Från objekt till tjänst:
konsekvenser för folkbibliotek vid hantering av e-medier
Författare: Sophie Leinonen Larsson & Marika Landenmark
Handledare: Joacim Hansson
Kandidatuppsats
Abstract
English title: From Object to Service: Consequences for Public Libraries When Managing E-media
This Bachelor's thesis in Library and Information Science (LIS) aims to investigate the uprising of the digital collection mainly focusing on e-books and audiobooks of the public libraries in Sweden.
The study also aims to create an understanding of consequences that affects the public libraries in the age of digital transformation. The thesis hypothesis is how public libraries are affected by digital transformation and how public librarians view technological development and democracy. The theoretical framework that is used is Access to Information by Michael Keeble Buckland from his book Information and Information Systems. The method used is interviews with six public librarians.
The findings show that the respondents are mostly positively inclined to the public libraries using digital services and most of them wish there were a national infrastructure developed specifically for e-books and audiobooks.
Nyckelord
Digital transformation, digitalisering, digitala tjänster, e-böcker, ljudböcker, folkbibliotek.
Tack
Vi vill tacka varandra och de bibliotekarier som ställt upp på intervjuer, samt vår handledare Joacim Hansson för stöd under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
Bakgrund 1
1.1.1 Definitioner av olika e-medier 2
Forskningsproblem 3
Syfte och frågeställningar 3
Avgränsningar 4
Disposition 4
2 Tidigare forskning 4
Folkbibliotek och e-medier i Sverige 4
Bokbranschen och digitalisering 6
Digitaliseringen, demokratin och medierna 7
Informationssamhället och digital integritet 8
Distributörer och internetanvändning 8
3 Teori 9
Tillgång till information 9
Vår tolkning av Bucklands barriärer utifrån ett folkbiblioteksperspektiv 10
4 Metod 11
Praktiskt tillvägagångssätt 12
Urval och etiska aspekter 13
Metod för resultat 13
Metod för analys 13
5 Resultat 14
Presentation av respondenterna 14
Tema 1: Digital transformation 14
5.2.1 Samordning 17
5.2.2 Egna satsningar 18
Tema 2: Digitala tjänster 18
5.3.1 Distributörer 20
5.3.2 Urval och inköp 22
Tema 3: Teknologi vs demokrati 23
5.4.1 Samhällsansvar 23
5.4.2 Kompetenslyft hos personalen 25
6 Analys 27
Digital transformation 27
Digitala tjänster 29
Teknologi vs. demokrati 30
Sammanfattning av analys 31
7 Diskussion 31
Svar på frågeställningarna 31
Metodreflektion 32
Konsekvenser och slutsatser 33
Förslag till framtida forskning 36
Referenser 37
Bilagor 1
Bilaga 1: Brev till informanter 1
Bilaga 2 Intervjuguide 2
1 Inledning
”The book is like the spoon, scissors, the hammer, the wheel.
Once invented it cannot be improved” (Umberto Eco citerad i Baron, 2015, s. 214).
Boken är en värdefull artefakt för många. Det är en källa till information såväl som en källa till en spännande berättelse. På samma sätt är folkbiblioteket en värdefull plats för många. Den fysiska boken kan ses som kulturellt värdefull och bokläsning kan innehålla många olika kulturellt betingade praktiker, såsom att sitta hemma i soffan, invirad i en filt medan man läser en nysläppt skönlitterär bok och katten ligger vid fötterna och spinner. Eller att leta efter en specifik titel på biblioteket, och damma av den med fingrarna innan man sätter sig ner i en fåtölj och läser den.
Naomi S. Baron (2015) framhåller i Words Onscreen: The Fate of Reading in a Digital World även de estetiska aspekterna när det kommer till fysiska böcker. Baron menar att det kommer från hur de ser ut och hur de luktar, men känslan av boken är kanske en av de viktigaste aspekterna. Dessa är alla aspekter till varför dess fysiska form har fortsatt betydelse (Baron, 2015 s. 141-142, s. 214). Med tanke på det, är e- mediers framfart en intressant faktor att undersöka närmare.
Baron (2015, s. 209-210) skriver även att e-boken är ett ovärderligt bidrag i demokratisering av tillgång till det skrivna ordet. Hon menar att ju fler arkiv, forskningsresultat och litteratur som kan göras tillgänglig för allmänheten, ju bättre är det för individ, kultur och nation.
På liknande sätt skriver Kulturutskottet i sin rapport En bok är en bok är en bok?
(RFR3 2013/14, s. 8) att fördelarna med e-böcker är att man kan förvara tusentals böcker, att man inte behöver förflytta sig till ett bibliotek eller en bokhandel för att få tillgång till en bok utan att den är tillgänglig direkt när man vill ha den.
Bakgrund
Folkbiblioteken i Sverige har hamnat i en situation där de själva inte alltid har fullständig kontroll över urval när det kommer till det digitala utbudet.
Bibliotekslagen (SFS 2013:801 § 9) kräver att folkbiblioteken ska förse allmänheten med avgiftsfria lån eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Detta innefattar alltså fysiska medier såväl som digitala medier.
Prissättning och ägandeform av e-medier ser något annorlunda ut sett till inköp och utlån av titlar än för de fysiska medierna, vilket bland annat leder till att förhandlingar mellan folkbibliotek och vinstdrivande bolag sker på andra villkor. Förhandlingar sker med jämna mellanrum för att folkbiblioteken ska kunna fortsätta fullfölja sitt uppdrag till användarna.
Detta är även något som betonas i det internationella manifestet från IFLA (International Federation of Library Association) och UNESCO, där det framhävs att folkbibliotek, på ett enkelt sätt, ska tillgängliggöra all typ av information och kunskap oavsett medieform och oavsett om det är traditionella eller moderna medieformer. Det finns även ett kvalitetskrav på utbud samtidigt som det ska ha förankring i samtida populära samhällsföreteelser och samhällsutveckling (Svensk biblioteksförening, 2014, s. 11).
Lars Höglund (2012) framhåller i sitt kapitel Svenskarna och folkbiblioteken på 2000- talet i forskningsantologin Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år att, sett till individen, läggs grunden för demokrati samt yttrandefrihet genom erbjudandet av information, läsning, aktiviteter och tillgängligheten för alla samhällsgrupper. Vidare menar Höglund att det är svårt att fungera som samhällsmedborgare, väljare och konsument om man saknar tillgång till varierad information. Hen menar även att folkbiblioteken spelar en viktig roll i detta (Höglund, 2012, s. 271).
1.1.1 Definitioner av olika e-medier
E-boken kan i många fall användas som ett paraplybegrepp som innefattar både e- böcker och ljudböcker samt talböcker. Vi har gjort distinktionen att i den här uppsatsen dela på dessa i beskrivningen av dem för att underlätta läsning. För oss, är det som två olika termer som kan undersökas tillsammans men ändå bör separeras då de hör ihop men inte är samma sak. Med det sagt, finns ingen specifik definition för termen e-bok, utan flera olika definitioner som även innefattar olika sätt att använda den på. Här presenterar vi några av dessa definitioner.
En bred definition av termen e-bok återfinns i kapitlet Läsarnas marknad, marknadens läsare: Reflektioner över litteraturens materiella villkor av Ann Steiner (2011) från rapporten Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi.
Definitionen är att å ena sidan måste e-boken ha föregåtts med en tryckt förlaga och att det likt en efterföljande pocket-förlaga bör följa en e-boks-förlaga. Å andra sidan behöver det så inte vara fallet. Det brukar dock vara så att de större förlagen ger ut en tryckt och en e-boks-utgåva samtidigt (Steiner, 2011, s. 33-34).
