Plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter

Verksamhetens namn Breviks förskola

Verksamheter som omfattas av planen Förskola 1-6 år

Vår vision

Planen gäller från 2018-10-01

Planen gäller till 2019-09-30

Ansvarig för planen

Catrine Norrby, förskolechef

(2)

Barnens/Elevernas delaktighet

Vi använder oss av introduktionssamtal, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, barnintervjuer, observationer och trygghetsvandringar, på många olika sätt bjuder vi in barnen att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. Barnens tankar om förskolan är grund för pedagogers planering, arbetssätt, inköp av material och förändringar i miljön.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Under ett läsår involveras vårdnadshavare på olika sätt i likabehandlingsarbetet. Vid introduktionssamtal, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, möten med vårdnadshavare i storgrupp och föräldraråd såväl som i det dagliga arbetet där pedagog och

vårdnadshavare stämmer av trygghet, utveckling och lärande. Vårdnadshavare kan ta del av planen via Vklass, i slutet av vårterminen har vårdnadshavare möjlighet att vara behjälpliga att utvärdera läsårets arbete.

Personalens/Medarbetarnas delaktighet

Samtliga pedagoger läser och utvärderar eget/ arbetslagets/ förskolans

likabehandlingsarbete under slutet av vårterminen, utvärderingarna ligger sedan till grund för nästa läsårs plan. Under läsåret arbetar pedagogerna vid ett antal tillfällen

gemensamt med likabehandling, på Apt och utvecklingsdagar när nya barn börjar i verksamheten såväl som vid reflektioner och observationer.

Målet är ett levande dokument, att likabehandling är ett arbetssätt som genomsyrar hela förskolans verksamhet.

Förankring av planen

Intervjuer, trygghetsvandringar och samtal/ samlingar med barnen är exempel på arbetssätt för att implementera planen hos barnen.

Nya vårdnadshavare kan ta del av planen via Vklass, pedagoger samtalar om

likabehandlingsarbetet vid introduktionssamtal, uppföljningssamtal/ utvecklingssamtal och arbetar på olika sätt med värderingsfrågor i barngrupperna med hänvisning till planen. Nya medarbetare får ta del av läsårets plan, vid reflektionstillfällen samtalar arbetslaget om bl.a. förhållningssätt, behov och intressen i barngruppen utifrån observationer och dokumentationer.

På möte för vårdnadshavare informeras om likabehandlingsarbetet och var vårdnadshavare kan ta del av plan mot diskriminering och kränkande behandling.

(3)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Förskolechef, biträdande förskolechef och pedagogisk utvecklare har arbetat i

kvalitetsverktyget Stratsys med områden att utveckla kopplat till likabehandlingsarbetet, vi har också läst fg läsårs likabehandlingsplan inför revidering. Till utvecklingsdagen i maj/ juni fick arbetslagen i uppdrag att läsa igenom och utvärdera läsårets arbete.

Samtliga arbetslag har utvärderat och dokumenterat sitt arbete, materialet har sammanställts i utvärderingen vilken ligger till grund för skrivandet av en ny plan nu i september.

Vilka har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan?

Pedagoger och ledning i första hand, barnen är indirekt delaktiga i och med

pedagogernas utvärdering av arbetet i arbetslagen. Vårdnadshavare har haft möjlighet att vara delaktiga genom enkätsvar och vid vårens utvecklingssamtal.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan?

1. Mål och begrepp i planen behöver förtydligas och konkretiseras.

Vad innebär det ex konkret för oss på Breviks förskola när vi arbetar med

diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning? Om ett barn har födoämnesallergi, hur planerar och genomför vi verksamheten för likvärdighet och tillgänglighet? Hur förhåller vi oss dagligen, vid matsituationen, på utflykter m.m.?

Under läsåret planerar vi att arbeta med en diskrimineringsgrund per Apt för att förtydliga och konkretisera, ge möjlighet till fördjupat lärande.

2. Implementeringen av planen behöver förtydligas.

När, vid vilka tillfällen får barn, vårdnadshavare och nyanställda pedagoger information om likabehandlingsarbetet?

Hur lägger vi upp introduktionsperioden för nya familjer för att informera, konkretisera och arbeta med likabehandling? När i introduktionsperioden får nya medarbetare information om likabehandlingsarbetet?

Vem, vilka informerar? Med hjälp av en tydlig struktur (systematiskt

kvalitetsarbete/årshjul/ kalendarium) och uttalat ansvar för uppgifter systematiserar vi likabehandlingsarbetet.

Årets plan ska utvärderas senast 2019-06-01

(4)

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

I början av läsåret planerar vi vilka mål vi vill ha hjälp att utvärdera och på vilka sätt barnen kan göras delaktiga, vi informerar också vårdnadshavare om hur vi planerar arbeta och på vilket sätt vi vill ha hjälp att värdera det vi gjort .

