nidac)Fmte besttmningstabell(huvudsakligen till tjttnst fbr yngre entomo10ger)

De nordiska arterna till koleoptersl五

ktet Bagous(Curculio‐

nidac)Fmte besttmningstabell

(huvudsakligen till tjttnst fbr yngre entomo10ger) Av NILS BRUCE

Vid Ⅱ lina mingiriga undersё kningar av vitarna pi St. Alvaret p1 01and

erhё lls ett ganska stOrt material av slaktet Bα

_9ο

us i ratt varierande foriner

―一 till viss grad fё rvinande― 一 dl i litteraturen nistan alla arter betecknades

son■

sillsynta eller n■ ycket sallsynta,och till de senare hё rde,solll jag antOg, en art som ti11 60 0/O ingick i materialet.

Som hjilp vid bestimningen hade jab・ till en bё rjan den ■ ldre och fё

r―

農ldrade litteratur,son■ framgir av litteraturfё rteckningen. Dessutonl fё relig Neresheilners ochヽ ヽ ア agners》 Kritische Vorstudien zu einer inonographischen Revision der Gattung BagOus》 , Col. Centralblatt 1929--30, B. 4, H. 5--6.

Fё rst pi sista tiden av lnina undersё kningar tillkOm V.Hansens utomordent―

liga omarbetning av(〕 urculionidae i ^》 Danmarks Fauna》 , 1965, vilken han var si vinlig att shnda Π lig. DirigenOnl klarnade mycket, men iven den

innehё ll ett par oriktigheter,sison■ betriffande sII♭

carirlα

ι IIs och ι θ m′ θ

sオ :υ

ι

ls.

Oriktigheter tillika med svirigheten att tyda beskrivningar i den ildre litteraturen gjOrde,att jag inte kon■ till nigra sakra resultat i flera fall. Jag vinde nlig dirfё r till vira fyra museer,lliksinuseuln,lnuseerna i Uppsala, Lund och Gё teborg, salllt till Kё penhan■ ns Zool. Ⅳ【 useulll f6r att fa rikligt material av alla arter samt om mё jligt typer.Alla museerna gick mig be―

redvilligt ti11 11lё

tes llled hela deras material och,dir si fanns,ocksi typcr.

Frin HumbOldtmuseeti Berlin erhё lljag Herbsts typer.

Jag ar fё rpliktad att framfё ra ett vё

rdsal■

lt tack till herrar Chefer fё r de nimnda museerna;till fil.lic. Lars Hedstrё

n■

i Uppsala och fil.dr. Bengt_

01of Landin i Lund ett sirskilt tack fё r anskaffande av artetiketter och xeroxkopior av Gyllenhals,Bohemans och Thonlsons originalbeskrivningar,

五 ven Herbsts och Neresheilner¨ ヽヽ ア agners,och till bigge liksonl till Dr. phil.

Sven Gisle Larsson vid Kё

penhamns

ル〔 useunl, fё r virdefulla upplysningar och sporrande uppmuntran i en vidlyftig kOrrespondens.Till Dr.Hieke vid Humboldtinuseet ett varmt tack fё r upprepade sindningar av typcr.Till slut vill jag iven har tacka lnin kara hustru fё r vardefull hj■ lp sivil i filtet son■

vid nlikroskoparbetet och tidsё dande arbete vid Lirarh6gskolan fё r fotogra―

feringo Slutligen far jag hjartligt tacka fil.lic.Per lnge Persson,RiksIIluseunl, f6r hjalp lned fё rsandelser.

Min avsikt Π led dessa museilin var frin bё ttan att fi lllitt eget material

ratt bestimt och som tack ritta eventuella felbestimningar i det linade

E″

′

0″Or rs/″

クs,〃

,一

`,7968

1229]

230 NILS BRUCE

materialet,vilket ocksi var av nё den.L71en genOn■ museilninnens uttalanden, att de hoppades fi se resultat av sin nledverkan,kinner jag lllig nu tyvirr

fё

rpliktad att offentliggё ra lllina rё n. Jag miste skriva ryυ arr, ty Vid Πlin

hё

ga ilder iniste redan fё rarbetet,olllinOntering av djur och gentialprepara―

tioner,bli hё gst besvarligt pi grund av fysiska brister;och hjirnans receptivi‐

tet,sirskilt i nlinnesvag,ar icke densall■ ina sonl ett tiotal ir tillbaka.Dirfё r mi lisarna ёverse lned brister i utformningen.

Icke desto nlindre hade jag ё nskat inedtaga alla europeiska arter, di jag har pl kann, att Junk― Schenklings synonynlik kanske kraver en historisk orientering fё r omtolkning. Likasi hade det varit ytterst vardefullt att pre―

sentera fotobilder av alla arter som hjilp vid den Π lindre skolades bestilll‐

ningsarbete.

De flesta penisfotona,som tack vare ёverdirektё r Bror Tunblads vilvilja togos pi Statens ヽ ZaxtskyddSanstalt, _■ ro tydliga och bra, men som de togs i olika omgingar,har tyvarr prOpOrtionerna mellan lateral― och ventralbild i nigra fall inte blivit riktiga.I de fall dar jag icke haft tillrackligt material

fё

r bigge ligena eller ventralbilden varit fё r otydlig har jag tillfOgat teck―

nad bild.

Orll ll」

ρθ ^rnα

De frin Uppsala erhillna G ylle n h als k a sannolika typerna av Iビ

^1■

^οsus,

7口 f口:οs口s, I口

ι ο sus och rafarθ nfas, ehuru utan typetiketter, 益 ro utinirkta representanter fё r arterna och fullt ^ё verenssthnllnande med respektive be‐

skrivningar, varfё r de bё ra kunna isittas typ― eller lektotypetiketter. ――

till JttιLIJ`nι

口

^s―

typ vill jag lninnas att jag utinarkte ett ex.hllaterialet av I“ ι

“

―

rθ

llfIIs bestir av:huvudart fyra honor samt》 var.b》 l hane och tre honor.― 一

sarskilt rLIι

“

IOsus―

typen utlnarker sig genom att den i monografierna upp‐

tagna karaktiren》 starkare upphё jda lnellanrum pi tackvingarna》

(till Skill‐

nad frin t.ex.brθ υ is och′

rビ

ι )pl detta ex.upptrider som grova isar, si att onl alla exemplar av arten vore lika karakteristiska,vore den lltt att skilja frin varje annan art oavsett ё vriga karaktarer. Exemplaret ar en hOna.― 一 Till

7′

ι arosus_typ bё r anvindas honan,di hanen ar nagot sё nderspringd genOm

浦

len den tt stucken pi.一 Betriffande rfr200SuS tycks jag ej ha gjOrt nigOn anteckning.

Boheinans typer finns p■

Rikslnuseum. ´ Llla irO fё rsedda med typ‐

etikett。

一一 P口

rlcι

ご

cο

rrfs,ett honex.frin 》Lipsiae》 ,ar kanske inte si alldeles karakteristisk. Jag har tydligen lutat nigOt it corlignθ

rlsゴ

s som artbestinl―

ning, di jag har en liten anteckning dttrom, Inen sedan bestalnt Π lig fё r ρIInCffCOrrfs. __ c口 rftts, ett hon‐ ex., har undersё kts av Dieckmann, sonl anser den varaご ゴ grypι 口 s,vilken ocksi ingir son■ typ i materialet och ir ett han― ex.med patria ^》 German (?)SaVOni lnont.》 Carι

us‐

ex.har breda strior pi tickvingarna med tydlig punktering, men hirom senare. Ett par andra ex.med typ‐ och paratypetikett ir′ rfr Dej.llled patria》 Parisii Chevr.》 Den

verkligaノrff ir ju Herbsts art llled patria Tyskland. I sjalva verket aro de biggeノ rfr_ex.sII♭ Carfnα fas.