En annan definition från Kulturutskottet (2013) är att det till en början handlade om själva utrustningen som behövdes för att läsa e-boken, såsom en läsplatta. Men att det numera åsyftar innehållet, alltså den skrivna texten. Kulturutskottet nämner likaså begreppet digital bok som en beskrivning av termen e-bok. I det inkluderas fler e- tjänster, såsom ljudböcker. En ytterligare definition är att det är samma som en fysisk bok, det enda som skiljer åt är om man läser det på papper eller en skärm. Utöver det, kan det syfta på e-boksutlån som en process där en kopia av en fil blir tillgänglig under en bestämd tidsperiod (Kulturutskottet, 2013/14:RFR3, s. 11).
Vi kommer i denna undersökning främst använda termerna e-bok och ljudbok. Vi anser att ljudböcker ingår i begreppet e-medier men att det bör skiljas från e-böcker.
Alltså kommer vi att skriva e-böcker och ljudböcker, där ljudböcker avser strömmande ljudböcker. Vanliga böcker kommer att vara synonymt med tryckta böcker, pappersböcker, traditionella böcker eller fysiska böcker. För personer som
nyttjar folkbibliotekens tjänster kommer vi att variera mellan orden låntagare, användare och besökare därför att det är vedertagna termer i beskrivningen av dessa.
Enligt en konsumentbeteendeundersökning som presenteras i Hanner, O’Connor &
Wikberg (2019) har ljudboken skjutit i höjd till följd av strömmande ljudbokstjänster som erbjuder abonnemang. De beskriver att 46 procent av de konsumerade digitala böckerna skedde i abonnemangsform under första halvåret år 2019 (Hanner et al., 2019, s. 7). När ljudböcker brukas på detta kommersiella sätt handlar försäljningen om att ljudböckerna säljs tidsbegränsat i just abonnemangsform istället för styckvis så som tryckta böcker gör. Konsumenten äger således inte boken utan har endast tillgång till den under en tidsbegränsad period.
En annan benämning på ljudboken är digital ljudbok. Då syftar det till ljudböcker som distribueras digitalt. Antingen är de nedladdningsbara och sparas till en dator eller annan enhet, eller så är de strömmande och laddas ner under lyssningen (Hanner et al., 2019, s. 9).
Detta avser främst kommersiella ljudbokstjänster men liknande utförande förekommer hos folkbiblioteken. En tjänst som har det här formatet är Biblio. Biblio ägs och distribueras av Axiell Media via en applikation, som vanligen förkortas till
“app”, vilken användare laddar ner till sin smarttelefon eller surfplatta. Axiell beskriver Biblio på sin hemsida, i avsnittet Biblio, som “en app som gör det enkelt för låntagare att med sitt lånekortsnummer låna och läsa e-böcker, samt att låna och lyssna på ljudböcker direkt i appen” (Axiell Media, 2020).
Forskningsproblem
Den digitala transformationen har inneburit förändringar för boken, och det i sin tur inverkar på folkbiblioteket. En fundamental förändring är att biblioteken inte äger e- bokstitlar utan betalar för licenser eller pay per loan som tillgängliggör titlarna för låntagarna. En relevant faktor är det att svenska folkbibliotek saknar en egen infrastruktur för e-böcker och ljudböcker. Läget ser ut så därför att bestämmelser och regler kring folkbibliotek på högre nivå såsom EU-nivå är väldigt vaga i nuläget. Det sker oftast på nationell och lokal nivå. Avsaknaden av infrastruktur medför att folkbibliotek har väldigt små möjligheter att påverka hur användarupplevelsen utvecklas eller styrs. Det är även en orsak till varför de behöver samarbeten med exempelvis leverantörer för specifika tjänster (Klein & Thorslund, 2019, s. 52-53).
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka om det medför konsekvenser för folkbibliotek samt vilka dessa blir när folkbibliotekens bestånd går från fysiska objekt i form av tryckta böcker till digital tjänst i form av e-böcker. Det vill vi göra genom att intervjua folkbibliotekarier, somliga med ansvar för bestånd och inköp, och på så
vis försöka besvara följande frågeställningar:
Hur påverkas folkbibliotek som institution när de går från att låna ut objekt till att tillhandahålla tjänster i form av licenser?
Hur ser folkbibliotekarier på den teknologiska utvecklingen utifrån det demokratiska uppdraget?
Avgränsningar
Vi har valt att fokusera denna studie på folkbibliotek. Detta då dessa riktar sig till allmänheten och ska vara tillgängliga för alla. Forsknings- och universitetsbibliotek har ett annat förhållningssätt till digitalisering samt riktar sig till en mer specifik grupp i form av forskare och studenter. Skolbibliotek riktar sig även de till en viss målgrupp, och befinner sig samtidigt i gränslandet mellan biblioteks- och skollag. Hädanefter är det därför folkbibliotek vi åsyftar när vi skriver bibliotek. Vår syn på e-medier innefattar en rad olika medier utöver e-böcker och ljudböcker, såsom talböcker och fysisk ljudbok på cd-skiva. Denna undersökning omfattar dock inte talböcker eller fysisk ljudbok utan fokuserar huvudsakligen e-böcker och ljudböcker, dels på grund av att talböcker och fysiska ljudböcker inte omfattas av digitaliseringen på samma sätt, dels på grund av att talböcker riktar sig till en specifik målgrupp och att utöka undersökningen för att inkludera dessa skulle kräva forskning av ett större omfång än vad denna tillåter.
Disposition
Uppsatsen börjar med en kort inledning följt av en mer djupgående bakgrund till ämnet. Sedan följer en avstämning av tidigare forskning samt en presentation av vårt valda teoretiska ramverk. Därpå fortsätter en redovisning av utförd undersökningsmetod följt av svarsresultat, analys och diskussion.
2 Tidigare forskning
Den här delen avser att sammanfatta tidigare forskning kring e-böcker och folkbibliotek i Sverige. Vid genomsökning efter litteratur har vi påträffat att nyare verk, från år 2015 och framåt, i många fall fokuserar på folkbibliotekets relation och/eller åsikt kring e-bokens vara eller icke vara snarare än hur digitala medier påverkar folkbibliotek. Materialet som finns och som anknyter till vårt undersökningsområde, är främst rapporter samt statistiska undersökningar kring medievanor.
Folkbibliotek och e-medier i Sverige
I forskningsrapporten Biblioteket i skyn: nationella digitala bibliotekstjänster har Jesper Klein & Elisabeth Thorslund (2019) undersökt hur läget kring digitalisering och e-medier ser ut på nationell nivå. Utgivning av e-böcker är direkt kopplad till folkbiblioteken, som hyr in titlar som sedan kan lånas av bibliotekets användare. Den klassiska biblioteksverksamheten har handlat om den tryckta boken och det fysiska rummet, men redan under tidigt 2000-tal kunde folkbibliotek erbjuda låntagare möjligheten till e-böcker. Det erbjöds som ett komplement till den traditionella verksamheten snarare än som ett substitut. En statistisk bedömning som författarna har gjort baserad på digitalisering av böcker i Sverige är att det fram till år 2000 fanns färre än 10 procent digitaliserade böcker som tillgängliggjorts av bokmarknaden och
bibliotek. I slutet på 2000-talet och början på 2010-talet ökade utgivningen. Den ledande aktören för utgivning av kommersiella e-böcker har varit Elib, som i slutet på år 2018 hade ungefär 50 000 e-böcker i sitt utbud. Av de titlarna har bibliotek tagit in ungefär hälften. Anledningar till varför bibliotek inte tar in samtliga titlar är antingen för att titlarna har för högt satta priser eller för att en viss titel inte är relevant (Klein & Thorslund, 2019, s. 40).
Enligt rapporten Biblioteken och bokmarknaden: från folkskola till e-böcker: rapport från Svenska förläggareföreningen skriver Johan Svedjedal (2012) att Elib distribuerade till bibliotek för utlån av e-böcker men även till privata köpare. Elib var ensamma på marknaden och intog snabbt en dominerande ställning. Biblioteken erbjöds obegränsade utlån per titel för en summa av tjugo kronor per utlån. Förlagen kunde lägga in en karenstid för nya titlar vilket innebar att biblioteken inte kom åt dessa förrän en viss tid passerat, och biblioteken i sin tur fick lägga in begränsningar för utlån på grund av budgeten. År 2012 började andra aktörer utforska marknaden (Svedjedal, 2012, s. 37).
