Urban. I modellen byggdes det planerade dagvattenledningsnät upp som en del i arbetet med översvämningskarteringen, se beskrivning av dimensionering och höjdsätt- ning mm. i PM Översvämningskartering Helenelund (WSP, 2017-12-19). Be- räkningen i MIKE Urban resulterade i maxflöde vid lågpunkten vid ett 30-års- regn på 1 770 l/s utan strypning nedströms modellerat fördröjningsmagasinet i bussgatan och 1 470 l/s med strypning av fördröjningsmagasinet. Utan strypning når hela flödet lågpunkten vid vägporten vid E4:an utan att dagvattnet uppehålls i magasinet. Med strypning tillåts endast ett mindre flöde lämna magasinet. Dagvatten däms då tillfälligt upp i magasinet och fördröjs vilket medför att flödet till lågpunkten blir mindre. Dimensionerade varaktighet i modellen var 10-20 minuter. För vidare förklaring av modellen, skillnader i förutsättningar och beräkningsmetod mellan MIKE Urbanmodellen och de beräkningar som redovisas i denna utredning se avsnitt 7.1 och PM Översvämningskartering Helenelund (WSP, 2017-12-19).

(17)

3.2 ALLMÄN PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET KVARTERET HOPPET

I beräkningar av dagvattenflöden har avrinning från ytor på allmän platsmark inkluderats, se Figur 10 och Tabell 2. Den stora flödesförändringen mellan befintlig och framtida situation beror på att stora delar av de befintliga grönytorna hårdgörs i och med det nya torget med bussgata och spårvägshållplats. Den nya höjdsättningen i området gör att det mesta av dagvattnet kommer samlas i vägporten under E4:an där det blir en lokal lågpunkt. Visst flöde kan på ytan rinna mot den befintliga vägporten under järnvägen på grund av en mindre höjdrygg i östra kanten av torget.

Figur 10. Grönt område visar allmän platsmark inom planområdet samt ytor längs järn- vägen och E4:an som avrinner till planområdet. Grått område visar kvartersmark.

Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden från allmän platsmark inom planområdet Kvar- teret Hoppet

Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt

Hårdgjort 0,6 0,8 0,5 115 165 250

Grönytor 1 0,1 0,1 15 25 30

Summa 1,6 0,37 0,6 130 190 280

Nytt

Gator 0,4 0,8 0,3 85 130 195

Torg 0,25 0,7 0,2 55 75 115

Bussgata 0,1 0,8 0,1 25 40 55

GC-vägar 0,2 0,8 0,15 40 55 85

Spårväg 0,25 0,8 0,2 60 85 125

Grönytor 0,4 0,1 0,05 15 20 25

Summa 1,6 0,62 1,0 280 400 600

Volymbehov för fördröjningsmagasin beror på tillåtet utflöde. Beräknat för ett nederbördstillfälle med 30 års återkomsttid för framtida bebyggelseutformning erfordras ca 70 m³ för att fördröja till befintligt flöde.

(18)

3.3 OMRÅDEN SOM KOPPLAS OM TILL LÅGPUNKTEN

Utredning/projektering av omkoppling av delar av befintligt dagvattenlednings- nät har utförts av Bjerking på uppdrag av SEOM (utkast daterat 2016-11-22).

Syftet med omkopplingen är att avlasta den D600-ledning som idag avleder dagvatten från utredningsområdet. I detta avsnitt presenteras flöden beräk- nade från Bjerkings kartering av aktuella områden. Omfattningen av dessa områden visas i Figur 11. Beräknat flöde redovisas i Tabell 3 och Tabell 4.

Figur 11. Omkopplingsområden identifierade av Bjerking.

Tabell 3. Beräknat dagvattenflöde från omkopplingsområdet Eriksbergsskolan Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt

Tak 0,27 0,9 0,24 60 80 120

Hårdgjort 1,05 0,8 0,84 190 275 410

Grus 0,21 0,2 0,04 10 15 20

Grönyta 0,38 0,1 0,04 10 10 20

Summa 1,91 0,61 1,16 250 370 570

Tabell 4. Beräknat dagvattenflöde från omkopplingsområdet öster om järnvägen Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt

Tak 0,17 0,9 0,15 35 50 75

Hårdgjort 0,60 0,8 0,48 110 160 235

Grönyta 0,99 0,1 0,10 25 30 50

Summa 1,76 0,42 0,73 170 240 360

(19)

3.4 SÖDRA KILEN

Beräkningar av flöden från allmän platsmark till lågpunkten under E4:an baseras på gatuutformning och profiler daterade 170301. Området Södra Kilen avgränsas i nordväst av gränsen för detaljplanen för kvarteret Hoppet, se omfattning i Figur 12. Beräknade flöden som presenteras i Tabell 5. Från allmän platsmark blir flödet vid 10-årsregn ca 95 l/s.

