Svenska kyrkans redovisning för år 2016 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen

(1)

Svenska kyrkans redovisning

för år 2016 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen

svenska kyrkans rapport till kulturdepartementet

(2)

(3)

Trossamfundet Svenska kyrkan Organisationsnummer 252002-6135

Innehåll

Förord

3

Året som gått

4

Måluppfyllelse 4

Vård och bevarande 4

Kompetens 5 Samverkan 5 Tillgänglighet 5

Sammanfattande bedömning 5

Stiften i Svenska kyrkan

6

Predikstolar från 13 stift 7

Kyrkoantikvarisk ersättning och

förvaltning av det kyrkliga kulturarvet

9 Svenska kyrkans kulturarvsförvaltning 9 Utgångspunkter för fördelning av

kyrkoantikvarisk ersättning 9

Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 10

2017 års rambeslut 10

Projekt genomförda i stiften 2016

– ett urval

12

Måluppfyllelse och utvecklingsområden

14 Vården och bevarandet av kulturarvet 14

Antalet kyrkobyggnader 14

Åtgärder och åtgärdskategorier 14

Vårdinsatser 15

Vård- och underhållsplanering 15

Övergripande planering och information 15

Skadeförebyggande insatser 15

Arbete med säkerhetsfrågor 15

Förvaltningskompetens i kulturarvsfrågor 16

Samverkan mellan staten och Svenska kyrkan 16

Tillgänglighet och användning 17

Kyrkornas öppethållande och tillgänglighet 17

Verksamhet och sammankomster 19

Kyrkornas tillgänglighetsanpassningar för

personer med funktionsnedsättning 20 Kulturarvskommunikation 20

Strategiskt arbete under 2016

22

Register, system och uppföljning 22

Kyrkobyggnadsregistret och inventarieregistret Sacer 22

Energi och miljö 23

Solenergi 23

Värden, bruk och förvaltning 23

När andra bygger – Så skyddar du din kyrka 23

Identifiering och förvaltning 23

Moderna svenska kyrkor 23

Internationell och strategisk samverkan 24

Hantverk och material 24

Kunskapsuppbyggnad kring det materiella

och immateriella kulturarvet 24

Det gjutna järnet 25

Bilaga 1

Förändringar i Svenska kyrkans

kyrkobyggnadsbestånd 2000–2016 26

Bilaga 2

Fördelning och förbrukning av

kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2016 31

Bildgalleri

34

(4)

2

(5)

förord 3

Förord

Kyrkomötets beslut hösten 2016 om förslagen i utredningen Gemensamt ansvar – fastig

heter, kyrkor och utjämningssystem ger avstamp för ett mångårigt arbete i hela trossam- fundet med fokus på fastighetsfrågor. För Svenska kyrkan med sitt tusenåriga och mång- skiftande fastighetsinnehav innebär detta också att andra aspekter av kulturarvet aktua- liseras. Hur ska trossamfundet med grund i vår tids teologiska överväganden bevara, använda och utveckla kulturarvet så att det förblir en tillgång för alla? Det är en utma- nande framtidsfråga inte bara för Svenska kyrkan, utan något som angår hela samhället.

I februari 2017 lade regeringen fram propositionen Kulturarvspolitik till riksdagen.

Förslagen berör i första hand det offentliga kulturarvsarbetet, det som till exempel bedrivs vid våra museer och andra offentliga institutioner. Men kulturarvet kan aldrig bli bara, eller ens huvudsakligen, en fråga för det offentliga. Det krävs också ett livaktigt civilsamhälle, som bärs upp av enskildas engagemang. Det kyrkliga kulturarvet är ett utmärkt exempel på detta och särskilda avsnitt i propositionen berör också området.

För att kulturarvets värden ska komma hela samhället till del bör, enligt regeringen, det offentliga kulturarvsarbetet vidareutvecklas så att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla, det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt medskapande och engagemang främjas.

Det är glädjande att konstatera att de prioriteringar regeringen ser för det framtida kulturarvsarbetet stämmer väl överens med Svenska kyrkans synsätt. Kulturarvet är dynamiskt och har kontinuerligt förändrats genom tusen år, något som också är en för- utsättning för att det ska förbli angeläget. Öppenhet och tillgänglighet är viktiga aspekter av arbetet. Det kyrkliga kulturarvet bär på en stor mångfald av berättelser av betydelse både för det kristna budskapet och Svenska kyrkans egen historia, men också för samhället i vid mening. Dialogen och mötet mellan dessa aspekter fördjupar förståelsen av historien och gör oss rikare som människor i dag.

antje jackelén helén ottosson lovén

Ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen Generalsekreterare

(6)

4 åretsomgått

Året som gått

måluppfyllelse

Svenska kyrkans rapport till regeringen för 2016 redovisar hur Svenska kyrkan har arbetat med det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen under 2016 och i vissa fall under hela perioden sedan relationsförändringen 2000.

I den rapport som Svenska kyrkan lämnade till regeringen inför kontrollstationen 2014 gjordes en analys av frågor som rörde de kyrkliga kulturvärdena samt en uppföljning och utvär- dering av de resultat som uppnåtts. Utgångspunkt för bedöm- ningen av måluppfyllelse är främst överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan från 2000 om frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan, bestämmelserna i 4 kap. kulturmiljölagen samt regeringens proposition Staten och trossamfunden (1998/99:38). Svenska kyrkans arbete med de kyrkliga kulturvärdena inspireras av, och kan också på viktiga punkter bidra till, målen för det offentliga arbetet med kultur, kulturmiljö och kulturarv.

I föreliggande rapport har tonvikt lagts vid en redogörelse av den verksamhet, resultat och iakttagelser under 2016 som på kort eller lång sikt bidrar till måluppfyllelsen eller pekar på utvecklingsområden.

vårdochbevarande

Under året förbrukades mer kyrkoantikvarisk ersättning än någonsin tidigare. Sett över hela perioden 2002–2016 steg för- brukningen till 98 procent av statsanslaget, jämfört med 95 procent året innan.

Dispositionstiden för varje ramår är två år, vilket gör att det först under första kvartalet 2018 går att fastställa den faktiska för- brukningen för perioden 2002–2016. Till detta kommer att projekt kan beviljas förlängd dispositionstid ytterligare ett år vid sär- skilda omständigheter. Kyrkostyrelsens rambeslut har under flera

år överstigit statsanslaget. Mot bakgrund av att det tidigare funnits överskott kopplat till den kyrkoantikvariska ersättningen har kyrkostyrelsen vidtagit åtgärder genom att höja ramfördelningen till stiften. Överskottet är i dag hanterat och ramfördelningen kommer under de kommande åren inte att kunna överstiga 460 miljoner kronor. Glappet mellan behoven, dvs. de kulturhistoriskt motiverade kostnader som församlingarna söker kyrkoantikvarisk ersättning för och de disponibla medlen, kommer alltså att öka.

Detta leder i sin tur till hårda prioriteringar i stift och församlingar.

Smärre förändringar av antalet kyrkobyggnader har skett under 2016. Enligt de uppgifter som församlingarna registrerat i kyrkobyggnadsregistret uppfyller 2 944 de kriterier som gäller för kyrkobyggnader med tillståndsplikt enligt 4 kap. 3 § kultur- miljölagen, i förhållande till 2 940 enligt föregående års uppgifter. Sett över hela perioden är de skyddade kyrkorna fortfarande fler i dag än de var 1 januari 2000.

De lagenliga kriterierna är i vissa fall öppna för tolkningar och den aktuella differensen i antal skyddade kyrkobyggnader beror på att uppgifter har kontrollerats och korrigerats. Under 2016 har Svenska kyrkan på nationell nivå inlett ett samarbete med Riksantikvarieämbetet angående kunskapsförsörjningen för handläggningsprocesser relaterade till kulturmiljölagen och den kyrkoantikvariska ersättningen. En förstudie har genom- förts för att identifiera behov av fortsatt utveckling. Det är en angelägen uppgift att uppnå kvalitetssäkrad information om vilka kyrkobyggnader som är skyddade med tillståndsplikt, och därmed ersättningsberättigade.