Det finns inga regler som tvingar förlagen att sälja e-böcker till bibliotek. En del avtal reglerar även rätten för bibliotek att överhuvudtaget tillgängliggöra översatta titlar.
Ett exempel på detta är författaren E. L. James bok Femtio nyanser av honom som var en storsäljare 2012, men som inte tilläts att köpas av bibliotek (Kulturutskottet, 2013, s. 42). Folkbibliotek har i några fall försökt bryta Axiells/Elibs monopol. I början på 2010-talet slöt Stockholms stadsbibliotek ett avtal med förlaget Ordfront om att få låna ut 300 av deras e-titlar, parallellt med avtalet med Axiell (Kulturutskottet, 2013/14:RFR3, s. 16).
Kungliga biblioteket (2019) släppte rapporten Bibliotek 2019 som presenterar den senaste statistiken kring bland annat bestånd och utlån från Sveriges alla bibliotekstyper. I den framkommer det att alla bibliotek inte har möjlighet att hämta exakta uppgifter från leverantörer av licensierade e-medier vilket gör statistiska siffror något osäkra. Trots det uppger Kungliga biblioteket att det år från år sker en generell ökning i användandet av e-medier (Kungliga biblioteket, 2019, s. 52).
Jämfört med deras mätning från året dessförinnan har de för år 2019 kunnat konstatera att folkbiblioteken totalt sett har en liten ökning av den fysiska utlåningen, på grund av att andelen omlån ökat med sju procent. De initiala utlånen av fysiska medier har minskat en procent. Däremot har utlåningen för e-böcker ökat 6 procent och uppgår nu till 2,4 miljoner e-bokslån.
Kungliga biblioteket uppger även det faktum att folkbiblioteken ibland tvingas begränsa utlåningen för e-böcker när de överstiger budgeten för dem. När det kommer till total initial utlåning av alla typer av medier, består 6, 5 procent av dem utlånen av e-böcker. Utöver det visar rapporten en ökning av sökningar i katalogsystem via folkbibliotekens hemsidor medan fysiska besök minskat något. Slutligen fastställer rapporten att 26 procent av befolkningen är registrerade som aktiva låntagare på folkbibliotek (Kungliga biblioteket, 2019, s. 5-6).
Rapporten visar att beståndet för e-böcker har ökat med 10 procent. De flesta folkbibliotek prenumererar på samma bestånd för e-böcker, vanligen Elib. Och de bibliotek som har det maximala utbudet har dessutom samma tillgång till antal e-
böcker. Tillgången till samma antal betyder dock inte att det alltid är samma titlar för alla. Det är för att tillgång köps in per kommun. Således kan en del titlar variera för att både folk- och skolbibliotek har tillgång till samma bestånd för e-böcker via centrala licenser. Rapporten framhåller att användarna därav inte har ett större utbud av enskilda titlar att ta del av. Dock ska enskilda användare kunna se i biblioteksstatistik vilket utbud de kan nyttja, därför efterfrågar biblioteken tillgång till e-bokstitlar.
Slutligen redovisar rapporten att folkbibliotek i snitt erbjuder tillgång till åtta olika licensierade databaser med e-medier, däribland databaser där e-böcker kan laddas ner (Kungliga biblioteket, 2019, s. 38).
Kulturutskottets rapport (2013/14:RFR3) tar även upp biblioteksersättningen som kompenserar upphovsmän när deras verk lånas ut på bland andra folkbibliotek.
Ersättningen fungerar som så att de mest utlånade författarna får störst ersättning.
Undantaget är e-böcker eftersom de inte är fysiska böcker. Det finns ingen rätt att sprida dem vidare när de kommit ut på marknaden. Istället förhandlar biblioteken och förlagen om användningen av dem, och eventuell ersättning till författarna.
Rapporten framför att EU-direktiv kräver att alla medlemsländer ska respektera upphovsmännens rätt att få kompensation för bibliotekens utlåning av deras verk (Kulturutskottets, 2013/14:RFR3, s. 24).
Regeringen har i ett pressmeddelande från år 2019 meddelat att de inför år 2020 har höjt biblioteksersättningen med 5,7 miljoner kronor vilket är en höjning med 5,5 procent sedan 2019 (Regeringen, 2019).
Bokbranschen och digitalisering
Klein & Thorslund (2019) definierar digital transformation som ett övergångsbegrepp med avsikt att förklara övergången från analogt till digitalt. Digital transformation hör således ihop med digitalisering och de kan användas synonymt med varandra.
Förenklat kan det dock beskrivas som en enorm process som går genom alla delar av samhället med fokus på att göra analogt och manuellt till digitalt med fokus på användning och användbarhet. Klein & Thorslund hävdar att det finns en önskan om att digitala tjänster ska vara högsta prioritering utifrån det demokratiska kravet att alla individer ska få ta del av digitalisering och dess fördelar. Men för att det ska kunna ske menar de att det behövs politiska insatser på nationell och europeisk nivå (2019, s. 8-9).
Relationen mellan bibliotek och bokbransch förändras av e-bokstjänster. Biblioteken blir något mer beroende av bokbranschen som förser dem med tjänsterna på grund av att de inte har tillräckligt med möjligheter eller resurser att påverka tjänsterna. Men om de skulle få bättre förutsättningar för det skulle de bland annat behöva satsa på användarorienterade designer och upplevelser. Men även mer avancerad affärsutveckling samt digital marknadsföring och förhandling med upphovsrättsinnehavare och liknande (Klein & Thorslund, 2019, s. 53). Klein &
Thorslund menar att det skiljer sig åt mellan länder, men i Sverige faller folkbiblioteken från kanten på grund av att främst privata aktörer dominerar på leverantörsmarknaden.
Bestämmelser om hur tryckta böcker och e-böcker får användas och spridas finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Enligt lagen har en upphovsman – till exempel en författare – upphovsrätt till sitt verk. Men när ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom EU får exemplaret spridas vidare. Upphovsrättsinnehavarens spridningsrätt påstås vara konsumerad när det första exemplaret har kommit ut på marknaden. Således får exemplar av en fysiskt utgiven bok ges bort, säljas eller lånas ut. Detta är grunden till att det går att låna ut böcker vid bibliotek. En e-bok betraktas inte som ett fysiskt exemplar av en bok, utan som en tjänst som tillhandahåller bokens innehåll. Det finns ingen möjlighet för den som endast köpt en tjänst i form av en e-bokslicens att föra över den rätten på någon annan. Man kan inte låna ut eller ge bort sin licens till e- boken. Det innebär att andra regler gäller för försäljning och vidarespridning, däribland utlåning, av e-böcker än för tryckta böcker (Kulturutskottet, 2013/14:RFR3, s. 24).
Digitaliseringen, demokratin och medierna
Brit Stakston (2017) skriver om den påverkan som digitaliseringen haft på demokratin och medierna i artikeln Från sagor till cyberpunk. Mediers utveckling och medborgarnas utbildningsbehov. Stakston påpekar vikten av att samhället ser till att individen ges möjlighet att skaffa den digitala kompetens som behövs i ett föränderligt samhälle. Hon gör en liknelse mellan det och läs- och skrivkunnighet vid övergången från jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle och menar att samhällets kompetensutvecklande insatser under den tiden var av stor betydelse.
Hon menar att det livslånga lärandet således har blivit en nödvändighet för att kunna förhålla sig till det ständiga behovet av kunskapsutveckling, och varje enskild person kommer att behöva skaffa sig nya digitala kompetenser allt eftersom livet genom.
Stakston poängterar även att biblioteken utgör en infrastruktur för demokratin och därför bör ta på sig en mer aktiv roll för att stödja den digitala samhällsutvecklingen.