Figur 12. Blå ytor visar allmän platsmark som inkluderats vid beräkning för Södra Kilen.

Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden från Södra Kilen.

Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt

Grönt 0,17 0,1 0,02 5 5 10

Grus 0,22 0,2 0,04 10 15 20

Väg 0,04 0,8 0,04 10 10 15

Summa 0,43 0,22 0,10 25 30 45

Nytt

Gata 0,19 0,8 0,15 45 65 95

Parkering 0,06 0,7 0,05 15 20 30

GC-väg 0,18 0,7 0,12 35 50 75

Summa 0,43 0,74 0,32 95 135 200

Volymsbehov för fördröjningsmagasin beror på tillåtet utflöde. Beräknat för ett nederbördstillfälle med 30 års återkomsttid för framtida gatuutformning erfordras ca 60 m³ för att fördröja till befintligt flöde.

(20)

3.5 TVÄRBANAN VÄSTER OM E4:AN

Vid öppningen på befintlig vägport finns två dagvattenbrunnar som samlar dagvatten från bussgata och gc-väg. När gatan sänks för att göra plats för spårvägen flyttas ytvattendelaren i gatan ca 30 meter västerut vilket medför att en något större yta kommer ha ytavrinning mot lågpunkt under E4:an, se Figur 13. Sänkningen medför en flödesökning från 15 l/s till 85 l/s för 30-års- regn. På båda sidor om bussgatan på Kistasidan finns stora parkeringsytor som inte avvattnas mot vägporten under E4:an.

Figur 13. Gul yta visar del av Tvärbanan väster om E4:an som avrinner mot lågpunkten.

Tabell 6. Beräknade dagvattenflöden från Kistasidan av E4:an Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt

Grönt 0,11 0,1 0,01 3 4 5

Väg 0,04 0,8 0,03 7 11 15

Summa 0,15 0,27 0,04 10 15 20

Nytt

Spårväg 0,12 0,8 0,08 30 45 65

GC-väg 0,18 0,8 0,12 30 40 60

Summa 0,23 0,8 0,18 60 85 125

(21)

3.6 KVARTERSMARK INOM PLANOMRÅDET

På uppdrag av Sollentunahem har Bjerking tagit fram en dagvattenutredning för kvartersmark inom Hoppet 1, reviderad 2017-03-31. I Sollentunahems utredning konstateras att exploateringen inom kvarteret medför en flödesökning vid 10-årsregn med ca 90 l/s, från 250 till 340 l/s, se Tabell 7. För att hantera ökat flöde som exploatering innebär har magasinsvolym på 54 m³ beräknats krävas inom kvarteret.

Tabell 7. Beräknade dagvattenflöden från kvartersmark inom planområdet Area

[ha] φ Ared

[ha]

Q 10-års- regn [l/s]

Q 30-års- regn [l/s]

Q 100-års- regn [l/s]

Befintligt 2,1 0,54 1,14 250 360* 535*

Nytt 2,1 0,64 1,37 340 490* 730*

* I Bjerkings utredning av endast flöde vid 10-årsregn beräknats. Här redovisas flöden för 30- och 100-årsregn där skalfaktor multiplicerats med 10-årsflödet. Faktor30=1,44, Faktor100=2,14

3.7 TOTALT FLÖDE TILL LÅGPUNKTEN I VÄGPORTEN UNDER E4:AN

I avsnitt 3.2-6 presenteras beräknade dagvattenflöden från de olika delområ- den som planeras anslutas till lågpunkten i vägporten under E4:an. I Tabell 8 presenteras en sammanställning av dessa flöden. Beräknat totalt flöde till låg- punkten, innan eventuell fördröjning, är 1720 l/s vid ett 30-årsregn.

Tabell 8. Beräknat dagvattenflöde innan eventuella fördröjningsåtgärder för de olika delområdena som har planerad avrinning till lågpunkten i vägporten under E4:an

Delområde

Flöde 10- årsregn

[l/s]

Planområdet Kvarteret Hop- pet

Allmän plats-

mark 280 400 600

Kvartersmark* 340* 490* 730*

Kista 60 85 125

Omkopplade områden

Eriksbergs-

skolan 250 370 570

Öster om järn-

vägen 170 240 360

Södra Kilen Allmän plats-

mark 95 135 200

Totalt 1195 1720 2585

* I Bjerkings utredning av endast flöde vid 10-årsregn beräknats. Här redovisas flöden för 30- och 100-årsregn där skalfaktor multiplicerats med 10-årsflödet. Faktor30=1,44, Faktor100=2,14

(22)

4 ÖVERSVÄMNINGSRISKER

DHI utförde 2015 en översvämningskartering för Sollentuna kommun. Karte- ringen visar maximal vattennivå där det väntas bli översvämning vid 100-års- regn vid befintliga markförhållanden (Figur 14). Karteringen visade fem över- svämningsområden i anslutning till utredningsområdet.

