Scen: Almgården - Om bostadsområdets betydelse för barn i en delad stad

Malmö hö gsköla

Urbana studier

Magisteruppsats

Scen: Almgården

Om bostadsområdets betydelse för barn i en delad stad

Mikaela Herbert

Annika Nilsson

Magisterexamen i byggd miljö 60 hp Handledare: Per-Olof Hallin & Karin Westerberg Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering

Abstract

The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates the implications of segregation in the city of Malmö. It focusses on the neighborhood of Almgården and its significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainable urban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization and identity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance for children's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of the current situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården and representatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicates

relatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditions and development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges in

Almgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening the individuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy by building trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods as well as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility study proposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children of

Almgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project may also contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions. Keywords: Almgården, children’s development, community theatre, neighborhood effects, sustainable urban development

Sammanfattning

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står

bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för

bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgården att motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genom att stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendet inom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektiva förmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad social hållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och på ett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kan bidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomars

förutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården.

Nyckelord: Almgården, barns identitetsarbete, boendesegregation, communityteater, hållbar stadsutveckling

3 Innehåll

1. Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställningar 7

1.2 Avgränsningar 7

1.3 Disposition 7

2. Bostadsområdets betydelse för barn i den segregerade staden - ett teoretiskt

ramverk 9

2.1 En socialt hållbar stadsutveckling 9

2.2 Den delade stadens konsekvenser 11

2.2.1 Boendesegregation 11

2.2.2 Grannskapseffekter 12

2.2.3 Mekanismer bakom grannskapseffekter 14

2.3 Bostadsområdets betydelse för barn 17

2.3.1 Det socialisationsteoretiska perspektivet 18

2.3.2 Barns identitetsarbete 18

2.3.3 Rumslig identifikation och gränsdragning 19

2.3.4 Betydelsen av socioekonomisk status för barns identitetsarbete 19

2.4 Sammanfattning 20

3. Metod 22

3.1 Val av litteratur och teoretiska utgångspunkter 22

3.2 Empiri och analys 23

3.2.1 Val av undersökningsområde 23

3.2.2 Kvalitativ forskning och intervju som metod 23

3.2.3 Intervjuerna 26

3.2.4 Bearbetning och analys av det empiriska materialet 27

3.3 Arbetet med förstudien 29

4. Almgården som kontext – en nulägesbeskrivning 31

4.1 Almgården som fysisk och social kontext 31

4.2 Hur informanterna beskrev området, med barnens situation i fokus 33 4.3 Mekanismer som kan ge upphov till grannskapseffekter i Almgården 35

4.3.1 Geografiska mekanismer 35

4.3.2 Mekanismer beroende av miljön 38

4.3.3 Institutionella mekanismer 42

4.3.4 Mekanismer beroende av den sociala interaktionen 45

4.3.5 Sammanfattning 57

5. Almgården som kontext - en hållbarhetsanalys 58

4

5.2 Normativa principer 59

5.3 Ett socialt hållbart Almgården 59

5.3.1 Jämlikhet 59

5.3.2 Delaktighet 61

5.3.3 En socialt hållbar uppväxtmiljö? 62

5.3.4 Sammanfattning 63

6. Projektförslag 64

6.1 Varför communityteater? 65

7. Förstudie till projektet Communityteater Almgården 69

8. Slutsatser 97

5

1. Inledning

Det finns många berättelser om Malmö. Malmö är industristaden som öppnade högskola och ställde om till kunskapsstad. Malmö är den mångkulturella staden med invånare från hela världen. Malmö är den hållbara staden, som lyfts fram och prisas för nytänkande och initiativtagande inom hållbar stadsutveckling, med fokus på urbant miljöarbete. Men Malmö är också den delade staden, där olika sociala grupper i någon utsträckning kan sägas leva geografiskt parallella liv. Det senare medför att människors erfarenheter av och berättelser om staden ser olika ut. Alla utgör dock trådar i den komplexa väv som skapar Malmö som stad och alla är intressanta på sitt sätt. I den här uppsatsen är det konsekvenserna av den segregerade staden Malmö som studeras. I fokus står bostads området Almgården i östra Malmö och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. I januari 2011 kontaktade Husie Stadsdelsförvaltning (SDF Husie) Malmö högskola och magisterprogrammet Hållbar stadsutveckling – ledning och organisering i syfte att knyta studenter till sig för studier av delområdet Almgården. Inom SDF Husie hade ett projekt,

Fokus Almgården, nyligen initierats. I linje med andra aktuella satsningar1 inom Malmö stad, har Fokus Almgården som övergripande mål att stärka den sociala hållbarheten i området. Samarbetet med Malmö högskola och därmed den här uppsatsen, är tänkt som ett stöd i det arbetet.

Innan vi fick information om möjligheten att samarbeta med SDF Husie hade vi inte funderat på Almgården som ett relevant ”studieobjekt” för uppsatsarbetet. Vi hade aldrig varit i Almgården och våra kunskaper om bostadsområdet var begränsade till i huvudsak de bilder som har förmedlats genom media. Almgården har under 2000-talet rönt viss medial

uppmärksamhet i samband med allmänna val, då det ökande stödet för

Sverigedemokraterna har uppmärksammats. I det senaste kommunalvalet fick partiet knappt 35 % av rösterna i Almgården (SCB 2011). Efter initiala kontakter med stadsdelens tjänstemän framträdde emellertid en mer komplex bild som väckte vårt intresse.

Tjänstemännen beskrev ett tydligt definierat – socialt och geografiskt – grannskap, med jämförelsevis låg omflyttning, där många trivs och där ”alla känner alla”, vilket tycktes som en ovanlig beskrivning av ett miljonprogramsområde i Malmö. En mer problemorienterad inblick i den socioekonomiska situationen på Almgården gavs emellertid också. Den jämförelsevis höga registrerade ungdomsarbetslösheten, en högre andel unga med

försörjningsstöd och sociala problem som till exempel missbruk och tonårsgraviditeter, visar på att förutsättningarna för god hälsa och välfärd är sämre i området än jämfört med övriga Husie och Malmö som helhet (SDF Husie 2011). Inte minst gäller det barn och unga.

För SDF Husie finns det med anledning av kommunens välfärdsuppdrag och

kompensatoriska uppdrag skäl att med utgångspunkt i befintlig statistik se över och säkerställa att välfärden kommer alla boende i stadsdelen till lika del och att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Stat och kommuner har under de senaste decennierna, genom en lång rad initiativ i form av program och projekt, verkat för att motverka boendesegregation eller kompensera för dess konsekvenser (Boverket 2010). Trots en politisk målsättning att främja social blandning i boendet har boendesegregati onen stadigt

1

Till exempel Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (Malmö stad 2010).

6

ökat, vilket har lett ett ökande intresse för dess orsaker och konsekvenser inom såväl politiken, offentlig förvaltning som inom den samhällsvetenskapliga forskningen (Andersson 2008). För att öka effektiviteten i offentliga åtgärder och insatser behövs ökad kunskap, inte minst om svenska förhållanden, om vilka konsekvenser som boendesegregationen faktiskt får och vilka mekanismer som ligger bakom dessa effekter (till exempel Sundlöf 2008, Boverket 2010).

Under våren 2011 har beslutet att studera Almgården, som uppväxtmiljö och kontext för barns identitetsskapande och socialisering, tagit oss med på en resa som har varit långt mer utmanande än vad vi hade kunnat ana på den första turen från centrala Malmö till SDF Husie och Almgården med buss nummer fem. Framför allt har vi brottats med

problembeskrivningen av Almgården. Den nedslående statistiken för Almgården är till exempel inte alls i paritet med och lika alarmerande som för grannområdet Herrgården2. Betyder det att problembilden på Almgården endast framträder i relief mot en omgivning med helt skilda socioekonomiska förutsättningar, med andra ord det faktum att Almgården särskiljer sig i det annars så välmående Husie? Skulle problemen på Almgården ”försvinna” eller tolkas annorlunda, om kommunens administrativa gränser, dvs. stadsdelarna, drogs om? Kanske är det så. Dock visar forskning att det är den relativa inkomstskillnaden som har störst betydelse för människors hälsa och välmående, vilket gör Almgårdens urskiljande förutsättningar intressanta just i förhållande till områdets geografiska lokalisering (jmf Jackson 2009). Vidare har såväl offentlig debatt som svensk forskning om boendesegregation under de senaste decennierna fokuserat på etnicitet (Gustafson 2006). Att Almgården

särskiljer sig från andra miljonprogramsområden i Malmö, då andelen boende med utländsk bakgrund3 här är lägre än för Malmö som helhet, gör att segregationsfrågan placeras i ett något annorlunda ljus och inbjuder till en diskussion med socioekonomiska förtecken i stället för etniska.

