Handläggare:
Gunilla De Geer
2013-09-24
Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08 , p 3
Slutlig budget för 2014 och planering för 2015-2016 för Hälso- och sjukvårdsnämnden
Ärendebeskrivning
Föreliggande ärende utgör förslag till slutlig budget 2014 och planering för 2015 till 2016 för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget är upprättat inom ramen för Landstingsfullmäktiges beslut den 12 juni 2013 om budget 2014. Budgetförslaget framgår närmare av bilagd promemoria.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-09-24 Promemoria med underbilagor, 2013-09-24
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att till följd av organisationsförändringar mellan Landstingsstyrelsens förvaltning och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag på totalt 10 200 000 kronor omfördelas från Landstingsstyrelsen till Hälso- och
sjukvårdsnämnden
att till följd av avtalsenlig justering av tidigare budgetväxling avseende sjukresor hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag på 7 400 000 kronor omfördelas från trafiknämnden till hälso-och sjukvårdsnämnden
att till följd av ny nationell riktlinje för subventionerade preventivmedel utöka subventionen till och med hela det år patienten fyller 25 år att överlämna slutlig budget 2014 och planering 2015 till 2016 till
Landstingsstyrelsen
att omedelbart justera beslutet.
Förvaltningens motivering till förslaget
Landstingsfullmäktige fastslog Mål och budget 2014 med planår 2015 till 2016 för Stockholms läns landsting den 12 juni 2013. Utifrån den fastlagda budgeten föreslås här en budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Slutlig budget för 2014 och planering för 2015 till 2016 kommer att fastställas av Landstingsstyrelsen i november 2013 och därefter anmälas till
Landstingsfullmäktiges sammanträde i december 2013.
Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholm län under de närmaste åren är den av Landstingsfullmäktige beslutade Framtidsplan för hälso- och sjukvården (Framtidsplanen). Med detta har inriktningen för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län lagts fast, vilket är styrande för inriktningen i budgetförslaget. I
budgetförslaget beskrivs verksamhetsinriktningen för 2014 och planering för 2015 till 2016, med särskilt beaktande av genomförandet av
Framtidsplanen. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget ger vidare förutsättningar för arbetet med vårdavtalen.
Budgetväxling 2014 sker dels med landstingsstyrelsens förvaltning, dels med trafiknämnden. Budgetväxlingen med landstingsstyrelsens förvaltning upp går till 10,2 miljoner kronor varav 5,0 miljoner kronor avser systemet Web Care och 5,2 miljoner kronor avser överföring av tjänster från SLL-IT.
Budgetväxlingen med trafiknämnden avser reglering av tidigare budgetväxling som gjorts med anledning av att Hälso- och sjukvårdsnämnden 2012 övertog kostnadsansvaret för sjukresor.
Kostnaderna har blivit högre än vad som då beräknades och i enlighet med avtalet mellan förvaltningarna tillförs nu Hälso- och sjukvårdsnämnden ytterligare 7,4 miljoner kronor.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en nationell riktlinje för subventionerade preventivmedel. I nuläget gäller subventionen till och med hela det året då patienten fyller 22 år. SKL föreslår att ytterligare tre åldersgrupper (23-25 år) omfattas av subventionen. Stockholms läns landsting anpassar subventionen efter de nya åldersgrupperna.
Egenavgiften är maximalt 60 kronor per år. I övrigt görs inga ändringar av subventionen. Förändringarna genomförs under 2014.
Landstingsbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014 uppgår efter budgetväxlingar med trafiknämnden och landstingsstyrelsens förvaltning till 49 489 miljoner kronor. Detta innebär en ökning av landstingsbidraget 2014 jämfört med 2013 med 1 771 miljoner kronor eller 3,7 procent.
Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningarna används det ökade
budgetutrymmet till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för primärvårdsrehabilitering och ASiH, ökade volymer inom geriatriken, nya vårdvalsområden, satsning på specialsjuksköterskor, vaccinationsprogram rotavirus, den nya lättakuten vid Danderyds sjukhus, förstärkningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och ökat antal ambulanser.
Risker finns för högre kostnader än budgeterat inom delar av budgeten. Det gäller bland annat avtalen med akutsjukhusen. Förhandlingarna för
ersättningar 2014 enligt flerårsavtalen har nyligen påbörjats och signalen från akutsjukhusen är att uppräkning enligt avtal medför bekymmer med täckning för beräknad kostnadsnivå 2014.
Sammantaget bedömer förvaltningen dock budgeten för 2014 som väl balanserad på totalnivå. Den hittillsvarande utvecklingen under 2013 har haft en nettokostnadsökning för Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi på 3,1 procent och prognosen för hela 2013 pekar mot 3,6 procent. Detta ska jämföras med det budgeterade utrymmet 2014 på 3,7 procent. Om man beaktar att kostnadsutfallet 2013 enligt prognos blir lägre är utrymmet ytterligare något större.
Den nya lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2013 och den nya lagen om gränsöverskridande vård som träder i kraft 1 oktober 2013
innebär ökade kostnader som inte är beaktade i slutlig budget 2014.
Förvaltningen förutsätter att Stockholms läns landstings andel av den kompensation för dessa lagändringar som landstingen erhåller enligt regeringens budgetproposition för 2014 tillgodogörs Hälso- och sjukvårdsnämndens budget.