Hon menar att det viktigaste en nationell biblioteksstrategi kan göra är att identifiera grunderna som möjliggör att biblioteksuppdraget vad gäller det demokratiska uppdraget. Hon hävdar att biblioteken ska vara den aktören som i sin oberoende arena driver bildning och upplysning framåt i en digital samtid därför att bibliotekens grunduppdrag inte fungerar om inte även ansvar tas för den digitala samhällsutvecklingen. För att möjliggöra detta behöver biblioteken och bibliotekarierna uppdatera sina kunskaper (Stakston, 2017, s. 19-28).
Skillnader mellan användares digitala kunskaper nämns i artikeln Folkbiblioteken vs.
den digitala bokmarknaden skriven av Jesper Klein (2017). Han skriver att trots en ökning av internetanvändarna och tillgång till teknik finns sprickor mellan grupper.
Klein menar att olika samhällsgrupper har olika förutsättningar till delaktighet i ett digitalt landskap som snabbt växer, och han anser att detta är en samhällsfråga som sträcker sig bortom bibliotekssfären. I Sverige utgörs den digitala bokförsäljningen i första hand av abonnemangstjänster såsom Storytel och liknande, vilka bidrar till att driva utvecklingen av digitala böcker framåt. I samband med e-bokslån och läsning lyfts även frågan integritet och sekretess. Klein anser inte att det är acceptabelt att bibliotek medvetet eller omedvetet sprider information till tredje part, och
biblioteksväsendet måste aktivt arbeta för att förhindra att så sker (Klein, 2017, s.
196).
Vidare påpekar Klein (2017) att biblioteken är missnöjda med de digitala tjänsternas kvalitet och att utvecklingen av dessa sker för långsamt. Ett hinder menar Klein är organisationens decentralisering där varje enskild kommun upprätthåller sitt egna bibliotek men erbjuder snarlikt utbud i hela landet. Det finns likväl ett behov av att förbättra tillgången av digitala böcker för utlåning vad gäller tillgängligheten till titlar (Klein, 2017, s. 211-212). En annan central fråga som behandlas är att kostnaden för digitala böcker är omöjlig att förutsäga och därmed enkelt överstiger budgeten. Vilket i sin tur medför att biblioteken behöver begränsa antalet lån per låntagare, och sätta maxtak som innebär att lån inte är möjliga när det taket nås vilket till viss del motverkar tillgängliggörandet av litteratur (Klein, 2017, s. 198-199, s. 212).
Informationssamhället och digital integritet
I Det hållbara informationssamhället. Internationella perspektiv på det svenska biblioteksväsendets utmaningar och möjligheter återknyter Karolina Andersdotter (2017) till sekretess och integritet inom data och källdata. Andersdotter skriver att genom behovet av tredjepartsprogram för att nyttja e-medier går man emot bibliotekets tumregel om att information om användares tidigare lån aldrig ska sparas.
Denna etiska praxis grundar sig i att skydda yttrande- och informationsfriheten genom att omöjliggöra kartläggning av en persons läsvanor i exempelvis politiskt syfte. För att hålla sig uppdaterade om medborgarnas informationsbehov behöver biblioteken även öka sin kunskap och insikt om digital integritet (Andersdotter, 2017, s. 112-113).
Andersdotter skriver likaså att den viktigaste förutsättningen för digital delaktighet är resurser såsom hårdvara, mjukvara och uppkoppling, samt kompetens att kunna nyttja dem. Detta menar hon är något som biblioteken bidrar med, och att det därför vore önskvärt om biblioteken hade en aktiv del i utvecklingsarbetet inom exempelvis e- förvaltning (Andersdotter, 2017, s. 106-107).
Distributörer och internetanvändning
I Sverige har Axiell Media, tidigare Elib, länge varit den största leverantören och distributören av e-medier och e-tjänster till folkbibliotek. Enligt deras hemsida under avsnittet Om oss (Axiell Media, 2020) grundade några av landets största förlag och återförsäljare Elib år 2000 i en gemensam ambition att introducera e-böcker på den svenska marknaden. Sedan år 2015 är de en del av den internationella koncernen Axiell Group då Axiell köpte upp Elib. Plattformen för leverantörstjänsten har dock kvar namnet Elib. Under avsnittet Våra kunder beskriver de att de har hjälpt flera stora företag på den svenska bokmarknaden med digitalisering, däribland Bokus, Adlibris, Nextory, Bokus Play och BookBeat. De har 97 procent kommunbibliotek och en del skolbibliotek som är anslutna till Elib i dagsläget, varpå den mest använda tjänsten är Biblio (Axiell Media, 2020).
Andra digitala tjänster som är populära på de svenska folkbiblioteken är filmtjänsterna Cineasterna och Viddla, tidskriftstjänsten Pressreader, databaser för exempelvis släktforskning och tjänsten Bibblix för barnböcker.
3 Teori
Det teoretiska ramverket för studien har vi valt att grunda på Michael Keeble Bucklands (1991) modell “Access to information”, tillgång till information, som presenteras i boken Information and informations systems. Modellen handlar om informationssökning i avseendet att individer som vill söka efter information kanske inte alltid lyckas. De lyckas inte för att tillgången till information blir blockerad.
Blockeringarna, eller hindren, utgörs av det som Buckland kallar för barriärerna.
Följaktligen utgör barriärerna hinder i informationssökningen. Buckland menar att hindret ligger i utformningen av det systemet vilket informationssökningen sker i.
Modellen bygger på sex stycken barriärer som hindrar tillgång till information och dessa hinder måste användaren ta sig förbi. Användaren enligt vår tolkning är folkbiblioteket.
Bucklands forskning som presenteras riktar sig främst till system för IT. Vi vill poängtera det då den skrevs och publicerades innan internet och webben existerade för privatpersoner. Inledningsvis var modellen inte riktad till biblioteksvärlden men denna kom senare att anamma den. Trots det anser vi att den går att använda till bland annat digitala informationssystem, digitala tjänster och applikationer eftersom det är tjänster som ger tillgång till information, om än i en annan utformning.
Tillgång till information
Den delen av det som Buckland beskriver som tillgång till information - på svenska nämns det som barriärer - handlar om att få tillgång till ett informationssystem som utgör en källa till information. Vi tolkar det här och ser det som ett spektrum med informationskällan vid ena änden och användaren i andra änden. På detta vis blir det tydligare att det krävs två parter i sammanhanget för att informationshämtningen ska ge resultat.
Buckland beskriver två olika fenomen som kallas att vara informerad och att bli informerad. Tillståndet att vara informerad betecknar att veta någonting och att bli informerad representerar en förändring inom den kunskapen vi redan har. Det handlar till viss del om hur vi förstår information och gör det till kunskap, och till viss del om hur information kan förändras och att det kan påverka våra värderingar och perspektiv kring saker och ting (Buckland, 1991, s. 39-40). Dessa tillstånd kopplar vi ihop med användaren, med andra ord biblioteken. Vidare tolkar vi att fenomenet att bli informerad kan innebära att man adderar ny kunskap till sitt redan existerande kunskapsförråd men det likväl kan bidra till en osäkerhet kring den kunskapen man redan har, det vill säga att man trodde att man visste något fullt ut men nu har fått ny information som skapar osäkerhet. Buckland menar dock att detta handlar om att vår tro på det vi trodde att vi visste har minskat, snarare än att kunskapen i sig har försvunnit.
Barriärerna riktar således in sig på hinder som stoppar individen från att bli informerad. Vår tolkning av detta är att själva informationskällan är det som kan utgöra en barriär. För att visualisera kan det ses som att spektrumet som har informationskällan i ena änden, även har en fysisk barriär i form av exempelvis en mur framför sig som hindrar användaren att närma sig den. Buckland talar även om
att olika informationskällor har olika uppdrag. Några exempel på informationskällor som Buckland anger är ämnesindex och telefoner. Till detta räknar vi dels även internet i sin helhet inklusive databaser och olika index som återfinns där, och dels modernare enheter såsom datorer, smarttelefoner och liknande (Buckland, 1991, s.