Övergången från analoga till digitala inventarieförteck- ningar har intensifierats under 2016. Ungefär hälften av landets församlingar har lagt över sin inventarieförteckning i Sacer, Svenska kyrkans digitala inventarieregister, vilket bidrar till en helt ny överblick över de skyddade föremålen.

(7)

åretsomgått 5

kompetens

I november 2016 fattade kyrkomötet beslut om den skrivelse som kyrkostyrelsen tagit fram utifrån förslagen i utredningen Gemensamt ansvar – fastigheter, kyrkor och utjämningssystem.

Ett fastighetsregister, obligatoriskt för trossamfundets samtliga enheter, ska vara ifyllt med grunduppgifter 2019 och ge hittills saknad överblick över hela trossamfundets fastighetsbestånd.

Handböcker ska tas fram och nya mötesplatser skapas, för att utveckla kunskap och kompetens i fastighetsrelaterade frågor.

Nya former ska utvecklas för att omhänderta kyrkor som är övertaliga i församlingens pastorala verksamhet.

Arbetet angående målning på plåt och tjära har fortsatt, bland annat genom att Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet fått ett tydligare uppdrag av Svenska kyrkan på nationell nivå. Tillsammans med Hantverkslaboratoriet hölls ett seminarium om tjära i januari 2016 för att diskutera histo- risk kunskap, användning och bruk, tillverkning och råvaror samt kontrollmetoder. Under året har Svenska kyrkan på nationell nivå påbörjat ett arbete med att pröva möjligheten med ramavtal för köp av tjära. Arbetet sker i en arbetsgrupp där bland andra Hantverkslaboratoriet och stiften medverkar.

samverkan

Under året fortsatte arbetet i den centrala och de regionala sam- rådsgrupperna med i genomsnitt två till fyra möten per år.

Centrala samrådsgruppens konferens om det kyrkliga kulturarvet ägde rum i maj 2016 i Stockholm och arrangerades tillsammans med Stockholms stift och den regionala kulturmiljövår- den. Konferensen hade Gemensamt ansvar som tema, vilket belystes genom presentationer, diskussioner och studiebesök.

Arbetet i den centrala samrådsgruppen sker med fokus på strategiska frågor. Det är tydligt att det i dag också finns en dis- kussion i de regionala grupperna om behovet av att förnya arbetet, framförallt då det gäller frågor om hur det kyrkliga kulturarvet kan användas och utvecklas.

Svenska kyrkan har under 2016 samverkat med ett flertal institutioner i kulturarvsfrågor, såväl nationellt som internationellt. En kommitté för forskning om kyrkor konstituerades vid möte den 20 juni 2016 mellan Kungl. Vitterhetsakademin, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan. Kommittén ska främja och samordna forskning och kunskapsuppbyggnad som rör kyrkor i Sverige. Utöver arbetet i olika grupper sker också samverkan och samråd som en del av handläggningsprocesser eller i enskilda ärenden. Den nationella nivån och stiften har under 2016 yttrat sig över och bidragit med underlag till ett flertal statliga rapporter, utredningar och propositioner.

tillgänglighet

Svenska kyrkans årliga undersökning visar att kyrkorna i genomsnitt var öppna 131 dagar under 2016, vilket är en minskning i förhållande till tidigare år. En viss osäkerhet är för- knippad med det statistiska utfallet, men förändringen pekar på en nedåtgående trend sett över längre tid.

De många sammankomsterna i kyrkorna tillgängliggör kulturarvet. Sammantaget visar statistiken över den organiserade verksamheten med dess olika sammankomster i kyrkorna inte någon påtaglig förändring under 2016 jämfört med tidigare år.

I förhållande till uppgifter lämnade 2006 kan en viss ökning märkas av aktiviteter i kyrkorna utöver gudstjänster och kyrkliga handlingar, till exempel enskilda samtal, möten, kultureve- nemang och visningsverksamhet.

Enligt Svenska kyrkan är tillgänglighet ett brett begrepp som också handlar om kommunikation och delaktighet genom till exempel kyrkorumspedagogik, digitala medier, deltagande i seminarier och debatter samt genom publicerade rapporter.

Resultatet från det avslutade nationella projektet Moderna svenska kyrkor har publicerats i en ny bok och därmed gjorts tillgänglig för en större allmänhet (Moderna kyrkor i Sverige, 2016). Projektet har omfattat samtliga stift och täcker in hela landet. Publikationen uppmärksammades bland annat av Lunds stift vid ett heldagsseminarium om den kulturminnes- skyddade kyrkan i Klippan, som 2016 fyllde 50 år. Bland de många projekt som initierats genom de regionala samrådsgrup- perna märks till exempel ett projekt i Uppsala stift om fiskarka- pell. Publikationen Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland är framtagen i samverkan med länsstyrelserna och länsmuse- erna i stiftet, samt med stöd från kyrkoantikvarisk ersättning och regionala fonder.

sammanfattandebedömning

Sammantaget har användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och Svenska kyrkans kulturarvsarbete under 2016 bidragit till en fortsatt god måluppfyllelse. Rekvireringstakt och ansökningstryck visar att den kyrkoantikvariska ersätt- ningen utgör en mycket viktig del av hur vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet finansieras. Behoven, i form av ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning, överstiger dock mer än dubbelt de disponibla medlen, vilket leder till hårda prioriteringar. De beslut som kyrkomötet under 2016 fattade om Gemensamt ansvar ger långsiktigt bättre förutsättningar för att bevara det kyrkliga kulturarvet genom bättre kunskap om fast- ighetsbeståndet, förstärkt kompetens i förvaltningsfrågor och former för gemensamt ansvarstagande av övertaliga kyrkobyggnader. I statistiken för år 2016 kan en nedgång noteras för antalet öppetdagar, vilket stärker en nedåtgående trend över en längre tid. Användningen av kyrkorummen har dock inte märkbart förändrats.

(8)

6 stiftenisvenskakyrkan

11

10

5 1 9

8

6 7

3 2

4 13

12

Stiften i Svenska kyrkan

Svenska kyrkan bestod 2016 av 13 stift indelade i totalt 1 361 församlingar i Sverige och 30 församlingar

utomlands. 61 procent av Sveriges

befolkning var medlemmar i

Svenska kyrkan.

(9)

stiftenisvenskakyrkan 7

Predikstolar från 13 stift

Det finns många typer av predikstolar från olika perioder i landets kyrkor.

Stil och placering i kyrkorummet varierar med predikstolens och kyrkans ålder. Under medeltiden hölls predikan ofta från en talarstol eller ambo.

I samband med reformationen övertog predikstolen succesivt den funktionen, eftersom större vikt då lades vid prästens predikan än tidigare.

Detta medförde också att den fick ta en större och mer central plats i kyrkorummet.