T h orl■

s ons huvudsamling llled typer fanns ju i Berlinmuseet(nyligen iterbё rdad till Lund).Pren i fё rstone erhё ll jag ett par arter frin Lund;den ena i 5 exemplar benimnd fθ

rnρ Orα

ris och med underetikett rongiι α rsfs lned

fyndort Lomma.Di jag fё rst lingt senare fick se den verkliga rο

^ngfι

α

^rsご

s,tog

Eπ

ι ο

,“

ο

` 7's

ノ ′ σ

8θ

″

3-4,1968

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET BAGOUS 231

jag fё

rst fё

r givet,att dessa Lonllna― exemplar vore den verkliga lο ngffarsお

_,

fast de visade sig icke alls stilnlna llled Thomsons beskrivning.Daron■ senare vid artbeskrivningarna。 __Den andra arten var dビ

_Jα

_{ι αι 口} s Thoms.Fё rsta ex.i raden bar etiketten dJ:α ι αι as, men detta ar en cHrι

tts―

ご

igII」

ρι IIs; de ё vriga diremot voro diJα ι αオ IIs lned olika fyndorter.

Sederlnera erhё ll jag frin Humboldtlnuseet TholllsOnS typer av lο ngifarsis

och ごご

Jα

ι αι

“

s. RIed lο rlgffarsls fё rhiller det sig si, att typen (ett hOn_ex。

)

saknar alla tarser, si att dar ingen ledning till arten gives. NIig fё refaller djuret vara en curfLIs― ごご ^glyρ fas. Det ir gentemot paratypen mycket klull■ ― pigare,med tjockare ben och inera parallell,medan paratypen,ett hon― ex.,ar

ett sll■

idigt djur llled tilllligen linga gracila ben och stor inskjutande vinkel mellan halsskё ld och tickvingar, och detta ex. stinllner ockstt helt lned Thomsons beskrivning. ル 16jligen har under tidernas lopp ett utbyte skett med typ― ex.― 一 Vad dfraι αι us betriffar ar typen alldeles lik de exemplar frin Lund jag tidigare erhillit.ヽ len vid f6retagen genitalpreparation av en hane visade sig penis sakna det utskott pi dorsalsidan,som den bort ha,antingen det nu fё rolyckats vid preparationen eller konllnit att sitta tillsmetat n■ ot huvudorganet och darfё r ir osynligt.Exemplaret ir si fullstindigt ё verens―

sthΠ

llnande lned Lund― Inaterialet,att de lniste tillhё ra sanlllla art.

Fё regivna H e r b s ts typexemplar frin Humboldtlnuseet aro cOrrigncnsis, ノ

^rご

ι Och ι θ

nlρ

θ

sι

ビ υ

IIS。

一一 Den f6rstnimnda arten utgё res av 4 honexemplar.

Det fё rsta ex.har aukt.― etiketten 》 Hbt.》 samt ytterligare en etikett(Craこ こ ご

:_

cans Boh.(?)Sec.SChilsky)oCh patriaetikett Germania,det andra》 Pisa Dahl 54489D.longitarsis(?)Pins》 ,det nista med samma etikett》 54490》 och det fjttrde med》 ilnmundus 54480,B.claudicans Bhm。 _(?)Pacsia》 .Frigetecknen inom parentes innebir, att orden f6r nlig varit otydbara. Alla dessa fyra exemplar aro verkliga cο

:Jignθ

nsis.Det ё vriga materialet utgjordes av ett ex.

grabrfrostris,(N.ochヽ ヽ ア .siger,att inan numera inte vet,vad Herbsts grabrご

^_

rosfrfs var fё r nigot), 2 sIIbcarinaras och tvi r口 ι口Jθnfas.一 一 Det enda fё re―

konllnande′

ril‐

eX.五 r ett honex.med patria 》 Austria Banat 80567》 .Exenl―

plaret ir en cο

:ど

ピ

grlθ

nsis_hona.Di Herbst har Tyskland som patria fё rノ

riち

kan detta ex.tydligen inte vara typen.ヽ len vad Herbstsノ

rff ar fё

r art kan vara ovisst,di han i beskrivningen bl.a.siger》 die Schienenbeine...Π lit einigen steifen Borsten am innern Rande》 ,vilkettyder pi cο ″

ignθ

nsis,eftersom′ rff har tydliga ι

dflα

θ r.― ―

Tθ

mpθ

sffυ

IIs.Detta ar nu en art son■ ,av synonymerna att

dё

ma,villat minga funderingar.Pi senare tid har av dessa synonymer ut―

sё

ndrats cz″ α

Iビnα

ご Seidl,som gOd art.Av de ё vriga synes anlprfarlIIs ThOms.

vara synonym med cz″

arinα

ピ _,conυ θ χ 060JJis Boh.diremot mё jligen med den nya arten s′

0♭

θ

rgゴ

.Att aven anguslurIIs Thoms. kom att sti sonl synonym,

ar lite fё

rvinande,di den tydligen ir synonyn■ lned rolt9ビ ι arsis Thoms.,lnen det torde bero pa att inan inte fitt helt klart fё r sig hur ι ′

nlρ

θ

sffυ

“

S Sig ut, vilket Ocksi framgir av typmaterialet.Detta bestir av:typexenlplaret stucket pi silverstift genon■ tunn kartong och denna i sin tur llled vanlig insektnll genolll starkare kartong. Benen aro indragna under kroppen och svira att seo Exemplaret ar en hOna med patriaetikett 》 Germania》 och namnetikett

ι θ

nlρ

θ

Sffυ

“

s IIbt.med ilderdomlig stil.Detta och preparationsmetoden torde kunna tyda pl att det ar den verkliga typen,ehuru Herbsts beskrivning kan tyda pi vilken art som helst. Av de ё vriga exemplaren (alla med patria Germania)likna lned nigon tvekan fem typen,de tre 6vriga ha utseende av

S′

δ

bθ rgビ

, med lingre ben Och linb・ a smala tarser nled smal tredje led, icke

Eη′ο″ο

7 rsプ

″ク^8θ ″ 3-4,プ θ68

232 NILS BRUCE

bredare an andra leden. LIItthinda finns en mellanforn■ mellan ι θ mpθ

sffυ

“

^s

OCh S′ σ

bθ rク

J.Darpi tyda de fem nigot tvivelaktiga exemplaren i materialet.

Ont rllα

オ θ

riα

″ θ ι

s bθ slt`ノ

ノ θ

rliθ

オο Chノ θ

lbθ

Sfdmrlingar

、

^{7id fё}rsё

k till bestimning av Bα _θο

^ttS―

arterna bё r man ju helst ha ett ej

antfё r litet lnaterial fё r att fi ett begrepp onl vad n■ onografierna mena llled det ena eller andra uttrycket, vilket kan fё rstis, olll man har flera former

att rё

ra sig med fё r morfologiska jimfё relser.Men framfё r allt giller det

dock att ha oskadade, vil monterade och i synnerhet vil rengjorda djur.