Avtalen med akutsjukhusen (exklusive S:t Görans sjukhus) löper ut i slutet av 2015. Ett förslag till ny avtalsmodell presenteras under 2014. Modellen ska hantera den framtida sjukvårdsstrukturen med en gemensam
avtalsmall för den specialiserade akutsjukvården och en lösning för den högspecialiserade vården. Landstingsfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om inriktningen för verksamhetsinnehållet vid NKS. Eftersom
verksamhetsinnehållet vid NKS har tydliggjorts kan även en planering för det framtida verksamhetsinnehållet vid övriga akutsjukhus genomföras.
Detta implementeras successivt i avtalen.
Cancervården ska utvecklas inom ramen för cancerstrategin. Den av landstingsfullmäktiges beslutade nivåstruktureringsplanen för cancervården i länet ska genomföras.
Inriktningen är att all hälso- och sjukvård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Beslut har fattats i Hälso- och sjukvårdsnämnden om införande av vårdval inom ortopedi under 2014. Den huvudsakliga inriktningen för 2014 är att utveckla formerna för att på ett ändamålsenligt sätt förvalta och vidareutveckla de redan existerande vårdvalsområdena.
Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsätter under 2014, bland annat genom att möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortsätter under 2014, bland annat genom utökat vaccinationsskydd för vissa grupper.
Ansträngningarna för att öka andelen influensavaccinerade individer i medicinska riskgrupper fortsätter. Vaccinationsprogrammet på BVC utökas med vaccination mot rotavirus. Rotavirusinfektioner är den vanligaste orsaken till att små barn behöver vårdas på sjukhus för akut maginfluensa.
Personer som har ett intravenöst missbruk samt män som har sex med män har sedan länge erbjudits kostnadsfri vaccination mot hepatit B, men kommer från och med 2014 att erbjudas ett kombinationsvaccin som även skyddar mot hepatit A.
Under 2014 införs ett utökat stöd via BVC under barnets första halvår, till de familjer med missbruksproblem som redan under graviditeten fått extra stöd via MVC. För att förebygga risken för ohälsa hos de yngsta barnen utvecklas former för så kallad mental vaccination mot skakvåld, som ett samarbete mellan MVC, förlossningsklinikerna och BVC. Ett
glasögonbidrag för barn införs under våren 2014.
Arbetet med att förbättra patientsäkerheten fortsätter inom ramen för Patientsäkerhetsmiljarden. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska förbättras, bland annat genomförs projekt för att mäta, rapportera och på sikt minska ledtider inom bild- och funktionsmedicin.
Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör
Henrik Gaunitz Avdelningschef
SLUTLIG BUDGET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN FÖR 2014
samt planering för 2015-2016
Inledning
Landstingsfullmäktige fastslog Mål och budget 2014 med planår 2015 till 2016 för Stockholms läns landsting vid sitt sammanträde den 12 juni 2013. Utifrån den fastlagda budgeten föreslås här en budget för Hälso- och sjukvårdsnämn- den med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden.
Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är det beslut som Landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011 och som sedan bekräftats vid Landstingsfullmäktiges budgetsammanträden både 2012 och 2013 beträffande fortsatt inriktning för Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Genom detta beslut har inrikt- ningen för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län lagts fast och är därmed styrande för inriktningen av denna budget.
Slutlig budget för 2014 och planering för 2015 till 2016 kommer efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämnas till Landstingsstyrelsen för be- handling på sammanträde den 19 november 2013 och därefter anmälas till Landstingsfullmäktiges sammanträde den 3 december 2013.
Innehållsförteckning
1 Mål och uppdrag ... 7
1.1 Mål för Stockholms läns landsting ... 7
1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården ... 8
1.2.1 Vård i rätt tid ... 9
1.2.2 Säker vård ... 9
1.2.3 Hög effektivitet ... 10
1.2.4 Högt förtroende för vården ... 12
1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden ... 12
1.3.1 Ekonomi i balans ... 12
1.3.2 Hållbar tillväxt ... 12
1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ... 14
2 Omvärldsbevakning ... 15
3 Befolkningsutveckling och vårdbehov ... 22
3.1 Befolkningstillväxt ... 22
3.2 Behovsanalys ... 22
4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården ... 24
4.1 Uppdraget ... 24
4.2 Programarbete ... 24
4.3 Målbilder ... 24
4.4 Nätverkssjukvården i framtiden ... 25
4.5 Effektiviseringsområden för att möta behoven ... 27
4.6 Vårdutbudskartan och dess förutsättningar ... 29
5 Styrning av hälso- och sjukvården ... 33
5.1 Patientens möte med hälso- och sjukvården ... 33
5.2 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk – ändamålsenlig informationshantering ... 34
5.3 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap ...35
5.4 Hälso- och sjukvårdsuppdragen regleras i avtal ... 36
5.5 Jämförelser av kvalitet ... 38
5.6 Avtalsuppföljning ... 39
5.7 Utveckling ... 39
6 Inriktning 2014 (2015-2016) för utveckling av hälso- och sjukvården ... 40
6.1 En tillgänglig vård för alla invånare ... 40
6.2 Patientsäkerhet ... 42
6.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd ... 43
6.4 Husläkarmottagningar ... 45
6.6 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom ... 49
6.7 Hälso- och sjukvård för äldre ... 50
6.8 Hälso- och sjukvård för kvinnor ...53
6.9 Somatisk specialistvård ... 54
6.9.1 Vård vid akutsjukhus ... 54
6.9.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus ... 57
6.10 Prehospital vård och akut omhändertagande... 58
6.11 Cancervård ... 60
6.12 Läkemedel ... 62
6.13 Medicinsk service ... 63
6.14 Habilitering ... 64