1.uppsalastift

293kyrkor

258kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

64%medlemmar

3.skarastift

411kyrkor

374kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

66%medlemmar 2.linköpingsstift

263kyrkor

231kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

65%medlemmar

4.strängnässtift

195kyrkor

173kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

57%medlemmar

6.växjöstift

336kyrkor

291kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

65%medlemmar 5.västeråsstift

177kyrkor

161kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

65%medlemmar

7.lundsstift

509kyrkor

475kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

60%medlemmar

8.göteborgsstift

367kyrkor

311kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

59%medlemmar

9.karlstadsstift

171kyrkor

152kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

71%medlemmar

12.visbystift

99kyrkor

98kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

68%medlemmar 10.härnösandsstift

211kyrkor

181kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

71%medlemmar

11.luleåstift

197kyrkor

132kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

73%medlemmar

13.stockholmsstift

150kyrkor

107kyrkorskyddas

medtillståndsplikt

52%medlemmar

(10)

8 kyrkoantikvariskersättningochförvaltningavdetkyrkligakulturarvet

(11)

kyrkoantikvarisk ersättning och förvaltning av det kyrkliga kulturarvet 9

Kyrkoantikvarisk ersättning och

förvaltning av det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkans kulturarvsförvaltning

Under åren 2009–2016 uppgick de årliga drift- och underhålls- kostnaderna för kyrkor och kapell som ägs eller förvaltas av Svenska kyrkan i genomsnitt till drygt 1,7 miljarder kronor per år. Siffrorna för 2016 är uppskattade då redovisningen av drifts-, underhålls- och övriga kostnader fastställs i maj 2017. Den kyrkoantikvariska ersättningen finansierade en fjärdedel av den totala kostnaden för drift och underhåll av alla kyrkor och kapell, det vill säga i genomsnitt 450 miljoner kronor per år. I statistiken ingår inte kostnader för begravningsverksamheten eller utbetald kyrkoantikvarisk ersättning för begravningsplatser.

figur 1: procentuell fördelning av kostnader för kyrkor och kapell, 2009–2016

Alla invigda friliggande kyrkor och kapell oavsett byggnadsår ingår i statistikunderlaget, dock inte de kyrkor som är hopbyggda med församlingshem eller oinvigda begravningskapell. Begravningsplatser ingår inte i statistikunderlaget.

Utgångspunkter för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning

Kyrkoantikvarisk ersättning får beviljas för kulturhistoriskt motiverade åtgärder inom förvaltning av egendom som är skyddad enligt 4 kap. kulturmiljölagen. I villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning, antagna av kyrkostyrelsen genom beslut 24 september 2012 och reviderade genom beslut 5 mars 2013, fastställs att en egeninsats krävs för att ersättningen ska kunna beviljas. Ersättningens storlek bestäms bland annat av åtgär- dens karaktär och de hänsynstaganden som krävs utifrån bestämmelserna i 4 kap. kulturmiljölagen. Svenska kyrkans självfinansiering har uppgått till i genomsnitt 48 procent av den totala kostnaden för de åtgärder där utbetalning av ersättning skett under 2002–2016.

Som stöd för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning finns Handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning version 1:2. Handboken har under de senaste åren bearbetats för att inkludera en rekommenderad ersättningsnivå för flertalet åtgärder till vilka kyrkoantikvarisk ersättning kan utgå, ett så kallat riktvärde, samt ett spann inom vilket åtgärdens ersätt- ningsnivå kan justeras utifrån dess kulturarvsnytta. Syftet med handboken är att tydliggöra förutsättningarna för fördelning av ersättningen och öka samsynen mellan stiften i handläggning och bedömning av ansökningar. Handboken fastställdes av kyrkostyrelsen den 20 oktober 2016.

Ersättningen får användas till vård- och underhållsåtgärder som ingår i en långsiktig vård- och underhållsplan, utredningar och projekteringar som förbereder, underlättar och förbättrar förutsättningarna för vård och underhåll. Den kan även använ- das till anpassade lösningar för tekniska installationer och tillgänglighet, informationsinsatser, åtgärder för förbättrad

18 % 35 %

KAE-finansierat underhåll (26 %) Egenfinansierat underhåll (18 %) Driftskostnader (35 %) Övriga kostnader (21 %)

21% 26 %

(12)

10 kyrkoantikvarisk ersättning och förvaltning av det kyrkliga kulturarvet förvaring och skydd av kulturhistoriskt värdefulla inventarier och skadeförebyggande åtgärder. Kyrkoantikvarisk ersättning får även beviljas till insatser av övergripande och generell karaktär inom stift eller på nationell nivå. Dessa projekt syftar bland annat till att tillgängliggöra de kulturhistoriska värdena hos de kyrkliga kulturminnena.

Förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning

För perioden 2002–2016 har Svenska kyrkan erhållit 5 120 miljoner kronor (4 660*) i kyrkoantikvarisk ersättning från staten. Av dessa har 5 020 miljoner kronor (4 429*) förbrukats

och 100 miljoner kronor (231*) återstod vid 2016 års utgång.

Därmed hade vid 2016 års utgång 98 procent (95*) av anslaget 2002–2016 förbrukats. Dispositionstiden för varje ramår är två år, vilket gör att det först under första kvartalet 2018 går att fastställa den faktiska förbrukningen för perioden 2002–2016.

Till detta kommer att projekt kan beviljas förlängd dispositionstid om ett år vid särskilda omständigheter.

Statligt anslag

Ansökt från församlingarna Av kyrkostyrelsen beslutad ram Förbrukning enligt bokslut 0

200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

2016 2015

2014 Kontrollstation

2009-2013, genomsnitt per år Kontrollstation

2002-2008, genomsnitt per år

2017 års rambeslut

För ramår 2017, med dispositionstid 2017–2018, har stiften och nationell nivå, genom beslut av kyrkostyrelsen i maj 2016, tilldelats en beslutsram om 460 (530**) miljoner kronor.

Beloppets storlek baseras på regeringens förslag till långtids- budget om 460 miljoner kronor. Det råder ett fortsatt högt ansökningstryck från församlingar och stift. Ramår 2017 uppgick ansökt belopp till 1,1 miljarder kronor med en totalkost- nad av 1,4 miljarder kronor.

Fördelning och förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2016 i siffror redovisas i bilaga 2.

figur 2: kyrkoantikvarisk ersättning i mnkr, 2002–2016

* 2015 års uppgifter inom parentes

** 2016 års uppgifter inom parentes

(13)

kyrkoantikvarisk ersättning och förvaltning av det kyrkliga kulturarvet 11

(14)

12 projektgenomfördaistiften2016–etturval

uppsalastift

underhåll och målning av fasad och tak Arholma kyrka är en liten kyrka belägen på Arholma ö i Stockholms norra skärgård som den senaste tiden genomgått flera åtgärder, bland annat underhåll och målning av fasader, fönster och tak. Kyrkan är på grund av sin belägenhet svår att transportera arbetskraft och material till, vilket också gjort det svårt att bedöma kostnaderna. Ersättning har därför fått sökas i omgångar för att hantera tillkommande kostnader.

Total kostnad: 1 708 tkr, varav KAE: 1 503 tkr.

linköpingsstift

tillgängliggörande av kryptan Under golvet i S:t Lars kyrka i Linköping finns murrester och utgrävda gravar. Sedan 1950-talet har utrymmet fungerat som museum. Det kallas

”kryptan” i folkmun, men är resterna av den nuvarande kyrkans föregångare från tidigt 1100-tal. I samband med renovering av kyrkan moderniserades utställningarna och kryptan gjordes tillgänglig för funktionsnedsatta, bland annat genom en ny ingång och en hiss. Från att ha varit en i det närmaste bortglömd plats fungerar nu kryptan som ett litet medeltids- museum mitt i Linköping.

skarastift

ommålning av plåttak

Habo kyrka täcks av ett historiskt plåttak från sent 1800-tal. Redan 2010 noterades färgsläpp och bitvis omfattande rostangrepp. Ett åtgärds- förslag togs fram och nu har ommålning med blymönja och svart linoljefärg genomförts.

Endast en mindre plåt på sydsidan behövde bytas.

Arbetena på Habo kyrkas tak har även ingått som referensobjekt i det nationella projektet Målning av takplåt på kulturhistoriska byggnader.

strängnässtift

textilförvaring

Bettna församling har fem medeltida kyrkor och en stor samling kulturhistoriskt mycket värde- fulla textilier. I några av kyrkorna har förvaringen för textil varit bristfällig vilket har åtgärdats genom att en central förvaring byggts i Bettna kyrka.