77-80).
Barriärerna presenteras här, översatt enligt vår egen tolkning av dem såsom de presenteras i Buckland (1991, s. 78 - 79).
Barriär 1: Identifikation. Man upplever en svårighet i att hitta en lämplig informationskälla. Man vet inte var man ska leta efter önskad information eller vilken utrustning man behöver. Mestadels behövs ett responsivt datasystem till förfogande för informationshämtning. Buckland menar att detta sker i två steg; först ska man bestämma var man ska leta - till exempel bestämmer man sig för att göra en sökning på Google. Sedan ska man identifiera en specifik media - till exempel skriva in en boktitel och få fram sökresultat på var man kan hitta den.
Barriär 2: Tillgänglighet. Man måste kunna använda en informationskälla, rent utrustningsmässigt. Om man har en laptop hemma men ingen internetuppkoppling, kan man exempelvis behöva förflytta sig själv och datorn till folkbiblioteket eller annan plats och koppla upp mot deras internet.
Barriär 3: Priset eller kostnaden för användare. Vad och hur mycket krävs i form av pengar, tid eller energi, av individen att söka efter information. Det kan inkludera exempelvis en bok som behöver reserveras, en dåligt programmerad databas som är tidskrävande i jakten på att hitta lämpliga sökord eller behovet att fråga en specialist om ett specifikt ämne.
Barriär 4: Kostnad för förmedlaren.En aktör eller distributör av information och/eller informationskällor betalar därtill för att tillhandahålla tillgång till informationskällor.
Pengar, utrymme, arbetskraft, arrangemang med mera. De har dessutom mål som de behöver uppfylla.
Barriär 5: Förståelse: kognitiv tillgänglighet. Syftar till att individen förstår informationen den mottar. Om inte, kan individen behöva ytterligare fakta beroende på vad det är för information den önskar erhålla. Det kan exempelvis innebära att individen önskar en översättning av en text på ett annat språk eller behöver ett lexikon eller en encyklopedi.
Barriär 6: Acceptans. Detta betecknar två relaterade problem: individen kan vara motvillig att acceptera en källa som trovärdig eller att individen är motvillig att ta in informationen från en källa för att det krockar med dennes personliga värderingar, såtillvida det blir en kognitiv dissonans hos individen.
Vår tolkning av Bucklands barriärer utifrån ett folkbiblioteksperspektiv
Bucklands barriärer är utformade för informationssökning medan vi har valt att tolka dem utifrån folkbibliotekens arbete med digitala tjänster. Barriärerna har därför omformulerats för att passa studiens syfte. Vi ser inte barriärerna som statiska utan i vilken grad de utgör ett hinder varierar beroende på kontexten.
Identifikation (1) innebär att man ser ett behov som man vill tillgodose, men att man inte alltid kan identifiera den tjänst eller distributör som man anser uppfyller behovet.
Det kan handla om att tjänsten inte anses tillräckligt lättillgänglig eller användarvänlig sett ur ett användarperspektiv. Barriären kan även syfta till att man hos biblioteken ser brister eller avsaknad av något inom den egna sfären eller hos användarna.
Tillgänglighet eller användarvänlighet (2) innebär att för att kunna utföra det digitala biblioteksarbetet i likhet med det fysiska beståndet måste det finnas tillgång till det.
Man måste kunna utföra biblioteksarbetet utan allt för mycket extra utrustning och specialkunskaper. Till skillnad från Bucklands definition ser vi att användarvänlighet räknas in då enbart tillgång till något inte innebär att det dessutom är användarvänligt.
Kostnad för användaren (3) utgörs av dels den monetära kostnaden för biblioteken vad gäller inköp och utrustning, men även av arbetskostnad i tid och energi för biblioteken att hantera program, svårigheter med användning, tekniska komplikationer och dylikt.
Kostnad för förmedlaren (4). Här finns det två aspekter av förmedlaren: Dels utgörs förmedlaren av de som distribuerar digitala tjänster till biblioteken och kostnaden för deras arbete både i reella pengar som i tid och energi. Det, utifrån den andra aspekten, utgör biblioteken till förmedlare eftersom de digitala tjänsterna förmedlas till användarna med bakomliggande kostnader - reella pengar samt tid och energi vad gäller att hantera budget och medla mellan distributörer och slutanvändare.
Förståelse: kognitiv tillgänglighet (5) syftar till huruvida biblioteken har kunskapen och förmågan att förstå de digitala tjänsternas plattformar och funktioner med mera.
Om förståelsen inte finns bör man ta reda på vad som behövs för att göra det. Det kan handla om utbildning, internt som externt, eller möjlighet att avsätta arbetstid för att kunna sätta sig in i program och utrustning.
Acceptans (6) handlar om att det funnits, och fortfarande till viss del finns, ett motstånd kring digitala tjänsters vara eller icke vara på folkbibliotek men likaså om folkbibliotekens samhällsfunktion i den digitala utvecklingen. Barriären symboliserar olika grader av acceptans till att digitala medier existerar sida vid sida med det fysiska beståndet. Tillika handlar det om acceptans kring bibliotekens förutsättningar för att tillhandahålla och hantera de digitala medierna. Dit räknas exempelvis distributörer, funktionalitet eller kostnad, samt hur man förhåller sig till användarnas hjälpbehov kring e-medier och digitaliseringen.
4 Metod
De författare vars metodologiska litteratur som har tillämpats framhåller vikten av att ta reda på vad det är man vill få fram i sin studie och ta till passande metoder därefter.
Det fanns en önskan om att kunna inhämta empirisk information utan att själva vara för aggressiva i sökandet efter den. Vi ville få svar som kunde tolkas och kopplas till våra frågeställningar samtidigt som vi ville kunna skapa nya tolkningar av fenomenet.
Metodologi som har varit oss behjälpliga kommer från Bryman (2018), Trost (2010), Kvale & Brinkmann (2014), Hallin & Helin (2018) samt Vetenskapsrådet (2017).
Utifrån dessa verk som alla diskuterar kvalitativa intervjuer på ett eller annat vis, föll det relativt naturligt för oss att ta reda på det vi vill genom kvalitativa intervjuer. Vi är samstämmiga i Brymans (2018) påstående om att en stor del av attraktionen hos intervjun som metod ligger i dess flexibilitet (Bryman, 2018, s. 561). Vi anser att intervjuer kan anpassas efter de medverkandes förutsättningar innan, under, och efter genomförandet. Med tanke på detta föreföll det lämpligt att intervjuerna, strukturellt sett, skulle ske som en semistrukturerad och dialogisk typ av intervjuform.
Den semistrukturerade intervjun tillät oss utgå från en intervjuguide, som innan delades in teman, dock utan bördan att följa samma form och ordning på frågorna till punkt och pricka vid varje intervjutillfälle. Därtill kunde intervjupersonerna fritt formulera sina svar, vilket är något som Bryman framhåller som fördelaktigt vid denna typ av undersökning (Bryman, 2018, s. 561). Termen dialogisk syftar i denna kontext på att intervjun ses som en samskapande aktivitet där såväl intervjuaren som den intervjuade bidrar till den kunskap som produceras. Snarare än att applicera redan befintliga begrepp strävar det dialogiska efter att utveckla nya begrepp (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 17, s. 165, Hallin & Helin, 2018, s. 93-97). Tanken om att tolka den insamlade empirin faller in under en induktiv ansats (Bryman, 2018, s. 454, s.
462, Hallin & Helin, 2018, s. 42-43).
Praktiskt tillvägagångssätt
För att konkretisera vårt praktiska tillvägagångssätt följer här en beskrivning av det.
Inledningsvis skapades en intervjuguide som delades in i tre teman: digital transformation, digitala tjänster samt teknologi vs. demokrati. Dessa teman speglar det ursprungliga syftet för undersökningen, det vill säga hur biblioteken förhåller sig till fysiska objekt och digitala tjänster.