- Norr om kvarteret Hoppet intill villaområdet vid Ljungvägen - Vägporten under E4:an

- Vägporten under järnvägen

- Parkeringsytan inom planområdet Hoppet - Södra delen av Södra Kilen intill E4:an.

Gemensamt för alla översvämningsområden är att de utgör lågpunkter i ter- rängen. Vattendjupet är störst vid vägporten under järnvägen och vid villaom- rådet norr om kvarteret Hoppet.

Figur 14. Översvämningskartering vid 100-årsregn vid befintliga förhållanden, utförd av DHI.

I och med planerad ombyggnad förändras höjdsättningen och markanvänd- ningen i området vilket påverkar avrinningssituationen. WSP har utfört en ny översvämningskartering baserad på planerad exploatering av området, d.v.s.

efter utbyggnad av Tvärbanan, kvarteret Hoppet och Södra Kilen. Beskrivning av karteringen redovisas i PM Översvämningskartering i Helenelund (WSP, 2017-12-19). Områden som riskerar översvämmas redovisas i Figur 15.

(23)

Figur 15. Områden som riskerar att översvämmas vid skyfall (Fall 2 för regn med åter- komsttid 100 år och varaktighet 20 minuter).

5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN

Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades med schablonhalter från StormTac web (version 2017.1.1) för aktuella markanvändningsområden.

Föroreningsmängden per år beräknades för årsvolymen dagvatten som baseras på en nederbörd på 636 mm/år. Årsvolymen dagvatten multiplicerades sedan med föroreningshalten för varje markanvändningsområde. De teoretiska föroreningshalterna jämfördes också med förslag till riktvärden (Riktvärdesgruppen, 2009). Dessa riktvärden avser fem olika typer av dagvatten;

 1M mindre recipient, direktutsläpp Mindre sjöar, vattendrag, havsvikar

 2M mindre recipient, ej direktutsläpp

 1S större recipient, direktutsläpp Större sjöar och hav

 2S större recipient, ej direktutsläpp

 3VU förbindelsepunkt, ej direktutsläpp Verksamhetsutövare

Riktvärdena avser årsmedelvärden och visas i Tabell 9. För dagvattenutsläpp till Edsviken och Igelbäcken är riktvärde 2M mest lämpligt. I Tabell 10 och Ta- bell 11 redovisas totala masstransporten per år av föroreningar före och efter planerad exploatering för kvarteret Hoppet och Södra Kilen.

(24)

Tabell 9. Riktvärden för halter av förorenande ämnen i dagvatten (Riktvärdesgruppen, 2009).

1M 2M 1S 2S 3VU

Fosfor (P) mg/l 0,16 0,175 0,2 0,25 0,25

Kväve (N) mg/l 2 2,5 2,5 3 3,5

Bly (Pb) µg/l 8 10 10 15 15

Koppar (Cu) µg/l 18 30 30 40 40

Zink (Zn) µg/l 75 90 90 125 150

Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5

Krom (Cr) µg/l 10 15 15 25 25

Nickel (Ni) µg/l 15 30 20 30 30

Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l 40 60 50 75 100

Olja mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 1

Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Recipienten Edsviken är kraftigt påverkad av övergödning och miljögifter problem och åtgärder måste sättas in i hela avrinningsområdet för att minska när- saltsbelastningen. Det är därför inte lämpligt att försämra kvaliteten på det dagvatten som når viken genom större belastning av förorenande ämnen. För dagvattenutsläpp till Edsviken krävs reningsåtgärder för att avlägsna förore- ningar så nära källan som möjligt.

5.1 ALLMÄN PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET KVARTERET HOPPET

I kvarteret Hoppet användes schablonerna lokalgata med kantsten, gång- och cykelväg, gräsyta, torg och banvall (StormTac har ingen schablon för enbart spårväg). Det planerande parkstråket mellan befintlig och ny bebyggelse inkluderades inte i beräkningar då detta tagits med i beräkningar i Sollentuna- hems dagvattenutredning för kvartersmark. Masstransport per år ökar för alla studerade föroreningar om ingen rening sker (Tabell 10). Förändringen i kon- centration är inte lika stor som för masstransporten och för några ämnen sker en minskning. Inget av de studerade ämnena överstiger riktvärde typ 2M.

Genom att dagvatten från Lummervägen och Eriksbergsvägen leds till skelettjordar (se avsnitt 6.1.1) för fördröjning och rening uppnås viss rening, dock inte tillräcklig för att motverka hela ökningen som exploatering innebär, se Tabell 10. För att få ner föroreningsbelastningen till befintliga mängder krävs ytterligare rening nedströms pumpstationen.