Den föreliggande uppsatsen kretsar kring komplexa frågor om vilken betydelse

bostadsområdet har för barns identitetsarbete och socialisering och hur detta relaterar till social hållbarhet. Genom intervjuer med boende på Almgården och med personal med olika funktioner inom SDF Husie har vi försökt fånga berättelser, erfarenheter och beskrivningar av området, för att på så vis skapa en bild av Almgården som kontext och förstå den i ljuset av social hållbarhet. På samma sätt som det finns många berättelser om och erfarenheter av Malmö, finns det naturligtvis många olika berättelser och erfarenheter av Almgården. Vår ambition är att i detta arbete ge en komplex och nyanserad bild. För att inte förlora sig i detaljer och för att fånga övergripande drag, är analysen dock nödvändigtvis behäftad med förenklingar. Vår förhoppning är dock att genom detta arbete bidra till en ökad förståelse av kontextens betydelse och att vår studie kan vara ett stöd till SDF Husie i deras arbete med att utforma insatser inom ramen för Fokus Almgården. Slutligen kan nämnas att speciellt för magisteruppsatsen i hållbar stadsutveckling är att det i vårt arbete också har ingått att ta fram en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad social hållbarhet i

Almgården, relaterat till det problemområde som har analyserats. Syftet med det föreslagna projektet Communityteater Almgården är att skapa ett forum i Almgården där barns

2

Som jämförelse kan nämnas att den disponibla inkomsten per individ och år är 74 624 kronor i Rosengård som helhet medan den är 111 725 kronor i Almgården. Dock har Almgården betydligt lägre inkomstnivå i jä mförelse med Husie och Malmö som helhet. Andel barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd i Herrgården är 39 % medan andelen är 4 % i Almgården (SDF Husie 2011).

3

I Almgården har ungefär en fjärdedel av de boende utländsk bakgrund och de flesta är födda i Europa. I Malmö som helhet är siffran 40 %, varav de flesta är födda utanför Europa (SDF Husie 2011)

7

perspektiv på och erfarenheter av sitt bostadsområde får utrymme på barns villkor. Vår bedömning är att projektet, som ett komplement till SDF Husies övriga insatser, skulle kunna bidra till en positiv utveckling i området.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att utifrån teorier om grannskapets betydelse för barns identitetsskapande och socialisering analysera Almgården som uppväxtmiljö och därmed bidra till förståelsen av utmaningarna för Malmös sociala hållbarhet.

Vidare vill vi i en förstudie föreslå ett projekt som kan ha en positiv effekt för den sociala hållbarheten på Almgården och som ytterligare kan bidra till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomars förutsättningar.

Med utgångspunkt från ovanstående har följande tre frågeställningar formulerats:

1. Hur kan bostadsområdet Almgården analyseras som kontext för barns

identitetsarbete och socialisering?

2. Vilken är de centrala utmaningarna i denna kontext ur ett hållbarhetsperspektiv? 3. Hur kan ett projekt utformas, som med barnens perspektiv på sin uppväxtmiljö på

Almgården i fokus, syftar till att stärka barnen och främja den sociala hållbarheten i området?

1.2 Avgränsningar

Fokus för den föreliggande uppsatsen är bostadsområdet som kontextgivare för barns identitetsarbete och socialisering. Platsen är den segregerade staden Malmö och uppsatsen berör boendesegregationens konsekvenser men däremot inte dess orsaker. Därför kommer en mer ingående redogörelse av teorier om dessa inte att ges utrymme här. Inte heller är det teoribildning och förklaringsmodeller på nära individnivå, till exempel familjens

betydelse, som är av intresse i detta arbete. Det är kontexten – den nivå som sammanlänkar individ- och strukturnivåerna – som i första hand studeras.

Den empiriska datainsamling som har förekommit i samband med den aktuella studien är i huvudsak av kvalitativ karaktär. Många av de studier av grannskapseffekter som har

genomförts i Sverige, bygger emellertid på longitudinell regressionsanalys, där huvudsaklig fokus är att undersöka förekomsten av effekter (till exempel Galster, Andersson, Musterd & Kauppinen 2007och Sundlöf 2008). Det var dock inte aktuellt i det här arbetet, då avsikten är att söka platsspecifik kunskap om förhållanden på bostadsområdesnivå, inte säkerställa i vilken utsträckning grannskapseffekter faktiskt föreligger.

1.3 Disposition

Den föreliggande uppsatsens innehåll är disponerat enligt följande. I kapitel två redogör vi för det breda teoretiska ramverk som analysen sker inom. Ett delkapitel som tar sig an det komplexa begreppet social hållbarhet, som är centralt för uppsatsen, inleder.

8

nämnas särskilt då den genomgång av George Galsters (2010) kategorisering av mekanismer som kan ge upphov till grannskapseffekter utgör utgångspunkt för nulägesbeskrivningen i kapitel fyra. Därpå följer avsnitt rörande barns identitetsarbete och socialisering, baserat på forskning som visat att detta är situerade processer, som sker i relation till och i samspel med platser, till exempel bostadsområdet, som barn oftast är mer hänvisade till än vuxna. Även den socioekonomiska statusens betydelse för barns identitetsskapande berörs. I kapitel tre följer en redogörelse av arbetets metodologiska vägval. Såväl val av

undersökningsområde som teori och metoder behandlas. Särskilt fokus får den kvalitativa intervjun som metod och de utmaningar som följer i dess spår. Ambitionen är att tydligt redogöra för det praktiska förfarandet kopplat till insamling, bearbetning och analys av det empiriska materialet. Slutligen innehåller kapitel tre även en sammanfattning av hur arbetet med förstudiens alla delar har bedrivits.

I fjärde kapitlet följer tidigare nämnda nulägesbeskrivning. Här undersöks Almgården som kontext utifrån i huvudsak de genomförda intervjuerna med boende och SDF Husies personal. Kapitlet följer i stora delar Galsters (ibid) kategorier.

Det femte kapitlet innehåller en hållbarhetsanalys baserad på nulägesbeskrivningens resultat. Här undersöks vilka utmaningar för den sociala hållbarheten, som kan identifieras utifrån de båda normativa principerna jämlikhet och delaktighet. Därpå följer i kapitel sex en presentation och motivering av det projektförslag som utvecklas vidare i form av en

förstudie i kapitel sju. Till sist följer i det åttonde kapitlet uppsatsens slutsatser, några avslutande reflektioner samt förslag på framtida forskning.

9

2. Bostadsområdets betydelse för barn i den segregerade

staden - ett teoretiskt ramverk

I det följande kommer uppsatsens teoretiska ramverk att presenteras. En kontextuell analys, som därtill inkluderar ett resonemang kring social hållbarhet, kräver ett brett teoretiskt anslag. I tre delkapitel behandlas därför social hållbarhet, den delade stadens konsekvenser i form av bland annat grannskapseffekter och bakomliggande mekanismer till dessa samt bostadsområdets betydelse för barn, deras identitetsarbete och socialisering.

2.1 En socialt hållbar stadsutveckling

Begreppet hållbar utveckling har under de senaste 25 åren vunnit ett enormt genomslag och etablerats som en politisk målsättning med bred uppslutning på såväl global, nationell som lokal nivå. Alltsedan den så kallade Brundtlandkommissionen 1987 definierade hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov” har det

emellertid pågått en diskussion på både politiska och vetenskapliga arenor kring hur begreppet ska tolkas och inte minst vilken typ av samhälleliga reformer som krävs för en bärkraftig utveckling. Alla försök att definiera det relativt diffusa och mångtydiga begreppet sker mot en ideologisk klangbotten, bygger på normativa principer och rymmer antaganden om hur ett gott samhälle organiseras, vilka hot och möjligheter vi står inför och hur dessa bäst möts. Gemensamt för de flesta definitioner är emellertid att de lyfter nödvändigheten i att förena och balansera sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av hållbarhet. Detta ställer krav på ett holistiskt angreppssätt, trots oundvikliga, inbyggda intressekonflikter (Campbell 1996). I praktiken medför denna spänning mellan olika intressen att holismen blir kringskuren av politiska, ofta kortsiktiga, prioriteringar (ibid).