B“

_{9ο us―}

arterna ha den ollgenheten att ofta vara ё verdragna med slanl‐

artade imnen sison■ lera eller kalkgyttja,varigenoln sirskilt thckvingarnas punktstrior bli nler eller lllindre fyllda och sival dessas styrka soln deras pullktering blir otydlig, vilket kan villa felbestinlningar. Neresheilner och ヽヽ ragner siger i Col. Centralblatt B. 6, H. I, s. 259: 》 NIassgebend fiir die Erkennung der Art ist neben dθ

^{r slθ}

^ι

s IIPichι fgθ rl Gθ

sa■

lιttαbiι

us l(sparrat av

fё

rf.)etc.・ ・ Besonderer｀ 西ア ert ist hier auf den Besitz von reinen,sauber und exakt priparierten Exemplare zu legen.》

I en stor grupp exemplar under namnet ノ

^riι

frin ett museuln, bestod nlaterialet av 8 exemplarノ ril, 46 εοど ″ ^gnθ nsfs och l ご

:Jα

ι αι 口 s. Hur kan nu detta konlnla sig?Jo i beskrivningarna sigs,att halsskё lden ar lnyCket starkt kornigt punkterad,att tickvingarna i spetsen aro nigOt glappande, samt att franltibierna pl insidan iro fё rsedda med nigra tinder. Nagra av dessa

kartlkthrer eller flera tillsan■ man fbrekonll■ o オ ピ

JI sIJIlθ

s hos cOご ご

:grlθnsis―

exenlplaren.I allll■ inhet har cο

^JJ:θnθ

rlsis ganska starkt punkterad halsskё

ld.

Tillkonllner si att de ha kraftiga borst pi tibierna, sonl genoln salnman―

klibbning kan tydas son■ tinder,螢 ro redan tvi avノ r:IS karaktirer tillfinnan‐

des. Fё rekomnler si ocksi, som fallet var n■ ed flera exemplar, att tick―

vingarna glappa, ar feluppfattningen fё rstielig. Om det i beskrivningen av ノrit hetat,att halsskё lden ar myCket starkt punkterad i ο

rθgθ

lbllndnα dsar, och att endast honan har glappande tickvingar(detta dock angivet i IIansens senare edition),OCh att tibierna skall ha tydliga tander(ej bOrst),att San■ ^tliga karaktarer skall fё religga, och att ′ ril dessutom har betydligt lingre tick‐

vingar, si borde felbestimning ha undvikits. Dieckmann fran■ hiller i sin

n■

onografi, att ノ

^rご

ι Ar den enda europeiska art lned glappande tickvingar.

Hos ett flertal arter kan detta dock individuellt fё rekomnla, sisolll hOS

corrfgnθ

nsご

s brθ υ :s och ご

:9Jyρ

ι 口

s. I cθJJignθ nsis―

lidan frin sanllna museum

fё

rekon■ 2 exemplarノ

^rfι

.Alltsi tolkade som corrfク

rlθnS:S・

Ⅳ dgrα α nnlar■ 11:r19rtr Om υピ

ssa l・rlrα

■ι θ

risfごA・

α hο s arι θ rna Ocrl ο

rsα

tt ι

frr

ノ θ

Jbθ Srdalllご

rlgar

bご rlοα

IIItt Herbst och nο

αLIIο

sIIs Gyll.

Dessa bagge arter iro litt igenkinnliga frin alla 6vriga nOrdiska genon■

sill storlek och robusta form,i kombination n■ ed den sirdeles kraftiga tuber―

keln pi 7:de n■ enanrunllnet; binο

d“

IIIs ar skild frin nο α口 rosas genon■ en

l Just det ja En tvillingmOr igenkinner litt sirdra.・ cn hos sina barn, dir en frimling inte kan finna nagon olikhet. Pi samlna sitt igenklinner dcn skolade entolllologen ellcr spccialisten redan av llabitusbilden en art och far sill ltppfattning endast verifierad genom detaligranSkning Det finnes naturligtvis undantagsfall, dir tva arters variationsvidd sa

lllrnlar dem till varandra,att genitalpreparation maste tillgripas.

〃″ιO〃?Oι

rsプ

″σ

8,″

3-`,Iθ δ8

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET

^BAGOI.IS

233 lika kraftig tuberkel aven pi 5:te mellanrunllnet,Av den f6rstnamnda fё

re―

koΠ llner exemplar under 4,5 Π

lll■

.,Inen di har IIlan tuberklerna att lita till.

Hos nο α

ttlο

sus fё rekollliner att p1 5:te mellanruminet finnes en vit flack pi tuberkelns plats, genonl fargen skenbart svagt upphё jd.I ett museilnaterial satt 8 exemplar(med en dylik flack)under etikett ilο αι IIosus 6verst och en undre etikett b:nο

d“:“

s.Ⅳ

Iё

jligen ha de i sarl■ lingen suttit felplacerade under binο ごノロ s och vid uttagning fё r salldning isatt denna namnetikett. ヽア

id fё

r sakerhets skull fё retagen genitalpreparation visade sig exemplaren vara nOdロ ^ー rosus. 、 lan far alltsi icke lita narra sig att hinf6ra exemplar med denna karaktir frarntradande till binο α

“

:“s.

α

rgごrracθ

us Gyll.

Artnamnet koΠ llner av ^》

argilla》

lera och skulle alltsi betyda lerfargad, vilket den ocksi vanligen ar, Inen den glinser som vit lera i sol. Hansen kallar den fё r porslinsaktigt glinsande,men allt porslin ar ju inte vitt.Reitter anser den vara vitgri lackglansande, det ar bittre, Och I)iecknlan, vitgri glinsande liksom ё verdragen med lack, och det ar ocksi bra. Den ar vit

eller grivit Och likson■ fernissad och dirfёr glinsande p■ ett sitt solll ingen annan art ar. onl man avlagsnar allt tickmaterial frin andra arter, kunna de bli glinsande men endast svartglinsande. Dirf6r ar det ingen svirighet att igenkinna denna art,lnen den ir ytterst sillsynt i Norden.Jag har endast sett 6 ex.varav tvi i Riksnluseunl,typex. frin Caucasus,och 4 ex. i Kё pen‐

hamns museisalllling, varav tre frin danska lokaler, 2 frin Falster och ett frin Rosenborg.Arten kan enligt Dieckmann vara inda til1 5 1111n.och alltsi fall under grupp l i best.― tabellen, men den saknar denna grupps starka

tuberkler.

cyrilldrこ

Is Payk,och ι

Flοr21SOnビ

n.sp.

Innan jag sent Omsider sett Thomsons longifarsis― typ och paratyp frin Humboldtinuseet, hade jag till fё rfogande 5 exemplar frin Lund under

dubbla nanlnetiketter,6verst fθ

nlρ

οrarfs underst rongiι α

rsビ

s,bigge etiketterna sannolikt med ThOmsons stil.Exemplaren stamde pa intet sitt med Thomsons beskrivning av longご オ arsls. Di jag efter erhillande av typmaterial av lο

llgf―

ι arsis koΠ llnit underfund med att lundaexemplaren ej voro beskrivna, har jag har beskrivit arten under namnet ι rlontsont till ara fё r upptickaren.Har nedan gё res nu en jamfё relse lnellan denna art och cyIご ndr“

s.