(25)

Tabell 10. Beräknade föroreningsmängder i dagvatten från allmän platsmark i kvarteret Hoppet.

[kg/år] Nuläge Framtida utan rening

Efter rening skelettjordar*

Efter rening svackdike**

P 0,65 0,83 0,75 0,52

N 6,8 12 11 6,4

Pb 0,033 0,051 0,040 0,012

Cu 0,11 0,16 0,13 0,044

Zn 0,21 0,35 0,28 0,10

Cd 0,001 0,002 0,001 0,0005

Cr 0,013 0,027 0,024 0,009

Ni 0,009 0,019 0,017 0,009

Hg 0,00024 0,00033 0,00029 0,00024

SS 160 230 174 52

olja 1,5 2,5 2,1 0,3

PAH 0,001 0,003 0,002 0,001

BaP 0,00003 0,0001 0,00009 0,00004

* Skelettjordar längs Lummervägen och Eriksbergsvägen

** Exempel på öppen, trög dagvattenhantering nedströms pumpstationen

5.2 KVARTERSMARK INOM PLANOMRÅDET

På uppdrag av Sollentunahem har Bjerking tagit fram en dagvattenutredning för kvartersmark planområdet (Bjerking, 2017-03-31). Detta avsnitt är en sammanfattning av föroreningsrelaterade resultat och slutsatser i nämnd utredning.

Genomförda föroreningsberäkningar visade att beräknad föroreningshalt inte överstiger riktvärde för utsläpp till recipienten (riktvärde 2M). Belastningen av bly, olja, suspenderade ämnen och benso(a)pyren (BaP) minskar pga. att par- keringsytorna inom området försvinner. Efter exploateringen visar beräkningar en ökning av näringsämnen i dagvattnet.

För att minska zinkutsläpp föreslås att zinkfria tak används. Då recipienten inte uppnår god ekologisk och kemisk status poängteras att rening av dagvattnet är önskvärt.

5.3 ALLMÄN PLATSMARK SÖDRA KILEN – AVRINNING MOT LÅGPUNKT

I föroreningsberäkningarna för Södra Kilen inkluderades samma ytor som för flödesberäkningen, se avsnitt 3.4. Schablonhalter för lokalgata med kantsten och gc-väg användes. Masstransport per år ökar för alla studerade ämnen (Tabell 11). Inget av de studerade ämnena överskrider föreslagna riktvärde för recipienttyp 2M. Genom att leda dagvattnet till skelettjordar uppnås god re- ningseffekt. För att få ner föroreningsbelastningen till befintliga mängder krävs ytterligare rening nedströms pumpstationen.

(26)

Tabell 11. Beräknade föroreningsmängder i dagvatten från allmänna ytor i Södra Ki- len som avrinner till lågpunkten under E4:an.

[kg/år] Nuläge Framtida utan rening

Efter rening skelettjordar

Efter rening svackdike*

P 0,076 0,36 0,23 0,16

N 1,9 3,9 2,1 1,3

Pb 0,0046 0,02 0,005 0,002

Cu 0,016 0,065 0,020 0,007

Zn 0,04 0,13 0,04 0,01

Cd 0,0001 0,0006 0,0002 0,0001

Cr 0,0010 0,0081 0,0024 0,0010

Ni 0,0011 0,0056 0,0025 0,0013

Hg 0,00003 0,0002 0,0001 0,00008

SS 28 92 18 6

olja 0,13 0,97 0,24 0,04

PAH 0,0010 0,0004 0,0002 0,0001

BaP 0,000007 0,00002 0,000009 0,000003

* Exempel på öppen, trög dagvattenhantering nedströms pumpstationen

6 FÖRSLAG TILL

DAGVATTENHANTERING

6.1 PLANOMRÅDET KVARTERET HOPPET

Planområdet kan klassas som instängt med stor översvämningsrisk i och med läget mellan E4:an och järnvägen och på grund av att avrinningen sker mot en lokal lågpunkt. Befintliga utlopp för dagvatten från området har inte kapacitet att ta emot ytterligare dagvatten och anslutningen ska upphöra och ersättas.

På allmän platsmark är i stort sett all mark hårdgjord i den nya planen. Höjd- sättningen planeras så att gator och torg lutar ner mot vägporten under E4:an.

I vägporten återfinns en lokal lågpunkt från vilken dagvattnet måste pumpas.

Denna utredning omfattar dagvattenhantering fram till pumpstationen. Det är viktigt att installationer tillhörande pumpanläggningen placeras över högsta dämningsnivå vid skyfall.

En permanent grundvattensänkning kommer att utföras vid lågpunkten vid vägporten under E4:an (avsnitt 2.5). Grundvattensänkningen bedöms inte på- verka förslagen på dagvattenhantering. Dräneringsvattnet föreslås pumpas via en separat pumpstation så det skiljs från dagvattnet. Beräknade flöden i denna rapport och i översvämningskarteringen inkluderar alltså inte dräne- ringsvatten.