I Malmö har frågor gällande social hållbarhet fått ökad prioritet under de senaste åren och medfört satsningar såsom Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö och

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (Malmö stad 2010). Även SDF Husies projekt Fokus Almgården kan ses som ett uttryck för att frågor kring social hållbarhet har lyfts högre

upp på den politiska agendan. Det som har föranlett dessa prioriteringar är konstaterade skillnader i hälsa och välfärd mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika delar av staden (ibid). Malmö stads arbete kan således sägas utgå ifrån en tydlig jämlikhetsprincip. Att en stad som Malmö har stadsdelar och bostadsområden med sociala och kulturella skillnader är dock i sig inte fel eller problematiskt. Jämlikhet är inte, vilket exempelvis Wilkinson och Pickett (2009) betonar, detsamma som homogenitet. Det vill säga, att vara jämlik är inte detsamma som att vara likadan eller att leva likadant. Men om exempelvis förutsättningarna för barns förmåga och möjligheter att utvecklas och lära sig saker inte beror på individens val och preferenser utan påverkas av vilket bostadsområde barnet växer upp i, blir dessa skillnader ett problem och en utmaning för den sociala hållbarheten. En viktig fråga för social hållbarhet kan därmed sägas vara fördelningen av samhälleliga resurser och utformningen av kompensatoriska åtgärder, en fråga som kan sägas få en rumslig

dimension när beslut om vem och vilka platser som ska prioriteras ska tas (Andersson 2001). Inte minst i diskussionen om satsningar på områdesprogram kontra satsningar på hela staden får boendesegregationen betydelse i arbetet med att främja social hållbarhet.

10

Även om det i uppsatsen görs ett antagande om att vissa miljöer är mer gynnsamma för människors hälsa och välfärd än andra är det viktigt att undvika att värdera vad som till exempel är en ”bra” eller ”dålig” socioekonomisk utveckling. En hög utbildning innebär inte att man som individ per automatik är mer välmående än någon med lägre utbildning. Det är emellertid just utbildningsnivå liksom arbetslöshetstal och inkomstnivåer som beslutsfattare och media använder när de utvärderar bostadsområden och i välfärdstermer anger hur välmående människor i olika områden är (ibid). Vidare visar exempelvis Wilkinson och Pickett (2009) på att socioekonomiskt sammanhållna samhällen har friskare befolkningar, en högre grad av socialt kapital, är mer integrerade och bättre rustade inför nya utmaningar än i samhällen där sammanhållningen är svagare. När inkomstskillnaderna inom ett samhälle är stora eller ökande leder det till större fokus på social, materiellt baserad status, vilket i sin tur leder till sociala spänningar och sämre folkhälsa (ibid). Även i World Health Organizations (2008) rapport Closing the Gap in a Generation, som Malmö stads arbete för social

hållbarhet har tagit intryck av, betonas betydelsen av sociala bestämningsfaktorer och de relativa skillnaderna inom ett samhälle. Wilkinson och Pickett (2009) kan också visa på att människors livskvalitet inte stiger i takt med den ekonomiska tillväxten. Levnadsstandard och inkomster spelar roll på så vis att rikare människor är friskare och lyckligare än fattigare

inom samma samhälle men vid en jämförelse mellan rika länder spelar absoluta skillnader i

genomsnittlig inkomst och levnadsstandard ingen roll alls för vare sig hälsa eller l ycka (ibid). Den relativa utsattheten i ett samhälle kan därmed sägas få betydelse för den sociala hållbarheten.

Social hållbarhet kan också förstås i termer av förmågan hos ett samhälle att skapa och underhålla socialt kapital. Kapaciteten hos till exempel ett bostadsområdes invånare att mobilisera och organisera sig ställda inför gemensamma problem, brukar förklaras med graden av socialt kapital. Teorin om socialt kapital kan således sägas förklara varför vissa samhällen fungerar bättre än andra. Med socialt kapital avses vanligen de resurser som finns tillgängliga genom den sociala strukturen för en grupp eller individ och som underlättar deras handlande. Socialt kapital är inte inhyst i individer utan finns i sociala

nätverksstrukturer (Sampson 2001). Det handlar om den tillit och det förtroende, som uppstår genom formella och informella nätverk och relationer. Förekomsten av

förväntningar och skyldigheter såväl som social kontroll knyter samman dessa nätverk. (Rydin & Pennington 2000). Genom att upprätthålla social kontroll skapas förutsättningar för en social kontext att styra sig självt enligt önskade principer och att realisera gemensamma mål (Sampson 2001). Sampson (ibid) poängterar att det inte brukar vara svårt, inte heller i socioekonomiskt eller kulturellt heterogena kontexter, att enas om vilka dessa principer är. Det brukar till exempel vara enkelt att enas om att en trygg uppväxtmiljö för barn är ett gemensamt mål. Källan till konflikter, både i heterogena och mer homogena kontexter, finns i faktiska eller upplevda skillnader i fördelningen av resurser och makt (ibid).

Begreppet collective efficacy eller kollektiv förmåga, som tillskrivs Robert J. Sampson, avser ett grannskaps tillit till den gemensamma förmågan och den allmänna viljan att agera för och uppnå gemensamma mål (ibid). Detta förutsätter en förväntan om att andra individer i omgivningen vill och kan ingripa, en förväntan som bygger på öms esidigt förtroende (ibid). För barn medför en kollektiv förmåga i ett bostadsområde att vuxna omkring dem tar ett gemensamt ansvar även för ”andras ungar”. Man håller ett öga på varandras barn och diskuterar barnens uppförande utifrån gemensamma normer (ibid). Vuxennärvaro i form av andelen vuxna i förhållande till andelen barn, brukar också anses ha betydelse för

11

omgivningens förmåga att förmedla gemensamma normer till barn. Att det finns en vidgad krets av vuxna i ett barns liv, jämte barnets egna föräldrar och kamraters föräldrar,

bestående av exempelvis lärare, idrottsledare och fritidsledare, har också betydelse för den kollektiva förmågan (ibid).

Ett bostadsområde kan präglas av många nätverk och svaga band i form av ytligare kontakter människor emellan utan att nå en kollektiv förmåga. Sampson (ibid) menar att i många socioekonomiskt utsatta områden är de personliga banden starka men att de tenderar att vara svagt kopplade till förväntningar på kollektivt agerande. Detta medför i sin tur att förmågan att uppbringa social kontroll och förse barnen i området med social t kapital

försvagas. Att förväntningarna på den kollektiva förmågan är låg hänger samman med en låg tilltro till möjligheterna att påverka samhället i stort. Kan ett bostadsområde t.ex. mobilisera och få tillgång till offentliga resurser eller stöd från polis och brandkår för att upprätthålla säkerheten och öka tryggheten i området, ökar tilltron till den kollektiva förmågan (ibid). Att uppleva att det är möjligt att påverka de egna livsvillkoren, till exempel faktorer i närmiljön, är viktigt både för en människas hälsa och välfärd och för känslan av delaktighet i ett samhälle. Människors delaktighet är också en grundförutsättning för en demokratisk utveckling. På så vis är tilliten och förtroendet mellan människor – exempelvis inom och mellan olika bostadsområden i en stad – viktiga byggstenar i skapandet av demokrati. Förtroendet uppstår genom tidigare positiva erfarenheter, erfarenheter som föutsätter kontakt. I en segregerad stad begränsas kontakten genom att människor i någon mån lever i parallella geografiska och sociala verkligheter (jmf Salonen 2011c). Detta bidrar till den sociala spänning som Wilkinson och Pickett (2009) beskriver följer i spåren av ökade klyftor. Salonen (2011c s. 344) fångar det väl genom följande reflektion: ”[d]et är i icke-kontakten

negativa föreställningar om den Andre frodas”.

