Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ledviks resursenhet

Inledning

Skollagen 6 KAP: Åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig se till att varje skola:

 Har ett målinriktat arbete

 Förebygger och förhindrar kränkande behandling

 Har en aktiv plan mot kränkande behandling

MÅL ATT STRÄVA MOT

Ledvik skall sträva efter att varje elev

• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter

• respekterar andra människors egenvärde

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

RIKTLINJER

Alla som arbetar på Ledvik ska

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen

• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor

• aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

KARTLÄGGNING/METOD

Ledvik vänder sig till elever med diagnoserna autism och/eller språkstörning. I undervisningen ges alla elever bästa möjliga individuella stöd utifrån den enskilde elevens behov. Personalgruppen

består av olika kompetenser som arbetar aktivt med eleven kring likabehandlingsfrågor. Ledvik tar kraftigt avstånd från alla former av diskriminering, våld, hot om våld eller annan kränkande

behandling. Vi använder oss av enkäter för kartläggning där eleverna svarar på hur väl de känner till vår likabehandlingsplan, hur de anser att vi lever upp till den och hur trygga de är på enheten. Samtal i klass-, elev- och Ledviksråd visar också hur effektivt vårt arbete är och om det bör förbättras.

DEFINITION AV DISKRIMINERING Det finns 7 diskrimineringspunkter. Diskriminering innebär att jag blivit kränkt utifrån någon av

följande punkter:

 Sexuell läggning

 Etnisk tillhörighet

 Religion

 Funktionshinder/nedsättning

 Ålder

 Kön

 Könsöverskridande identitet eller uttryck

KRÄNKANDE BEHANDLING

Kränkningar kan ske genom:

 Ord

 Fysiskt våld, puttar och slag

 Blickar

 Bilder, sms, Facebook eller andra aktuella sociala medier

 Utfrysning

Att vid upprepade tillfällen utsätta någon för detta är mobbing.

FÖRBUD MOT KRÄNKANDE BEHANDLING INNEBÄR ATT:

 All personal inom verksamheten skall uppträda mot eleverna så de inte upplever sig kränkta.

 Elever ska uppträda mot varandra så ingen känner sig illa behandlad.

 Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.

VAD KAN/SKA PERSONALEN GÖRA:

 Personalen kan förebygga genom att prata om kränkande behandling och mobbing och om hur vi ska vara mot varandra på Ledvik.

 Personalen ska vara uppmärksamma och föregå med gott exempel mot varandra.

Om det ändå händer:

 Prata med de som är inblandade.

 Lyssna på alla

 Var tydlig med att det inte är ok

 Prata med andra runt omkring som kanske sett eller vet något.

 Håll koll på situationen, följ upp och fråga igen vid senare tillfälle.

 Om det behövs, kalla till ett större möte med de som är inblandade och ev. föräldrar.

VAD KAN/SKA ELEVERNA GÖRA:

 Jag kan föregå med gott exempel genom att lyssna på andra och respektera att vi är olika.

 Jag kan säga schyssta saker till andra, vara snäll mot andra och ”bjuda in”. Bjuda in kan betyda olika saker: hälsa på varandra, att fråga om någon vill vara med mm.

Om det ändå händer:

 Jag kan prata med personen och se om jag kan hjälpa till, vara en BRA kompis.

 Jag kan prata med en vuxen, ta hjälp.

 Jag kan försöka säga att ……?

TECKEN FÖR TIDIG UPPTÄCKT:

Hur märker man när någon mår bra?

 Det är olika från person till person.

 Personen vill delta, till exempel vara med på raster, lektioner och delta i olika aktiviteter.

 Personen skrattar och ler.

 Andra uppfattar dem som mer positiva.

 Andra kan se det på blicken, mer vaken, glad.

 Personen blir mer produktiv, får saker gjort.

 Mer social.

 Personen uppfylls av positiva tankar som gör att hen blir mer fokuserad.

Hur märker man att någon inte mår bra?

 Det är olika från person till person.

 Personen får mindre gjort.

 Personen blir lättare arg eller ledsen.

 Personen är annorlunda mot hur den brukar vara.

 Personen är känsligare för motgångar och stress.

 Personen är tyst mycket, kan dra sig undan.

 Personen kanske ändå låtsas vara glad.

LEDVIKS RUTINER FÖR TIDIG UPPTÄCKT

 Vår arbetsmiljö och pedagogik är utformad så, att ett arbete för demokratiska värderingar och mot kränkningar och diskriminering kontinuerligt sker i alla aktiviteter. Vi står för respektfulla värderingar och en värdegrund som är salutogen och systematisk med lösningsfokus.

 Enhetens alla elever bemöts alltid på ett respektfullt sätt av såväl personal som andra elever och känner sig sedda, bekräftade och trygga.

 Vi har ett tillitsfullt klimat så att eleverna vågar lyfta eventuella bekymmer även i de fall vi inte känner till dem.

 Eleverna ska förstå sitt eget ansvar gentemot varandra och den miljö de vistas i.

 Alla skall vara delaktiga i och välbekanta med plan mot diskriminering och kränkande behandling, dess innehåll och innebörd.