Vår förförståelse för frågeställningarna var att det är ett ämne som innehåller många aspekter och att det därför vore svårt att ställa korta slutna frågor om det. Digitala tjänster är en del av det biblioteken kan erbjuda till användare men det är inte nödvändigtvis statiskt på det sätt att det alltid kommer att se likadant ut och erbjudas i statiska former. Det förändras i takt med att samhället förändras och nya trender och användningssätt anammas. Därför inkluderades temat digital transformation då det åsyftar sådana omständigheter. Det är en högst relevant faktor när det kommer till hur biblioteken förhåller sig till sina tjänster. Det sista temat, teknologi vs. demokrati, kom till på premissen att de samhälleliga förändringarna och den digitala transformationen påverkar biblioteken så mycket att det oundvikligen lämnar konsekvenser efter sig.
Sedermera initierades kontakt per mejl med olika folkbibliotek runt om i landet. Både stora och mellanstora kommuner kontaktades. När vi hade fått svar från en lämplig kandidat följde tidsbokning tillsammans med utskick av brev till kandidaten där vi upprepade att deltagande var frivilligt. Däri fanns även tydlig information om att intervjun skulle spelas in för att senare kunna transkriberas. Planen inkluderade därtill att kontakta även mindre kommuner men mättnad uppnåddes avseende antal respondenter tidigare än förväntat varpå initieringen av kontakt lades ner. Vid den tänkta starten av intervjutillfällena tvingades några av dem bokas om och blev därtill försenade.
Totalt sett genomfördes sex intervjuer varav fem av dem genomfördes gemensamt.
En intervju genomfördes av endast en av oss på grund av dubbelbokning och tidsbrist till följd av ombokningar. Intervjun behövde genomföras ändå för att tillräcklig mängd empiriskt material skulle införskaffas inom den angivna tidsperioden.
Efterföljande bearbetning av intervjuerna bestod av transkribering och den uppgiften delade vi upp oss sinsemellan.
Urval och etiska aspekter
Sökandet efter kommuner och deltagare skedde enligt det Trost (2010) kallar för ett bekvämlighetsurval där vi tog det som fanns närmast till hands och inväntade svar (Trost, 2010, s. 140).
Det är ur ett forskningsetiskt perspektiv viktigt att informera tänkta kandidater om inspelning av bild och ljud för att värna om deras personliga integritet, så att de kan känna sig säkra med att det inspelade materialet endast används för det tänkta ändamålet. Den sortens transparens påvisar att den som utför studien beter sig på ett korrekt etiskt vis utan att utnyttja sin position som forskare (Vetenskapsrådet, 2017, s. 12-17). Under intervjutillfällena försäkrade vi oss därav enligt god forskningssed ytterligare en gång om samtycke till inspelning därför att intervjuerna genomfördes över det digitala mötesprogrammet Zoom. Den här studien är av mindre storlek och utförs av oss i egenskap av studenter vilket förutsätter att vi inte har samma upphöjda status som forskare. Antagandet att somliga tackade ja på grund av nyfikenhet eller god karaktär förelåg denna tanke om att utgå från god sed vid förfrågan om deltagande från privatpersoner i egenskap av yrkesroll. Vid större studier behöver större vikt läggas vid etiska aspekter och tillvägagångssätt.
Metod för resultat
Intervjuguiden har en tematisering som innehåller temana digital transformation, digitala tjänster samt teknologi vs. demokrati. Dessa var övergripande teman som under samtalen kom att mynna ut i flera sidoaspekter som sedan inkluderades i resultatets struktur. Resultatet är därav indelat i de tre övergripande teman från intervjuguiden tillsammans med underkategorier som speglar övriga ämnen. Det föreföll sig vara en rimlig struktur då intervjuguiden var välplanerad efter dessa teman samt sammanföll med en grundad teori som är utformad i syfte att tematisera den insamlade empirin.
Metod för analys
Den bearbetning av resultatet som genomfördes i analysen utgick även den från en tematisk strategi som kan kopplas till grundad teori som den beskrivs i Hallin & Helin (2018). Där beskrivs grundad teori som en metod som används för att visualisera och konceptualisera en stor mängd information för att kunna utvinna mönster som hjälper till att dra slutsatser kring fenomenet som studeras. Mer konkret kan tillvägagångssättet se ut som så att: utifrån empirin väljs några intressanta nyckelord och/eller begrepp ut. Utifrån dem utvecklas sedan abstrakta teman som sedan kombineras till begrepp och generella påståenden om det som studeras (Hallin &
Helin, 2018, s. 75-76).
Denna analysmetod valdes därför att vi trodde att det, tillsammans med en dialogisk intervjustudie, kunde hjälpa oss att tematisera det material som samlades in. Samt att det kunde hjälpa oss att se mönster som tydligare visar på vilka konsekvenser som uppstår för biblioteken vid en övergång från fysiska objekt till digitala tjänster.
5 Resultat
Resultatavsnittet presenterar först en kort sammanfattning av respondenterna och sedan följer en presentation av de erhållna svaren i form av ett tematiserat svarsupplägg. Dessa teman har slagits ihop till följd av centrala områden som vi har lokaliserat i intervjuerna. Genom att göra på det här viset får vi en överskådlig blick över empirin och kan således lättare skapa förståelse för den kunskapen vi har samlat in. Respondenterna hålls isär genom att dela in dessa i “respondent A”, “respondent B” och så vidare.
Presentation av respondenterna
Intervjuerna har genomförts med sex utbildade bibliotekarier med minst fyra års arbetslivserfarenhet inom yrket. Samtliga respondenterna har någon form av ansvar för teknik och e-medier, några även över inköp av dessa. En respondent har tidigare varit anställd hos Axiell Media i över åtta år. En annan respondent arbetar i en kommun som helt har övergått till Overdrive och applikationen Libby som leverantör för e-böcker, medan de andra har Axiell och Elib med applikationen Biblio som leverantör. Respondenterna arbetar i kommuner av varierande storlek inom spannet av 52 000 till 1 000 000 invånare. Slumpen gjorde även att könsfördelningen mellan respondenterna blev jämnt fördelad. Förutom e-böcker och ljudböcker erbjuder tre av de biblioteken respondenterna arbetar på filmtjänsten Cineasterna samt tidskriftstjänsten Pressreader.
Tema 1: Digital transformation
De initiala reaktionerna på frågan om digitalisering på folkbibliotek är liknande bland respondenterna. De är eniga om att det finns för- och nackdelar men flesta är entydigt positiva till det. Respondent A (Personlig kommunikation, 5 november 2020) uppger att det inte handlar om att välja det ena eller det andra, utan att det snarare är en fråga om att komplettera det fysiska beståndet, och att det är “ju någonting som måste göras helt enkelt, tycker jag…” (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Enligt denne handlar det om det rent logiska skälet att folkbibliotek uppkom från första början, är ju “att göra medier och information tillgängliga för folket.” Och jämför med hur det för hundra år sedan fanns information i form av tidningar och böcker och att det var det självklara att erbjuda tillgång till. Hen fortsätter med att det finns så oerhört många fler källor och att det är omöjligt att endast se tidningar som det viktigaste, och att “då måste vi också ge tillgångar till alla digitala kanaler och så vidare” (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Respondent C (Personlig kommunikation, 11 november 2020) nämner flertalet gånger att hen upplever att det fortfarande finns en debatt kring huruvida
digitalisering, ur mediesynpunkt, på bibliotek ska finnas eller ej, och menar att den debatten är förlegad vid det här laget och att den bör lämnas åt sidan. Det är sprunget ur dennes arbete med MIK-frågor. Hen menar att det är lika självklart som pengar - det existerar oavsett, och fortsätter med att säga:
Internet – du behöver inte tycka om det men det är en del av vårt samhälle.