6.1.1 Skelettjordar för fördröjning och rening

Längs gatorna utmed järnväg och E4:an; Eriksbergsvägen och Lummervägen, planeras trädplanteringar i skelettjordar, se Figur 16. Om dagvattnet leds till skelettjordarna kan de utgöra ett fördröjningsmagasin. Där infiltration inte är möjligt eller lämplig p.g.a. förekomst av markföroreningar anläggs en dräne- ringsledning i botten. Vid beräkning av magasinskapacitet i skelettjordar i

(27)

utflöde ur varje magasin till 4 l/s vilket motsvarar flödeskapaciteten i en plast- ledning med diameter 110 mm och 2 ‰ lutning.

För att fördröja flödet från Lummervägen och Eriksbergsvägen till 4 l/s vardera behövs 55 m³ magasinsvolym för respektive gata, vilket med ovan beskrivna förutsättningar för skelettjordar ger en total skelettjordsyta på 275 m² per gata.

Projekterad yta skelettjord i granskningshandling för utformning av allmän platsmark kv Hoppet (2016-06-20) är ca 450 m² i Lummervägen och ca 400 m² i Eriksbergvägen. Projekterad yta med skelettjord är därmed tillräcklig för att fördröja dagvattnet från gatorna.

Figur 16. Gröna områden visar möjliga stråk med skelettjordar längs Eriksbergsvägen, Lummervägen och i Södra Kilen. Ljusblå linje markerar ungefärligt läge på föreslaget rörmagasin i bussgatan.

6.1.1.1 Föroreningar längs Eriksbergsvägen

I ett område längs järnvägen har markföroreningar påträffats i tidigare genom- förda miljötekniska markundersökningar, se avsnitt 2.4. Om området inte saneras bör skelettjordar förses med dränering. Som ytterligare försiktighetsåt- gärd kan även en tät matta eller dylikt läggas i botten för att minska risken för transport till grundvattnet.

6.1.2 Torg och bussgata

I torget är skelettjordar inte lämpligt för fördröjning av dagvattnet på grund av att grundvattenytan hamnar nära markytan efter att passagen under E4:an sänkts. Istället föreslås ett rörmagasin under bussgatan, dimension 1600 mm, som totalt kan magasinera ca 240 m³, se Figur 16. Ett sådant magasin medför en flödesminskning för dimensionerande flöde till pumpstationen (30-årsregn med 20 minuters varaktighet) på ca 300 l/s. Magasinets placering och storlek baseras på en bedömning av hur stort magasin som ryms i gatan utifrån ett ledningssamordningsperspektiv (WSP, 2017). Magasinet avtappas via själv- fallsledning mot dagvattenledningsnätet och vidare mot pumpstationen vid vägporten vid E4:an. Magasinet beskrivs ytterligare i PM Översvämningskar- tering i Helenelund (WSP, 2017-08-14). Dagvatten som i dagsläget avvattnas

(28)

till lågpunkten vid vägporten under järnvägen leds efter ombyggnation till magasinet under bussgatan och därefter vidare mot pumpstationen vid vägporten under E4:an.

6.1.3 Gångfartsgata i norr

Mellan kvarteret Hoppet och befintlig skola och fotbollsplan planeras en ny gata. För att fördröja flödet från den gatan till motsvarande befintligt flöde vid ett 30-årsregn (från ca 25 till ca 3 l/s) krävs en magasinsvolym på 18 m³. Detta motsvarar t.ex. skelettjordar med en total yta på 75 m² för samma förutsätt- ningar som i avsnitt 6.1.1.

6.1.4 Kvartersmark

I Sollentunahems dagvattenutredning för kvartersmark (Bjerking, 2017-03-31) föreslås att erforderlig magasinsvolym, 54 m³ anläggs i form av underjordiska kassettmagasin alternativt täta underjordiska magasin. Utredningen bedömer att den reningen som sker i fördröjningsanläggningen är tillräcklig för att inte öka belastningen på Edsviken.

6.2 SÖDRA KILEN

Skelettjordar upptar ca 18 % av gaturummet längs Lummervägen enligt granskningshandling för utformning av allmän platsmark kv Hoppet (2016-06- 20). Om samma andel av gaturummet i Södra Kilen används för skelettjordar erhålls en skelettjordsyta på ca 780 m². Med beräkningsförutsättningar enligt avsnitt 6.1 ger detta en tillgänglig fördröjningsvolym på ca 155 m³ viket kan fördröja dagvattenflödet vid 30-årsregn från aktuella gator till en avtappning på 5 l/s.