Arterna likna varandra mycket till habitus, aro lingsmala och parallella, bigge till fttrgen gri men fflomsο nf skickig eller flickigo Cylfrldr口 s har hals―

skё

lden lika bred sonl eller bredare an tickvingarna ё ver skuldrorna,オ honl―

sOrtご

daremot smalare.Hanliga kё nsorganet ar helt Olika.Bagge arterna aro

硼 ざ 認

ely跳

鶴 ∬ 瑞 lF:S識 _出 11犠 喘 計 競 1糧 1計 ^盤

hivad ptt HydrOhcaris.I Riksmusei sallllling sitta tvi ex.frin Haparanda(J.

織讐

^%見

と ::f罫 諸■

1艦

鳳‰∬ 霊 ^1:I]ζ ttf躍

:鍛

蠍 _Tξ

^]鳥

aro nigot inё rkare till firgen.Genitalundersё kning gjordes inte,di jag ansig

att det rё

rde sig Onl en lokalform.

E″ιο″οι.rs.ノrク

89″

3-4,ゴ96ρ

234 NILS BRUCE

I Danmark ar arten funnen,Inen i museisanllingen fanns intet ex.I Norge ar den inte kand och i ostfennoskandien endast frin ryska Karelen.

Thο

nlsοnピ

synes vara indi slllsyntare.De enda exemplar jag sett arO de fem lundaexemplaren frin Lollrllna.

subcarinaι us Gyll.och s′ Obθ

rgご

n.sp.

Jag har sallllinanf6rt dessa bigge arter i best.― tab.pa grund av vissa mor―

fo10giska likheter, ehuru de till habitus aro vitt skilda. Likheten ligger i de f6rhillandevis linga,smarta benen och tarserna,vilken karaktar visserligen

fbrekoll■ Iner hOs andra arter,soΠ l emellertid di med hinsyn till andra sir―

drag falla under andra nulnlner i best.‐ tab.Till habitus ar sIIbcarinalas nigOt brett klumpig samt enfargad, Inedan s′

0わ

θ rgi ar ett snlidigt, vackert firgat djur och, sison■ 1lnago― fotona visa, val skilt frin tθ

nlρ

θ

Stご

υ口s Hbt. Hansen

uppger att sub6arご

llα

ι 口 s har finpunkterade fina strior pi tickvingarna.Detta ir icke fallet utan uppgiften mitte ha berott pi felsyn av ex.med mer eller nlilldre av beliggning igengrodda strior.Ty arten ar nistan lika starkt punk‐

terad som rfrl10s口 s, utan att dock punkterna ingripa pi mellanruIIIInen som hos denna, vilket Dieckmann ocksi riktigt anfё r. Sabcarfnatこ こ s anges sivil hos Hansen som I)ieckn■ ann son■ lnycket sallsynt.FyndortOr i SVerige:

Sk.,Hall.:i Danmark pi barna.Den saknas i Norge och Finland.Oms′ Obθ rgi narnlare under beskrivning av arten.

I口

ι

“

^Iο

sas Gyll.,curfas Gyll.,dビ grypι 口 s Boh.ochノ rff HbSt.

Dessa arter karaktiriseras av, frinsett kloleden, thΠ lligen korta tarsleder och iro一 一 utoⅡ l ′ ^ril― 一 Varandra h6gst lika till habitus och darfё r Ofta i sallllingarna felbestamda. Lロ ォ

urο

sIIs ar dOCk litt att skilja frin ctrrfIIs―

ごゴ ^gryρ tus genom mycket starkt upphё jt vartannat mellanrun■ pa tick_

vingarna, si starkt att de verka isar; typexemplaret i Uppsala museum

utgё r i det avseendet ett verkligt extremt fall. I ёvrigt ir r口 ι

“

rOsIIs mera parallell, Ined halsskё ldens sidor talnligen raka, och har lingre tackvingar in curfas― ごゴ gryρ ι 口 s. Att arten ar llttbestimd, visar r口 ι arosIIs_lidan frin Kё penhamns museum, dir 25 exemplar aro ratt bestinlda och endast 2 exemplar utgё

r cur:こIs―

dfgryρ ι

LIs. Solll carι

′s i Schё nherrs 》 Gen.Spec. Curc.

VIII,2,1845,p.81--82》 har prioritet,bё r den,sisom Hansen gё r,stillas som huvudart och icke dご _θι

yρ

ι as, SOnl I)ieckmann g6r. Jag har sett alltf6r

litet rnaterial av arterna sirskilt c口

rι

us fbr att kunna yttra nlig om deras sjalvstindighet som arter, sarskilt sOm genitalia pi de exemplar jag under‐

sё

kt icke visa nigra konstanta olikheter. Fynduppgifterna fё r dessa bigge arter salllinanfalla delvis i den senaste skalbaggkatalogen, ehuru ごご gryρ

fIIs

gir nordligare. I den danska museisall■ lingen arご ご θlyprIIs ritt rikligt fё

^re―

:潔 kF[ini:r『 器 蹴 r牌 _{瑞 :;PI:「} ゝ ∬ 霊

・

1農

il∬

Ъ l幣 ∬ 職 錨

endast pl Janssons ex. frin BorghOIIn, si utgir denna lokaluppgift, ty exemplaret ir i flera avseenden egendolnligt, narlnast en 『

ttιarθnf“

s, 。 ch sanllna ar f6rhi.Handet lned Palll■ s fynd frin Tlkern, vilket ar en brθ υ

is,

likastt lned fynd franÅ skloster,Hall.,son■ ocksi ar br`υ

fs.

De omnimnda arterna h6r till de sallsynta,ehuru r口 ι

“

Iosus fё rekomn■ er i

flera landskap, och pi St. Alvaret i de flesta vitar i frekvens narmast

rfr220SuS och brθ υ

is.

E2ιο,″οι

rs

ノ″′ 8,.″ 3-4,ゴ 968

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET BAGOUS 235 Frff ir genon■ sin stOrlek litt skild frin de andra tre arterna och frin alla andra genolll■ sin, sonl jag Ovan nimnt, synnerligen starkt i oregelbundna isar kornigt punkterade halsskё ld. Hanens kё nsorgan ar i motsats till alla andra europeiska arters osyΠ IInetriskt.Frin Oland hade jag inget sakert ex.

Utё ver de i skalbaggskatalogen fё r arten upptagna landskapen kan tillfOgas, Sm.,DIsl.,Vrml.(Lohmander).

Iimο sas Gyll.

Denna art ar litt igenkinnlig framfё r allt pi tickvingarnas starka punktur i striOrna, si stark att punkterna inkrakta pi nlellanrumnlen. Nistan lika stark punktur har aven sabε

arirlrtι

口 s,lllen den arten hё r till de lingbenta.

Lごalο

sus ar i》 Katalogen》 upptagen fё r landskap upp ti11 0g.,men saknas i Sm.,Vg.Och BOh.Thonlson anger dock att den funnits av Gyllenhal i Dlr.

Tydligen finns det inget belaggex. ル Iina undersё kningar av museilnaterial har icke lnedfё rt flera lokaler.

brθ

υご s Gyll.,cο

lrignθrlsis I‐

Ibst ochオ θ

r22ρ

θ

sfiυ

IIs Hbst.