2.2 Den delade stadens konsekvenser

I följande avsnitt berörs i korthet boendesegregation och mer utförligt så kallade grannskapseffekter och de mekanismer som anses ligga bakom dessa.

2.2.1 Boendesegregation

Boendesegregation är inte ett nytt fenomen och har under lång tid studerats inom flera samhällsvetenskapliga discipliner. Mycket av forskningen har sitt ursprung i USA och speglar amerikanska förhållanden (Sundlöf 2008). I en svensk kontext kan dock segregationen sägas ha tagit en annan skepnad i och med uppförandet av miljonprogrammets bostadsområden och under de decennier som har passerat sedan dess (ibid). Under samma tidsperiod har den svenska segregationsforskningen utvecklats från att ursprungligen vara inriktad på

boendesegregation som tillstånd och dess orsaker till att från 1990-talet och framåt mer uppmärksamma dess konsekvenser (Andersson 2001). Att mer fokus nu läggs på den delade stadens konsekvenser härrör ur de omfattande samhällsförändringar, i form av

nedskärningar i den sociala välfärden och ökade krav på individuellt ansvarstagande, som den ekonomiska krisen och omstruktureringen under 1990-talet medförde (Sundlöf 2008). Boendesegregation är som sagt inte ett nytt men däremot ett komplext fenomen och påverkas av både samhällsstruktur och individuella hushålls beslut. De bakomliggande faktorerna är många och verkar tillsammans. Forskning har visat att samhällets resursstarka grupper är drivande i segregationsprocessen genom att inta de attraktiva områdena i en stad medan de mindre resursstarka grupperna är hänvisade till mindre attraktiva områden

12

(Molina 1997). Den ekonomiska omstruktureringen har därtill inneburit omfattande

förändringar i storstadsområdenas arbetsmarknadsstruktur, vilket har bidragit ytterligare till städernas boendesegregation utifrån i huvudsak tre utvecklingslinjer: ökad lokal

homogenitet, ökad polarisering samt gentrifiering av innerstäder (Boverket 2010). Oavsett orsaksförklaring är det idag vanligt att betrakta segregation som både ett tillstånd och en process. Segregationen kan sägas vara ett tillstånd i den bemärkelsen att den speglar inbyggda motsättningar, som tar sig uttryck i ojämlikhet och klasskillnader. Segregationen kan dock också ses som en process då den samtidigt reproducerar dessa sociala förhållanden (Molina 1997). Det kan därför vara svårt att skilja mellan segregationens orsaker och effekter då det som i ett sammanhang kan anses vara en effekt i nästa stund förklaras som en ny kraft i orsaken till segregation.

I Sverige har boendesegregation i stor utsträckning kommit att förknippas med invandrartäta områden, medan det faktum att segregation kräver minst två parter mera sällan blir belyst. Stigendal (1997) betonar att segregation är relativt och förutsätter att sociala och

geografiska skillnader sammanfaller. Därigenom uppstår motpoler, som i sig är

förhållandevis homogena. Almgården är enligt Stigendal (ibid) en sådan segregationspol i relation till övriga Husie. Att betrakta segregation som ett problem är emellertid inte självklart. Det är när skillnaderna mellan de olika segregationspolerna växer och leder till negativa effekter för samhället och olika förutsättningar för befolkningen som segregationen blir ett samhällsproblem (Andersson 2008). I senare tids segregationsforskning har bland annat framkommit att variationer mellan geografiska områden vad gäller människors hälsa och välfärd inte uteslutande kan förklaras av skillnader i befolkningssammansättningen, utan man har också kunnat påvisa så kallade grannskapseffekter (Sundlöf 2008).

2.2.2 Grannskapseffekter

Vanligen skiljer man i litteraturen om segregationens konsekvenser mellan kompositionella respektive kontextuella effekter. Kompositionella effekter uppstår på grund av

befolkningssammansättningen i ett bostadsområde (Sundlöf 2008). Exempelvis är ofta skolbetygen i genomsnitt högre i resursstarka bostadsområden eftersom barn från

socioekonomiskt starka hemförhållanden tenderar att få högre betyg än andra oavsett var de är bosatta (ibid). En kontextuell effekt eller en grannskapseffekt som det också kallas, uppstår däremot på grund av de eventuella skillnader som den ojämna rumsliga fördelningen

genererar (ibid). I forskningen kring grannskapseffekter söks ofta förklaringarna bakom dessa huvudsakligen i socialisations-, nätverks- och stigmatiseringsteori (Andersson 2008). Sundlöf (2008) exemplifierar utifrån skolans värld med att det i resurssvaga områden kan vara svårare att rekrytera behöriga lärare då dessa hellre väljer att arbeta i resursstarka områden. Detta kan bidra till en sämre undervisning, vilket i sin tur påverkar skillnaderna i studieresultatet ytterligare.

Kontext

Den huvudsakliga utgångspunkten vid grannskapseffektstudier är att individen i någon mån påverkas av sin sociala omgivning, det vill säga av den sociala kontext hon befinner sig i (Sundlöf 2008). Strömblad (2008 s. 165) definierar en social kontext såsom ”summan av de

sociala interaktionerna i en specifik sfär”. Människor ingår naturligt i många olika kontexter,

13

grad. Bostadsområden är fysiska kontexter i det att de är geografiskt avgränsade platser på en karta men utgör även sociala kontexter om dess invånare på något sätt influerar varandra (ibid). I det aktuella fallet Almgården är den fysiska kontexten väl avgränsad genom

bebyggelsen och fysiska gränsdragningar i form av omgivande vägar medan den sociala kontexten visar sig i att man som boende - mer eller mindre frivilligt, mer eller mindre djupt - interagerar med sina grannar samt förhåller sig till det faktum att man är Almgårdenbo.

Olika typer av effekter och påverkansvägar

I litteraturen kring grannskapseffekter återfinns flera olika försök att kategorisera såväl effekter som bakomliggande mekanismer. De flesta studier använder sig av den indelning som Charles F Manski introducerade (till exempel Manski 1993) och är effektfokuserad. Manski delar in effekterna i endogena, exogena och korrelerade effekter. Exempelvis Susanne Urban (2005) använder sig av denna indelning och menar att endogena effekter avser

grannskapseffekter som uppstår på grund av sociala interaktioner i bostadsområdet, det vill säga genom överföring av lokala normer och beteenden till enskilda individer. Effekter på individuella handlingar som uppstår på grund av platsen, till exempel stigmatisering, vanskötta fastigheter eller viss karaktäristika hos grannarna, exempelvis etnicitet eller

religion, brukar kategoriseras som exogena effekter. Dessa kan emellertid, enligt Urban (ibid) vara svåra att skilja från de så kallade korrelerade effekterna, som vanligen brukar ses som ett resultat av sorteringsmekanismer på bostadsmarknaden och inte som egentliga

grannskapseffekter. Att människor beter sig på liknande sätt i ett bostadsområde är då inte ett resultat av faktisk social interaktion utan på grund av att människor som befinner sig i en likartad socioekonomisk situation beter sig på ett likartat sätt. Dock kan effekter urskiljas på grund av att man genom boendets geografiska lokalisering möter samma institutioner, till exempel att barnen hänvisas till samma skolor (ibid). Mekanismerna bakom

grannskapseffekterna har undersökts i ett ökande antal studier under 2000-talet. Utifrån dessa studier föreslår George C. Galster (2010) en tematisk kategorisering av

orsaksmekanismer: mekanismer relaterade till geografi, miljö, institutioner samt social interaktion. Dessa utvecklas vidare i avsnitt 2.2.3 och kommer, som tidigare nämnts, att fungera som ett centralt analysverktyg i uppsatsen.