Och hur vi hanterar det. Så det är liksom… den stora frågan är att vi måste börja släppa diskussionen med ‘vi ska ha det eller inte’ (Respondent C, personlig kommunikation, 11 november 2020).
Respondent C uppger att den organisationen hen är verksam inom har genomgått en omorganisation som den senaste tiden har påverkat deras utlån. På ett personligt plan uppger hen även märkligheten i att dennes användning av abonnemangstjänsten och applikationen Storytel störs något av den tjänstens feedback-formulär där en formulering väcker tankar: “och i dom frågeformulären finns ofta en fråga minst som är hur är det att ha ett bibliotek i fickan? Ungefär så. De försöker liksom att marknadsföra sig som ett bibliotek”. Det här tolkar hen som att de är fria att styra sitt bibliotek samtidigt som de inte gör det och jämför det med att:
Kostar en bok mer än tjugo kronor tar vi inte in boken, men Storytel-segmentet har en princip av att inte släppa böcker, e-böcker, ljudböcker, till
folkbiblioteken. Vilket gör att dom styr då vad som man kan få tag på via oss.
Man måste liksom köpa en köpfunktion (Respondent C, personlig kommunikation, 11 november 2020).
Hen gör en distinktion mellan fysiska och digitala böcker. Det här gäller bara de digitala böckerna, för att de inte köper de fysiska böckerna, utan de betalar en avgift och “så är det liksom gjort”. Det är på grund av ett regelverk som inte existerar på den digitala marknaden. Det gör att “företagen helt enkelt kan styra vilka böcker vi ens kan köpa in. Och det på sikt kan ju också bli ett demokratiproblem. ‘Vad är bibliotekens roll?’”. Hen fortsätter med “och ett problem är att biblioteken fortfarande diskuterar ‘ska vi erbjuda ett digitalt utbud eller inte?’“ (Respondent C, personlig kommunikation, 11 november 2020).
En tredje röst som framhäver digitalisering på biblioteken som något positivt är respondent D (Personlig kommunikation, 16 november 2020) som framhåller att det inte gör något att de inte äger e-medier så länge det faktiskt når ut till användarna och att “då är det inte så noga, tänker jag, om vi äger det eller inte. [...] Jag tycker inte att det är märkligt, vi arbetar med det på ett annat sätt, att vi kanske inte äger allt utan - ja, licenser” (Respondent D, personlig kommunikation, 16 november 2020).
Respondent E (Personlig kommunikation, 17 november 2020) anser att det är bra med digitalisering för att det ökar alternativen att ta till sig litteratur. Hen framhäver att det är bra på det sätt att “det finns olika utifrån vilka förutsättningar man har” och att e- medier har sina klara fördelar när det gäller väntetid på en viss titel men att det inte alltid tas emot väl:
Men ibland brukar jag föreslå när man träffar låntagare att om du lånar den som e- bok då får du den direkt istället för att stå i kö och vänta när det är jättemånga i kö
och väntar på boken. Men det är väl lite sådär: ‘njaaeee’… (Respondent E, personlig kommunikation, 17 november 2020).
Respondent F (Personlig kommunikation, 20 november 2020) ser ingen motsättning mellan olika format på medierna de erbjuder utan de vill “gärna erbjuda det som användarna vill ha” och beskriver att de ha en titel som fysisk bok såväl som e-bok och CD-ljudbok och e-ljudbok. Hen menar att e-medier “efterfrågas ju och då måste vi ju tillmötesgå det, och satsa ännu mer på det” (Respondent F, personlig kommunikation, 20 november 2020).
Respondent B kopplar ihop digitaliseringen med digitalt utanförskap och att det till stor del handlar om att kunna nå ut till människor. Hen ser att “många har ju släpat efter väldigt mycket, för det har ju gått så väldigt fort den här digitala utvecklingen, så det är ju den största utmaningen vad gäller allt med det digitala känns det som” och fortsätter med att det är så olika kunskapsnivåer kring att använda digitala tjänster hos människor hen möter; “vissa fattar det direkt och vissa tycker att det är jättesvårt liksom.” För denne respondent blir det tydligt med att: “och då blir det ju det här, vissa har inte smarttelefon, många har inte internet hemma och såna här saker och då finns ju inte det här för dem om man inte har en dator och inte har en uppkoppling”
(Respondent B, personlig kommunikation, 6 november 2020).
Respondent A är engagerad i ämnet och för ett längre resonemang avseende för- och nackdelar med digitalisering på biblioteken:
Fördelarna är väldigt enkla. Det är mycket enklare att nå våra besökare, helt enkelt med medier dom vill ha. Jag tänker inte minst när det gäller medier som redan har digitalt fullt ut, som ljudböcker och filmer. Jag menar, det har hänt mig hur många gånger som helst, att jag står i disken och det kommer fram någon under trettio och säger: ‘Hej har ni den här filmen? - Ja visst, den står där borta på dvd – hyllan.’ De svarar: ‘dvd? - Ja just det, sådana hade pappa en gång i världen!’ [...] En enorm fördel är att nu när vi för någon vecka tillbaka, har gått ut med digital filmtjänst istället, att vi kan hänvisa till dom, för det är tillgängligt på den här apparaten som alla har [respondenten pekar på sin smartphone]. [...] Samma sak med ljudböcker, det är ingen människa under trettio som äger en cd-spelare, sätter sig i köket och lyssnar på en ljudbok i tolv timmar [alla skrattar]. [...] Samma sak med den här, liksom populära böcker som det är fyrtio personer i kö på, ja, nej tyvärr är den fysiska boken, den kan du få i april nån gång, eller så kan du läsa den direkt eller på den här i [håller upp smartphone]. Och det är allt fler som tycker men: ‘jaja det är bra’. Det är en självklarhet. Nackdelen är att digitalisering är, det finns flera nackdelar, dels att naturligtvis, alla tekniska lösningar funkar inte för alla. Du har alltid en del som inte kommer att förstå nånting av nån digital läsning, det är inte
nödvändigtvis en åldersfråga, den här, så att säga, det digitala utanförskapet är väldigt jämnt fördelat, över hela samhället, både åldrar, inkomstnivåer, allting.
[...] Det är inte alla under tjugo som nånsin använt webben (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
5.2.1 Samordning
Respondenterna är kritiska till att det ännu inte finns varken någon samverkan, samarbete eller samordning av e-medier på nationell nivå. Det finns en hel del samarbeten på kommunal nivå men de flesta anser att det bör finnas något större strukturellt samarbete i form av en egen nationell infrastruktur. Respondent C säger exempelvis: “nej… nej, alltså, varje kommun står ju lite för sig själv.”
Alla respondenter har någon form av regionsamarbete i respektive kommun eller län och några av dem har gemensam budget för e-medier i hela regionen. Utöver det kan låntagare låna och lämna tillbaka på alla bibliotek i regionen. Respondent A uppger att:
Jag tror personligen att det skulle underlätta enormt ifall det fanns nån form av nationell samordning, runt det här. Som sagt, jag har ju suttit på andra sidan också, och jag vet att när vi då, det var ju för ett antal år sen, det är lite drygt 10 år sen nu, blev det världens rabalder runt det här med e-boksutlåning,
biblioteken tyckte det var för dyrt och förlagen för billigt och det blev en enorm konflikt där emellan, och alla tittade på oss, dåvarande Elib, numera Axiell Media, och sa: ‘kan ni inte bara lösa det här?’. Och vi försökte med att:
‘vi är åtta personer på ett gammalt mjölupplag i Vasastan,’ vi kan omöjligtvis säga åt 280 kommunbibliotek och 500 förlag att: ‘nu gör ni såhär’ (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Hen fortsätter med:
Det här måste på något vis förhandlas fram emellan biblioteken. Och då är det stora problemet att förlagen har ingen självklar förhandlingspart.
Förläggareföreningen finns men de företräder stora förlag. Små
förlagsföreningar finns också, men dom företräder bara små förlag, och då kommer vi ej överens om saker. Från bibliotekens sida fanns ingen
förhandlingspart alls. Vi kunde prata med Stockholms stadsbibliotek - vad de kan göra är inte vad de kan göra i Krokom (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Hen fortsätter ytterligare med:
Så det skulle underlätta väldigt ifall det fanns någon form av nationell samordning, till exempel, via KB eller nåt sånt. [...] Men exakt vem som ska ta den rollen, det har diskuterats ett bra tag nu. [...] Och det kräver också naturligtvis att det tillförs medel för att göra detta men också att man också tänker igenom vad vill vi att nationell samordning ska göra. Ska den gå in och ersätta Axiell helt och hållet, och hålla kontakt mellan alla förlag och hålla förhandlingar själv, bygga upp egen teknisk plattform, eller ska det bara vara en förmedlare, en go-between mellan bibliotek och förlagen? För att förhandla fram vilka villkor, och så köper man in tekniska lösningar från någon annan (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Respondent C framhåller även att samordning behövs, inte minst rörande teknisk support:
Och det är väl samma sak, liksom, med allting som har med det… alltså, att många… framförallt äldre, de tror att Google är internet. Och förstår inte Google är ett axplock av internet som de väljer ut det här är det mest relevanta liksom. Men det är ju inte internet liksom. Även hur källkritik på internet. Och där tror jag vi kan ha en stor roll att spela. [...] Jag tror A och O är, när det kommer till det här, är samarbete och samverkan. Kanske, vad heter det, men migrationsverket kan komma en dag och vara på biblioteket, nån från socialtjänsten, alltså såna där olika ärenden. Alltså vi är det sista öppna demokratiska rummet där alla är välkomna och det är helt gratis. Och i takt med, apropå det var inne på innan med det fysiska rummet tror jag att vi kommer vara viktigare än någonsin, att vi finns här. Men det är också om vi tar tillvara på det. Och där krävs de ju också mer resurser från politiskt håll. Att vi ges det utrymmet att kunna utveckla det. [...] Så det fysiska rummet tror jag absolut inte är dött. Och vi ska verkligen utveckla, men jag tror verkligen ur demokratiaspekten, där kan vi verkligen erbjuda [...] att vi ska bli en digital frizon på biblioteket (Respondent C, personlig kommunikation, 11 november 2020).
5.2.2 Egna satsningar
Egna satsningar avser det respondenterna anger att de på sin arbetsplats har gjort för att tillgodose användarnas behov av teknisk hjälp. Respondent E uppger att de har haft ett samarbete med Digidel-center sedan 2019. Där har de haft drop-in med teknikhjälp. Hen resonerar bland annat kring bibliotekens roll och vad de själva kan göra med tanke på att de inte har någon teknisk utbildning i grunden. Därför har de olika samarbeten med förvaltningen, däribland ett projekt som heter Äldresupporten.
De håller på att se över en eventuell digital kundtjänst som ska bli en samlad tjänst för dels digital delaktighet tillika vanliga frågor kring hur man lånar e-böcker och fysiska böcker.
Respondent A funderar likaså på utveckling av egna tjänster. Dels framgår det att hen är delvis insatt i Världens bibliotek som är ett större projekt som sträcker sig mellan flera bibliotek. Det är en tjänst som samlar in litteratur på mångspråk. Hen ställer sig dessutom frågan om vad hens bibliotek kan göra och om det vore värt att försöka satsa på att utveckla egna tjänster kring användarupplevelser och aktiviteter. Hen jämför med att de köper tillgång till databaser om släktforskning och resonerar kring hur det var förr när de köpte in böcker med genealogiska data. Hen slutar med att det vore omöjligt att konkurrera med exempelvis Google, även om alla bibliotek skulle gå ihop.
Tema 2: Digitala tjänster
Inledningsvis är alla respondenter eniga om att e-boken är ett komplement till den fysiska boken och att det inte handlar om antingen ett fysiskt eller ett digitalt bestånd utan om tillgänglighet. Respondent A (Personlig kommunikation, 5 november 2020) poängterar bland annat att “den fysiska boken är ju fantastisk teknologi. Det ska man komma ihåg, den fysiska boken är teknologi.” Respondent A menar utöver det att det inte är en fråga om att välja det ena eller andra utan om att komplettera det fysiska beståndet. Hen argumenterar för bibliotekens ursprungliga syfte och att det är självklart att biblioteken ska tillhandahålla information oavsett medietyper.
Biblioteken bör ansvara för att visa vägar in i det digitala och hur användarna kan navigera mellan olika digitala kanaler.
Respondent F (Personlig kommunikation, 20 november 2020) säger “vi ser ingen motsättning mellan olika format på dom medier vi har utan vi vill gärna erbjuda det som användarna vill ha,” vilket är något som även respondent D (Personlig kommunikation, 16 november 2020) framhåller när hen påpekar att folkbiblioteken inte har något bevarandeuppdrag, utan “att jag tänker att det är mer att tillgängliggöra, och då tänker jag att det digitala blir då ett komplement.” Respondent D resonerar bland annat som så att digital läsning som har möjligheten att förstora texten ger en större tillgång till litteratur för någon med försämrad syn, särskilt som utbudet av böcker med stor stil är begränsat. Och en sådan fördel är något unikt för just digitala medier.
Respondent F påpekar likaså att det digitala utbudet är en möjlighet för dem som av olika anledningar vanligtvis inte har tillgång till använda bibliotekets tjänster.
Respondent A understryker därtill att “de fysiska medierna har absolut ett stort värde, det är bara inte det enda värdet.” Respondent A spinner vidare på resonemanget att alla böcker inte alltid lämpar sig för ett visst format. Det underbyggs med påståendet att “fackböcker är ju gravt underrepresenterade i e-boksvärlden,” och fortsätter med förklaringen att exempelvis matteböcker inte går att översätta till digitalt format eftersom dessa innehåller bilder, formler och grafer som inte gör sig bra i digitalt format. Som en motvikt till det framhåller hen att andra boktyper såsom uppslagsböcker, kartböcker, och ordböcker försvinner mer och mer i fysisk form för att istället erbjudas digitalt eftersom de “funkar mycket, mycket bättre i det digitala formatet” (Respondent A, personlig kommunikation, 5 november 2020).
Dessa respondenter är även ense om att det digitala beståndet medför en del svårigheter. Respondent D uppger att “jag tänker att det ibland kanske är svårare att se vad vi har för utbud, alltså för oss i personalen,” och respondent F menar att “man får ju jobba med att dem ändå ska vara synliga i det fysiska biblioteket”. De fem respondenter som har Axiell som distributör menar att det är svårt att överblicka det digitala beståndet eftersom man inte kan se vilka böcker som lånas eller inte lånas.
Respondent D beskriver det som att hen har bättre koll på det fysiska beståndet framförallt för att gallringen sker på ett annat sätt, medan det digitala beståndet ofta blir kvarliggande såvida inte förlagen av olika anledningar reviderar sina titlar.
Utöver Biblio och Libby kan låntagare fortfarande använda e-medier via Adobe-ID genom att auktorisera ett konto där för att kunna läsa en fil i ett annat separat läsprogram. Många respondenter nämner att utlånen skjutit i höjden sedan Biblio lanserades. Respondent E framhåller att Biblio har skapat ett smidigare sätt för låntagare att lyssna på och läsa e-böcker för att det inte kräver en auktorisering hos Adobe innan. En ytterligare fördel som erhålls utan inblandningen av Adobe är att inblandningen av tredjeparter undviks. Respondent C förklarar att “vi ger ingen information. Det är användaren som själv ger information i ett tredje led. Men det är ju självklart, det är ju… det är en gråzonsvärld.” Adobe har konstruerat det skydd som används för att omöjliggöra att böckerna som lånas kopieras samt för att tidsbegränsa lånen. Varje lån via Adobe skapar information och denna låneinformation sparades