Ansvariga för att årets plan utvärderas

Förskolechef, biträdande förskolechef och pedagogisk utvecklare

Aktiva åtgärder

Aktiva åtgärder innebär ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Aktiva åtgärder tillämpas även för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och andra former av kränkningar. Detta arbete bedrivs i fyra steg och ska beaktas i all verksamhetsplanering både på grupp- och ledningsnivå;

1. undersöka risker och hinder 2. analysera orsaker

3. genomföra åtgärder 4. följa upp och utvärdera.

Arbetet genomförs och dokumenteras löpande.

(5)

Främjande insatser

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning Mål och uppföljning:

● Personalgruppen ska bestå av kvinnor och män vilket speglar samhället i stort.

Uppföljning sker inför läsårsstart och inför rekrytering.

● Alla är trygga att uttrycka sin identitet på det sätt var och en väljer. Uppföljning sker löpande under läsåret.

● Barn och vårdnadshavare är trygga i att bli bemötta utifrån allas lika värde Insats: Förskolans personalgrupp består av kvinnor och män, vid rekrytering strävar vi efter en jämn könsfördelning. Roller och uppgifter delas efter behov och kompetens, aldrig kön.

Pedagoger arbetar på olika sätt för att motverka traditionella könsroller och utmana normer.

Var och en är trygg i att bli behandlad i enlighet med de grundläggande värden förskolan står för, jämställdhet mellan könen och allas lika värde.

Uppföljning sker löpande vid reflektionstillfällen under läsåret.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger.

Datum när det ska vara klart: Juni 2019, insatser utvärderas vid slutet av läsåret.

Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning:

● Barn/ vårdnadshavare bemöts med respekt kring skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.

Insats: Genom förskolans värdegrund bemöts barn och vårdnadshavare med öppenhet och respekt gällande likheter/ olikheter med hjälp av samlingar, litteratur/ sagor, sång och

musik m.m. Pedagoger reflekterar kring vilka traditioner förskolan uppmärksammar och använder Mångkulturella almanackan vid verksamhetsplanering.

Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret

(6)

Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning:

● Barn och vårdnadshavare får själva definiera och identifiera sig utifrån sin/ sina etniska tillhörigheter.

Insats: I samlingar belyser pedagoger och barn levnadsvillkor, kulturer och traditioner vi alla bär med oss. I arbetet med språk/ kultur och identitetsutveckling reflekterar vi tillsammans för att undvika att definiera någons etniska tillhörighet.

Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret.

Funktionsnedsättning Mål och uppföljning:

● En tillgänglig och likvärdig förskola där alla kan delta efter egna förutsättningar och på sina villkor

Insats: Genom inventering och flexibilitet anpassar vi verksamheten för att tillgodose de behov som finns för en likvärdig förskola.

Gården som är kuperad erbjuder lek med liknande/ samma material på många ytor.

Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret

Ålder

Mål och uppföljning:

● Vid planering av förskolans verksamhet är varje barns kunskap/ kompetens, behov och intresse i fokus

Insats: Pedagoger arbetar utifrån att vi alla blir i det sammanhang vi befinner oss och motiverar ev åldersindelade grupper. Genom att barnen får befinna sig i en grupp där det ofta finns yngre och äldre som ex ute på gården, ges det möjlighet att lära av

och med varandra i olika sammanhang. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd har större möjligheter till likvärdighet i åldersblandade grupper.

(7)

Sexuella trakasserier respektive trakasserier

Mål och uppföljning: Verksamheten accepterar inte någon form av sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna

Insats: Strukturstödet ska användas vid alla former av trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Pedagoger finns nära barnen under hela dagen, placerar sig inne i miljöer såväl som utomhus vilket både främjar förskolans arbete och

förebygger trakasserier.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger/ all personal.

Datum när det ska vara klart: Alla trakasserier skall anmälas och utredas med hjälp av strukturstöd. Insatserna på området utvärderas löpande samt vid slutet av läsåret.

Kränkningar

Mål och uppföljning: Förskolan ska på alla sätt motverka att någon kränks Insats: Placering i barnens miljöer, att leka tillsammans med barnen, arbeta med lekgrupper, observera och reflektera är främjande i arbetet

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger/ all personal

Datum när det ska vara klart: Alla kränkningar skall åtgärdas med hjälp av strukturstöd.

Löpande, utvärderas i slutet av läsåret.

(8)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Observation, reflektion, dokumentation, brukarenkät, barnintervjuer, introduktions-, uppföljnings- och utvecklingssamtal.

Områden som berörs i kartläggningen:

Samtliga diskrimineringsgrunder, sexuella trakasserier och kränkningar.

Barn och vårdnadshavares delaktighet i kartläggningen:

Flera arbetslag har pratat med barnen om värderingar och kompisskap men eftersom barn kan ha svårt att berätta hur de uppfattar sin miljö ligger ansvaret på pedagogerna att tolka, se vilka miljöer barnen väljer och vilka de undviker att leka/ vistas i samt reflektera över varför och förändra därefter.

Vårdnadshavare samtalar med pedagoger om trivsel och trygghet vid introduktion, uppföljnings- och utvecklingssamtal. Varje år finns också möjlighet att vara delaktig genom att besvara en enkät kring förskolans verksamhet som belyser bl.a. normer och värden/ trivsel och trygghet.

Personalens delaktighet i kartläggningen:

Pedagoger har i samlingar, i grupp och i enskilda intervjuer inför utvecklingssamtalen tagit reda på hur barnen uppfattar sin miljö, pratat värderingar, kompisskap och

förhållningssätt. Under våren -18 var alla arbetslag inbjudan till möte kring strukturstödet, hur vi går tillväga om vi uppfattar/ får kännedom om att ett barn trakasserats eller

kränkts.

Inför vårterminens sista utvecklingsdag läste samtliga igenom likabehandlingsplanen och utvärderade arbetslagets/ förskolans likabehandlingsarbete.

Resultat och analys:

Det finns platser där barn kan undvika att leka om inte en vuxen finns i närheten. Den information som framkommit i samtal och vid intervjuer eller i observationer ligger till grund för hur pedagoger fördelar sig på gården och inne på avdelningen.

Vi har nyanställda som inte varit med och arbetat under fg läsår och alla har inte kunskap om de begrepp som står i likabehandlingsplanen, för att vi ska nå mål behöver vi lägga vikt vid att

● förtydliga begrepp

● förtydliga hur vi implementerar planen hos nyanställda

(9)

Förebyggande arbete

Diskrimineringsgrund Kön

Mål och uppföljning: Utmana stereotypa könsroller/ normer. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Motverka könsstereotypa grupperingar och val av lekar/ material genom att inventera och uppdatera material, ex erbjuda lek med återbruksmaterial,

naturmaterial, arbeta med tavlor med bilder på aktiviteter där barn och pedagoger kan erbjuda val i olika grupper, samtala om olikheter och likheter och ifrågasätta normer.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret.

Diskrimineringsgrund Könsöverskridande identitet och uttryck

Mål och uppföljning: Utmana stereotypa könsroller/ normer. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Vi påbörjar ett arbete kring genus/ normkritik/ normkreativitet under ht -18

Med fördjupad kunskap kan vi öka medvetenheten om hur vi ex uttrycker oss i text, i dagligt tal? Inkluderar vi samtliga i vårt förhållningssätt genom att ex inte förutsätta ett heteronormativt perspektiv? Familjer som börjar i verksamheten, hur möter vi? Säger och skriver vi vårdnadshavare vilket inkluderar eller säger vi föräldrar vilket exkluderar?

Om vi undviker att skriva ex “Mammas namn, Pappas namn i hallen på barnens hyllor blir det mindre utpekande för vårdnadshavare/ familjer i andra konstellationer än de heteronormativa.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare och pedagoger.

Diskrimineringsgrund Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning: Barn och vårdnadshavare bemöts med respekt kring skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Genom att medvetet använda ex. “Mångkulturella almanackan” och beakta världsreligionerna vid planering av vilka högtider/ traditioner och aktiviteter som uppmärksammas får barnen erfara flera perspektiv i förskolan. Pedagoger arbetar också

(10)

med rätten till religionsfrihet i enlighet med styrdokumenten, människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt

solidaritet med svaga och utsatta.

Förskolans ledning undviker att lägga ex möte för vårdnadshavare under svenska/ kristna eller andra religiösa/ ickereligiösa högtider.

Diskrimineringsgrund Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning: Barn och vårdnadshavare får själva definiera och identifiera sig utifrån sin/ sina etniska tillhörigheter. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Vi har alla en eller flera etniska tillhörigheter och behandlar varandra i enlighet med mål och riktlinjer i förskolans styrdokument- vi lär och blir i det sammanhang vi befinner oss. Pedagoger arbetar för att stärka barns identiteter på många olika sätt, genom ex. språk, litteratur sång och musik, rim och ramsor.

Diskrimineringsgrund Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning: En tillgänglig och likvärdig förskola där alla kan delta efter egna förutsättningar och på sina villkor. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Pedagoger tar vid introduktionen reda på om ngn familj/ barn har en

funktionsnedsättning och beaktar detta vid planering av samtliga aktiviteter i förskolans verksamhet. Samma utgångspunkt vid inköp av möbler, nytt material, utflykter,

matsituationer, möblering och placering i rummen görs efter samtligas behov. Förskolan beaktar också funktionsnedsättning vid möten med vårdnadshavare/ medarbetare.