6.15 Rehabilitering och sjukskrivning ... 65
6.16 Förskrivning av hjälpmedel ... 66
6.17 Hälso- och sjukvård för asylsökande ... 67
6.18 Tandvård ... 68
6.19 Tolkverksamhet ... 68
7 Miljöarbete i hälso- och sjukvården ... 70
8 Verksamhetens ekonomi ... 71
8.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt ... 71
8.1.1 Framtidens hälso- och sjukvård ... 73
8.1.2 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt ... 74
8.2 Verksamhetstal ... 76
8.3 Budget per verksamhetsområde ... 79
8.3.1 Budget somatisk specialistvård ... 79
8.3.2 Budget primärvård ... 83
8.3.3 Budget psykiatrisk vård ... 85
8.3.4 Budget hälso- och sjukvård för äldre ... 87
8.3.5 Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet ... 88
8.3.6 Budget tandvård ... 90
8.3.7 Budget läkemedel ... 90
8.3.8 Budget asylsjukvård ... 91
8.4 Investeringar ... 91
8.4.1 Hälso- och sjukvården ... 91
8.4.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 92
8.5 Riskanalys ... 92
9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ... 95
Bilageförteckning
Bilaga 1 Översikt upphandlingar enligt LOU och LOV
Bilaga 2 Budgeterad resultaträkning 2014 och planering för 2015-2016 Bilaga 3 Budgeterad balansräkning 2014 och planering för 2015-2016 Bilaga 4 Utökad kostnadsinformation budget 2014
Bilaga 5 Verksamhetstal budget 2014 och planering 2015-2016
Sammanfattning
Föreliggande förslag avser Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetunderlag för 2014 och planering för 2015 till 2016. Enligt direktiven från landstingsstyrelsen omfattar Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 totalt 49 489 miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets drygt två miljoner invånare. Detta innebär en ökning av landstingsbidraget 2014 jämfört med 2013 med 1 771 miljoner kronor eller 3,7 procent. Hälso- och sjukvårdsnämn- dens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare.
I Stockholms län bor cirka 22 procent av landets befolkning. Antalet invånare uppgick till cirka 2 127 000 individer per den sista december 2012. Under de kommande åren förväntas befolkningen öka med cirka 1,6 procent per år.
Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjuk- vården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Med detta menas framförallt att vården ska vara tillgänglig i rätt tid, vara säker samt utformas för en hög effektivitet. Medborgarna och patienterna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet.
Genomförandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården är ett arbete som bedrivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och 2025. Den före- slagna utvecklingen av hälso- och sjukvården i denna budget är i linje med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvår- den.
Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst pågrund av befolkningsökningarna används det ökade budgetutrymmet till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för primärvårdsrehabilitering och ASiH, ökade volymer inom geriatri- ken, nya vårdvalsområden, satsning på specialsjuksköterskor, vaccinationspro- gram rotavirus, den nya lättakuten vid Danderyds sjukhus, förstärkningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och ökat antal ambulanser.
Risker finns för högre kostnader än budgeterat inom delar av budgeten. Det gäl- ler bland annat avtalen med akutsjukhusen. Förhandlingarna för ersättningar 2014 enligt flerårsavtalen har nyligen påbörjats och signalen från akutsjukhusen är att uppräkning enligt avtal medför bekymmer med täckning för beräknad kostnadsnivå 2014.
Sammantaget bedömer förvaltningen dock budgeten för 2014 som väl balanse- rad på totalnivå. Den hittillsvarande utvecklingen under 2013 har haft en netto- kostnadsökning för Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi på 3,1 procent och prognosen för hela 2013 pekar mot 3,6 procent. Detta ska jämföras med det budgeterade utrymmet 2014 på 3,7 procent. Om man beaktar att kostnadsutfal- let 2013 enligt prognos blir lägre är utrymmet ytterligare något större.
Avtalen med akutsjukhusen (exklusive S:t Görans sjukhus) löper ut i slutet av 2015. Ett förslag till ny avtalsmodell presenteras under 2014. Modellen ska hantera den framtida sjukvårdsstrukturen med en gemensam avtalsmall för den specialiserade akutsjukvården och en lösning för den högspecialiserade vården.
Landstingsfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om inriktningen för verksam- hetsinnehållet vid NKS. Eftersom verksamhetsinnehållet vid NKS har tydlig- gjorts kan även en planering för det framtida verksamhetsinnehållet vid övriga akutsjukhus genomföras. Detta implementeras successivt i avtalen.
Cancervården ska utvecklas inom ramen för cancerstrategin. Den av landstings- fullmäktiges beslutade nivåstruktureringsplanen för cancervården i länet ska genomföras.
Inriktningen är att all hälso- och sjukvård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Den huvudsakliga inriktningen för 2014 är att utveckla formerna för att på ett ändamålsenligt sätt förvalta och vidareutveckla de redan existerande vårdvalsområdena.
Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsät- ter under 2014, bland annat genom att möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortsätter under 2014, bland annat genom utökat vaccinationsskydd för vissa grupper. Ansträngning- arna för att öka andelen influensavaccinerade individer i medicinska riskgrup- per fortsätter. Vaccinationsprogrammet på BVC utökas med vaccination mot rotavirus. Rotavirusinfektioner är den vanligaste orsaken till att små barn behö- ver vårdas på akutsjukhus för akut maginfluensa. Personer som har ett intrave- nöst missbruk samt män som har sex med män har sedan länge erbjudits kost- nadsfri vaccination mot hepatit B, men kommer från och med 2014 att erbjudas ett kombinationsvaccin som även skyddar mot hepatit A.
Under 2014 införs ett utökat stöd via BVC under barnets första halvår, till de familjer med missbruksproblem som redan under graviditeten fått extra stöd via MVC. För att förebygga risken för ohälsa hos de yngsta barnen utvecklas former för så kallad mental vaccination mot skakvåld, som ett samarbete mellan MVC, förlossningsklinikerna och BVC. Ett glasögonbidrag för barn införs under våren 2014. Under 2014 ges husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar möjlighet att teckna tilläggsuppdrag för att upptäcka och be- handla psykisk ohälsa hos barn och unga.
Arbetet med att förbättra patientsäkerheten fortsätter inom ramen för Patient- säkerhetsmiljarden. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska förbättras, bland annat genomförs projekt för att mäta, rapportera och på sikt minska led- tider inom bild- och funktionsmedicin.
1 Mål och uppdrag
1.1 Mål för Stockholms läns landsting
Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter.
I Budget 2013 gavs landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av de kortsiktiga målens indikatorer. I samband med översynen framkom behov av en mer sammanhållen bild av mål och indikatorer. Med utgångspunkt i detta antog Landstingsfullmäktige en ny målbild vid budgetsammanträdet den 11 till 12 juni 2013.
Målen utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutma- ning 2016.
Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013
I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje över- gripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer.
Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effek- tiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Må- len syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invå- narnas krav på god service och ett attraktivt län.
Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns lands- ting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är speci- fika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indika- torer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Under 2014 kommer ett arbete att genomföras som syftar till fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det inkluderar att se över de indikatorer som används för att följa och styra utveckl- ingen av hälso- och sjukvården.
1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården
Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som:
■ Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården
För att nå målet har fyra nedbrutna mål formulerats, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna må- len samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator återges utfall 2012, prognos för 2013 samt målvärde för 2014.
1.2.1 Vård i rätt tid
Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invå- narna ska få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, som till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglig- het, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsätt- ningar och behov.
De indikatorer som används för att styra mot målet ”Vård i rätt tid” fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Vårdgarantin i Stockholms län stipulerar att en patient som söker hjälp ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Detta mäts regelbundet. I tabellen nedan framgår resultaten och prognos/mål för de tre senare indikatorerna. På sikt är målet att alla patien- ter ska få vård inom vårdgarantins gräns.
Nedbrutet mål
Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014
Vård i rätt tid
Andel patienter som får vård inom 5
dagar hos husläkare (vårdgarantin) 90% 90% öka
Andel patienter som får tid för första
besök inom 30 dagar (vårdgarantin) 70% 72% öka
Andel patienter som får tid för behand-
ling inom 90 dagar (vårdgarantin) 86% 88% öka
1.2.2 Säker vård
Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet.
Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patien- ten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt.
Förekomsten av vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram – vård- relaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktpre- valensmätningar som görs två gånger om året, och omfattar hela slutenvården inklusive geriatriska och psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting.
30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (patienter över 65 år)
En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Bristerna i hälso- och sjukvården kan både bestå i att vården inom slutenvården inte varit tillräcklig under sluten- vårdsepisoden eller att öppenvården eller omsorgen inte fungerat tillräckligt bra efter slutenvårdsepisoden. Genom att följa återinläggningsfrekvensen och ana-
lysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slu- tenvården av personer över 65 år mäts månatligen.
Antibiotikaförskrivning
Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier.
Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per 1 000 in- vånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.
Nedbrutet mål
Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014
Vård i rätt tid
Förekomsten av vårdrelaterade
Infektioner 9,8% 9,5% minska
30 dagars återinläggningsfrekvens inom
slutenvården 16,4% 16,1% minska
Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade
antibiotikarecept/1000 invånare) 412 380 minska
1.2.3 Hög effektivitet
Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsen- ligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdra- git åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad ef- fektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande beho- vet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden.
Utbyggnad av eHälsotjänster till patienter
Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av eHälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten.
Genom utnyttjandet av olika Ehälsotjänster kan uppgifter som till exempel be- söksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras.
Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av eHälsotjänster och vid en avvikelse bokas ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av eHälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av eHälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivi- tet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Pri- märvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyg- gande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete.
En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs års- vis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdoms- förebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under år mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. På grund av att registrering av dessa besök infördes i mars 2013 finns inget utfallsvärde för 2012. Eftersom detta är ett nytt mått är prognosen för 2013 behäftad med viss osäkerhet.
Effektivt kapacitetsutnyttjande
Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till ex- empel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slu- tenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättan- det av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akut- sjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på näraku- ter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmot- tagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akut- sjukhus.
Nedbrutet mål
Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014
Hög effektivitet
Andel invånare i befolkningen som har
invånarkonto på Mina vårdkontakter 17 % 19 % öka
Andel husläkarmottagningar som be- driver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete
- 50 % öka
Andel läkarbesök som utförts av läkare
utanför akutsjukhus 79 % 79 % öka
1.2.4 Högt förtroende för vården
Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvår- den. Målet om högt förtroende för vården mäts genom mätningar höst och vår i den så kallade Vårdbarometern. I mätningen under våren 2013 hade fler perso- ner än tidigare valt alternativet ”varken eller” jämfört med tidigare år. Resulta- tet blev att andelen i befolkningen med ett stort förtroende för vården minskade med 7 procentenheter från föregående mätning. Detta speglades även i resulta- ten på nationell nivå. Målet för 2014 är att förtroendet för vården åter ska öka.
Nedbrutet mål Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014 Högt förtroende
för vården Andel av befolkningen som har ett
stort förtroende för vården 65% 58% öka
1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjuk- vårdsnämnden
1.3.1 Ekonomi i balans
Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hus- hållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har redovisat ett överskott 2012 och beräknas även för 2013 lämna överskott i verksamheten. Budgeten för 2014 balanserar och förväntas varken lämna över- eller underskott.
Nedbrutet mål Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014 God ekonomisk
hushållning Ett positivt resultat enligt balans-
kravet +429 mkr +150 mkr >/= 0
1.3.2 Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invå- nare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden, miljö, socialt ansvarstagande och säkra proces- ser.
1. Effektivt miljöarbete
Landstingets verksamheters påverkan på miljön och klimatet ska kontrolleras och begränsas. Att till exempel begränsa energianvändningen, använda ekolo- giska livsmedel och minska klimatpåverkan från medicinska gaser är självklara val.
Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer krav på miljöcertifiering och miljödiplo- mering1 i avtalen med vårdgivarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är sedan flera år tillbaka miljöcertifierad. I kapitel 7 redogörs närmare för Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med miljö- och klimatfrågor.
2. Socialt ansvarstagande
Stockholms läns landsting tar ett stort socialt ansvar. Verksamheten i sig innebär ett socialt ansvarstagande genom att den tillhandahåller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget arbetar också mot diskriminering, för tillgänglighet för människor med funktionshinder, för jämställdhet, för att leva upp till Barnkonventionen och för att upphandlingar går rätt till.
Likvärdig behandling alla invånare
Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att länets invånare behandlas lik- värdigt och individuellt inom hälso- och sjukvården, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger.
Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt.
Den viktigaste funktionen för detta är Patientnämnden dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården.
Patientnämnden har etablerat rutiner för att analysera inkomna ärenden utifrån olika bevakningsområden som till exempel diskriminering.
Dessutom analyseras regelbundet könsuppdelad statistik avseende vårdpro- duktionen ur ett verksamhetsperspektiv.
Arbete för tillgänglighet: mer än bara trösklar
Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktions- nedsättning, Mer än bara trösklar, ställer krav på samtliga verksamheter oav- sett driftsform att arbeta för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Programmet omfattar bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten följs upp av hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid nystart av vårdverksamhet. Hälso- och sjuk- vårdsförvaltningen arbetar aktivt för att öka antalet anställda inom förvaltning- en med funktionsnedsättning, se kapitel 9.
Uppförandekod för leverantörer
Varje år upphandlar landstinget produkter och tjänster för miljardbelopp.
Många varor köps in från utvecklingsländer där det förekommer att leverantö- rer bryter mot internationella konventioner om arbetsrätt och mänskliga rättig- heter. Därför införde landstinget 2008 en uppförandekod för leverantörer. Upp- förandekoden baseras på ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, Barnkonventionen samt tillverk- ningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Det innebär att de företag landstinget skriver avtal med måste ta
1 för vårdgivare med låg omslutning
socialt ansvar och leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter och arbets- villkor när de producerar varor och tjänster.
Merparten av de avtal Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar, avser vårdtjänster producerade i Sverige. Genom att leverantörerna måste följa svensk lag tryggas en följsamhet mot uppförandekoden. De varuupphandlingar som Hälso- och sjukvårdsnämnden berörs av sker oftast som samordnade upphandlingar under ledning av Landstingsstyrelsens förvaltning, som då har ansvaret för att bevaka att uppförandekoden beaktas i upphandlingen. Det fall då det kan bli aktuellt för Hälso- och sjukvårdsnämnden att ansvara för att uppförandekoden tilläm- pas i upphandlingen och efterlevs efter avslutad upphandling är vid läkeme- delsupphandlingar.
3. Säkra processer och värdeskapande tjänster
Landstinget ska vara tillgängligt i alla avseenden, även när det gäller
information. Det ska vara lätt att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter offentliga e-tjänster erbjuder. Sam- tidigt ska all information hanteras på ett säkert sätt.
Genom att e- tjänster allt mer blir en integrerad del i hälso- och sjukvården ställs också krav på att dessa tjänster ska vara värdeskapande och stödja både de kliniska processerna och invånarnas möjlighet att vara delaktiga i processerna.
För att skapa detta värde krävs även att tjänsterna håller en hög kvalitet där bland annat gemensamma informations- och begreppsmodeller och säkerhets- lösningar utgör grunden för att kvalitetssäkra utvecklingen av tjänster.
1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare
Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott le- darskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål.
I likhet med stora delar av den landstingsdrivna vården genomförs årligen med- arbetarenkäter på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som används som un- derlag för att vidareutveckla verksamheten i riktning mot målet. Som indikator används därför det årliga utfallet i medarbetarenkäten.
Nedbrutet mål
Indikator Utfall
2012
Prognos 2013
Mål 2014
Stolta med- arbetare
Medarbetarindex2 för HSF från med- arbetarenkäten (skala 1-100)
72 74 öka
Ledningsindex för HSF från medarbe- tarenkäten (Skala 1-100)
73 74 öka
2 Omvärldsbevakning
Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län.
Ansvarsfull hälso- och sjukvård SOU 2013:44
Regeringen har fattat beslut om direktiv till en utredning av en samlad patient- lagstiftning. En särskild utredare har presenterat förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Utred- ningen har även föreslagit en ny lag som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen.
Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2015.
Utredningen föreslår åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ur ett regionalt, system- och individperspektiv. En annan åtgärd som föreslås öka vårdens kvalitet och effektivitet är en ökad användning av pati- enters synpunkter på vården och att Inspektionen för vård och omsorg bör få ett uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från bl.a. anmälnings- och klagomålsärenden.
I utredningens delbetänkande, SOU 2013:2 Patientlag- Delbetänkande av Pati- entmaktsutredningen, föreslås att vårdvalet inom primärvården och den öppna specialistvården ska utvidgas till att omfatta hela Sverige. När det gäller speci- alistvård ska reglerna om remisskrav från hemlandstinget gälla.
Utredningen föreslår en skärpning av patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd. Patienter ska ha också ha rätt att avstå från information. En an- nan patienträttighet som ska stärkas i den nya lagen är rätten till second opin- ion. Vid allvarlig och livshotande sjukdom ska det vara patientens rättighet att få en andra bedömning och landstingens skyldighet att erbjuda det.
Även patientens rätt till inflytande över valet av behandlingsmetod ska stärkas och patienten ska ha stort inflytande över valet av behandlingsmetod så länge det rör sig om metoder som inte strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet.
En ny patientlag kan komma att påverka arbetet med att stärka patientens ställ- ning och göra vården mer jämlik och jämställd. Tydligare krav på vårdupplys- ningstjänster ligger i linje med pågående utvecklingsarbete runt eHälsa inom Stockholms läns landsting.
Att tänka nytt för att göra skillnad- om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40
Regeringen har beslutat att utse ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet. Rådet lämnade sitt slutbetänkande i juni 2013, vilket in- nehåller förslag på åtgärder inom områdena värdeskapande hos offentliga aktö-
rer, kundorientering och kundperspektiv, stöd för innovationer och föränd- ringsarbete samt utveckling av organisationskulturen hos myndigheter.
Utredningens förslag ligger i linje med Stockholms läns landstings utvecklings- arbete i samverkan med nya aktörer inom hälso- och sjukvården och för att sti- mulera till fler innovationer inom sektorn.
Tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser m.m. Dir. 2011:121
En särskild utredare har sett över nuvarande ordning i syfte att säkerställa till- gången till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Syftet med uppdraget har varit att se över behoven av och inriktningen på åtgärder som är nödvändiga att vidta vid allvarliga krissitua- tioner. Utredning presenterades den 21 augusti 2013 och föreslår bland annat att det statliga ansvaret för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser bör förtydligas i lag.
Vidare föreslås att en process för arbetet med en gemensam ambitionsnivå tas fram. Processen bör innehålla delprocesserna 1) vilka hot Sverige bör ha bered- skap för samt med vilken målsättning, 2) till vilka läkemedel och till vilket sjuk- vårdsmateriel som nödvändig tillgång bör upprätthållas samt 3) vem som bör ansvara för att detta görs.
En nämnd föreslås inrättas vid Socialstyrelsen med representanter från regional och nationell nivå. Nämndens uppgift skulle vara att tillämpa den ovan be- skrivna processen och med uppdrag att fatta beslut om en gemensam ambit- ionsnivå för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsma- teriel.
Ansvaret för finansiering bör i enlighet med ansvarsprincipen följa det formella ansvaret om att inför, under och efter en allvarlig händelse upprätthålla nöd- vändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Landstingen bör även fort- sättningsvis stå för kostnaderna vid nyttjande av de statligt finansierade läke- medlen. En rättslig grund för statens möjlighet att ta ut ersättning från lands- tingen vid nyttjandet bör utredas vidare. Den statliga finansieringen bör utgå från ett och samma anslag för att skapa transparens och möjliggöra en mer sammanhållen uppföljning.
Ett system som ger möjlighet att överblicka tillgången till läkemedel i Sverige bör utvecklas.
Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tand- vård, socialtjänst Dir. 2012:72
En särskild utredare ska lämna förslag till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att
integritet och värdighet tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2014.
En myndighet för alarmering SOU 2013:33
Regeringen har beslutat att genomföra en översyn av samhällets alarmerings- tjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans.
Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarme- ringsförhållandena. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslås vara inrättad från 1 januari 2015.
Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya al- armeringsmyndighetens verksamhet är inte tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjuk- vården i praktiken flyttas från landstinget.
De mest sjuka äldre
Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under perioden 2011-2014 för att för- bättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjuk- vård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en över- enskommelse som omfattar både landsting och kommuner. Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Målen för äldresatsningen 2011 till 2014 är till exempel en förbätt- rad samverkan och samordning, god och säker läkemedelsanvändning samt god vård vid demenssjukdom.
Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016
S2011/8471/FS
En överenskommelse har träffats mellan staten och SKL om utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012 till 2016. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvali- tetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Överenskommelsen ska bland annat leda till en stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren, bättre samordning av IT-stöd och informatik samt ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete.
Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har undertecknat ett sam- arbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm, Kvalitetsregistercent- rum Stockholm.
Myndigheten för vårdanalys har uppdragits att utarbeta ett förslag till en utvär- deringsplan för de nationella kvalitetsregistren. Förslaget kommer att ligga till
grund för ett utvärderingsuppdrag, som regeringen avser att ge Myndigheten för vårdanalys.
Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet
Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att utarbeta ett könsperspektiv i de diagnosspecifika rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstö- det. Socialstyrelsen ska rapportera uppdraget senast den 31 december 2013.
Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Ett förslag som presenteras i utredningen är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstör- ning, tas bort. Härigenom möjliggörs att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en Tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om ”extraordinära lösningar”, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, ska få vidtas eller inte.
En samlad tolktjänst SOU 2011:83
Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselska- dade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Ut- redningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansi- era tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvali- tativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändar- na och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyndighet. Utredning- ens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksam- het för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Enligt förslaget bör den nya tolktjänstmyndigheten inleda sin verksamhet senast 1 januari 2014.
Gör det enklare! SOU 2012:33
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningen bedömer att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar under de kommande åren och att allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nat- ionell nivå. Utredningen föreslår en ny myndighetsstruktur som bygger på de fyra huvuduppgifterna:
■ En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samar- bete med verksamheterna och huvudmännen.
■ En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, god- kännanden och tillsyn. Denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter.
■ En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar.
■ En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshin- dersfrågor och vård och omsorg, och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styrning.
Baserat på utredningens förslag har Inspektionen för vård och omsorg samt In- stitutet för folkhälsa inrättats. Regeringen har beslutat att inte genomföra ut- redningens förslag om en samlad kunskapsmyndighet.
Goda affärer- en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12
Upphandlingsutredningens huvudsakliga syfte har varit att utvärdera upphand- lingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik. Utredningen har publicerat sitt slutbetänkande. I utredningens delbetänkande har ett antal svagheter i nuva- rande regelverk påpekas: tillämpningen av upphandlingsregler är krångligt, kompetensen är låg och upphandlade kontrakt följs sällan upp eller utvärderas.
Utredningen föreslår bland annat en ökning av möjligheterna till förhandling och dialog mellan beställare och leverantörer. Vidare anses att det kan behövas ett skifte från detaljstyrande upphandlingar till mer funktionsinriktade. Utred- ningen överväger även flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.
Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal
SOU 2012:42
En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Social- styrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSPregistret). Delbe-
tänkandets förslag innebär bland annat att Socialstyrelsen får möjligheter att göra information om de legitimerade i registret mer tillgänglig än vad som är fallet i dag. Utredningens slutbetänkande redovisas senast den 1 december 2013.
Tillsynsrapport 2013 – hälso- och sjukvård och socialtjänst
Inspektionen för vård och omsorg ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Under år 2012 genomfördes ca 100 in- spektioner.
I tillsynsrapporten konstateras att de händelser som medfört allvarliga vårdska- dor oftast gäller diagnos och behandling som kan ha varit fördröjd, felaktig eller saknats helt. Allvarliga vårdskador i samband med läkemedelshantering inträf- far vid ordination, iordningställande och administration. Vårdgivarna har iden- tifierat de bakomliggande orsakerna i sina utredningar, och då framträder bris- tande rutiner och riktlinjer som den vanligaste orsaken, följt av brister i kom- munikation och information. När det gäller rutiner handlar det i många fall om bristande följsamhet till fastställda rutiner. Bristerna avseende kommunikation och information handlar exempelvis om brister i remisshantering, anamnesupp- tagningar och dokumentation samt i övergångar i vårdkedjan. Den tredje van- ligaste orsaken är bristande utbildning och kompetens, till exempel anges att vårdpersonalen har otillräckliga kunskaper om vissa sjukdomar såsom diabetes och demenssjukdomar. Personalen kan också ha fått bristfällig introduktion och handledning.
Rekommendationer till vårdgivare är att ta ett större ansvar för kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om led- ningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Man behöver även förbättra arbe- tet med att ta hand om klagomål från patienter och deras närstående.
Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till be- slut om nationella vaccinationsprogram med mera
Mot bakgrund av den nya regleringen av nationella vaccinationsprogram (prop.
2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram) har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att:
a) att utarbeta en modell som beskriver arbetsprocessen vid framtagande av un- derlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram. Uppdra- get ska redovisas senast den 1 november 2013.
b) att ta fram en generell modell för att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. Uppdraget redovisas senast den 1 november 2013.
c) att ta fram en kommunikationsstrategi om vacciner och vaccinationsprogram som riktar sig till allmänheten och professionen. Uppdraget redovisas senast den 1 november 2014.
d) att fastslå omfattning av uppföljningen av de vacciner som omfattas av nat- ionella vaccinationsprogram samt uppskatta kostnaden för denna uppföljning.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2014.
e) att, i enlighet med den nya ordningen för nationella vaccinationsprogram, pröva de vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendationer om. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2015.
Strategi för god och mer jämlik vård 2012-2016
Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. Strategin innehåller följande fokusområden som regeringen arbetar med:
• synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat
• system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda
• strategier och åtgärder inom särskilda områden
• stöd och stimulans till utveckling i vården
• samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter.
3 Befolkningsutveckling och vårdbehov
3.1 Befolkningstillväxt
Stockholms län har haft en positiv befolkningsökning sedan mitten av 1970- talet. Från 2000 till 2010 har Stockholms län årligen haft en stabil befolknings- tillväxt motsvarande nästan hälften av rikets totala befolkningsökning under perioden. Under 2012 ökade befolkningen med cirka 35 500 personer i Stock- holms län. Utvecklingen för årets första sex månader talar för att befolkningen fortsätter att öka i samma takt även under 2013. De kommande åren kan en ge- nerell årlig befolkningstillväxt kring 1,6 procent förväntas. Befolkningen i de högre åldrarna ökar något mer än i de yngre åldrarna. Vid årsskiftet 2012/2013 var 2 127 000 personer mantalsskrivna i Stockholms län.
3.2 Behovsanalys
De senaste åren har ett flertal prognoser för de kommande årens vårdbehov gjorts, bland annat inom ramen för utredningen om Framtidsplan för hälso- och sjukvård och tidigare års budgetarbete. Framskrivningarna utgår från anta- gandet om oförändrat sjukdomspanorama och oförändrat vårdkonsumtions- mönster i befolkningen, kallad rak framskrivning. Dessa prognoser visar sam- fällt att behovet av slutenvård de kommande decennierna kommer att öka mer än befolkningstillväxten, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Behoven av öppenvård ökar inte lika mycket. Uppskattningsvis kommer vårdbehoven generellt att öka med cirka 1,8 procent per år.
När befolkningen lever längre uppstår nya sjukdomsmönster. Utvecklingen talar därför för att sjukdomar som cancer och demens får större betydelse som andel av den totala sjukdomsbördan och vårdbehoven framöver.
Faktorer, utöver den demografiska utvecklingen, som påverkar vårdbehovens utveckling är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsk-tekniska utvecklingen och förändrade efterfrågemönster för hälsa och sjukvård i befolkningen.
Vad gäller hälsoutvecklingen har utvecklingen hitintills visat att de samlade vårdbehoven har minskat successivt i varje åldersgrupp. Det finns en betydande potential för att förbättra folkhälsan ytterligare genom minskad rökning och alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor.
De framtida vårdbehoven varierar dock för olika tillstånd. För en del kroniska tillstånd kan vårdbehoven i vissa fall öka i patientgruppen, när förbättrad be- handling leder till förlängd överlevnad.
Ökad kunskap är en viktig del i att underlätta invånarnas möjligheter till egen- vård för tillstånd som inte kräver sjukvård och kan skötas i hemmet. Vårdsök- ningsmönster kan påverkas genom till exempel information från landstinget till invånarna via 1177 Vårdguiden3 och andra e-hälsotjänster.
Den medicinsk-tekniska utvecklingen kommer fortsatt att möjliggöra fler inter- ventioner4, men bidrar också till att befintliga interventioner blir mindre re- surskrävande. Teknikutvecklingen kan medföra att tyngre vårdbehov kan minska till förmån för lättare. Åkommor som förr krävde kirurgisk behandling, behandlas idag medicinskt. Medicinsk teknik kan således både öka och minska vårdbehoven.
Sammantaget bedöms en prognos för de närmaste årens vårdbehov baserad på en rak framskrivning utgöra en god grund för planeringen av hälso- och sjuk- vården.
3 Från hösten 2013 går Stockholms läns landstings invånartjänster under namnet Vårdguiden ihop med den nationella invånartjänsten 1177 och lanseras under namnet 1177 Vårdguiden
4 Åtgärder, behandlingar
4 Framtidsplan för
hälso- och sjukvården
4.1 Uppdraget
Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 14 till 15 juni 2011 inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting.
Därmed beslutades genomförandet av Framtidsplanen, ett program som bed- rivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och 2025. Framtidspla- nens inriktning har bekräftats vid landstingsfullmäktiges budgetsammanträden såväl 2012 som 2013.
4.2 Programarbete
Arbetet med att genomföra Framtidsplanen leds av ett programkontor som är gemensamt för Stockholms läns landsting. Programkontoret ansvarar för att hantera, koordinera och styra ett antal större och mindre projekt som samman- taget syftar till att detaljera och utforma planer och lösningar för att kunna för- verkliga Framtidsplanen.
I arbetet deltar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Landstingsstyrelsen förvalt- ning, Locum AB, Karolinska Institutet (KI) och ett stort antal vårdgivare. Dess- utom medverkar personalfunktioner, fackliga företrädare, patient-, brukarorga- nisationer, kommuner och representanter från universitet och högskolor. Sam- verkan sker även med akutsjukhusens och SLSOs programkontor till exempel programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset.
4.3 Målbilder
Stockholms läns landstings övergripande mål om en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom vården, ekonomi i balans, övergripande investeringsstrategi och en säkerställd kompetensförsörjning ger vägledande förutsättningar för ar- betet med Framtidsplanen.
Målbild för 2015
Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ända- målsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla.
De mål som definierats för att uppnå målbilden för 2015 är:
■ Hög tillgänglighet: vård i rätt tid
■ God kvalitet och delaktighet: säker vård till patient som möts med rätt resurser på rätt plats
■ Hög effektivitet: säker vård i rätt tid, till patient som möts med rätt resurser på rätt plats och till rätt kostnad
Målbild för 2025
Målbilden för 2025 står på dessa tre ovan redovisade grundpelare. Målbilden för 2025 säger dessutom att länets befolkning är friskare och har ett än större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet- en i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansi- erad vård i en sammanhållen struktur för eHälsa.
För att nå uppsatta mål och visionen om Nätverkssjukvård lyfts ett antal strate- gier fram:
■ Ökad tillgänglighet utifrån behov med individen som utgångspunkt
■ Ett hälsofrämjande förhållningssätt
■ Förbättrat omhändertagande nära patienten
■ Nära samverkan mellan husläkarmottagningar och övrig specialistvård
■ Förstärkning av vårdutbudet utanför akutsjukhusen
■ Renodling av akutsjukhusens verksamhet
■ Integrering av psykiatrisk vård och somatisk vård
■ Särskilt uppdrag till Karolinska universitetssjukhuset
■ Utveckling av eHälsotjänster och informationshantering
■ Stärkt styrning och uppföljning
■ Värdeskapande forskning och utveckling utifrån patientperspektiv
4.4 Nätverkssjukvården i framtiden
Att uppnå Framtidsplanens målbilder är en stor utmaning och kräver föränd- ringar såväl i vårdens struktur och organisation som i dess arbetssätt. Visionen är att vården ska utformas utifrån tankegångar runt begreppet Nätverkssjuk- vård, som innebär att individen med stöd av eHälsotjänster erhåller vård av vårdgivare som arbetar i en nätverksstruktur. Ett nätverk karaktäriseras av en