Alla tre arterna tycks ha villat fackmannen myCket huvudbry.Brθ _{υピ s upp‐}

tages i Junk― Schenklings kata10g sOn■ synonym till ど

inlο

sus. Fё rklaringen ligger kanske i artens slllsynthet,sonl gjort att fackmannen icke haft tillfille studera arten i verkligheten utan endast i beskrivningar,Och Gyllenhal skri_

ver i beskrivningen av brθ υご s》 Bag00 7frnoso magnitudine aequalis et siinilis》

.

Arten uppges av alla auktorer som ytterst sillsynt.I Danmark ar den endast kind frin 6arna utom Bornholin. Jag sig endast 8 exemplar darifrin och

悲 ^r撃 ‖ ^li幣 蹴

^1驚

盤為 ^:宵

F翌1翼

鵠胤ξ 鍛 l雪 』

^l,矧

^.l憲 :.1罵 獅 ^l

och Dlr. NigOn ytterligare prOvins ger ej nlin undersё kning.NIen arten fё

r―

tjinar pi grund av sin ytterliga sillsynthet sitt eget kapitel. Skillnadcn mellan cο

JJピ

gnθ

nsピ

s Och brθ υ Js hr icke si svir att kOlllina underfund med,

on■ n■

an blott tar hinsyn till nigra fi karaktirer: tarserna, tickvingarnas punktering Och halsskё ldens form. Tredje tarsleden hos brθ υご s ir, sonl vanligt, kOnisk hos cor′

:grlθ nsご

s oval; brθ υ ls har breda strior (rengjOrda exemplar)lned starka punkter salnt vartannat lnellanrunl nigOt valvt,corrfθ

^_

nθ

nsis fina strior knappt synligt punkterade och plana mellanrun■

_{; brθ}

_υ

_Js

halssk61d ir bredast framfё r lllitten och si avsmalnande mot basen,att den ofta verkar nistan hjartlik, hOs cο

JJピ

gnθ nsJs med nistan raka sidor och i varje fall icke avsmalnande mot basen.Tθ

rllρ

θ

Sι

ゴ υ口 s, d.v.s.Herbsts typ, skiljer sig frin de bigge andra arterna i fё ljande hinseenden:den ir till■ ligen paranell; Thomson sager i beskrivningen av arten (dゴ _{ど αι α} fIIs=ι

`mpθ

^sι

^{ご υus)} i 》 Skandillaviens COleopteraヽ ^ア II, s. 184》

:

》 B. cyIゴ ndrο statura subsilnilis》

;

men brθ υご s Och cο ど ど ゴ gnθ

nsご

s kan icke kallas cylindriska; vidare ar tredje tarsledens spets si mycket bredare in fё rsta ledens pi de flesta exclnplar, dessutoΠ l urnupen i spetsen och darf6r verkande svagt hjartlik,att jag funnit lampligt att taga upp arten iven bland de s.k. bredfOtade i best._tabellen.

Thomsons dビ

Jα

ι α flls ar helt enkelt fθ ■

lρ

θ

Sfご

υこ Is,ehuru av T.sarskilt beskriven.

Hansens likson■ E)ieckmanns teckning av tarserna avser icke Herbsts art

utan s′

0わ

θ

^rθ

ゴ ,SOm ju tyvirr pl alla hill fitt gilla fё r ι θ

r22PθSι

ご

1,こ

Is HbSt.

Andra tarsleden ar hos fθ

rnρ

θ

sriυ

IIs Ofta l■ ycket smal, vilket gё r att tredje

Eκιο221ο

7 rsノ

″ク

8,〃

3_ピ,ゴρ68

236 NILS BRUCE

leden iven dirfё r verkar sirskilt bred. Tθ

^r21pθsfピ

υ as ir till habitus en tiln‐

ligen klumpig art, med benen ganska tjocka och icke sirdeles langa (Th.

skriver》 pedes breviusculi》 ),vilket tyder pi att han icke haft den fbregivna ι θ

^{rllpθ sI:υ}

us(s′

Obθ

rgf)fё

r

ё gonen,di denna art harlinga ben och tarser.

brι

υ ls Gyll.

I litteraturen frin Reiter och senare uppges de flesta Bα _θο

^as―

arter som sillsynta.Elldast tvi arter anges som vanliga,alllninna eller icke sillsynta, nilnligen grα brfrosfris och ι

^uι

口

[θ

nfus.Tvi arter anges sOn■ mycket sillsynta,

brθ

υ :s ochノ

riι

.Den fё rra upptages icke av Reiter och Kuhnt,den senare av Kuhnt utan frekvensuppgift och av Reitter son■ ^sallsynt.

Av de nigot ё ver 800 exemplar av slaktet jag undersё kt upptager′

^rピ

^{ι fjirde} ruFllinet i frekvenshanseende,varfё r den knappast bё r betraktas son■ lnycket sillsynt.Den ar lokalt funnen i Danmark i antal och av Lohmander i sё dra Sverige i flera landskap ocksi lokalt i antal.

NIed brθ υ

is fё

religger ett mycket sareget fё rhinande. I lllitt alvarnlaterial utgё r den 60 0/o av de funna arterna och av hela det granskade materialet 180/o,alltsi lller in den》 allmanna》

I口

ι 口

Jθ

■ lrus sOm utg6r 17 0/o.Men det ir att mirka, att av de undersё kta arterna (de frin Oland oriknade)utgё ^r

br`υ ご s bara 3 0/o.

Hur skall man fё rklara denna rikliga fё rekomst av brθ υ is pi Alvaret?

Kalken kan ju icke vara den avg6rande orsaken, di kalk f6rekoll■ ^{Iner p■}

minga stallen i NIenan― 。 ch sydeuropa och arten likafullt ar inyCket sillsynt pl dessa omriden och i Storbritannien.Den ir icke funnen i Tyskland enligt senaste insektkatalogen,men Dieckmann upptar den frin tre lokaler i sё dra TysHand salnt hin nora Frank五 ^に

滞 嶋 出 計

1∬

蹂 よ T武 ]蹴 ∫懲

肝 設 1:I」 Ψ ξ器 蜘 rttJ。 ぬ 叩 ∝ d.諄 山 d,缶 h“ ni軋

di norra delen av Mellaneuropa efter tundratiden ^ё vergick till stipp men darefter upptogs av stora skogar,varvid de biologisk_ekologiska betingelserna

fё

r artens tillvaro fё rsvann. Kan nigon annan finna en bittre och ll■ indre fantasifull fё rklaring,ar det llrlig lika kart.

Di det insallllade lnaterialet av arten pi Alvaret fё reter ganska stor varia―

tion habituent, och kanske i viss min i genitalia, kan det rё ra sig Om en kollektivart.Den habituella bilden av aedeagus i den mingfald preparat jag framstillde syntes lnig dock till en bё rjan icke visa nigOn pifallande varia―

bilitet,och jag tecknade dirfё r endast ett fital preparat.ヽ ア _{id insaΠ llande av} ytterligare ett stort inaterial,kan ett grundligare studium av organet kanske visa karaktaristiska Olikheter i samband nled morfologiska olikheter hos IInago.

c。 :rigrlθ

nsis Hbt och Jο

rlgiι

arsis Thoms.