 Personalen skall alltid finnas tillhands där eleverna är.

 Vid misstanke om att någon är utsatt undersöker vi genom att fråga eleverna hur det är, hör samtliga inblandade samt dokumenterar händelsen via KIA och i egen dokumentation för elever.



LEDVIK ARBETAR AKTIVT FÖR:

 Att vår arbetsmiljö och pedagogik skall vara utformad så att arbetet för demokratiska värderingar, mot kränkningar och diskriminering kontinuerligt sker i alla aktiviteter.

 Att inga kränkningar i någon form skall förekomma i vår enhet.

 Att enhetens alla elever alltid skall bemötas på ett respektfullt sätt av såväl personal som andra elever.

 Att alla skall känna sig respekterade för den de är.

 Att eleverna ska förstå sitt eget ansvar gentemot varandra och den miljö de vistas i.

 Att alla skall vara delaktiga i och välbekanta med plan mot diskriminering och kränkande behandling, dess innehåll och innebörd.

 Att personalen alltid skall finnas tillhands där eleverna är.

 Att alla elever varje dag skall känna sig trygga, sedda och personligt bekräftade som individer på Ledvik.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

KLASSRÅD

Tre gånger varje termin träffas varje grupp för klassråd. På klassråd kan alla ta upp punkter som rör elev, grupp eller hela Ledvik. Likabehandling och trygghet på Ledvik tas upp på varje klassråd.

Klassrådet protokollsförs.

ELEVRÅD

Representanter från klassråd träffas tre gånger varje termin i elevråd. Ledvik har två elevråd ett för År 1-6 och ett för År 7-9 (År 7-9 provar detta läsår att slå ihop klass- och elevråd). På elevrådet diskuteras frågor från klassråd och mötet protokollsförs.

LEDVIKSRÅD

Tre gånger varje termin träffas representanter från elevråden i Ledviksråd. Där tar man upp frågor som rör hela enheten. Om något inte är bra på Ledvik kan man vidarebefordra dessa frågor till Trygghetsrådet.

TRYGGHETSRÅD

Fyra representanter från personalen, inklusive enhetschef, träffas varje månad för förebyggande trygghetsfrågor och handlingsförfarande vid eventuella akuta situationer på Ledvik.

TEMAN

Höstterminsprojektet

Under höstterminen beslutar Ledviksrådet om terminens tema efter förslag från klass- och elevråd.

Temat ska handla om ämnen som ingår i likabehandlingsplanen. Arbetet pågår med alla elever på Ledvik och är tidsbestämt.

Vårterminsprojektet

Under vårterminen beslutar Ledviksrådet om terminens tema efter förslag från klass- och elevråd.

Temat ska handla om ämnen som ingår i likabehandlingsplanen. Arbetet pågår med alla elever på Ledvik och är tidsbestämt.

LEDVIKS UTVECKLINGSMÅL

 Att fortsätta öka elevernas och vårdnadshavarnas kunskap om likabehandlingsplanens mening och innehåll då gruppens sammansättning ändras och växer.

 Att fortsätta involvera eleverna i utformandet av nästa Plan mot diskriminering och kränkande behandling så att planen är aktuell för Ledvik.

 Att inkludera likabehandling i undervisning och teman genom att tydliggöra för elever och vårdnadshavare hur detta görs samt motiven bakom.

 Att öka elevernas kunskap om olika diagnoser och beteenden så att förståelse och tolerans kvarstår i gruppen.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

 Arbetet med likabehandling kommer att följas upp kontinuerligt tillsammans med eleverna på våra råd/möten. (Ansvarig, trygghetsrådet)

 Förekomsten av kränkningar och diskriminering på Ledvik kommer att följas upp tillsammans med elever som en del av skolsamtal. (Ansvarig, trygghetsrådet)

 Allvarligare kränkningar rapporteras också i stadens incidentrapporteringssystem KIA.

 Likabehandling har en egen punkt vid föräldramöten samt utvecklingssamtal. (enhetschef och mentor)

 Vid grövre förseelse rapporteras i KIA. Dessa rapporter blir en del av underlag till utvärdering och utveckling, både för vår verksamhet och för Ledvik som helhet. (Ansvarig är enhetschef)

 Utvärdering kommer att ske till sommaren 2017 via de enkäter vi genomför under vårterminen. (Ansvarig är enhetschef).

RUTINER FÖR INCIDENTER

All personal som ser eller misstänker att någon utsatts för diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att ingripa och stoppa den akuta situationen. Detta gäller handlingar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Såvida det inte är en mindre incident som kan lösas på plats skall den person som upptäckt handlingen omedelbart underrätta enhetschef. Enhetschefen ansvarar sedan för att lämpliga åtgärder sätts in. Eventuellt rapporteras incidenten i KIA.

OMEDELBARA ÅTGÄRDER VID INCIDENTER

 Stoppa den akuta situationen. I de fall ingen personal är närvarande och man får reda på händelsen i efterhand ska personal ta tag i detta med båda parter och höra deras versioner.