Kritik mot forskningen kring grannskapseffekter

Att en betydande mängd studier har kunnat påvisa existensen av grannskapseffekter innebär emellertid inte, vilket bör nämnas, att forskningen om grannskapseffekter är okontroversiell. Exempelvis menar David Manley, Maarten van Ham och Joe Doherty (2011) att

grannskapsforskningens svårigheter att säkerställa kausala samband leder till att bostadsområdets betydelse för den enskilda individen riskerar att överskattas. I stället, menar författarna, är det som lyfts fram som grannskapseffekter ett resultat av självselektion på en bostadsmarknad som begränsar socioekonomiskt svagare individers möjligheter. Följaktligen kritiserar de också politik som bygger på antaganden om grannskapseffekter och därmed syftar till att motverka boendesegregation, till exempel områdesförnyelseprogram. I stället bör fokus vara på insatser riktade till enskilda individer, till exempel i form av

14

Människor påverkas olika

Svårigheten att säkerställa kausala samband kan i viss mån förklaras med det faktum att olika personer påverkas olika starkt av en specifik kontext. Andersson (2001) framhåller att

omgivningen inte heller ska ses som orsaken till ett visst beteende, utan ger förutsättningar för ett visst beteende. Grunden till att omgivningen påverkar oss olika finns i det faktum att människor filtrerar information olika och uppfattar omgivningen på olika sätt (ibid). Vidare begränsas en kontexts påverkan på en individ om hon har tillgång till och är del av andra betydelsefulla kontexter. Andersson (ibid) exemplifierar med att människor vars nätverk till största del finns inom ett bostadsområde i högre grad påverkas av grannskapseffekter än människor som har nära relationer utanför det. Oberwittler (2007) framhåller vidare att föräldrars agerande och uppfostran har visat sig ha betydelse för i vilken mån

grannskapseffekter påverkar barn och ungdomar. Dock kvarstår det ett behov av mer forskning för att identifiera ytterligare faktorer som förklarar varför vissa människor är mer mottagliga för kontextuella influenser medan andra är mer motståndskraftiga (ibid). Slutligen kan nämnas att grannskapseffektstudier från USA överlag har påvisat starkare effekter än studier från Europa, vilket brukar förklaras med skillnader i välfärdssystemens omfattning (Sundlöf 2008). Dock har flera studier på såväl europeiska som svenska förhållanden, som har presenterats under 2000-talet, påvisat en tendens till tydligare resultat. De skillnader som har uppmätts mellan exempelvis ungdomar från olika områden - efter kontroll av individ- och familjeegenskaper - är inte uppseendeväckande stora men ändå värda att uppmärksamma (ibid). Att skillnaderna inte är så stora tolkas vanligen som

välfärdsstatens kapacitet att mildra effekterna är fortsatt god. Samtidigt talar de skillnader som faktiskt kan påvisas, exempelvis skillnader i skolprestationer, sysselsättning och arbetsinkomster, för att de kompensatoriskt syftande åtgärder som sker inom ramen för välfärdssystemet inte är tillräckliga (ibid).

2.2.3 Mekanismer bakom grannskapseffekter

I föregående avsnitt nämndes att det finns flera sätt att kategorisera grannskapseffekter och att Manskis (1993) tredelade indelning endogena, exogena och korrelerande effekter är vanligt förekommande i forskningen. Skillnaderna mellan de olika typerna är inte alltid helt tydliga då de till viss del överlappar varandra. En viktig anledning till att det ändå görs ansträngningar för att kategorisera effekterna och därmed synliggöra påverkansvägar, är att det får betydelse för vilken åtgärd som är lämplig att sätta in och på vilken nivå, inom framför allt hälso-, sysselsättnings- och bostadspolitikområdet (Sundlöf 2008, Galster 2010). De endogena effekterna tenderar exempelvis att vara störst på nära lokal nivå, i det dagliga mötet med andra i och omkring bostadsområdet medan de korrelerande effekterna verkar starkare på högre geografisk nivå (Sundlöf 2008).

För att förstå Almgården som kontext kommer emellertid uppsatsen att som analysverktyg använda Galsters (2010) kategorisering av de mekanismer som kan skönjas bakom

grannskapseffekter. Galster (ibid) har i den befintliga forskningen kring grannskapseffekter urskilt fyra övergripande kategorier – geografiska mekanismer, miljömekanismer,

institutionella mekanismer och mekanismer i den sociala interaktionen - som sammantaget samlar femton grundläggande påverkansvägar. Med grannskapseffekter omfattar Galster (ibid) effekter på såväl människors fysiska och psykiska hälsa som deras välfärd i mer socioekonomiska termer. Även om framställningen i det följande är problemorienterad kan

15

självfallet flera av mekanismerna ge positiva effekter genom att inverka dämpande på negativa processer eller yterligare förstärka positiva.

Geografiska mekanismer

Med geografiska mekanismer avser Galster (ibid) sådan påverkan av människors beteende, rörelsemönster och tillgång till det omgivande samhällets resurser som beror på

bostadsområdets geografiska lokalisering. Det är huvudsakligen två påverkansvägar som det rör sig om, rumslig förskjutning4 och kvaliteten på offentlig service.

Rumslig förskjutning: Ett bostadsområdes geografiska belägenhet kan bidra till att

begränsa tillgången till arbete och andra samhälleliga resurser för de som bor där. Tydliga exempel kan ses i socioekonomiskt homogena områden, där de största eller kanske enda arbetsgivarna plötsligt har stängt ner sin verksamhet. Här uppstår en form av rumslig

förskjutning när arbetstillfällen i en geografisk närhet försvinner och inte ersätts eller ersätts av arbetstillfällen vars kompetenskrav de arbetssökande i området inte uppfyller.

Offentlig service: Här avser Galster (ibid) de effekter som uppstår på grund av att

tillgången till eller kvaliteten på den offentliga servicen är sämre i bostadsområden belägna inom mindre resursstarka kommuner eller stadsdelar. Sådana effekter kan uppstå på grund av att skatteunderlaget är svagt och omfördelningen av offentliga medel saknas eller är otillräcklig.

Mekanismer beroende av miljön

Här avser Galster (ibid) påverkan på människors fysiska och/eller psykiska hälsa som beror på miljön.

Otrygghet: En känsla av otrygghet sprungen ur faktisk förekomst av och/eller förväntad

framtida utsatthet för hot eller våld i närmiljön kan påverka människors fysiska och psykiska hälsa. Påverkan är naturligtvis större om individen eller till individen närstående personer har utsatts (ibid).

Fysiska miljön: En sliten och nedgången närmiljö kan påverka såväl fysisk som psykisk

hälsa. Galster (ibid) exemplifierar med att människor kan känna maktlöshet inför möjligheterna att påverka en vardagsmiljö i förfall.

Föroreningar och miljögifter: Även föroreningar och miljögifter i bostadsområdet kan ha

en direkt påverkan på de boendes hälsa.

Institutionella mekanismer

Som institutionella mekanismer nämner Galster (ibid) sådana som inte i första hand utgår ifrån bostadsområdets egna invånare, utan från utomstående parter som har kontroll eller inflytande över institutionella eller viktiga privata resurser.

Stigmatisering: Med utgångspunkt i stereotypa föreställningar hos eller förmedlade av

inflytelserika aktörer kan ett bostadsområde och dess invånare stigmatiseras. Galster (ibid) menar att dessa föreställningar kan vara baserade på ett områdes nuvarande befolkning men också ibland lever kvar oberoende av den faktiska befolkningssammansättningen. Det

4

16

kan exempelvis vara historiska, geografiska eller arkitektoniska förhållanden som färgar även dagens föreställningar om ett områdes invånare. När dylika negativa föreställningar påverkar synen på människorna i ett bostadsområde hos en bredare allmänhet, deras självbild och identifikation med området och till exempel kommer att försämra deras möjligheter på arbets- eller bostadsmarknaden, kan man tala om en stigmatisering.

Lokala institutionella resurser: Om ett bostadsområde har begränsad tillgång till lokala

– offentliga, privata eller ideella – institutioner eller organisationer kan detta enligt Galster (ibid) påverka invånarnas utvecklingsmöjligheter. Galster (ibid) nämner till exempel

tillgången till förskolor, dagcenter, vårdcentraler och sociala stödstrukturer på ideell basis.