Dessa arter arO varandra mycket lika och med prilnara hanliga kё

^ns―

karaktarer fё rhiller det sig pa liknande sitt.I)ieckmann g6r t.o.m.gillande, att hos sydeuropeiskt lnaterial de bigge arterna fi anses synonyma. Si kan emellertid inte girna vara fallet, nar nordeuropeiska exemplar iro sivil morfologiskt som genitalt val skilda. Herbst beskrivning av cο

^rrごgrlθ

nsJs ar mycket utfё rlig lnen andi ganska vag och kan lika v■ l passa in pi fё

r honom

E"ιO″

20Z rsヵ

σ

8,″

3-4,1968

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET BAGOUS 237 dl icke kinda arter. Pi teckningar av rο

ngビ

ι arsfs och sIIbcarillα ι 口 s, som Neresheilner och Wagner publicerat, ar habitusbilden si gOtt som alldeles lika.Det ar blott storleken och tarsernas lingd sOn■ skiljer dem it. I sjilva verket ar lο ngifarsfs en mycket slnidigare art och halsskё lden mycket tydligare insvingd mot basen an vad deras bild visar. Det ar just bl.a. diri rorlgifarsfs skiljer sig frin cο

IIピgrlθrlsピ

s,si man fir den

Π

lisstanken, att fbr―

fattama haft cο ご ι ビ gnansfs framf6r sig i st.f.Iongffarsゴ s.Frinsett denna ski11- nad ar corrfgnθ nsfs'halssk61d mycket starkare punkterad an hos Iollgご ^{ι arsis.}

Vidare ar tredje tarsleden lobformad,Inedan den hos lortgiι ars:s ir konisk, tydligt bredare vid spetsen in vid basen, sisonl ju ar fallet med de flesta arter.Typmaterialet av coIIEgnθ nsお i Humboldtmuseet, vilket jag sj農 ^lv granskat, innehiller sivttl denna art som glα

brfrosfrピ

s, varfё r det kan vara ovisst(enligt Neresheimer),vilken art Herbst avser,sirskilt som grabrfrosfris―

typen icke finnes kvar.Bilden pa T.78,Fig。 9,hos IIerbst anser Neresheiiner avse grabrfrosfrぎ s med bred tredje tarsled, varfё

r cOJ:ご

gnθ

nsis―

exemplaren frin Humboldtlnuseet far anses representera Herbsts typ. Hanens genitalia

hos lο ■

lgfι

arsls och cο

:Jig■lθ

nsis aro endast i det fallet olika, att apicaldelen hos rongゴ ι

arsご

s ar tydligt lingre in hos cOrrignθ rlsfs, som ju framgir av

bildmaterialet.

cz″ α

rinaピ

seidl.,I口 ι ο sas Gyll.,plIIlcr:cθ ι

:ゴ

s Boh.,gI(〔

brirο

sfrls Hbt

och rttιIIJθnι

“ s Gyll.

(Arter lned tredje tarsleden bredare,till vilka jag fё r sakerhets skull aven medtagit ι θ

rllρ

θ

^Stご

υ口

s i best.―

tabellen.)

Bland dessa arter skiljer sig r“ ι ο sus frin de ё vriga genOn■ sin storlek och farg. Den har en mё rk lingsflack bredvid suturen och en liksom genoΠ

l‐

lysande rodnad pi sidorna salllt mycket fint punkterad halsskё ld. Panc“ ^― coJrfs ttr iven en ritt stor art,men med starkt punkterad halsskё ld, och ett frin skuldran snett inot suturen giende tydligt snedstreck. Ett liknande in―

tryck fast icke si typiskt har iven exemplar av grabrfrosfrfs, mell denna art ir vasentligt lnindre.LIIfIIど

θnι

“

s kan ibland konllna upp till

_ρIIncricOrrfs'

storlek,men den saknar intrycket pi tickvingarna och har dessutonl svarta tarser(hos IIIオ ο ^{sus rё} dbruna).Grα brfrosfrfs skiljer sig frin de ovan nimnda genOnl sin ringare stOrlek samt frin I口

ι口Jθnι

LIs genorn rё da tarser och nlot basen nistan raka sidor pl halsskё lden. Skild frin alla de fё regiende ar

cz″

arピnα

ち genOm att tredje tarsleden icke ir hjirtlik utan rakt avhuggen i spetsen Och genom mycket lingre ben,tarslederna mycket lingre in breda.

Dieckmann upptar inte arten i denna grupp,vilket Hansen g6r,och jag fё ljer

Hansens uppfattning, ehuru arten enligt genitalia hё r till fθ

r22ρ

θ

SIご

υ

us―

gruppen. Jag har iven inrymt rθ

_rllpθsι:υ

_口 s i denna grupp fё r den hindelse nagon skulle finna exemplar nled extremt bred tredje tarsled. Genom sin

ganska parallella forlll sin speciella teckning och de thΠ lligen linga tarserna lned lederna lingre an breda, skiljer den sig tydligt frin ё vriga arter av gruppen.

F6r biologiska｀ data far jag hinvisa till Dieckmann och fё r detaljerade beskrivningar till V.Hansens utinarkta senaste bearbetning av Snudebiller i

》 Danmarks Fauna》 , vilken ir oumbirlig fё r varje svensk entomolog, tills vivlarna behandlats i var egen》 svensk lnsektfauna》

.

Eη

′ ο

,″

ο

J 7s

ノ′ ′

8θ

″ 3-4,r'68

238 NrLS

BRUCE

B. sjobergi n.sp.

Liinglich, schlank, schwarz mit rein ockergelben Zeichnungen (bei tem- pe stiuus-dilatatus diffus-weissgrau) ohne anders gefrirbte Schuppen.

I(opl bis zu den Augen in den Halsschild eingezogen, mit missig ^grossen, gar nicht vorstehenden, feinfazettierten, rundlichen Augen (bei tempestiuus birnformig) ; ^Riissel ziemlich kurz,2la der Lringe des Halsschildes beim d, beim ? fast so lang wie der Halsschild, beim 6 etwas mehr als beim dem I

gebogen und bis zu der Einlenkungsstelle der Iriihler, beim I ^fast bis zur Spitze, gelb geschuppt und matt (beim 'Iempestiutts-9 ganz kahl und glin-

zend) ; Fiihler beim d etwas hinter, beirn ? in der Mitte eingelenkt, ausser der Keule, rot.

Halsschild quadratisch, Verhdltniss 15:15 \tempestiuus Breite/Liinge l6 : 15), hinter dem Vorderrand sowohl seitlich wie oben gefurcht, Vorderrand etwas kragenf6rmig (nicht bei terupestiuus) ; Seiten unmittelbar hinter der Ein- schntirung und weit vor der Mitte stark bauchig erweitert, von da geradelinig Segen die Basis stark verengt, dann kurz vor der Basis ein bischen konkav, wodurch die Hinterecken rechtwinklig hervortreten (bei tempestiuus die Seiten in ziemlich gleicher Rundung bis zur Basis verlaufend) ; Mittelfurche haupts[chlich mit gelbe Schuppen besetzt und mit zwei gelben Seitenlinien.

Halsschild missig stark und dicht gekornt.

Fliigeldecken mehr als 2rlz mal ldnger als der Halsshild, doppelt llnger als zusammen breit \tempestiuus 1l/a ^lflnger) , parallel, nach hinten schwach verschmhlert (bei tentyt. eir' weniE; verbreitet) _{, gegen} die Spitze pldtzlich stark verjtingt mit deutlicher Endbeule und einem Fleck iiber Zrvischenrd.ume

1-5, die Seiten, Schulterbeule und viele viereckigen Flecken ockergelb.

tseine schlank mit langen, schlanken Tarsen; Scheinen und Tarsen rot.