Här förvaras nu de mest värdefulla textilierna från församlingens fem kyrkor i anpassade textilskåp i en kyrka med gott inomhusklimat.

Total kostnad: 251 tkr, varav KAE: 188 tkr.

västeråsstift

renovering av tegelpilastrar på fasad Stora Kopparbergs kyrka i Falun är till största delen uppförd på 1400-talet i tegelgotik. Stora delar av murverket är av medeltida ursprung.

Delar av den södra fasaden har restaurerats:

frostskadat tegel, skadade och vittrade fogar har bytts ut och nya tegelstenar har tillverkats för ändamålet. Ambitionen i projektet har varit att ersättningsmaterialen till färg, dimension, ytstruktur och form ska smälta in i murverket som helhet, vilket lyckats bra. Arbetet har stått under antikvarisk kontroll av Dalarnas museum.

Total kostnad: 1 536 tkr, varav KAE: 768 tkr.

växjöstift

byte av spåntak

Hylletofta kyrka i Sävsjö pastorat uppfördes under 1100-talet och är en av de så kallade Njudungskyrkorna. Kyrkans karaktärsbärande branta tak, lagt med kyrkspån senast 1956, har nu lagts om med spjälkade spån av furu. Skador på undertaket har reparerats efter ett långvarigt läckage. Mindre förstärkningar av rötskadade medeltida takstolar i koret har också genomförts, samt renovering av plåtavtäckningar.

lundsstift

yttre underhåll och grundförstärkning Odarslövs kyrka med anor från 1100-talet var stängd på grund av rasrisk, den hade blivit av sakraliserad och användes inte för församling- ens verksamheter. Kyrkan har genomgått en nödvändig yttre renovering av fasader och tak,

Projekt genomförda i stiften 2016 – ett urval

För att ge en uppfattning om vilken typ av stifts- och församlingsprojekt

som beviljas kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) presenteras här ett urval

av projekt som slutförts under 2016.

(15)

projektgenomfördaistiften2016–etturval 13 grundförstärkning samt restaurering av tornets

konstruktioner. Renoveringen möjliggör framtida användning av kyrkobyggnaden som annars riskerade en försäljning eller rivning. Kyrkan ligger i ett stadsområde i stark utveckling och möjlig- heter till verksamheter i kyrkan är många.

göteborgsstift

restaurering av barockljusstakar Ett par barockljusstakar från 1685 i Tyska Christinae kyrka i Göteborg har genomgått restaurering.

De rikt ornerade altarljusstakarna i silver hade omfattande skador och deformationer. Åtgär- derna syftade till att stabilisera ljus stakarna, estetiskt återställa dem och att förebygga fortsatt nedbrytning. Ljusstakarna rengjordes och skyddslackades, konstruktionen förstärktes och deformationer riktades.

karlstadsstift

insatsplaner

I Kristinehamns pastorat har man arbetat med att ta fram insatskort för att vid en eventuell brand kunna inrikta räddningsinsatsen på de mest värde fulla och utrymningsbara kyrkliga inventari- erna. En grundmall har tagits fram med uppgifter om föremålen, samt planritning och kontakt- personer. Den digitala versionen är interaktiv för

att kunna hanteras i läsplatta. Mallen ska kunna återanvändas för liknande arbeten i andra för- samlingar och pastorat.

härnösandsstift

byte av spån samt tjärning på södra takfallet

Spåntaket på långhuset på Mattmars kyrka är ett av de äldsta spåntaken i Sverige som fortfarande tjänar som takbeläggning. Projektet startade som ett vanligt spånbyte men då det visade sig att taket var från 1825 ändrades projektets målbild. Man riktade in sig på att bygga upp erfarenhet kring spånframställning för att få en bättre översikt kring virkesval, möjliga prioriteringar, kvaliteter och ekonomi, med taket på Mattmars kyrka som arbetsexempel.

luleåstift

målning av invändiga ytor

Valven och väggarna i Öjebyns kyrka i Piteå församling var mycket mörka och smutsiga.

Inga större åtgärder hade gjorts under de senaste 45 åren. Valven torrengjordes med svamp och målades med limfärg som gavs en lätt pigmentering av grön umbra för att ansluta till befintlig valvputsnyans. Väggarna målades med kalkfärg. Bänkar retuscherades och lackades om

och altarringen målades om i samma kulör som tidigare.

Total kostnad: 2 218 tkr, varav KAE: 618 tkr.

visbystift

invändiga restaureringsarbeten Vall kyrka har genomgått renovering för att åtgärda röta i långhusets grund. När arbetet påbörjades uppdagades att det också fanns röta i tornrummet. Putsen en bit upp på väggarna var dessutom urlakad av fukt varför det bestämdes att den måste knackas ned. I samband med detta hittades målningar på väggarna vilket gjorde att man bestämde sig för att provknacka på fler ställen i tornrummet. Målningarna som hittades stildaterades till tidigt 1200-tal, men ikonografin är svårtolkad. Bilderna kan snarast jämföras med dem från stenhuggerier.

stockholmsstift

restaurering av baldakin vid dopfunt Under 2015 och 2016 har omfattande renovering genomförts av S:ta Maria Magdalenas kyrka och kyrkogård. Bland annat har en unik dop- baldakin, troligen en venetiansk sidendamast från Bevilacqua som tillkom under 1926 års renovering av Lars Israel Wahlman, renoverats och gjorts ren.

(16)

14 måluppfyllelseochutvecklingsområden

Måluppfyllelse och utvecklingsområden

Vården och bevarandet av kulturarvet

I Ett rum öppet för alla, den rapport Svenska kyrkan lade fram inför kontrollstationen 2014, redogörs för hur målen i överens- kommelsen mellan Svenska kyrkan och staten har uppfyllts.

Målen konkretiseras i fyra olika områden: vården och bevarandet av kulturarvet; förvaltningskompetens i kulturarvsfrågor;

samverkan mellan staten och Svenska kyrkan samt tillgänglig- het och användning. I detta kapitel redogörs för åtgärder och insatser som främjar en önskad utveckling, men också sådant som utgör möjliga förbättringsområden. En sammanfattning ges i det inledande kapitlet Året som gått – sammanfattande bedömning.

antaletkyrkobyggnader

I april 2017 uppgick det totala antalet kyrkobyggnader till 3 379. Enligt de uppgifter som lämnats av församlingarna för kyrkobyggnadsregistret uppfyller 2 944 de kriterier som gäller för kyrkobyggnader med tillståndsplikt enligt 4 kap. 3 § kultur- miljölagen. Av dessa är 116 uppförda efter 1940 och således förda till denna kategori genom särskilt beslut av Riksantikva- rieämbetet enligt 4 kap. 4 § kulturmiljölagen. Sådana beslut har fattats för 35 kyrkor efter relationsändringen 2000. Från 2014 fattas dessa beslut av länsstyrelserna.

Under 2016 har ett tillbyggt kyrkorum i ett församlingshem invigts för gudstjänst: Mariasalen i Kyrkans hus i Mantorp, Vifolka församling. Dessutom har fyra äldre kyrkorum tillkommit. De är kyrksalen i Kvänums församlingshem, Kvänums för- samling som registrerades i kyrkobyggnadsregistret 2017;

Grönskåra kapell, Fagerhults församling som var en gåva till församlingen från en kapellstiftelse 2014; Akalla kyrka,

Spånga-Kista församling, också den övertagen från en stiftelse 2016 samt Olaus Petri kyrka som Halmstads församling köpte av en ideell förening 2015. Ingen av dessa kyrkor är tillstånds- pliktiga enligt 4 kap. kulturmiljölagen. Under perioden 2000–

2016 har 23 nybyggda kyrkor och kapell tillkommit. Dessa omfattas inte av 4 kap. kulturmiljölagen och är inte berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.