Lokala marknadsaktörer: Vilka näringsverksamheter som finns representerade i

bostadsområdet eller dess närhet kan också få betydelse för dess invånare, inte minst ur ett hälsoperspektiv. Galster (ibid) nämner spritbutiker, livsmedelsbutiker,

snabbmatsrestauranger och droghandel. Ett exempel, möjligen mer relevant i en nordamerikansk kontext, är att tillgången till välsorterade och prisvärda matvaruaffärer förutsätter bilburenhet, vilket får som konsekvens att socioekonomiskt s vagare individer utan bil är hänvisade till dyrare butiker med begränsat utbud.

Mekanismer beroende av den sociala interaktionen

Denna kategori omfattar det som ofta benämns endogena effekter och avser sociala processer i bostadsområdet. Galster (ibid) nämner följande:

Sociala nätverk: En individs sociala nätverk reglerar i stor utsträckning den information

som hon nås av samt vilken tillgång till socialt stöd och andra resurser som hon har. Det sociala nätverket kan således vara mer eller mindre främjande av en individs möjligheter. Nätverket kan, enligt Andersson (2001) bestå av både svaga och starka band. Svaga band är t.ex. ytligare kontakt med grannar som har en viktig funktion som förmedlare av

information, påverkar känslan av trygghet och skapar ett socialt sammanhang genom regelbunden vardagskontakt. Svaga band kan också bidra till en individs etablering på exempelvis arbets- och bostadsmarknaderna. Ett bostadsområde som präglas av en hög frekvens av svaga band har en stor inneboende potential att mobilisera engagemang och organisera sig kring gemensamma intressen. Ofta finns dock detta inte, som nämnts tidigare, i socioekonomiskt utsatta områden (Sampson 2001). Med starka band avses nära och intima relationer till människor, som inte självklart är viktigare än de svaga banden men som både kan mildra och accentuera grannskapets betydelse. En individ som har starka band utanför bostadsområdet blir sannolikt mindre påverkad av den lokala kontexten (Andersson 2001).

Kollektiv socialisering: Lokala sociala normer, förmedlade av lokala förebilder eller

genom uttryck av social kontroll, kan direkt eller indirekt påverka en individs

handlingsutrymme. Galster (ibid) menar vidare att forskning har visat att det krävs en kritisk massa innan lokala normer leder till märkbara effekter på andra boende i området. Vilka gränsvärden – t.ex. andel arbetslösa i ett område - som gäller råder det dock delade meningar om liksom vad som har en ”bolstrande” effekt.

Social “smitta”: En individs beteende, målbilder och attityd förändras i social kontakt med

grannar. Galster (ibid) menar att under vissa förhållanden kan en sådan smittodynamik anta närmast epidemiska mått. Ett i forskningen förekommande exempel är att en betydande

17

förekomst av tonårsmammor i en viss kontext tenderar att normalisera beteendet och överföra detta till andra kvinnor i samma åldersgrupp.

Social sammanhållning och kontroll: Galster (2010) visar på att graden av social oro

eller för den delen dess motsats, ett bostadsområdes kollektiva förmåga kan påverka dess boende på flera plan, i såväl faktisk handling som i psykologiska reaktioner. I flera studier har Sampson (till exempel Sampson 2001) konstaterat att det bästa sättet att förstå ett utsatt bostadsområdes utmaningar och grannskapseffekter är att studera omfattningen av dess kollektiva förmågan. Med detta avser Sampson ett områdes sociala organisering, dvs. lokala normer, värderingar och strukturer som vägleder dess invånares handlande. Den sociala sammanhållningen och kontrollen kan också utgöra grunden till en lokal identitet och på så vis fungera som en gränsdragning mellan geografiskt förankrade ”vi” och ”dem” (jmf Bäckman 2009)

Konkurrens: Med detta avser Galster (2010) situationer där lokala resurser är begränsade

och det uppstår konkurrens om dessa inom bostadsområdet. Galster (ibid) hänvisar i första hand till studier av mer socioekonomiskt blandade områden, där det har framkommit att socioekonomiskt svagare grupper har missgynnats och det är redan privilegierade grupper som har fått tillgång till ytterligare resurser.

Relativ utsatthet: Här ansluter Galster (ibid) till det resonemang om betydelsen av

exempelvis relativa inkomstskillnader som även Jackson (2009) och Wilkinson och Pickett (2009) för fram. Resultaten av de studier som gjorts av mer socioekonomiskt heterogena områden är motsägelsefulla huruvida det exempelvis är positivt eller negativt för en socioekonomiskt svagare individs inkomstutveckling att bo i ett bostadsområde med

socioekonomiska skillnader. Dock finns det anledning att utifrån forskningsresultaten beakta graden av interaktion och dess betydelse (Sundlöf 2008).

Förmedling via föräldrar: Genom samtliga orsaksmekanismer kan föräldrar påverkas,

som sedan indirekt påverkar sina barn. Det rör sig om effekter på föräldrarnas fysiska och psykiska hälsa, stress, beteenden, normer och tilltro till den egna och den kollektiva

förmågan som får betydelse för deras barn (Galster 2010). Barnen tar naturligtvis därutöver direkt, på egen hand, del av bostadsområdets sociala processer och mekanismer.

Av Galsters (ibid) sammanställning över möjliga mekanismer bakom grannskapseffekter, som har identifierats i grannskapsforskningen, går det att sluta sig till att ett bostadområdes påverkan på dess invånare är komplex och svårtolkad. Den sker i det sociala samspelet mellan människor, genom geografiskt definierade förhållanden, i form av påverkan från krafter utanför bostadsområdet och genom aspekter i den fysiska närmiljön. I den här uppsatsen kommer kategoriseringen inte att användas i syfte att faktiskt konstatera grannskapseffekter utan som ett analysverktyg för att analysera och bättre förstå en mångtydig kontext som Almgården och hur den skulle kunna påverka dess boende i allmänhet men barnen i synnerhet.

2.3 Bostadsområdets betydelse för barn

I följande avsnitt behandlas bostadsområdets betydelse för barn, deras identitetsskapande och socialisering. Även betydelsen av rumslig identifikation och gränsdragning samt av socioekonomisk status för barns identitetsarbete berörs.

18

2.3.1 Det socialisationsteoretiska perspektivet

Utgångspunkten i teorierna om grannskapseffekter är att omgivningen och bostadsområdet påverkar individer. Naturligtvis på olika sätt och i olika stor utsträckning beroende på var i livet individen befinner sig men generellt sett anses barn och ungdomar vara mer mottagliga (Sundlöf 2008). Flera av de påverkansvägar som nämndes ovan, exempelvis kollektiv

socialisering, sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll och förmedling genom föräldrar bygger på ett socialisationsteoretiskt perspektiv, som kan sägas inta en central position i uppsatsens analysdel. Enkelt uttryckt kan socialisationsteorin sägas förklara hur vi människor, genom inlärning och påverkan från omgivningen, formas och blir till de vi är. Vi lär oss vad som förväntas av oss i olika situationer och övertar på så sätt samhällets

värdesystem. Många grundläggande normer och värderingar delas av alla människor, medan andra beteenden och värderingar är mer kontextbundna (ibid).

Det egna bostadsområdet är utgångspunkten för alla individers dagliga liv och har betydelse för människors delaktighet i samhället. Barn lever dock ofta mer segregerat än vuxna, vilket är en anledning till att bostadsområdets påverkan på dem anses vara större (Gustafson 2006). I Sverige är samhället i stor utsträckning organiserat utifrån en tydlig

områdesanknytning (Salonen 2011b). Ett barns interaktions- och socialisationsrum – förskola, skola, fritidsverksamhet och därmed oftast även kamratgrupp - bestäms till stor del av

bostadens geografiska läge (Sundlöf 2008). Detta är naturligtvis särskilt giltigt för yngre barn vars aktionsradie är begränsad och som därmed är hänvisade till vad som finns att göra i det egna bostadsområdet (Harju 2008). I en stad som Malmö, som präglas av

boendesegregation, kommer förutsättningarna för socialisationsprocessen och därmed barns utveckling och inlärning att variera mellan olika bostadsområden.

Socialiseringen är en kontinuerlig process, som initieras under barndomen men som fortsätter livet ut. Bostadsområdet är en betydelsefull kontext under barndomen och

ungdomen, då individens normer och värderingar grundläggs, men är relevant också senare i livet då dessa befästs, modifieras eller byts ut. Det är därmed, enligt Sundlöf (2008) rimligt att anta att bostadsområdet har betydelse för en individs villkor och utveckling på både kort och lång sikt. Det är dock viktigt att poängtera att bostadsområdet endast är en av flera kontexter där barns socialisering äger rum.