6.3 TVÄRBANAN VÄSTER OM E4:AN

I denna utredning ingår inte planering av dagvattenåtgärder för tvärbanan väs- ter om E4:an. För att fördröja dagvattenflödet vid 30-årsregn till befintligt flöde erfordras ca 45 m³ i magasinsvolym. Hantering av dagvatten från Kista hanteras i en separat utredning. Eventuellt byggs en separat pumpstationen för dagvatten som genereras på andra sidan kommungränsen på Kistasidan som till- hör Stockholm stad.

6.4 NEDSTRÖMS PUMPSTATIONEN OCH BELASTNING PÅ RECIPIENTEN

Utredning av dagvattenlösningar nedströms pumpstationen ingår inte i denna utredning. Resultaten visar dock att det finns ett behov av ytterligare dagvat- tenrening nedströms pumpstationen innan dagvattnet leds till recipient. Dag- vattnet renas till en viss del inom planområdet men för att inte öka förorenings- belastningen från utredningsområdet föreslås att ett ytterligare reningssteg byggs. Reningssteget är viktigt för att minimera föroreningsbelastningen på den slutliga recipienten så att planen inte förhindrar att miljökvalitetsnormen kan uppnås. En generell beskrivning på hur stor en öppen dagvattenlösning behöver vara schablonmässigt för att rena dagvattnet från beskrivs i detta avsnitt. Två exempel på dagvattenlösningar beskrivs, en dagvattendamm och ett svackdike. Två fall beskrivs som skiljer sig med avseende på hur stor del av

(29)

dagvattnet som renas. Fall 1: Yta som krävs för att ta hand om dagvattnet från utredningområdet (ca 2,7 ha som inte inkluderar dagvatten som kommer från Kistasidan väster om E4:an och från övriga områden som också avvattnas mot pumpstationen som t.ex. skolan). Fall 2: Hela ytan (ca 4,6 ha reducerad yta exkl. dagvatten som kommer från Kistasidan väster om E4:an) som avvattnas till pumpstationen. Fall 2 kan tillämpas om det finns yta tillgänglig så allt dagvatten som avvattnas mot pumpstationen kan renas. Med allt dagvatten avses alltså även områdena utanför utredningsområdet vilket ger en förbättrad dag- vattenrening jämfört med befintliga förhållanden.

Vid dimensioneringen av dagvattenanläggningen bör en mer detaljerad utredning och beräkning utföras för att säkerställa erforderlig rening. I exemplen nedan har inte föregående reningssteg beaktats.

Storleken på en damm för rening av dagvatten brukar ansättas som 150 m² vattenyta/hareducerad, dock är allt inom intervallet 70-800 m² vattenyta/hareducerad

möjligt (StormTac, 2017). För utredningsområdet (fall 1) innebär detta en vattenyta som är ca 400 m², möjligt intervallet är 190-2 150 m². För hela pumpens tillrinningsområde (fall 2) innebär detta en vattenyta som är ca 690 m², möjligt intervallet är 320-3 665 m²

Storleken på ett svackdike för rening av dagvatten brukar ansättas som ca 4- 12 % av tillrinningsområdets reducerade yta (StormTac, 2017). För utred- ningsområdet (fall 1) innebär det ett svackdike som är ca 1075-3230 m². För hela pumpens tillrinningsområde (fall 2) innebär detta en vattenyta som är ca 1830-5 500 m².

Om ett ytterligare reningssteg anläggs bedöms det finnas goda möjligheter att inte påverka recipientens status. En slutlig bedömning bör göras i senare skede när reningsanläggningens läge och slutlig recipient utreds och redovisas.

7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING

Dagvattenproblematiken i utredningsområdet är komplex. Redan i dagsläget finns vissa problem med översvämningar vid intensiv nederbörd på grund av överbelastat dagvattennät. När nya gator och torg anläggs inom utrednings- området ökar dagvattenflödet från allmän platsmark till ungefär det dubbla.

Idag avvattnas utredningsområdet till en D600-ledning längs E4:an. SEOM planerar att göra förändringar i ledningsnätet som innebär att utredningsom- rådet och ytterligare ytor i dess närhet kopplas bort från denna ledning. Med det aktuella planförslaget och dragningen av Tvärbanan kommer dagvattnet rinna mot vägporten som sammanbinder Kista och Helenelund.

För att avleda vatten från utredningsområdet krävs pumpning. Fortsatt dagvattenhantering nedströms pumpstationen utreds av Sollentuna kommun och SEOM. Med avseende på dagvattnets reningsbehov är öppna lösningar önsk- värt för att planområdets påverkan på recipientens vattenkvalitet ska minime- ras.

Genom att utforma allmän platsmark med skelettjordar dit dagvatten leds bidrar dagvattenhanteringen till fyra av de fem fokusområden som definieras i Sollentuna kommuns dagvattenpolicy:

(30)

 Genom att möjliggöra infiltration bidrar man till att bevara en naturlig vattenbalans

 I skelettjordar sker rening av dagvattnet vilket bidrar till att minska mängden föroreningar som når recipienten

 Fördröjningen som uppnås bidrar till att utjämna dagvattenflödet

 Dagvattnet används för bevattning av planteringar vilket bidrar till att berika bebyggelsemiljön.