L.2,7-3,2 mm. Br. 1,2 mm.

Von Schweden habe ich die Art nur aus Helsingeland in 5 Ex. 1.4.IX (Sjoberg) gesehen. Holotgpe und Paratgpen im Entomol. Museum der Uni- versitit Lund.

In Drinemark ist sie aus Donse in 1 Ex. erbeutet (Mus. Kbhvn) . Aus Norwegen nicht bekannt. Was die finnischen >tempesffuus> sind, weiss ich leider nicht. \'ielleicht ist die Art vorwiegend nirrdlich und die finnischen Exemplare deshalb wahrscheinlich sjdbergi. Ich rvidme die Art dem Ent- decker.

B. thomsoni n.sp.

Dem cAlindru.s im Habitus sehr ihnlich. Langgestreckt, parallel, schwarz

rnit grauen Schuppen scheckig gefleckt, Unterseite ganz grau, Fiihler und Schienen rot, letztere an der Mitte schw:irzlich, I(eule schwarz.

I(op/. Riissel ktirzer als der Halsschild, beim ? lhnger als beim 6 und zur Spitze etwas erweitert, in beiden Geschlechtern von der F-iihlereinlenkung fast bis zur Spitze gerade, beirn d bis zu der Ftihlereinlenkung grau ge-

schuppt, beim ? nur bis kurz vor den Augen; Fiihler etwas hinter der Mitte eingelenkt.

Halsschild fast ^so lang wie breit mit der grdssten Breite im vorderen Drittel, von hier nach hinten zu geradlinig verengt, mit der feinen Mittelrinne bis- weilen weisslich beschuppt; oberseite wie der Kopf dicht und mhssig stark gek6rnt. Gr<isste Breite des Halsschildes etwas schmiler als die Fliigeldecken,

Entomol. Ts. Ars.89.

H.3-4,

1968

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET BAGOUS 239

diese fast bis am Absturtz parallel fast viermal so lang wie der Halsschild und fast dreinlal so lang als zusalllinen breit; fein gestreift ohne sichtbare Punkte;Z、 ハ chenriume etヽ Ⅳas gewё lbt,der 2.und 4.schmaler als die benach‐

barten, Endhё cker sehr wenig vortretend. Beine lang, Tarsen fast so lang als die schienen, diese an der lnnenseite doppelbuchtig. Klauenglied sehr lang. L. 2,6 1111n., Br. 0,8 1111n. Nur 5 Exemplare aus Schonen, Lolllina,

(ThOⅡ ISOn)gesehen. ″ οι

OιIJpθ

und Pα ralypθ n iln Entomol. ヽ

luseum der

Universitit Lund.Ich widme die Art delll Entdecker.

Bestamningstabell

l. NIed bredare,hjartlik (hoS CZ″ α

Sα

ご

inaピ

rakt avskuren)tredie tarsled ..… … 15 -. NIed tredje tarsled ej bredare in l&2(hosご θ mpasIピ υ口 s led 3 mycket lingre och bredare an 2 och i spetsen nagot bredare in l)...・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ 2 2. Stora,■ obusta arter vanligen ё ver 4,5 nlrll.med stor tuberkel pi tickvingarnas 7:de mellanrum . ...・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ 3 -. Mindre, gracila arter i regel under 4 mln. med svag tuberkel eller, om ё ver

4 nlln。

,starkt fernissartat glinsande(arク

^IIIαc`こ

^こ S)...・ … … … …・・… … 4 3. Med tuberkel endast pa 7:de mellanrumlnet ... . ・ ・

^Ilο

darIIs 4--511■

In.

》

》

aven Pi 5:te )) . .... ^binodulus 4-5 ^mm.

4. Gra― eller brunaktig, starkt glinsande, liksom ё verdragen med fernissa . .. .

・・ ・・・・・・・・・ ・・・・ ・・・・・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・

^ar9irracι

IIs 4--5 mm

― . Icke glinsande,i si fall rent svart . ... ..・ ・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・ ・・・・・ 5 5. Langsmala parallella el.cylindriska arter,Ininst 3 ggr sa linga som breda ・ . 6 -. Bredare arter,hё gst 2 1/2 ggr Si langa sOnl breda,Inindre pafallande parallella 7 6 Enfirgat gra, tickvingarna knappt bredare in halssk61den, mer cylindriska

・ ・ ・・・・・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ CylindrIIs 3--3,7 mm.

― . Skickigt gratecknad, tickvingar tydligt bredare in halsskё lden ...・ _{. ・・}

・・・・・…・・・・・・・・…・・・・・・…・… … … …・・… …・・・・…・・…・・・ fiο r22SOnf 2,6 mm 7. Med sardeles linga ben,Och tarserna nistan si langa sonl tibian ...・ ・・・・ 8

-. Normalt linga ben,tarser hё gst 2/s aV tibian ...・ ・・・・・・・・・・・・・・・ ・・・・・ 9

8. Robustare, jhmnbred art, tickvingarnas strior som regel mycket starkt punk―

terade ... ・・ ・・・・・・・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・

^SIIbε

α

rピ1lα

ι tts 3,2--3,5 mm.

― . Gracil art lned stor vinkel lnellan tickvingar och halssk01d,tickvingarnas strior knappt synligt punkterade ...・ _{・・ ・・・・・・・・・・ ・・・・}

S′

。

bθr9ビ 2,7--3,2 nllll.

9. lMed korta och kraftiga ben Och mycket korta tarser...・ ・・・・・・・・・・・・・・・ 10 -. NIed spensligare ben och tarser minst si linga som halva tibian och atnlinstone

fё

rsta och tredje leden tydligt lingre in breda ...・ ・ ・ ・・ ・・・・・・ ・・ ・・ _・・・ 11 10. Tickvingarna med vartannat mellanrum sfarft・ f ribbformat upphё jt, tarsleder jimnbreda .. ... .・ ・・・・ ・・・・ ・・・ ・ _{・・・・ ・・ ・・・・・・ ・}

IttιIIIο

sLIS 2,2--2,8 nlln

― . Vartannat lnellanrun■ svagt upphё jt,tarsleder annOrlunda formade ...… …

・・・ ・・・・・・・・・・・ ・・・ ・ ・・・・・ ・・ ・・・・・・・・ CarfIIs och digryρ ι

IIs 2,3--2,5 1nl■^.

11. Lingstrackt art med mycket starkt, oregelbundet, i dsar punkterad halssk01d

・・ ・・ ・・・・ ・・ ・・ ・・ ・・ ・・ ・・ ・・・・ ・・・ ・・ ・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ ノ

^rビ

ι 2,9-3,4 111111.

―

.

ル Ier eller lllindre starkt lnen regelbundet punkterad halssk61d ...・ ・・・ 12 12 Elytra med sardeles starkt punkterade strior, punkterna ё vergripande mellan―

rummen ... .. . _{・ ・・・・・ ・・} ・ ・・・・・・・・ ・・・・・・・・

^rintο

sIIs 2,7--3,3 mm.