2.3.2 Barns identitetsarbete

Den nya barndomssociologin, som fick genomslag i början på 1990-talet, förde in ett nytt synsätt på barndomen. Enligt detta perspektiv är barndomen att betrakta som en social konstruktion, beroende av den kultur och kontext som barnet befinner sig i (Gustafson 2006). Detta medför också en förändrad syn på barnet. Barn är inte passiva mottagare av föräldrars och omgivningens socialisering utan är sociala aktörer i egen rätt. De konstruerar och

påverkar sin tillvaro och förutsättningarna för den, i relation till sin omgivning, där interaktion med vuxna såväl som med andra barn har betydelse (ibid). Dock är det enligt Gustafson (ibid) viktigt att understryka att barns aktörskap inte är knutet till ansvar för den kontext eller struktur av vilka de är en del, då ett barns faktiska möjligheter att påverka de förutsättningar det finns inom är så begränsade.

En logisk följd av synen på barnet som aktör är att barnet är aktivt i formerandet a v sin identitet. Gustafson (ibid) använder därmed medvetet begreppet identitetsarbete för att särskilja från utvecklingspsykologins begrepp identitetsutveckling. Detta för att betona att barns sociala identitet är en process och något barn gör snarare än har (ibid). Barns

19

identitetsarbete är beroende av i vilken kontext processen äger rum – den sker alltid i ett sammanhang och är socialt situerad. Då barn i större utsträckning än vuxna är hänvisade till det egna bostadsområdet är bostadsområdet en betydelsefull arena för barns

identitetsarbete (ibid).

Det är genom människans reflexiva förmåga, i interaktion med andra, som identitet görs. Upplevelsen av och skapandet av den egna identiteten sker i relation till likheterna och skillnaderna mellan det individuella och det kollektiva (Harju 2008). Utifrån det får kollektiva omdömen betydelse för uppfattningen om oss själva. Harju (ibid) skiljer på kollektiv

identifikation som är självvald, där det förekommer ett ömsesidigt erkännande av varandra och tillhörandet av gruppen och en påtvingad kollektiv identifikation, en så kallad

kategorisering, där andra än de som ingår i gruppen identifierar vilka som ska ingå. Den självvalda gruppen, såväl som kategoriseringen, har båda betydelse för individens förståelse för vem han eller hon är samt vilka andra är (ibid). Trots att en individ kan vara omedveten om att den ingår i en ofrivillig kategorisering eller försöker värja sig från den, signalerar den något om individen till andra och kan till exempel påverka bemötandet från omgivningen (ibid).

2.3.3 Rumslig identifikation och gränsdragning

Identitetsarbetet sker inte bara i interaktion med andra människor utan även i relation till de rum som en människa återkommande befinner sig i. Identiteten konstrueras inte uteslutande i relation till frågan om vem man är utan också var man är och var man känner sig hemma (van der Burgt 2006). Därmed kan identitet och rum sägas vara nära förbundna (ibid). Identifikationen med en plats sker genom egna erfarenheter, minnen och känslor men också genom andra individers handlingar, uttalanden och åsikter i relation till dessa rum (ibid). Människor som man delar ett visst rum med, till exempel ett bostadsområde, formar man en gemensam identitet med, ett vi som bor här (ibid). Att identifiera sig med vissa platser och de individer platsen består av betyder samtidigt att det finns andra människor och platser som man inte identifierar sig med (ibid). Att skapa en identitet innebär därmed att skapa ett vi och samtidigt skapa ett dem. En rumslig identifikation både avgränsar och sätter

individuella säväl som gemensamma identiteter i ett sammanhang (ibid).

2.3.4 Betydelsen av socioekonomisk status för barns identitetsarbete

I sin avhandling Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala geografier påvisar Gustafsson (2006) hur barn gör social klass genom att vara medvetna om statusen på det bostadsområde de själva kommer ifrån och utifrån det agera på ett särskilt sätt mot personer som kommer från ett annat område. Att understryka skillnader mellan oss och dem och samtidigt tona ned olikheter inom den egna gruppen, är en förutsättning för en

föreställd gemenskap, oavsett om den är på bostadsområdesnivå eller på nationell nivå. En sådan process av skillnadsskapande är ett sätt att skapa identitet men bidrar därtill till att producera och reproducera maktrelationer (Bäckman 2009).

Även om Sverige fortfarande har en förhållandevis låg inkomstojämlikhet, sett i ett internationellt perspektiv, har utvecklingen de senaste 20 åren gått mot ökade

inkomstskillnader (Salonen 2011a). Ekonomiska resurser avgör i vilken grad människor kan delta i det sociala spelet i ett konsumtionsinriktat samhälle och spelar på så vis roll för människors välfärd och välmående (Jackson 2009). Materiella ting kan ge oss en känsla av tillhörighet, visa på social status och spegla vår identitet. Med en återkoppling till Wilkinson

20

och Picketts (2009) resonemang om betydelsen av den relativa skillnaden mellan människors resurser för hälsa och välfärd, är det rimligt att anta att familjens relativa ekonomiska

förutsättningar har större betydelse för ett barns identitetsarbete än föräldrarnas absoluta inkomstnivåer. Anne Harju (2008) har i sin avhandling Barns vardag med knapp ekonomi: en

studie om barns erfarenheter och strategier undersökt villkoren för barn som växer upp i

familjer med försörjningsstöd. Hon konstaterar att socioekonomiskt svagare föräldrar i möjligaste mån försöker göra sina barn skadeslösa genom att prioritera barnens konsumtion framför den egna. Skillnaden i vilka materiella ting barn har tillgång till är således inte helt beroende av vilken socioekonomisk grupp man tillhör. Dock visar Harju (ibid) på att barnen ofta är smärtsamt medvetna om föräldrarnas uppoffringar och att familjens ekonomi saknar marginaler och därför utvecklar strategier för att hantera situationen. Bland dess a strategier finns en tendens att anpassa förväntningar och behov efter vad barnen bedömer vara möjligt. Boendeformen kan barn emellertid inte påverka. En avgörande skiljelinje mellan familjer ur olika inkomstkategorier finns i boendet och boendemiljön. Familjer med lägre inkomst är oftare trångbodda, lever i otryggare närmiljöer och bor oftare i hyresrätter än andra familjer (ibid). Möjligheten att påverka boendesituationen är ofta begränsad, vilket innebär att man lever längre tid i sin bostad och ibland saknar alternativ, även när

förhållandena inte upplevs vara optimala (ibid).

2.4 Sammanfattning

Då avsikten är att i uppsatsens kapitel fyra undersöka Almgården, som kontext för barns identitetsarbete och socialisering och i kapitel fem ur ett hållbarhets perspektiv, är det följdenligt ett relativt brett teoretiskt ramverk som har presenterats i det här kapitlet. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns miljöer som är mer gynnsamma än andra för individers utveckling, då omgivningen förser barn och unga med resurser som ser olika ut beroende på i vilken typ av område man är bosatt. Då barn i större utsträckning än vuxna är rumsligt begränsade, anses de generellt vara mer mottagliga för påverkan från olika

mekanismer i området, som kan ge upphov till grannskapseffekter. Dock bör det

understrykas att mekanismerna och påverkansvägarna bakom grannskapseffekter ofta är många och komplexa. Olika individer påverkas olika och därtill är bostadsområdet endast en av flera kontexter. Bostadsområdets påverkan på en individ begränsas till exempel om hon har tillgång till andra betydelsefulla kontexter och nätverk utanför dess gränser.

Barn har ett aktivt identitetsarbete, där skapandet av den egna identiteten sker i interaktion med andra men också i relation till de rum som de dagligen rör sig i. Då barns aktionsradie framför allt är begränsad till bostadsområdet sker detta identitetsarbete i social interaktion med de individer som finns där och i relation till kollektiva identitetsprocesser knutna till platsen. Genom att understryka likheter och skillnader skapas gemenskap och konstrueras såväl ”jag” och ”vi” som ”dem”. I en segregerad stad sker detta skillnadsskapande ofta utan direktkontakt med dem andra, vilket är en grogrund för negativa föreställningar. Detta i kombination med en känsla av relativ utsatthet kan vara en källa för social spänning men kan också få betydelse för den enskilda individens syn på sig själv och sina möjligheter.