Två kyrkor/kapell har tagits ur bruk under 2016. Det gäller Stenkullens kyrka i Lerums församling som 2017 såldes till en privatperson för förskoleverksamhet, samt Kypasjärvi bönhus, Överkalix församling, som 2016 såldes till en privatperson för bostadsändamål. Tilkyrkan i Sigtuna församling togs ur bruk 2012, men har inte funnits med i redovisningen tidigare år.

Efter att kyrkan tagits ur bruk demonterades och flyttades den och används idag till annan verksamhet av församlingen. Inga av dessa kyrkor/kapell omfattas av tillståndsplikt.

Under perioden 2000–2016 har totalt 88 kyrkor tagits ur bruk varav 24 omfattas av tillståndsplikt. Av dessa har de flesta (22 kyrkor) sålts till annan ägare, varav två till annat trossam- fund. Förändringar i Svenska kyrkans byggnadsbestånd 2000–

2016 framgår av bilaga 1.

åtgärderochåtgärdskategorier

I följande avsnitt beskrivs vården och bevarandet av kulturarvet per åtgärdskategori i den form projekten registrerats i Svenska kyrkans projekthanteringssystem. Diagrammen visar hela fördelningsperioden, medan den analyserande texten huvudsakligen utgår från åtgärder och projekt från 2016.

(17)

måluppfyllelseochutvecklingsområden 15 figur 3. förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning

2002–2016 per åtgärdskategori, inklusive nationella projekt

5 % 6 %

Vårdinsatser (76 %)

Vård och underhållsplanering (5 %) Övergripande planering och information (6 %) Skadeförebyggande insatser (7 %) Arbete med säkerhetsfrågor (7 %) 7 %

7 %

76 %

figur 4. förbrukning av kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2016 inom åtgärdskategori vårdinsatser

41 % 14 %

Renovering, restaurering (33 %) Vård av engångskaraktär (41 %) Vård, konservering (14 %) Vård, underhåll återkommande (7 %) Vård, driftskostnader (<1 %) Övrig vård (1 %) Projektering/utredning (3 %) Antikvarisk kontroll (<1 %) 7 %

1 % 3 % 0 %

33 % 0 %

vårdinsatser

Denna kategori avser åtgärder på församlingsnivå, omfattande renovering, restaurering, vård av engångskaraktär, konservering, underhåll men även projektering och utredning. Huvud- delen av den kyrkoantikvariska ersättningen går till vårdinsat- ser initierade av församlingarna. Under perioden 2002–2016 har 3,8 miljarder kronor använts till vårdinsatser av totalt 5 miljarder kronor, det vill säga cirka tre fjärdedelar av de förbru- kade medlen. Den genomsnittliga ersättningsnivån för vårdin- satser har under perioden varit 46 procent.

I denna kategori ingår även kulturhistoriskt motiverade driftkostnader. Driftkostnaderna handlar uteslutande om kost- samma sprinkleranläggningar, det vill säga de avancerade släckningssystem som installerats i flera av de kulturhistoriskt värdefulla träkyrkorna. Den begränsade kategorin Övrig vård innehåller ett flertal sinsemellan olika projekt, däribland ett antal åtgärder för tillgänglighetsanpassning.

vård-ochunderhållsplanering

Kategorin avser vård- och underhållsplanering på församlings- nivå i form av upprättande av nya vård- och underhållsplaner samt att revidera gamla. Mellan 2002 och 2016 har drygt 244 miljoner kronor använts till vård- och underhållsplanering, vilket utgör 5 procent av den totala förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning. Den genomsnittliga ersättningsnivån för vård- och underhållsplanering har under perioden varit 53 procent.

övergripandeplaneringochinformation

Kategorin avser vård- och underhållsplanering samt informationsinsatser på stiftsnivå, så kallade stiftsprojekt, och de projekt som utförs på Svenska kyrkans nationella nivå. Kategorin innehåller även informations- och visningsinsatser i samband med vård- och underhållsåtgärder eller övergripande regionala informationsinsatser. Under perioden 2002–2016 har 293 miljoner kronor använts till detta, vilket utgör 6 procent av den totala förbrukningen. Den genomsnittliga ersättningsnivån för övergripande planering och information har under perioden varit 72 procent.

De stiftsprojekt som avslutats under 2016 har stor bredd och omfattar bland annat ett antal inventeringar för att säkra kul- turvärden. Västerås stift har inventerat gravvårdar av gjutjärn, Växjö stift har inventerat inventarier som är tagna ur bruk och förvaras i torn och vindar, och Karlstads stift har inventerat skiffertak och bårhus. Av mer strategisk karaktär kan nämnas Stockholms stifts arbete med kunskapsuppbyggnad och strate- gier för kommunikation kring det kyrkliga kulturarvet. Upp- sala stift har valt att ta fram och sprida kunskap om regionala särdrag inom det kyrkliga kulturarvet genom boken Fiske

kapell i Gästrikland och Hälsingland.

skadeförebyggandeinsatser

Kategorin avser kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med projektering, utredning av fukt och mögel, klimat- förbättrande åtgärder samt förbättrad förvaring för inventarier.

Totalt har 333 miljoner kronor gått till skadeförebyggande insatser, vilket utgör 7 procent av den totala förbrukningen under perioden 2002–2016. Den genomsnittliga ersättnings- nivån för skadeförebyggande insatser har under perioden varit 42 procent.

I skadeförebyggande insatser ingår även underkategorin Övrigt förebyggande som innefattar olika typer av åtgärder. Här finns kulturhistoriskt motiverade tillgänglighetsåtgärder men även klimatförbättrande åtgärder såsom styrsystem, avfukt- ningsanläggningar samt sanerings- och dräneringsarbeten.

arbetemedsäkerhetsfrågor

Kategorin avser stöld- och brandförebyggande åtgärder samt byte av brandfarliga elinstallationer och installation av åsk- skydd. Totalt har drygt 338 miljoner kronor använts till säker- hetsförebyggande arbeten, vilket motsvarar 7 procent av den

(18)

totala förbrukningen under perioden 2002–2016. Den genomsnittliga ersättningsnivån för säkerhetsrelaterade åtgärder har under perioden varit 63 procent.

Svenska kyrkans nationella nivå ingår i två nationella säker- hetsnätverk, dels ett nätverk kring stölder och kulturarv, dels ett nätverk för katastrofberedskap och restvärdesräddning. Riks- antikvarieämbetet är sammankallande i båda nätverken. Till- sammans med Riksantikvarieämbetet och polisens nationella operativa avdelning (NOA) arbetar Svenska kyrkans nationella nivå med att ta fram checklistor och riktlinjer vid stöld i kyrkor, som framför allt ska vara till stöd för församlingar och pastorat, men också fungera som handledning för stift och myndigheter.

Samma grupp träffas regelbundet för att samråda och utbyta erfarenheter och information gällande stölder i kyrkor.

Förvaltningskompetens i kulturarvsfrågor

Under 2016 har arbetet intensifierats med att integrera fastig- hets- och kulturarvsfrågor. I november 2016 fattade kyrkomö- tet beslut om den skrivelse som kyrkostyrelsen tagit fram uti- från förslagen i utredningen Gemensamt ansvar. Förutom ett nytt utjämningssystem är det förvaltningsfrågorna som står i fokus för beslutet, främst frågor kring det samlade fastighetsbe- ståndet och övertalighet.