Områden som berörs av åtgärden: Sexuell läggning

(11)

Mål och uppföljning: Barn och vårdnadshavare är trygga i att bli bemötta utifrån allas lika värde

Åtgärd: Vi påbörjar ett arbete kring normkreativitet under hösten för att ge möjlighet till fördjupat lärande. Vi reflekterar över vilken information i text som finns i verksamheten, vilket språkbruk vi har, ordval och formuleringar i vardagligt språkbruk.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret.l

Diskrimineringsgrund Ålder

Mål och uppföljning: Vid planering av förskolans verksamhet är varje barns kunskap/

kompetens, behov och intresse i fokus

Åtgärd: Om pedagoger delar in barnen i åldersrelaterade grupper handlar det om att behov och intresse överensstämmer. Ett medvetenhet kring barns lust att lära och leka över åldersgränserna ger stora möjligheter att öva lekkoder, hänsyn, ömsesidighet och turtagande och att träna sociala förmågor. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd har större möjligheter till likvärdighet i åldersblandade grupper.

Ansvarig: Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklare, pedagoger Datum när det ska vara klart: Löpande, utvärderas vid slutet av läsåret.

Områden som berörs av åtgärden: Sexuella trakasserier respektive trakasserier Mål och uppföljning: Ingen utsätts eller utsätter annan för trakasserier. Uppföljning löpande.

Åtgärd: Den som får kännedom om att ett barn upplever sig trakasserad är skyldig att omgående anmäla detta till förskolans chef. Med hjälp av Lidingö Stads rutiner för strukturstöd dokumenteras, utreds och åtgärdas ärendet.

Under läsåret kartlägger vi verksamheten för att ta reda på om det finns risk för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter.

Att finnas nära barnen, lyssna på vad de samtalar om och vara närvarande i lek är ett sätt att förebygga trakasserier.

(12)

Områden som berörs av åtgärden: Kränkningar

Insats: Pedagogerna arbetar på olika sätt med värderingar, känslor och vänskap, observerar och finns nära de barn som behöver stöd i att ta hänsyn, i turtagande och i ömsesidighet. Genom att ständigt reflektera över sin verksamhet får arbetslagen syn på var det kan finnas risk för kränkning och placerar sig på olika platser på gården för att motverka att någon blir kränkt.

Med hjälp av s.k. trygghetspromenader där barnen visar och berättar var på förskolan det är roligt att leka och var barnen inte vill leka får pedagogerna information om platser och områden att vara uppmärksamma på.

Kränkningar kan förekomma verbalt och i kroppsspråk genom ex uteslutningar, det är viktigt att pedagogerna befinner sig där barnen är för att höra vad som sägs och kunna motverka att kränkningar sker.

Mål och uppföljning: Ingen utsätts eller utsätter annan för kränkningar. Uppföljning löpande.

(13)

Rutiner för akuta situationer

Policy: Vi arbetar utifrån stadens “Riktlinjer vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier”.

“Riktlinjer vid kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier; barn och elever"

Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till:

Samtliga pedagoger på förskolan, förskolechef/ biträdande förskolechef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:

Samtal med barn/ barnen/ pedagog/ vårdnadshavare som anmält kränkningen för att kartlägga händelsen. Berörda vårdnadshavare får information och gemensamt/ inom enheten fattas beslut om lämpliga åtgärder. Händelser och åtgärder dokumenteras, förskolechef skriver incidentrapport vilken skickas till VC.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:

Samtal med pedagog/ barn/ vårdnadshavare som anmält kränkningen för att kartlägga och dokumentera. Förskolechef beslutar om lämpliga åtgärder och skriver en incidentrapport vilken skickas till VC.

Rutiner för uppföljning:

Pedagoger/ vårdnadshavare observerar om kränkningar upphört och förändring av beteende och attityder skett. Om ingen förändring skett börjar processen om med samtal med berörda för att komma fram till nya mål och åtgärder. Vårdnadshavare bjuds in till uppföljningsmöte för att avgöra om händelsen kan avslutas eller om ytterligare åtgärd krävs.

Rutiner för dokumentation:

Den som observerat/ varit delaktig i utredningen av ett ärende har ansvar att dokumentera tillsammans med förskolechef. Förskolechef skriver incidentrapport vilken skickas till VC.

Ansvarsförhållande:

Det åligger varje pedagog att ingripa och agera vid kränkningar och diskriminering. Yttersta ansvaret har förskolechef.