Enheten för utländska medborgare – CSN
- Prövar rätten till svenskt studiestöd för personer som inte är svenska medborgare.
- Prövningen görs enligt nationella bestämmelser och EG-rättsliga bestämmelser införlivade i svensk lag.
- Ca 18 700 ansökningar per år (2006). Av dessa beviljas ca 15 200 och ca 980 av dessa på EG- rättsliga bestämmelser (1612/68, PUR).
EU-inträde, förändring av regelverket
- Innan EU-inträdet –relativt okomplicerat för CSN att veta vilka regler som gällde samt hur dessa ska
tillämpas. Det som framgick av studiestödslagen var det man fick rätta sig efter.
- Detta förändrades efter EU-inträdet. Studiemedel är en social förmån.
- I Sverige, som enda land i Norden är studiehjälp en familjeförmån. Dessa ska samordnas enligt
förordning 1408/71.
Förordning 1612/68
- Förordning 1612/68: Huvudsakliga rättsakten i CSN:s prövning
- Reglerar rättigheterna för migrerande arbetstagare och deras familjer. Dessa personkategorier ska
under vissa förutsättningar ”jämställas med svenska medborgare”gällande studiestöd.
- Gäller direkt i medlemsstaterna, förbjudet att i lag eller föreskrift tolka den.
- Det som gäller är istället förordningen samt EG- domstolens tolkningar av den.
Exempel - arbetstagarbegreppet
Vad är en arbetstagare?
- Förordning 1612/68 säger inte mycket om hur begreppet definieras. Utifrån förordningen finns därför inte mycket vägledning för att kunna göra en faktisk prövning av huruvida en person är arbetstagare.
- Domstolen har definierat arbetstagare som: ”… en person i värdlandet under en viss tid mot ersättning utför arbete åt en annan person under dennes ledning. Arbetet får dock inte ha varit i så liten omfattning att det endast är att
betraktas som rent marginellt.”
Exempel - arbetstagarbegreppet
- Vag definition för CSN att luta sig på. Vilka arbeten räknas? När är ett arbete marginellt? Hur lång
tidsperiod måste man arbeta och i vilken omfattning?
- Vägledning finns att finna i EG-domstolens domslut.
Där kan begrepp ibland, men inte alltid, bli tydligare och mer hanterbara. Vad gäller exempelvis
begreppet arbetstagare har utifrån ett flertal domslut bland annat följande kunnat utläsas:
-Krav kan inte ställas på att en EU-medborgare som är
arbetstagare har
uppehållstillstånd (Sala C- 85/96). (Mindre aktuell efter direktiv 2004/38).
-Arbetet måste ha utförts i
Sverige, arbetstagaren behöver dock inte bo i Sverige (Meeusen C-337/97).
-Arbete för internationella organisationer räknas som
arbete (Ecthernaach & Moriz C- 389/87 & C-390/87).
-2 ½ månads arbete kan vara tillräckligt för att räknas som arbetstagare (Ninni-Orasche C- 413/01).
-Avlönad praktik ses som arbete enligt EG-rätten (Bernini C-3/90).
Exempel domslut - arbetstagare
- Med hjälp av dessa och andra domslut är det lättare för CSN att veta vilka gränser som ska dras i prövningen av 1612/68.
- Domslut gällande 1612/68 har även hjälpt oss med definitioner av vem som är familjemedlem, när någon är ”beroende av
arbetstagaren för sin försörjning”, när någon är ”ofrivilligt arbetslös”.
- Nyttiga definitioner kan även finnas i domar som inte rör sociala förmåner. Tolkningar av EG-rättsliga begrepp kan återfinnas inom domslut inom helt andra områden än studiestöd. Kan vara domslut gällande visering av tredjelandsmedborgare,
arbetsrättsliga frågor etc.
- Därför viktigt för CSN att bevaka domstolens löpande arbete.
EG-domslut, vägledande för
CSN:s prövning
- CSN bevakar ständigt domstolens arbete för att få vägledning. Domslut granskas, sammanfattas och dess eventuella konsekvenser för studiestödet
skrivs ned och sammanställs. Ett system har byggts upp där olika definitioner kopplas till domslut och är lätt tillgängligt i det löpande arbetet. I dag har CSN kännedom om totalt 25 domslut som direkt påverkar rätten till studiestöd, främst gällande Förordning
1612/68.
Bevakning av domstolens arbete
EG-direktiv
- Även andra delar av EG-rätten påverkar rätten till studiestöd. Den senaste tvåårsperioden har CSN varit tvunget att förändra sitt regelverk med hänsyn till att dessa direktiv har införts på gemenskapsnivå, samtliga reglerar rätten till studiestöd:
- Direktiv 2004/38 ”Rörlighetsdirektivet”
- Direktiv 2003/109 ”Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare”
- Direktiv 2005/71 ”Gästforskaredirektivet”
Nya direktiv på gång
- Nya direktiv som är på gång, okänt i vilken utsträckning de kommer att påverka rätten till studiestöd:
- Två direktiv om arbetskraftsinvandring från tredjeland
- Direktiv om säsongsarbetare från tredjeland
- Direktiv om tredjelandsmedborgare med avlönad praktik
- Direktiv om personer från tredjeland utstationerade i EU.
- Det är således en avsevärd skillnad från tiden då
varje regeländring utfördes av Sverige på egen hand och hur det fungerar idag. CSN måste ständigt ha ögonen på vad som inträffar på gemenskapsnivån vad gäller nya rättsakter samt EG-domslut. Det är dock svårt att få en fullständig överblick och man kan bli överraskad trots att man aktivt bevakar utvecklingen på gemenskapsnivån. Exempel Associeringsavtalet EG –Turkiet.
EG-rätt och studiestöd - CSN
EG-rätt och studiestöd - CSN
- CSN har stor hjälp av att konsultera experter på Migrationsverket i arbetet med den EG-rättsliga prövningen.
- CSN arbetar tillsammans med de övriga nordiska länderna inom ramen för ASIN (Arbetsgruppen för studiestöd i Norden) med detta.
- Ett informationsutbyte har byggts upp där ett land som upptäcker exempelvis en EG-dom relevant för studiestöd, granskar denna samt informerar övriga medlemmar.
- Samarbetet är värdefullt då myndigheterna på egen hand löper större risk att missa relevant utveckling på gemenskapsnivå och därmed även risken för att händelser som den med
Assoceringsavtalet upprepas.
- CSN hoppas därför att detta samarbete kvarstår och även stärks och utvecklas.