 Personal som var närvarande vid incidenten går undan och talar med de inblandade om vad som hänt, tar reda på om det finns fler inblandade och försöker reda ut på vilket sätt alla bidrog till den uppkomna situationen.

Antingen kan man lösa situationen redan här, annars bestämmer man att man behöver ha ett speciellt möte för att lösa dessa frågor. Mentor informeras.

 Beroende på problemets allvar, vilka som är inblandade och var incidenten skett, bedömer enhetschef i samråd med övrig personal, vilken personal som ska delta i mötet och om det krävs att föräldrarna ska tillkallas eller endast underrättas. Bedömning görs av enhetschefen.

 Utifrån mötet bestäms om och i så fall hur man ska gå vidare. Kanske behövs det fler träffar och samordnarna arbetar vidare med problemet i individuella samtal. Kanske behövs det ett arbete där familjen bör vara delaktig.

 Grövre incidenter (t.ex. misshandel, olaga hot) kan föranleda en polisanmälan från enhetschefen och att en kontakt med socialtjänsten tas för eventuell orosanmälan.

Incidentrapport skrivs alltid vid grövre incidenter.

 Gäller situationen personal som kränkt en elev deltar alltid enhetschef. Bedömning görs om arbetsrättsliga åtgärder bör vidtas.

UPPFÖLJNING

 Händelsen följs upp enskilt med eleverna av personal från trygghetsråd och/eller mentor för att se om problemet upphört eller fortfarande pågår.

 Upplever vi att det finns ett allmänintresse av att ta upp problematiken i trygghetsrådet lyfts frågan där.

 Föranleder händelsen att vi behöver se över våra rutiner kommer detta ske så snart som möjligt på en APT.

ANSVAR

 Samtal med eleverna och uppföljning av händelsen ansvaras i första hand av mentor och trygghetsrådet.

 Även i de fall familjen behöver vara delaktig för att nå en lösning på problemet är mentor och trygghetsråd ansvariga.

 Enhetschefen beslutar om eventuellt disciplinära åtgärder ska vidtas.

SAMMANFATTNING AV FÖRRA ÅRET

 Förra årets plan gicks igenom vid trygghetsrådsmöte. Eleverna fick även titta igenom ordningsreglerna och se om de ville lägga till eller ta bort något. Detta fick sedan stå som grund för en nya Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

 Personalen har vid flera arbetslagsträffar och APT gett sin syn på hur vi lever upp till våra tankar och avsikter att skapa en gynnsam och trivsam miljö. Fokus på ligger på samtal där eleverna gett sin syn på planen.

 Eleverna har jobbat aktivt och jobbar fortsatt med begrepp och åtgärder inom likabehandlingsplanen.

 Utvärderingen av årets plan ska sammanställas senast 2016-06-17.

 Utvärderingen utförs genom att personalen får svara på en enkät anonymt om arbetet med likabehandlingsplanen.

 Vi har haft ett fåtal rapporterade incidenter under 2015/2016 som varit av kränkande karaktär.

ANALYS

Utifrån samtal och råd/möten framkommer att eleverna känner sig trygga i skolan.

Vårdnadshavare upplever också stor trygghet och lättnad över att deras barn kan gå till skolan utan oro. Genom förankring hos eleverna gör planen det till deras eget levande dokument. Vi lägger en grund genom att alla på Ledvik också lever upp till planen. En tolerans för olikheter behövs i ett sammanhang med många unga som kanske har tidigare negativa skolerfarenheter. Eleverna har visat att de har förmåga att diskutera värdegrund och värderingar öppet inom sin grupp vilket visar ett klimat som är tillåtande. Vårt lilla sammanhang med god personaltäthet skapar också en tillitsfull stämning. Vi kan bli ännu bättre på att fördela oss mellan de olika rummen inne samt ute på rasterna så att alla har tillgång till en vuxen. Samtidigt måste vi respektera de elever som vill sitta ensamma eller flera i lugn och ro.

Vi jobbar aktivt med hur gruppernas sammansättningar ändras från år till år i undervisningen, matsituationer, raster, fritidshemsaktiviteter och andra tider. Det sker både genom enskilda samtal, involverande av föräldrar och i generella diskussioner. När gruppen växer tillkommer nya elever och nya beteenden som väckt nyfikenhet och frågor hos en del elever.

Under året som gått valde eleverna att inte ändra alltför många trivselregler. Så länge vi kan ha dialoger kring hur vi ska ha det för att trivas hoppas vi slippa införa en mängd olika regler.

Att vi bara haft ett fåtal rapporterade incidenter av kränkande är bra men kan förbättras. Det ger också kraft i arbetet att sträva mot en 0-vision under detta läsår. Vi har ofta under året som gått glatt oss över de fina grupper vi har. Föräldrarna har också uttryckt lättnad över att deras barn känner sig trygga och trivs.

Vi fortsätter att jobba aktivt med att planen ska vara något mer än riktlinjer på ett papper. och Genom att föregå med gott exempel, vara nära eleverna och skapa goda relationer kan vi på Ledvik fortsätta ha fina, harmoniska grupper.

Trygghetsrådet Ledviks Resursenhet