Det femte fokusområdet är att genom planering och höjdsättning av mark minska konsekvenserna vid översvämning. Regntillfällen med mer nederbörd än vad pumpstationen är dimensionerad för kommer resulterar i att marken översvämmas. Hur stort område som påverkas beror på regnets intensitet och varaktighet. Att bygga inom ett område med översvämningsrisk medför en risk för skador på bebyggelse.

7.1 SAMMANLAGD FÖRDRÖJNINGSKAPACITET ALLMÄN PLATSMARK INOM PLANOMRÅDET

Om fördröjningsåtgärder genomförs enligt beskrivning i avsnitt 6 kan dimensionerande flöde vid 30-årsregn 1720 l/s (Tabell 8) fördröjas till ca 1060 l/s, se Tabell 12.

Tabell 12. Beräknat flöde vid 30-årsregn efter föreslagna fördröjningsåtgärder

Delområde Föreslagen

fördröjning

Flöde 30-års- regn efter för-

dröjning [l/s]

Planområdet Kvarteret Hop- pet

Allmän platsmark

Skelettjordar längs

gator 300

Kvarters- mark

Underjordiskt maga-

sin* 360**

Kista - 85

Omkopplade områden

Eriksbergs-

skolan - 370

Öster om

järnvägen - 240

Södra Kilen Allmän

platsmark Skelettjordar 5

Totalt 1360

Gemensam fördröjning i D1600-rörmagasin -300

Totalt 1060

* Förslag enligt Utredning utförd av Bjerking på uppdrag av Sollentunahem (Bjerking, 2017-03-31)

** I Bjerking, 2017-03-31 har magasinsvolym beräknats för 10-årsregn. Flödet 360 l/s är beräknat befintligt flöde vid 30-årsregn (se avsnitt 3.6).

I översvämningskarteringen har inte den fördröjande effekten som skelettjordar och magasinet inom kvarteret Hoppets kvartersmark inkluderats. I över- svämningskarteringen blir flödet utan fördröjning, 1 770 l/s, och med fördröj- ning i rörmagasin under bussgatan, 1 470 l/s. Att skelettjordar och magasine- net inom kvartersmarken inte inkluderats beror på att de är svåra att modellera vid skyfall och funktionen är svår att garantera med tiden. Dimensionerande

(31)

flöde beräknat i modellen utan fördröjning (1770 l/s) skiljer sig något från resultat beräknat med rationella metoden (1720 l/s) vilket beror på att olika be- räkningsmetoder använts. Den hydrauliska modellen (MIKE Urban) beskriver dynamiken i ledningsnätet och använder en annan beräkningsmetod som he- ter tid-areametoden. Avrinningsområdena till ledningsnätet kan också skilja sig något mellan beräkningarna. Skillnaden i flöde är dock liten (se vidare i avsnitt 3.1 och PM Översvämningskartering i Helenelund (WSP, 2017-12-19)).

8 SLUTSATSER

Planerna inom utredningsområdet innebär att dagvattensystemet kommer behöva byggas om. I och med SEOM:s planerade förändring av befintligt ledningsnät avlastas befintlig D600-ledning längs E4:an. Dagvatten från både allmän platsmark och kvartersmark inom planområdet samt de områ- den som planeras kopplas om från D600-ledningen längs E4:an leds istället om till lågpunkten i under E4:an. Det innebär att ett stort dagvattenflöde kommer ledas till lågpunkten och därifrån pumpas vidare. För att minimera flödet till lågpunkten, uppnå rening av dagvattnet och för att uppnå en robust dagvattenhantering krävs att flödesutjämnings- och reningsåtgärder utförs inom utredningsområdet. Fördröjning och rening av dagvatten inom allmän platsmark både i detaljplaneområdet och i Södra Kilen föreslås ske i skelettjordar.

Skelettjordarna har förutom att de fördröjer dagvattnet också en renande effekt. Samlad fördröjning föreslås i form av ett rörmagasin i bussgatan mellan spårvägen och torget. Dagvatten leds till magasinet från allmän platsmark, kvartersmark, Södra Kilen och området öster om järnvägen.