När skillnaderna i hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika bostadsområden eller

bostadsområdet får betydelse för barns förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential , är boendesegregationen att betrakta som ett samhällsproblem. Det kan också sägas vara en utmaning ur ett hållbarhetsperspektiv, då jämlikhet är ett grundläggande villkor för en

21

socialt hållbar utveckling. Social hållbarhet kan även förstås i termer av socialt kapital och en kollektiv förmåga till gemensamt agerande och problemlösning. Gynnsamma

grannskapsmekanismer kan på så vis få betydelse för den sociala situationen i ett bostadsområde.

Avsutningsvis kan sägas att bostadsområdets betydelse är svårtolkad men därmed inte mindre intressant att studera. Ökad kunskap om vilka konsekvenser boendesegregationen får samt vad som dämpar negativa effekter är viktig för att kompensatoriska åtgärder ska bli så effektiva som möjligt.

22

3. Metod

Den föreliggande uppsatsen är ett resultat av en rad överväganden och beslut, gällande val av undersökningsområde och teoretiska utgångspunkter och beträffande utmaningar i anslutning till insamlingen av det empiriska materialet. I det följande presenteras dessa närmare i en metodgenomgång.

3.1 Val av litteratur och teoretiska utgångspunkter

Valet av litteratur och teoretiska utgångspunkter är nära länkat till uppsatsens syfte att analysera Almgården som uppväxtmiljö i en segregerad stad och därigenom bidra till

förståelsen av utmaningarna för Malmös sociala hållbarhet. Det hade emellertid varit möjligt att angripa detta tema ur såväl ett strukturellt perspektiv som ur ett mer renodlat

individperspektiv. En möjlighet hade varit att utifrån teorier om segregationsprocesser och förändringar i arbetsmarknadens struktur studera följdverkningar på lokalsamhället. På samma sätt hade avstampet kunnat göras i klassisk utvecklingspsykologisk teoribildning och uppsatsens perspektiv hade blivit ett annat. En kontextuell analys, som är ambitionen i denna uppsats, syftar emellertid till att med utgångspunkt i en lokal social miljö förena hänsyn till både struktur- och individaspekter och på så vis skapa en brygga mellan samhällsvetenskapens makro- och mikroperspektiv (Strömblad 2008). Det är således inte fråga om att försöka isolera den kontextuella nivån och studera den separat, då det ju är dess eventuella påverkan på de individer som skapar och är del av den som vi menar gör kontexten intressant att studera. Genom att sätta teoribildning kring grannskapseffekter i relation till bland annat barndomssociologi söker vi belysa denna relation. Vidare knyter vi kontexten till ett makroperspektiv genom att relatera den till begrepp som social hållbarhet, som vi förstår i termer av jämlikhet och delaktighet i socioekonomiskt sammanhållna

samhällen (jmf Wilkinson & Pickett 2009). Genom att studera Almgården som kontext studerar vi således en del i ett komplext samspel mellan struktur-, kontext- och

individnivåer. Studiens omfattning innebär dock att nödvändiga avgränsningar har gjorts. Det medför att flera perspektiv behandlas översiktligt men utan anspråk på att vara uttömmande.

Mycket av grannskapsforskningen har sitt ursprung i USA. Med tanke på skillnaderna mellan det amerikanska och det svenska välfärdssystemet valde vi dock att ta avstamp i svensk forskning när vi skulle orientera oss på fältet. På Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet har det under 2000-talet bedrivits mycket forskning kring grannskapseffekter och bostadsområdets betydelse för barn. Det har resulterat i flera intressanta avhandlingar, exempelvis Andersson (2001), Gustafson (2006) och Sundlöf (2008), som har varit viktiga i arbetet med uppsatsen. Dels har de utifrån sina resultat utgjort en empirisk grund att stå på, dels har de väglett den teoretiska orienteringen och lett vidare till internationell forskning om grannskapseffekter. George Galsters (2010) kategorisering av mekanismer bakom grannskapseffekter, som även specificerar olika möjliga påverkansvägar, utgör uppsatsens huvudsakliga analytiska verktyg. Galsters (ibid) kategorisering bygger på en gedigen översikt över både västeuropeisk och nordamerikansk forskning och vi använder den i någon mån teoriutvecklande när vi använder kategorierna för att bena upp Almgården som kontext.

23

3.2 Empiri och analys

Uppsatsens empiriska material har i stor utsträckning insamlats genom kvalitativa intervjuer. I följande avsnitt beskrivs hur arbetet med dessa har genomförts. Etiska överväganden i samband med intervjuerna, valet av intervjupersoner, bearbetningen och analysen av det insamlade materialet samt begrepp som förförståelse och reflexivitet behandlas.

Inledningsvis ges emellertid en bild av hur valet av undersökningsområde och studiens fokus kom till stånd.

3.2.1 Val av undersökningsområde

Första steget i den process som resulterade i föreliggande uppsats togs av tjänstemän på SDF Husie i januari 2011, när dessa kontaktade Malmö högskola för att förhöra sig om det fanns studenter som var intresserade av att studera olika aspekter av Almgården. Som tidigare nämnts fanns inte Almgården dessförinnan på vår karta över potentiella platser i Malmö att förlägga vårt arbete till. Att vi inte hade tänkt tanken var i sig bidragande till beslutet att kontakta SDF Husie för mer information. Vi var klara över att vi ville fokusera aspekter av social hållbarhet men vägen fram till att ringa in de aktuella frågeställningarna har varit lå ng. Att vi har omprövat och reviderat de frågeställningar som ursprungligen kändes relevanta och välavvägda, alltmedan vi har fördjupat oss teoretiskt, är självklart men framför allt har det skett i takt med att vi har närmat oss “fältet” och det empiriska materialet har vuxit fram. Att det empiriska materialet genererar nya och kanske helt andra frågor än tänkt menar till exempel Wästerfors (2008) är symtomatiskt för kvalitativa studier. Vad gäller den aktuella uppsatsen kan nämnas att vi under en del av arbetet närde förhoppningen om att vi skulle kunna säkerställa en faktisk förekomst av grannskapseffekter i Almgården. Successivt kom vi dock till insikt om att den förståelse som gick att nå utifrån analys av det empiriska

underlaget rörde Almgården som kontext, i vilken olika mekanismer som skulle kunna ge upphov till grannskapseffekter gör sig gällande. Ökade kunskaper om kontexten i sig kom också att framträda som ett relevant mål med studien. På så vis kom vi allteftersom att utveckla den ursprungliga forskningsidén med nya frågeställningar till följd.

3.2.2 Kvalitativ forskning och intervju som metod

Uppsatsens ansats är tveklöst kvalitativ och bygger i huvudsak på analys av ett empiriskt material som sätts i relation till ett teoretiskt ramverk. Det empiriska materialet består framför allt av resultatet av ett antal ostrukturerade intervjuer med personer med

anknytning till Almgården. Kunskapsteoretiskt medför den kvalitativa ansatsen att vår avsikt är att försöka förstå Almgården som en social verklighet, som kontext, utifrån

respondenternas tolkningar av densamma (jmf Bryman 2011). Genom respondenternas utsagor konstrueras en förståelse av området och därigenom brottstycken av den verklighet som respondenterna agerar i. Att kontexten Almgården kontinuerligt skapas i ett samspel mellan de individer som ingår i den är en konstruktionistisk ståndpunkt, som får

konsekvenser både för hur vi ser på kontextens beständighet och vilka kunskapsanspråk vi anser oss kunna göra (ibid).

Förförståelse och reflexivitet

Att i forskningssyfte närma sig en social kontext, som man sedan tidigare inte är del av eller som man menar sig ha begränsad kunskap om, betyder inte att detta närmande sker utan förutfattade meningar. Sjöberg (2008) betonar att en forskare åtminstone i det initiala skedet på ”fältet” alltid utgår ifrån sina egna referensramar och kulturella bagage, det vill