De beslut som är fattade kring Gemensamt ansvar innebär att ett obligatoriskt fastighetsregister upprättas över samtliga byggnader som ägs och förvaltas av Svenska kyrkan. Till skill- nad från kyrkobyggnadsregistret ska det omfatta såväl kyrkor och kapell som församlingshem, bodar, maskinhallar och eko- nomibyggnader. Det obligatoriska fastighetsregistret ska ge en överblick över det samlade fastighetsbeståndet och hjälpa samtliga nivåer inom Svenska kyrkan att ta strategiskt långsiktiga och hållbara beslut. Kyrkobyggnader som är fastslaget överta- liga ska kunna överlåtas från pastorat eller församling till trossamfundet på nationell nivå. Överlåten kyrkobyggnad kommer att förvaltas av stiftet. Formerna för hur en övertalig kyrkobyggnad ska kunna övertas och hur förvaltningen kommer att se ut, utreds vidare. De olika delbesluten kommer att imple- menteras under perioden 2019–2022.

Handböcker och plattformar för att utveckla kunskap och kompetens är ett prioriterat område för att möta de nya behov som uppstår genom besluten i Gemensamt ansvar. För att svara mot detta har både stift och den nationella nivån förstärkt sin fastighetskompetens. Den nationella nivån har kompletterat arbetsstyrkan med en person med inriktning på fastighetsstöd.

Luleå och Skara stift har utökat sitt stöd till församlingar och pastorat och anställt var sin ny fastighetsingenjör. Karlstads stift har anställt två nya fastighetsingenjörer och Göteborgs stifts servicebyrå har under året ytterligare förstärkt sin beman- ning inom fastighetsstöd till församlingar och pastorat.

Ansökningstrycket för kyrkoantikvarisk ersättning har under året varit fortsatt mycket stort, vilket avspeglas i en ökad aktivitet av olika typer och åtgärder. Behovet av antikvariskt och fastighetsrelaterat stöd är därmed stort, både bland stiften och bland pastorat och församlingar.

Samverkan mellan staten och Svenska kyrkan

Samverkan mellan staten och Svenska kyrkan är en av hörnste- narna i överenskommelsen om den kyrkoantikvariska ersätt- ningen. Samrådsgrupperna utgör en förutsättning för att arbetet med det kyrkliga kulturarvet och ersättningen ska fungera.

På stiftsnivå träffas de regionala samrådsgrupperna två till fyra gånger per år. Den centrala samrådsgruppen följer kontinuerligt det regionala arbetet genom att som en stående punkt på dagordningen ta upp aktuella frågor från mötena i de regionala grupperna. Denna överblick är möjlig genom att protokollen sänds in till den centrala gruppen.

Stående diskussioner i de regionala grupperna berör de olika momenten i beredningen av ersättningen samt initiering av nya och uppföljning av avslutade stiftsprojekt. Under 2016 har dis- kussioner kring förslagen i utredningen Gemensamt ansvar och konferensen om det kyrkliga kulturarvet varit viktiga inslag.

Andra teman avspeglar aktuella antikvariska frågor, till exempel erfarenheter av flerfunktionella kyrkorum samt framta- gande av vård- och underhållsplaner för begravningsplatser. I flera grupper har också frågor om gruppens funktion och arbetssätt väckts i avsikt att skapa en mer dynamisk dialog om användningen och utvecklingen av det kyrkliga kulturarvet.

Den centrala samrådsgruppen har haft två möten under 2016. Mötena utgår från det arbetssätt som parterna kom över- ens om 2014, med fokus på strategiska frågor. Under 2016 har bland annat frågor om register- och forskningssamverkan stått i fokus. Parterna håller också kontinuerligt varandra informe- rade om förändringar inom respektive organisation, vilka har bäring på det kyrkliga kulturarvet.

Den centrala samrådsgruppens konferens om det kyrkliga kulturarvet ägde rum under tre dagar i maj 2016 i Stockholm.

Konferensen samlade drygt 150 deltagare från den centrala och de regionala samrådsgrupperna, men även från kulturdepartementet och andra berörda aktörer. För arrangemanget svarade Centrala samrådsgruppen (Svenska kyrkan på nationell nivå och Riksantikvarieämbetet) och samrådsgruppen i Stockholm stift (stiftet och den regionala kulturmiljövården). Konferensen hade Gemensamt ansvar som tema. Presentationerna i Matteus- kyrkan i Stockholm rörde omvärldsfaktorer som i en framtid kommer att påverka förutsättningarna för det kyrkliga kulturarvet och dess relevans i samhället. Utmaningarna med över- talighet berördes, med exempel från utvecklingen i andra länder. Särskilda fördjupningar ägnades kyrkliga inventarier

(19)

måluppfyllelseochutvecklingsområden 17 och kulturarvsbrott, tillgängliggörande och kyrkomiljöerna i

stadsplaneringen.

Utöver möten i samrådsgrupperna sker samverkan och sam- råd i flera sammanhang på handläggarnivå. Hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen sker efter fastlagda rutiner och samsynen ökar mellan stiftens och länsstyrelsernas bedömning av ersättningsnivåer för den kyrkoantikvariska ersättningen.

Under 2016 har kyrkostyrelsen beslutat om version 1.2 av Handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning. Hand- boken innehåller nu bland annat riktvärden och ersättningsni- våer för de vanligaste åtgärderna, för att ytterligare bidra till samsyn och större enhetlighet i hur ersättningen fördelas.

Svenska kyrkans nationella nivå och stiften möts regelbundet. Under 2016 genomfördes två samråd, under våren i Linkö- pings stift och under hösten i Uppsala. Vid höstsamrådet deltog även handläggare vid Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser och länsmuseer. Samråden med stiften sker i form av rundabords- samtal med möjlighet att lyfta gemensamma frågor. Höstsam- rådet samlar ca 50 deltagare och innehåller presentationer och diskussioner i plenum om kyrkoantikvarisk ersättning och kyrko antikvariska frågor. Vid höstsamrådet redogjorde bland annat Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation om införandet av enhetlig begravningsavgift från 1 januari 2017, vilket ledde till att den nationella nivån under hösten 2016 skickade ut ett förtydligande inför stiftens ansökan om ramar för kyrkoantikvarisk ersättning. I förtydligandet framhålls att kostnader för åtgärder på begravningsplatser i första hand bör bekostas av begravningsavgiften.

Svenska kyrkan har under 2016 samverkat med ett flertal nationella och internationella institutioner i kulturarvsfrågor.

En kommitté för forskning om kyrkor konstituerades vid ett möte den 20 juni 2016 mellan Kungl. Vitterhetsakademin, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan. Kommittén ska främja och samordna forskning och kunskapsuppbyggnad som rör kyrkor i Sverige. Parterna bidrar till arbetet utifrån sina uppdrag och roller.

Den nationella nivån och stiften har under 2016 yttrat sig över och bidragit med underlag till ett antal statliga utredningar och rapporter. Underlag har levererats till rapporten Kulturmiljö statistik som Myndigheten för kulturanalys gett ut.

Yttranden har lämnats till kulturrådet angående kultursats- ningar i vissa bostadsområden samt fyra statliga utredningar inom kulturarvsområdet, remitterade av Kulturdepartementet:

Ny museipolitik, Gestaltad livsmiljö samt Riksantikvarieämbe- tets översyner av 4 och 5 kap. kulturmiljölagen. Svenska kyrkans synpunkter har i allt väsentligt hörsammats i den kulturarvspro- position som i form av en lagrådsremiss tillgängliggjordes i december 2016 och lades fram för riksdagen i februari 2017.

Tillgänglighet och användning

Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan ska Svenska kyrkan svara för att de kyrkliga kulturminnena är tillgängliga för var och en i samma utsträckning som år 2000 när överenskommelsen tecknades. Tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena eller kulturarvet innebär enligt Svenska kyrkans uppfattning mer än bara en fysisk tillgänglighet. Det handlar också om att förmedla, tillgängliggöra och kommunicera kul- turavet i digitala medier, eller genom att skapa förståelse och delaktighet genom pedagogiska insatser som visningar och utställningar. Likaså handlar det om att göra kyrkorna tillgäng- liga för människor med funktionsnedsättning.

Svenska kyrkans nationella nivå följer upp tillgängligheten genom att årligen samla in och sammanställa statistik från alla församlingar om öppethållande och användning av kyrkorna.

Här redovisas resultatet till och med år 2016. Svarsfrekvensen från församlingarna var 87 procent i 2016 års undersökning.

Exakta uppgifter om tillgängligheten vid relationsändringen finns inte. Sedan 2006 har Svenska kyrkan samlat in statistik som använts i rapporten till regeringen och som gör det möjligt att följa förändringar över tid.

kyrkornasöppethållandeoch

tillgänglighet

Kyrkornas öppethållande är ett av de mått som speglar tillgäng- ligheten till de kyrkliga kulturminnena. Kyrkorna är öppna och möjliga att besöka i samband med organiserade aktiviteter inom Svenska kyrkans verksamhet. Men de hålls även öppna i stor utsträckning för spontanbesök utöver gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Kyrkornas tillgänglighet för besök utöver gudstjänster och kyrkliga handlingar illustreras i diagrammet nedan. En jämfö- relse mellan 2006 och 2015 visar att andelen kyrkor som är öppna och bemannade stadigt ligger på cirka 19 procent. Det är heller ingen större förändring för de kyrkor som är öppna och bemannade endast sommartid. Andelen kyrkor som är öppna och obemannade har dock minskat något, likaså antalet nyckel öppna kyrkor. Nyckelöppen innebär att kyrkan är låst men det finns möjlighet att kontakta en person som låser upp kyrkan för besök. För kategorin kyrkor som är öppna mindre än fem timmar per dag, utöver gudstjänst och kyrklig handling, kan man se en markant ökning.

(20)

Ett annat mått som belyser tillgängligheten är det genomsnittliga antalet öppetdagar per kyrka och år. Följande tabell redovisar utvecklingen under åren 2009–2016. En öppetdag definieras som kyrka öppen mer än fem timmar per dag utöver gudstjänsttid.

figur 6. genomsnittligt antal öppetdagar per kyrka åren 2009–2016

Period 2009–2013 2014 2015 2016

140 137 137 131

Resultatet visar att kyrkorna under 2016 var öppna i genomsnitt 131 dagar under året, vilket är en minskning från tidigare års stabila medelvärden på 137 dagar. Anledningen till minskningen kan till viss del förklaras med att svarsfrekvensen för kyrkorna i de större städerna i den senaste statistikinsamlingen varit betydligt lägre än tidigare år, vilket påverkar statistiken angående öppethållande i stor grad. Likaså är det fler glesbygds- kyrkor med i årets statistikinsamling jämfört med tidigare år.

Nästa års statistikinsamling kommer att visa om minskningen bara har orsakats av att det statistiska underlaget varierar eller om det är en generellt nedåtgående trend i antal öppetdagar.

Skillnaderna i öppethållande mellan kyrkor i olika typer av tätorter framgår av figur 7. Diagrammet visar att kyrkor i stor- städer och andra större städer är öppna betydligt fler dagar per år än kyrkor i glesbygd och på landsbygd.

figur 5. kyrkornas tillgänglighet för besök utöver gudstjänster och kyrkliga handlingar

2006 0 % 2015

5 % 10 % 15 % 20 % 25 %

Öppen mindr

e än 5 timmar per dag Nyckelöppen endas

t sommar tid Nyckelöppen

Öppen och obemannad sommar tid

Öppen och obemannad Öppen och bemannad sommar

tid

Öppen och bemannad

figur 7. genomsnittligt antal öppetdagar per tätortstyp 2016

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Samtliga tätortstyper Storstad

Förort Större

Medelstor stad Större stad

tätort Mindre

tätort Landsbygd Glesbygd

125

99

127

147

130

188

163

189

131

(21)

måluppfyllelseochutvecklingsområden 19

verksamhetochsammankomster

Den organiserade verksamheten i kyrkorna är viktiga tillfällen att göra de kyrkliga kulturminnena tillgängliga för besökare.

Cirka 70 procent av kyrkorna används dagligen eller veckovis.

Statistikinsamlingar från tidigare år visar att 92 procent av alla kyrkor huvudsakligen används till gudstjänster och andakter. 6 procent av kyrkorna används huvudsakligen till dop, vigs- lar, begravningar, konfirmation (så kallade kyrkliga handlingar) och i mindre grad till andra gudstjänster och andakter. 1 procent av kyrkorna används i liten utsträckning i det dagliga för- samlingsarbetet, men har som sevärda och kulturhistoriskt intressanta kyrkor hög besöksfrekvens. 1 procent av kyrkorna används huvudsakligen för konserter, utställningar och andra evenemang.

Svenska kyrkan följer årligen upp antalet sammankomster i kyrkorna fördelade på egen verksamhet och andra sammankomster utanför den egna verksamheten. Annan verksamhet kan exempelvis vara konserter eller liknande evenemang anord- nade av annan arrangör än Svenska kyrkan.

Under 2016 har i genomsnitt 86 kyrkliga verksamheter skett per kyrka (gudstjänster, kyrkliga handlingar och andra sammankomster i verksamheten). Totalt har cirka 70 000 huvud- gudstjänster firats i kyrkorna under 2016, den exakta siffran ger ett medelvärde på 24,4 per kyrka. Sammankomster utöver Svenska kyrkans egen verksamhet har i genomsnitt skett 7 gånger per kyrka. Det genomsnittliga antalet sammankomster har legat relativt stabilt under perioden.

figur 8. antal sammankomster per kyrka i svenska kyrkans egen verksamhet respektive annan verksamhet åren 2009–

2016

Antal samman-

komster per kyrka År

2009–2013 2014 2015 2016

Egen verksamhet 85 89 87 86

Annan verksamhet 6,4 5,8 5,7 6,9

Antalet sammankomster per kyrka varierar stort mellan olika typer av tätorter, se figur 9. Det gäller såväl sammankomster i Svenska kyrkans egen verksamhet som sammankomster med annan verksamhet i kyrkorna. Det genomsnittliga antalet sammankomster per kyrka i storstäderna är 387, medan antalet sammankomster i kyrkorna på landsbygden uppgår till 40 stycken. De skillnader mellan kyrkor i städer och landsbygd som finns för sammankomsterna, gäller även för antalet huvud- gudstjänster i kyrkorna. Det finns ett tydligt samband som innebär att ju större ort kyrkan tillhör desto fler huvudguds- tjänster äger rum under året.

En väsentlig del i bruket av kyrkobyggnaderna är de många enskilda besöken i öppna kyrkorum. Det saknas dock en konti- nuerlig statistik över dessa besök, vilket begränsar redovisningen av hur kyrkobyggnaderna används och tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena.

Svenska kyrkans egna verksamhet 3

Egen verksamhet 0

50 100 150 200 250 300 350 400 450

Storstad Förort

Större stad Medelstor stad

Större tätort Mindre tätort

Landsbygd Glesbygd

39

2 38

3 64

5 90

5 94

26

231

13 132

48 339 figur 9. antal sammankomster per kyrka fördelade efter tätortstyper år 2016

(22)

kyrkornastillgänglighetsanpassningar

förpersonermedfunktionsnedsättning

Kyrkoordningen fastslår att kyrkobyggnaderna ska vara till- gängliga för allmänheten samtidigt som de är arbetsplatsloka- ler. För att uppfylla kraven omfattas församlingarna av sty- rande regelverk bundna till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen och utgörs av bland andra Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2013:9 HIN 3); Tillgänglighet på allmänna platser (BFS 2011:5 ALM); plan- och bygglagen (2010:900) med över- gripande krav samt arbetsmiljölagen (1977:1160). I försam- lingarna pågår kontinuerligt arbete med att förbättra tillgäng- lighetsanpassningen. Till de vanligaste åtgärderna hör ramplös- ningar vid entréer, eliminering av invändiga hinder och installation av hörslinga.

kulturarvskommunikation

Svenska kyrkan arbetar kontinuerligt med att kommunicera och tillgängliggöra kulturarvet. Det bidrar till delaktighet och ett långsiktigt stöd för att bevara de kulturhistoriska värdena.

Att sprida kunskap om kulturarvet ger möjlighet till nya möten och ökad förståelse för kulturarvets betydelse som samhälls- resurs.

kulturarvet digitalt

Svenska kyrkan marknadsför de drygt 300 av landets kyrkor som erbjuder sommaraktiviteter genom både webben svenska- kyrkan.se/sommarkyrkan och appen Kyrkguiden.

Kyrkguiden är Svenska kyrkans app för att hitta till kyrkor runt om i landet och kunna se vilken verksamhet som äger rum i dem. Appen har laddats ner drygt 10 000 gånger från Google Play och minst lika många gånger från Appstore. Med Kyrkgui- den kan användaren lätt hitta en närliggande kyrka och klicka sig vidare för att läsa mer om byggnad, församling och aktiviteter. Det är också möjligt att filtrera fram olika typer av kyrkor, som sommarkyrka, vägkyrka, pilgrimskyrka eller sevärdhets- kyrka. Församlingar och pastorat kan lägga upp korta texter med bild om vad de särskilt vill lyfta fram.

Under 2016 ökades inläggsfrekvensen på Svenska kyrkans instagramkonto @Kulturarvet. Här berättar Svenska kyrkan i ord och bild om intressanta detaljer och nedslag ur vårt gemensamma kulturarv. I mars 2017 hade kontot 695 följare.

exempel från stockholm

Stockholms stifts renovering av S:ta Maria Magdalena kyrka slutfördes under året och dokumenterades dels i bloggform, dels genom ett antal kortare filmer från arbetet. Dessa finns att se på Youtube.

pedagogik i kyrkorum

Nätverket Pedagogik i kyrkorum (PIK), är en bred sammanslut- ning av yrkesverksamma inom Svenska kyrkan som regionalt och lokalt arbetar med kyrkomiljön som pedagogisk resurs.

Det kan vara pedagoger, ungdomsledare och kyrkvaktmästare, såväl som antikvarier, kyrkoherdar och kyrkomusiker. Nätver- ket syftar till att lyfta goda exempel där kyrkan används som lärandemiljö och att skapa en gemensam mötesplats för utbyte av idéer och kunnande. Svenska kyrkans nationella nivå samlar årligen nätverket till en nationell PIK-konferens. 2016 års konferens hade utgångspunkt i två olika sätt att kommunicera kulturarvet: dels genom processen att tillgängliggöra kunskap genom film och litteratur, dels genom att låta upplevelsen bli inkörsporten till att inhämta kunskap.

möten i tid och rum

Kalmar läns museum har under många år arbetat nationellt och internationellt med kulturmiljöpedagogik och tidsresor. Utifrån den tidsresemetodik som museet har tagit fram har Växjö, Strängnäs och Västerås stift tillsammans arbetat med ett projekt där den lokala kyrkomiljön och kyrkorummet bildar en brygga i tiden för samtal och interaktion, genom upplevelseba- serade möten med kulturarvet. Under hösten 2016 kom boken Mötesplatser för trons och livets frågor som behandlar metoden och de erfarenheter som gjorts i de tre stiften.

bebyggelseregistret

För att tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet digitalt påbörja- des 2015 ett nationellt projekt för att slutföra registreringen av samtliga svenska kyrkor i Bebyggelseregistret. Registret admi- nistreras av Riksantikvarieämbetet, omfattar alla typer av kul- turmiljöer och kan nås publikt via deras hemsida. Bebyggelsere- gistret används både av dem som arbetar professionellt inom området och privatpersoner med allmänintresse, dessutom möjliggör registreringen att informationen kan användas i appar som Kyrkguiden och Kringla. Det nationella projektet, som under 2016 har berört de nio kvarvarande stiften, avsluta- des i början av 2017.

(23)

måluppfyllelseochutvecklingsområden 21

(24)

22 strategisktarbeteunder2016

Strategiskt arbete under 2016

Svenska kyrkan har sedan flera år identifierat fyra strategiska utvecklingsområden inom arbetet med det kyrkliga kulturarvet:

register, system och uppföljning; energi och miljö; värden, bruk och förvaltning; samt hantverk och material.

Under 2016 remitterades ett förslag till Nationellt program för kunskapsutveckling inom det kyrkliga kulturarvet till ett flertal instanser. En reviderad version beslutades av kyrkostyrelsen i mars 2017. Programmet syftar till att uppfylla Svenska kyrkans och regeringens intentioner om en långsiktig, strategisk och veten- skapligt grundad kunskapsuppbyggnad inom det kyrkliga kultur- arvsområdet. Det ska även skapa tydligare villkor och process för beredningen, säkerställa projektens kvalitet och tillgängliggöra den kunskap som byggs upp. Programmet har tematiserats i fyra huvudområden: kyrklig kulturarvsförvaltning; utveckling av konservering, hantverk och material; klimat och miljö för långsiktigt bevarande; samt användning och tillgängliggörande av det kyrkliga kulturarvet. Dessa kommer att utgöra de strategiska utveck- lingsområden som redovisas från och med nästa års rapport.

I föreliggande rapport används dock de befintliga områdena i enlighet med tidigare redovisningar.

Register, system och uppföljning

Inom Svenska kyrkan sker kontinuerligt ett arbete för att skapa en tydlig och effektiv förvaltning av det kyrkliga kulturarvet.

Den nationella nivåns roll i detta är bland annat att stötta stiften och de förvaltande enheterna med administrativa IT-system för informationsförsörjning och fördelning av den kyrkoantikvariska ersättningen. Under 2016 har ett intensivt arbete med för- studier och projekt angående informationsförsörjning pågått inom flera olika områden rörande kyrkliga kulturminnen.

Förslaget till ny fördelningsmodell och process för beredning

och beslut om kyrkoantikvarisk ersättning, som remitterades under 2015, har under 2016 fördjupats avseende identifikation, definition och förankring av de nyckeltal och indikatorer som ska styra fördelningen till stiften. Projektet drivs i tätt samarbete med berörda parter och har som målsättning att förslag och beräkningssimuleringar ska remitteras sommaren 2017. I samband med detta har en förstudie inletts med syfte att klar- göra förutsättningarna för att införa ett nytt IT-stöd för admi- nistrativ handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning.

I november 2016 fattade kyrkomötet beslut om utredningen Gemensamt ansvar. Beslutet omfattar bland annat ett gemen- samt fastighetsregister för hela Svenska kyrkan. Förslaget inne- bär bland annat att ett obligatoriskt register med grundläggande uppgifter om alla fastigheter och byggnader ska vara färdigt senast den 1 januari 2019. Just nu pågår ett förberedande arbete för att undersöka vilka förutsättningar som krävs på olika nivåer inom Svenska kyrkan för att kunna realisera kyrkomötets beslut.

På Riksantikvarieämbetets initiativ har Svenska kyrkan del- tagit i en förstudie av informationsförsörjning för kyrkliga kulturminnen. Förstudien resulterade i ett projektförslag med syfte att väsentligt förbättra de digitala informationsflödena och bygga en stabilare grund för framtida samarbeten mellan de statliga myndigheterna och Svenska kyrkan samt ge ett mer sammanhängande IT-stöd.

kyrkobyggnadsregistretoch

inventarieregistretsacer

Svenska kyrkans nationella nivå förvaltar och utvecklar löpande de befintliga systemen kyrkobyggnadsregistret och inventarieregistret Sacer. Utvecklingsarbetet ingår i det långsiktiga arbetet med att säkerställa statistikunderlaget och dokumentationen av de fastigheter och inventarier som ägs eller förvaltas av Svenska

Svenska kyrkans redovisning för år 2016 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen