Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jorielskolan
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, korttidstillsyn.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Läsåret 2015/2016
Utvärdering av förra årets plan
Schemalagda rastaktiviteter samt bibehålla elevernas höga trivsel och trygghet.
- Rastaktiviteter är nu schemalagda och igång. De är väldigt uppskattade och vi upplever att eleverna gör sina egna val av aktivitet samt vi ser att eleverna kommer piggare till lektion efter lunchens aktiviteter. Fler elever än vi trodde kommer iväg på aktiviteterna, då detta var en farhåga, att hinna med aktiviteterna på lunchrasten. Vi når inte alla elever, men har god koll på vilka som inte hinner och anledningen till det.
Starta föräldraråd under hösten 2014.
- Föräldraråd har startat igång som planerat. Det har varit en regelbunden föräldrarskara som närvarat och målet är att fler ser möjligheten att delta och bidra på dessa möten.
Utarbeta ett informationsblad till föräldrarna om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
- Detta har inte gjorts på det sätt vi tänkt. Vi har utarbetat ordningsregler som bygger på planen. Dessa ska implementeras under 2015/2016.
Utvärdering av årets plan
Årets planerade åtgärder kommer att följas upp kontinuerligt på bland annat
personalmöten, klassråd, föräldraråd, elevråd och fritidsråd. Utvärderingen börjar i mitten av läsåret 2015/2016 genom samtal i personalgruppen. Utvärdering görs av alla medarbetare i slutet av läsåret 2015/2016. Även den årliga enkäten kommer att ligga till grund för utvärdering av åtgärderna.
Ny plan fastställs i slutet av vårterminen 2016.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Eleverna ska lämna Jorielskolan med den kunskap och det självförtroende som behövs för att klara att leva i samhället med bästa möjliga livskvalitet.
Eleverna på Jorielskolan ska mötas med respekt där skolans medarbetare aktivt medverkar till att stärka elevens identitet.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder på Joriel:
Undvika att särskilja pojkar och flickor i undervisningen
Pojkar och flickor blandas naturligt i skolarbetet.
Naturligt att eleverna möter medarbetare av båda könen.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Acceptans för elevernas könsidentitetsuttryck och könsöverskridande identitet.
Ge eleven förståelse och kunskaper för olika identiteter och
könsöverskridande uttryck. Att motverka diskriminering och kränkande beteende om det som är okänt för den enskilde eleven ingår i
undervisningen specifikt i äldre årskurser.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Undervisning som tar hänsyn till elevernas etniska ursprung.
Nej, till rasistiska uttryck, symboler och hållningar i skolan.
Undervisningen innehåller mångfaldsarbete och tolerans.
Arbeta aktivt i årskurs 9 mot rasistiska negationer/språkbruk.
Funktionshinder/nedsättningar: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå Främjande åtgärder:
Arbeta med begreppet funktionshinder i undervisningen.
Stor öppenhet om elevernas olika funktionsmöjligheter.
Väl fungerande och aktivt Elevhälsoteam som hjälper till med utredning och åtgärder för elever med inlärningsproblem, olika diagnoser, psykosociala problem etc.
De vuxna på skolan erbjuds kontinuerligt fortbildning om funktionshinder.
Arbeta aktivt med att integrera våra elever med funktionsnedsättningar i samhället och vice versa, ex tillgänglighet.
Möte med elever utan funktionsnedsättningar från andra skolor.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder:
Acceptans för elevernas identitetsuttryck hos alla på skolan.
Rätten att älska den man vill, ingår i undervisningen.
Arbeta aktivt mot sexuellt relaterade negationer/språkbruk i alla årskurser.
Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder:
Arbeta med begreppet ålder som diskriminering enligt den lokala Pedagogiska planen för likabehandlingsarbetet på lämpliga sätt.
Att i skolvardagen och klasserna arbeta åldersblandat
Skolans friluftsdagar och Jorieldagen, eleverna fördelas på olika respektive aktivitet oberoende av ålder.
Övriga främjande åtgärder förskoleklass, grundskola, grundsärskola Vi skapar möjligheter till möten genom att röra oss mycket ute i sociala
sammanhang och eleverna får möta verkligheten och lära sig hantera den och
reflektera utifrån varje situation. Utbyte med andra skolor och möta elever från dessa skolor. Vi arbetar med att stärka elevernas identitet genom att alltid utgå ifrån eleven och elevens lust och vilja och att bli stärkt i det sociala samspelet. T ex genom träning och samtal (om hur man ska vara mot varandra, hur man tar kontakt och upprätthåller kontakter, kort- och långsiktigt). Genom lektion i konduktiv pedagogik (KP) hjälpa eleverna bli mer självständiga – att få möjlighet att använda sin kropp genom medvetna rörelser som i sin tur kan leda till att eleven kan sitta själv, äta själv, klä på sig en tröja. Att inte funktionsnedsättning behöver vara en begränsning – att lära eleven lära utifrån sina egna möjligheter.
Övriga främjande åtgärder fritidshemmet
Genom att skapa olika forum där eleverna får möjligheten att bidra med sina åsikter samt göra val t.ex. samlingar och fritidsråd jobbar vi med att utveckla elevernas förmåga att lyssna, argumentera och diskutera.
Genom vardagliga möten och samtal med elever ges möjligheter till att uttrycka medvetna etiska ställningstagande.
Genom lek arbetar vi mot traditionella könsmönster t.ex. ledd rollek.
Genom varierande utflykter ges möjligheter till eleverna att aktivt delta i
samhällslivet. Eleverna ges möjligheten att ta personligt ansvar t.ex. genom att bestämma över sina färdhjälpmedel och planera dessa efter aktivitet. Men även genom att ge eleverna möjligheterna att ta ansvar över grupper under utflykten.
Vi uppmärksammar och gör eleverna medvetna om samhällets tillgänglighet och uppmuntrar till et ökat tillgängligt samhälle.
Genom utvärdering som alla elever och vuxna gör efter varje utflykt arbetar vi för ett ökat inflytande och trygghet.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2014-2015 utifrån resultatet av kartläggningarna
Resultat av kartläggning:
Kartläggningens genomförande:
På kartläggningen användes NKI, samtal med eleverna på bla. klassråd och fritidsråd.
Diskussion med medarbetare på teammötena som leds av teamledarna.
Resultat:
Eleverna har behov av rastaktiviteter. Passiva situationer kan uppstå om inte elevens val uppmärksammas, samt elevernas möjlighet till val och delaktighet behöver stärkas ytterligare på rasterna.
Hög trivsel bland eleverna.
Skolan hade inga kända fall av upplevd kränkande behandling under förra året elever sinsemellan.
Efterfrågan finns från vårdnadshavare samt från skolans sida om samlad
assistentinformation för att alla som är på skolan dagligen ska arbeta på bästa sätt med våra elever.
AKK (alternativ kompletterande kommunikation) har alla våra elever på olika sätt samt i olika omfattning. Habiliteringen har inte samma resurser och skolans kommunikationsteam har inte kunnat arbeta med den belastning som vi ser att skolans elever har behov av, på grund av olika anledningar.
Skolan har en kurator via Stockholms skolstöd som arbetar med utredningar och förebyggande vid behov i elevhälsoteamet på skolan. Vi ser att det inte är i den omfattning som skolan önskar för att kunna arbeta främjande och förebyggande.
Planerade åtgärder under läsåret 2015/2016:
- Fortsätta med de påbörjade rastaktiviteterna.
- Rekrytera en kurator till skolan som skall arbeta förebyggande och främjande en dag i veckan samt med utredningar.
- Prioritera rollfördelning och organisation kring AKK på skolan samt öka samverkan med habiliteringen.
- Utarbeta assistent information som skall finnas tillgänglig på vår hemsida samt implementera hos alla vårdnadshavare.
Så här har elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Studiedagar, vardagliga undervisningen, föräldraråd, personalmöten, teammöten, resursmöten, handledning, skolråd, fritidsråd och klassråd.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka:
Mycket stor vuxentäthet hela skoldagen och på fritidshemmet och korttidstillsyn genom att varje elev har stöd av antingen personlig assistent eller elevassistent anställd av skolan (resurs).
Utreda och dokumentera:
Utredning, kartläggning och samtal
Jorielskolan har ett elevhälsoteam, EHT, som utreder och agerar vid kränkande behandling mot eleverna. I EHT ingår rektor, skolsköterska, klasslärare och specialpedagog, psykolog och kurator samt skolläkare.
Vid kännedom om kränkning så arbetar skolan utifrån modellen utredning, kartläggning, samtal samt åtgärder.
Vid mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling över tid:
EHT informeras för att kunna agera och ge stöd.
Samtliga upplevda kränkningar ska anmälas till rektor samt till huvudman (Pysslingen Förskolor och Skolor AB) enligt webbformulär som finns på Pysslingen skolors intranät.
Kontakt med Pysslingens centrala Pyssombudsman, PyssO förmedlas till elev/vårdnadshavare.
Åtgärder när det handlar om kränkningar och eller diskriminering mellan elever och/eller assistenter (ej anställda av skolan):
All personal vid Jorielskolan har skyldighet att reagera/agera omedelbart när de upptäckerkränkande behandling och/eller diskriminering av
elever/assistenter samt rapportera till skolledning.
Elev/assistent som är utsatt tas om hand, på en trygg plats där man kan få sitta ifred och prata.
Kontakt med målsman och assistentbolag om det är en assistent.
Om en part är elev kopplas EHT in.
Åtgärder när parterna är elever och egen personal:
Vuxenteamet utreder vad som har hänt och dokumenterar detta.
Rektor skall kontaktas och informeras samt hålla i utredning.
Vid situation där ledningen har kränkt elev/personal på skolan skall huvudmannen, regionschef utreda händelsen.
Vid kränkning kopplas EHT in.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor och/eller specialpedagog informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor, specialpedagog eller den som bevittnat händelsen gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR- avdelning kan behöva kopplas in.