― . NIindre starkt eller opunkterade strior . .. ...・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・ ・・ 13

Eπ

ι ο

“ ο ι

rs.ノ

″ ′.8,″

.3-`,ゴ

θ

68

240 NILS BRUCE

13. Djupa strior med starka punkter(om helt rengjOrd); svartglinsande,Ined ofta hjartlik halsskё ld,tredje tarsleden■ ο

mls■

.… ……… ^br`υ ls 2,8--3,3 nlm.

― . Svagare punkterade strior,halsskё ld med mera parallella sidor;tredje tarsleden i spetsen nigot bredare in fbrsta ...・ ・・・・・・・・・・

^fθntρ

`sfピ

υこ IS 2,7--3,2 mln.

― . Opunkterade eHer otydligt punkterade stHor.. .. .・ ・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・ 14 14. Halsskё

ld grё

vre punkterad, i regel nagot avsmalnande framat med tilnligen

raka sidor;tredje tarsleden ου ar ._.… ………

^COrご

ビ

_91t`rtsピ

s2,5--3,2 nlln.

― . Halsskё ld finare punkterad med rundade sidor, insvangd mOt basen; tredje tarsleden ■ο

r2ビsA・

... . .・ ・ ・・・ ・・ ・・ ・・・・ ・・ ・・・ ・・・・

^{Jοngffarsピ}

s 2,3--3,8 nll■

.

15. ル Ied langa spensliga ben,tarser sa linga sonl tibian,tredje leden lang OCh rakt avhuggen,ej hjartlik.… ^..…

^.・

…・・…・・―・・…………・

^CZ″

α

7ビnα

ビ 2,5--3,7 mm.

― . Mycket kortare och kraftigare tarser med tredje leden hjirtlik(hos ι

`rllpesliυ

us svagt urnupen och leden mycket lingre an bred)… … … … … 16 16. Stor art, vanligen ё ver 4 111m., med linga tickvingar, finkOrnig halsskё ld och sutur och narmaste tre mellanrum m6rka, sidor vanl. ^■ 6daktiga ... ..

・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・

^J“

ι ο sus 3,2-4,5 1nm.

― . Arter under 4 mnl ...・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ 17 17. Minst 3,4 1nin med halssk61den bredare mot basen llled ganska raka sidor,tick―

villgar frin skuldran lllot suturen med ett snettintryck p“

^rtct:cοIIIs 3,4--3,8 nlm.

― . Hё gst 3,2 mln ...・ ・ ・・・・・・ ・・・・・・ ・・・・ ・・・・ ・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・・ ・ 18 18. Med starkt hjartformad ttο

rι

tredje tarsled ..… ……… 19

-。

Med icke hjiltformad,rdng tredje tarsled.… …

^.…

… ι

`凛

^PCSffυ

us 2,7-3,2 mm.

19.Mindre med ljusa ben,aven tarsel・ .…

.…

…

^.…

………

^91α

♭

rfrο

strfs 2,5-3 mm.

―

. Stё

rre med ln6rka tarser ...・ ・・・・・ ・・ ・・・・・・・・・

rarIIr`nfこ

Is 2,5--3,3 nlln.

Zusanlmenfassung

Derヽ rerfasser hat, gestitzt sowohl auf eigenes reichlisches Material von Bα

gοIIs

wie auf solches von mehreren hrrusoen, die anl meisten charakteristischen morpho―

10gischen NIerkmale der Arten zu bcschreiben versucht.I)ie Ergebnisse sind auch in Form einer Bestilnmungstabelle zusanllnengefasst, in den Hoffnung dass dadurch dic Arbeit besonders der jiingeren Entomologen erleichtert werden kann.Die wich―

tigen Genitalcharaktere sind durch photographische Aufnahmen,teilヽ ^Ⅳ eise auch durch Zeichnungen des Penis, beleuchtet. Ein Versuch wird gemacht, das Auftreten der

Art brθ

υ :s Gyll.auf der lnse1 01and als ein Reliktvorkomlnen zu deuten.

Anvttnd litteratur

AuRIVILLIUS,CHR,1924,Svensk insektfauna,9.Coleoptera,Snytbaggar.Hafte 2.―

^―

Uppsala BOHEMAN, C.H., 1845,in ScHё NHERR,C.J.: Genera et sPcCies Curculionidunl T VIII.―

^一

Parlslls.

I)rrcxM,c,Nx, L.,

^1964,

Die mitteleuropiiischen BI. 60. sid. 88-111.

- ^Krefeld.

GyLLENHAL,

L., 1813, 1827, Insecta

^Svecica,

- 1836, 1845, in

ScHONHERR,

C. J.:

Genera

Arten aus der Gattung Bagous Germ.

- ^Ent.

Pars III och IV. -- ^{Scaris och Lipsiae.}

et species Curculionidum. T. III och T. VIII.

― ^Parlslls.

HANSEN,V.,1918,Danmarks Fauna.Bd.22.Biller IV.Snudebiller.sid.135--144.―

―

K6ben―

havn

―

-1965,Daninarks fauna.Bd.69.Blller XXI.

HERBST,J.F

ヽヽ7., 1795, 1797, Natursystenl aller

T

Ⅵ

ochT.VII.―

Bcrlin.

E″ιο″οι

.rs

ノ″ク.89 ″.3-4,1968

Snudebiller. sid. 174-190.

- K<ibenhavn.

bekannten in- und ausllndischen Insecten.

N. Bnucn: I)e nordiska arterna till koleoptersl:iktet Bagous

nodrr'losrrs

binodulrrs

glabrirostris

Pl.I

limosus

lutulentus

N. Bnuce: l)c nordiska arlerna till koleoptersliktet

Ilagor.rs

Pl. II

argillaceus lutosus

digl.vptus longitarsis

collignensis

BRUCtj:

I)e nordisha arterna till koleoptersllktet Bagous

lutulosus brevis

tempestivus s.jiibcrgi czwalinai

Pl.HI

N. Bnucr:: De nordislia arterna lill koleoptersliktet Bagous

lhonrsoni

Pl.IV

cylindras

thomsoni

円 Ｆ Ｉ

﹂

闇 舅

ヽ

、

DE NORDISKA ARTERNA TILL KOLEOPTERSLAKTET BAGOUS 241 HOR10N, A., 1935, Nachtrag zu Fauna germanica, Kifer von E. Reitter. sid. 333-334.

――

Krefeld.

JUNK―

SCHENKLING, 1934, ColeOpterorum Catalogus. Pars 140.Curculionidae,Erirrhinae,von A. Klilna. sid. 110-127.―

―

's Gravenhage.

KuHNT, P, 1913, Illustrierte Bestilnmungstabellcn der Kifer Deutschlands. sid. 975--977.

―― Stuttgart.

NERESHEIMER, J. und

ヽ

VAGNER, H., 1930, 1932, Kritische Vorstudien zu einer monogra‐

phischen Revision der Gattung Bagous.

――

Coleopt. Centralbl Bd. 4. sid. 255--277.

Bd.6.sid.31-54.―

―Berlin.

REITTER,E.,1916,Fauna Germanica,Kぽ er.Bd V.sid 209-212 -Stuttgart

縄器憔 ,ι ど ^ib留 ‰ξ ttlilbttthぎ

1。

造 職 ・

「 薔 ^:電 鮮

:肛1"..x」

こ ^3授

―

-343.― Lund.

E″ιOttOι.rs.ノ ″σ.8θ ″ 3-4,ゴ,6∂