Pumpstationen bör dimensioneras för att klara att ta hand om flödet som når pumpstationen vid ett 30-årsregn för att säkerställa att inte vatten dämmer upp i marknivå. Totalt flöde som når pumpstationen vid ett 30-årsregn utan fördröj- ning är ca 1720-1770 l/s beroende på beräkningsmetod. Med fördröjning i rör- magasin i torget uppskattas flödet istället bli ca 1470 l/s enligt utförd översväm- ningskartering (WSP, 2017-12-19). Översvämningskarteringen bygger på en hydraulisk modell av ledningsnätet och tar inte hänsyn till den flödesutjämning som sker i skelettjordar och i magasinet inom kvarteret Hoppets kvartersmark (se även avsnitt 7.1). Om skelettjordarnas och magasinet inne på kvartersmar- kens fördröjande effekt inkluderas uppskattas dimensionerande flöde kunna reduceras till 1060 l/s. Vilket flöde pumpstationen ska dimensioneras för beror på vilken säkerhetsnivå som bedöms vara rimlig att uppnå i området. I denna utredning rekommenderas att pumpstationen bör klara minst dimensionerande flöde som kommer till lågpunkten även om skelettjordarna blir igensatta och magasinet på kvartersmark tas ur bruk.

Nedströms pumpstationen bedöms ett ytterligare reningssteg krävas för att inte öka föroreningsmängderna ut från utredningsområdet. Rening kan ske i t.ex. en dagvattendamm eller i ett större svackdike. Om ett ytterligare reningssteg anläggs bedöms det finnas goda möjligheter att inte påverka recipientens status. En slutlig bedömning bör göras i senare skede när reningsanläggning- ens läge och slutlig recipient utreds och redovisas.

Översvämningskarteringen visar att det blir översvämning i lågpunkterna under E4:an och under järnvägen vid extremregn (100-årsregn och 200-års- regn). Översvämningen breder ut sig över spåret, torget och vägen. Hänsyn

(32)

måste tas till översvämningsriskerna vid höjdsättning av entréer, spår och per- ronger. Viktiga tekniska anläggningar måste ligga ovanför översvämningsni- vån.

9 BEHOV AV VIDARE UTREDNING

Utredning av dagvattenlösning nedströms pumpstationen är en förutsättning för en fungerande dagvattenhantering för planområdet.

(33)

LITTERATURFÖRTECKNING

Bjerking, 2017-03-31. Dagvattenutredning Kv Hoppet, Svalgången - Sollentuna kommun, Sollentuna: Sollentunahem.

Iterio, 2016. PM Grundvatten - Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen, Stockholm: Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen.

Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret - Stockholms läns landsting.

SGU, 2015. Kartvisaren. [Online]

Available at: http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin- sv.html?zoom=665478.946182,6587330.514853,670697.849613,6591431.5 54305

[Använd 27 novemnber 2015].

Sollentuna kommun, 2015. Planbeskrivning - Förslag till detaljplan för kvarteret Hoppet och del av Tvärbanan Norr, Helenelund. Sollentuna:

Sollentuna kommun.

StormTac, 2017. Webapplikation, beräkningsverktyg för våt damm och våtmark. Stockholm: StormTac.

SWECO VIAK, 2006. Avrinningsområden till Edsviken. Stockholm: SWECO.

Svenskt Vatten, 2016. P110 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Stockholm: Svenskt Vatten.

Trafikförvaltningen, 2015, a. Riktlinjer Anläggning, Dok. id SL-S-409746.

Stockholm: Stockholms läns landsting.

Trafikförvaltningen, 2015, b. Projektspecifika krav Tvärbanan Norr Kistagrenen. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Trafikverket, 2014, a. Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB310 (TDOK 2014:0051), u.o.: Trafikverket.

Trafikverket, 2014, b. Trafikverkets tekniska krav för avvattning - TK Avvattning (TDOK 2014:0045). u.o.:Trafikverket.

VISS, 2016. Stockholmsåsen-Silverdal. [Online]

Available at:

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE658928-162282 [Använd 15 december 2015].

VISS, 2017, a. Igelbäcken. [Online]

Available at:

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE658818-162065 VISS, 2017, b. Edsviken. [Online]

Available at:

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE659024-162417 [Använd 20 november 2015].

WSP & Iterio, 2017-04-04. PM Grundvatten, Stockholm: Trafikförvaltningen Stocholms läns ländsting.

(34)

WSP & Iterio, 2017. PM Grundvatten Helenelund, Stockholm: Program Tvärbanan Kista- och Solnagrenen.

WSP, 2017-01-13. Utvärdering av provpumpning Tvärbanan Kistagrenen, Stockholm: WSP.

WSP, 2017-12-19. PM Översvämningskartering i Helenelund, Gävle: WSP.

WSP, 2017. Mailkontakt med ledningssamordnare för Tvärbanan Kistagrenen, Ghassan Numan (WSP). Stockholm: Trafikförvaltningen.

ÅF, 2014. Miljötekniska markundersökningar av deponierna vid Hoppet 1, Hyresgästen 3-4 och Kv. Hållplatsen (Helenelund), Sollentuna: Sollentuna kommun.

(35)

(36)

VI ÄR WSP

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & In- dustri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare.