lhla d lt!tornq:hl SJ ocl1 ...

. ,

. . . ^...

. .

W~ltdras

lhla d lt!tornq:hl SJ ocl1 ...

. '

anatv!it!tallur

Ol~mfl.PtEn pr~eral'

..

OQtår min fasta övm-ty<:J-V-l!St= tJtl de\

"

• • ,, . . .

'.~

.. .

⁽

..

• • •

Innehåll

• • • Fö rvaltningsberä ttelse

och

redovisningshandlingar

.. : ~'· t ··.· ,~~ ... '·:.

Al.lä ·vi(f'la tåget!

Aff'ärside

En resa på dina villkor.

SJ ska:

• med tåget som bas, erbjuda privat- och affärsresenärer samt långpendlare ett attraktivt resande med en användbar stund ombord.

erbjuda trafikhuvudmän och Rikstrafiken attraktiva anbud utifrån ett resekoncept med tåget som bas med alternativa servicemöjligheter.

• när så är lönsamt, erbjuda närliggande tjänster som ökar tågets konkurrenskraft.

• skapa ett affärsmässigt, starkt och flexibelt företag som på ett kostnadseffekti vt sätt kan leverera dessa tjänster i egen regi och i samarbete med andra.

Mission

SJ ska erbjuda prisvärda resor med tåget som bas för resenärer i och utanför Sverige, så att de kan utföra sina planerade aktiviteter under resan och vid framkomsten på bästa sätt.

Strc;:'.legi SJ ska:

· skapa värde genom lönsam tillväxt i nom strategiska delmarknader.

• stärka sin konkurrenskraft genom att höja baskvaliteten.

• skapa attraktiva kunderbjudanden.

• ompositionera sitt varumärke.

• utvärdera och förbereda sig för en fortsatt avreglering av persontrafiken.

;:-ör~tc:gsmåt

SJ ska:

• skapa värdetillväxt för ägaren genom att generera en a f färsmässig avkastning på eget kapital.

• generera lönsam tillväxt.

• vara ett företag som är starkt nog att skapa en finansiell f rihet för att kunna driva

sin egen utveckling och framtidssatsningar.

• vara drivet av marknadens behov och förutsättningar.

vara ett spännande och utvecklande företag att arbeta i.

SJ ska:

• erbjuda prisvärda resor och vara uppskattat av de olika kundgrupperna.

· vara marknadsledare inom valda segment.

• vara marknadsledande leverantör av trafiklösningar till trafikhuvudmän

och Rikstrafiken.

r

r l ' l

~ l

[

i _l

,1,.

r

r

l l

·t

'

•l

Viktiga h:lndetser 2002

• Den 4 december 2002 upprättade SJ ABs styrelse en kontrollbalansräkning för moderföretaget, avseende f'oretagets ställning per den 30 september 2002, vilken granskades av företagets reviso rer.

• Vid extra bolagsstämma den 15 januari 2003 presenterades kontrollbalansräkningen, varvid stämman beslöt att fortsätta företagets verksamhet för att pröva möjligheterna att undanröja kapitalbristen.

• Ulf Adelsoho utsågs till styrelseordförande för SJ AB i februari 2002.

• Jan Forsberg tillträdde som verkställande direktör för SJ AB i april2002. Han kom närmast från SAS-koncernen, senast som vd för SAS Flight Support AB.

• För att förbättra koncernens lönsamhet pågår ett omfattande program där bland annat administra- tiva besparingar och anpassningar av tidtabellen till efterfrågan ingår.

• Leverans av de nya tågen för målardalstrafik kommer att försenas minst sex månader, vilket innebär att trafikstarten med dessa fordon försenas.

• Det nya Västtågsavtalet, där bland annat SJ AB återtagit driften av Vättertåg, började gälla under året. Dessutom startades Öresundståg direkt från Kalmar och Göteborg till Köpenhamn. Linxtrafiken liksom trafiken på linjen Stoclc::holm-Västerås utökades.

il!yckelt<:l

Rörelsens intäkter, MSEK -varav trafikintäkter, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, %

Resultat efter finansiella poster, MSEK Vinstmarginal,

%

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Räntabilitet på eget kapital, % soliditet,%

Nettoskuldsättningsgrad, ggr Investeringar, MSEK

2002 5 711 5361 -707

neg -994 neg neg neg neg

342 3666

2001 5 546 5064 228 4,1 -49

neg 5,9 neg

8,7

4,8 1291 3 58 2 Arsanställda, genomsnittligt antal

----~---

SJ AB Årsredovisning 2002

Omv~\r lcl

ltgmarknaden

• 3(1'(

:.3ng.

äga I?.SOf

mdtt l

tJt:rsrl!'ol<ll.om~tH

• 20'4

regtonala n>~or n~tt i peo-;t)•~ktl.ommer

SJs marknaclsandel

• 90'1. av i.å-.gvliga *':-elOf

i SvenQ':!

~;t.ilf'

SJ för

• 40'--

iN

:<tiA t.\gr<i!<h

·j

Sveligo\!, Ini< w

SiW

pendt-ldg • .stAr SJ ftir

SJs produktfon

• 1450

a·.\jår~Qar ~

dag

• 70 \XI0--83 000

rf:SOr

per dai:J WJS SJ ((an du

bot-a r~

tlil. 351)

~lfter.

EV-lagstiftningen betyder allt mer för för- ändringarna av den svenska

järn~gsmark­

naden. Det så kallade andra järnvägspake- tet kan komma att antas under år 2003.

I behandlingen av detta i januari 2003 skärpte Europaparlamentet kraven på en långtgående avreglering också av per- sontrafiken på järnväg. Parlamentet vill att marknaden ska vara öppnad för interna- tionell persontrafik 2006 och nationell persontrafik 2008.

5kat c~onkurrenstryck

Järnvägsutredningen söker nu en modell för ökad konkurrens inom persontrafiken på järnväg i Sverige. Utredningsalternati- ven spänner mellan en total avreglering och olika former av koncessioner eller upphandlingar. I sitt slutbetänkande i november 2003 ska utredaren förorda ett

alternativ. Förslaget förväntas innehålla en stegvis upptrappning av konkurrensen.

Vi välkornnar att konkurrensen kommer att förändras och deltar aktivt i diskussionen om vilken marknadsmodell som är mest lämplig och med vilket tempo en omställ- ning bör ske.

I takt med avregleringen förväntar vi

oss ytterligare konkurrenter på person- trafikmarknaden.

Otillräcklig infrastruktur

I Banverkets framtidsplan finns förslag på framtida järnvägssatsningar, liksom hur underhållet skall skötas. Under 2003 ska framtidsplanen remissbehandlas och sedan fastställas av regeringen.

Behovet av investeringar är akut. På många håll i landet räcker spåren inte till för det antal tåg som SJ och andra opera-

--..,

· '---

:

Järnvägslinjer

t

Sverige

- SJ ABs trafik

.!. .• Lute.å .

-~ ·

törer skulle vilja köra. Kapacitetsbristen är ett hinder för vår expansion på resemark- naden via en utökad trafik. Mest akuta är problemen i storstadsområdena, i första hand till och frän centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

S'<:at~ns

fyrc:

rol~er

Staten har fyra roller i forhållande till SJ;

som ägare, som leverantör och som kund, men därtill också genom att skapa förut- sättningar för värt arbete genom utform- ningen av trafikpolitiken. Det är till exem- pel riksdag och regering som beslutat att SJ ska ha ensamrätt för viss trafik.

Regering och riksdag formulerar de trafikpolitiska målen, men beslut på EV- nivå spelar en allt större roll.

Som ägare ger staten oss i uppdrag att driva verksamheten med viss inriktning och med kort- och långsiktiga mål. Det är som ägare staten ger SJ förutsättningar när

det gäller till exempel kapitalstruktur i balansräkningen.

Som leverantör förser staten, via avtal mellan SJ och Banverket, SJ med plats på spåren. Banans kapacitet och kvalitet sätter ramarna för vad vi och andra operatörer kan prestera. Via Banverket får vi och våra kunder också trafikinformation.

Som kund köper staten, via Rikstrafi-

ken, företagekonomiskt olönsam långväga

kollektivtrafik. I denna relation har vi kon-

kurrens från övriga operatörer som vill

tävla om att fä driva trafiken.

J.\ffärs pl.an

Tra·~=~~~.:e:;·.e~

Pu~"!~ti1ghet J-;;:Ja

och ;·ena

~;:g

·inf!!dnt;:>rm~ ~i on till::L·nd

SJs situation har förändrats avsevärt under senare år, inte minst genom avreglering och ökad konkurrens. SJ ska skap~ ^värden och höja lönsamheten på ett antal del- marknader. Vi vill få de kunder vi redan har att resa mer och vi vill nä nya kund- grupper. Vi vill höja kvaliteten på våra kunders resupplevelser genom att utöver

trafiksäkerheten arbeta med övriga delar av baskvaliteten; punktlighet, hela och rena tåg samt trafikinformation till kund.

Att utveckla varumärket och skapa nya attraktiva erbjudanden står också på tur.

En annan del i SJs strategiarbete under

de kommande åren är att forbereda oss för en fortsatt avreglering av persontrafiken på järnväg.

Af1ärsorient ering och sund ekonomi

Nu gäller affårsmässighet, det vill säga att tillvarata alla affärsmöjligheter och inves- teringar. SJs utveckling ska vara mark- nadsstyrd, vi ska planera, producera och eventuellt avveckla utifrån marknadens behov och önskemål. Vi ska uppmuntra

"' .ÖnSC:iYi;l0'~

ät

~!l

fJ:·t..~~![:ttfiir:~

·re-

L·tv.;;::!:i.lr~g

• S.ls :

:cn~~'.'IT-:r:si~IC!L -S.:!rvir:"?

,

l-:,<lu~~

::Jp

och värdera initiativförrnåga och entrepre- nörskap hos våra medarbetare och ledare och gynna tillväxt och lönsamhet. Med andra ord gott affårsmannaskap.

SJ behöver bli ett mer kund- och mark- nadsdrivet företag och det ställer stora krav på alla delar av verksamheten.

Det allra viktigaste för SJs framtida överlevnad är en sund och stark ekonomi.

Därför finns ett resultatförbättringspro- gram med i den nya affärsplanen i syfte att nå bättre kostnadseffektivitet. Avgörande är också en bärande finansiell strategi.

Ledarskc:p och

~con:petens

Ledarskap och kompetens är viktiga fakto- rer. Vi ska nå bästa service genom en tydlig

målbild. Vi är ett serviceföretag. Resenä- rerna ska stå i centrum.

T

:U

väx~

Endast 30 procent av Sveriges befolkning har åkt tåg de senaste tolv månaderna.

Lyckas vi höja vår baskvalitet, ta ordning

på vår ekonomi och skapa attraktiva

erbjudanden, ser vi goda möjligheter att

locka allt fler att resa med SJ.

Bask va litet

Baskvalitet är ett krav frän SJ s kunder och en förutsättning för att kunna behålia de gamla och attrahera nya resenärer. SJs baskvalitet behöver förbättras. En projekt- grupp sökte under 2002 metodiskt de bakomliggande orsakerna till våra kvali- tetsbrister. Gruppen valde att detaljgranska en sträcka i syfte att finna orsaker eller systemfel samt pröva åtgärder att sedan överföra till SJs övriga trafik. X 2000- trafiken mellan Stockholm och Göteborg blev pilotprojekt.

G~

nemlysning

Varför SJ valde X 2000-trafiken på just den linjen beror på att den är viktig för många

kunder och att punktligheten i början på 2002

var

otillfredsställande.

Genomlysningen täckte hela tågom- loppet. Särskilt avdelad personal fanns ute vid verkstäder, på plattformar och ombord på tågen för att kontrollera till exempel högtalarutrop, skyltning, avgångstider, städkvalitet och vagnarnas skick. Även punktlighet, vagnsunderhåll, vagnsstäd- ning och kundinformation, liksom kun- dernas uppfattning om den, mättes. Detta gjordes från verkstad till plattform, under resan, vid mellanstation, vid ankomst- station och vid överlämning till verkstad igen.

Orsakerna till de förseningar som note- rades visade sig främst bero på fordons- skador, banarbete och o tillräckliga depå- rutiner.

Stoc~~olm-Göteborg tur och retur

Ko~kretainsatser

Mätningarna och kontrollerna har bland annat lett till att:

• SJs tågmästare och lokförare uppmanas att i högre grad rapportera in brister på tågen till trafikkontoren.

• SJ har beslutat att göra en anbudsupp- handting för att säkerställa att städkvali- teten höjs. Nya städrutiner har också införts.

Det har visat sig öka förståelsen och respekten för de kvalitetskrav som SJs kunder ställer.

• Nya rutiner har införts för att kontrollera att underleverantörerna levererar hela och rena tåg.

SJ ser över samordning av trafikinforma- tionsavtal med Banverket samt på vilket sätt skyltning och utrop på stationerna kan bli bättre.

· I det senaste trafikprogrammet har tid- tabellsjusteringar och spärbyten gjorts med anledning av vad som kommit fram i pilotprojektet.

Träget arbete har givit resultat. X 2000-

trafiken mellan Stockholm och Göteborg

som i början på 2002 bara hade sju av tio

tåg framme i tid, kunde i december uppvisa

att nio av tio tåg upprätthöll punktlighet.

~Jiarknad

1<1~'-'t iltj)!'*'el'tercl~

•

Po1vat•EtS.mål~r

·Aff~r:>~er

• L<\ngparl\ftare

$J dlsoun~r41r

11.21.o/f, 243 rn-::.tor- .,..agnar

\IM!''-4'~ '>n®l»ågs~tt

sumt ti34 PP.fscr?,agr-,a.·

il'lkJ.usM~

sptn:fa1Vcl9Mr

iL:OIIkUJ • ent~r

pt. clt:>n

lårlg.-~g;.

!e!lemari'Mderf

Ar blt,1\yg

Qt;,, bus~. IC'vnta,.r;·P.nt.~·

o...,..

^~rafitt­

huv~~

p!a<!'l MgirJI'li!la

ll?sem.~:'knadE!rl

år andra bus..,--

I'Xh

tlgcpefatöl!!f.

70 procent av svenskarna har inte provat tåget under det senaste året, vilket

i~nebär

att SJs nuvarande kundgrupp är relativt liten.

SJ strävar efter att öka resandet i den

nuvarande kundgruppen, samtidigt som vi vill nå helt nya kundgrupper.

Många familjer slutar resa med tåg när de har skaffat bil. För att visa att tåget är ett bra alternativ även när familjen har vuxit, har vi tydligare lyft fram erbjudan- det om gratis resor för två barn upp till 16 år för varje vuxenbiljett.

Vi arbetar också aktivt för att ge våra

kunder möjlighet att smidigt fardas från dörr till dörr. Inom ramen för detta tema finns det redan i dag en rad erbjudanden, till exempel att man kan boka taxi liksom

parkeringsplats samtidigt som man bokar sin tågresa. Dessa erbjudanden avser vi att

förfina, förenkla, utveckla och ännu mer målgruppsanpassa.

Försäljningen ökar

Under 2002 ökade SJ sina trafikintäkter med 6 procent. Även uttryckt i marknads- andelar har utvecklingen varit positiv de senaste åren. Tåget har nu 13 procent av andelen långväga resande (över tio mil), varav sr levererar lejonparten.

Varumärkl!t

Varumärkesarbetet har utgått ifrån kun-

dens behov och den position på svenska

resemarknaden som SJ behöver ha för att

vara konkurrenskraftigt och därmed

kunna generera lönsam tillväxt.

SJ är välkänt. Vi vill behålla en position bland Sveriges tio mest kända varumär- ken, men genom förbättrad baskvalitet och ett utvecklat tjänsteutbud stärka varu- märkets trovärdighet.

Vår varumärkespositionering bygger på insikten om att resa kan kännas som bort- kastad tid. Att kunna använda tiden ombord på tåget som man vill, att få en användbar stund, är en unik konkurrens- fördel som vi vill nå ut med till alla.

För att vårt varumärke ska leva upp till detta löfte är baskvaliteten- trafiksäker- het, punktlighet, hela och rena tåg samt information - grundläggande. Därtill måste vi utveckla det personliga bemötan- det, maten och möjligheten till fri aktivitet ombord.

Maten ombord upplevs av våra kunder som nästan lika viktig som baskvaliteten.

Därför prioriterar vi att förbättra vårt matutbud redan i år.

Kundindex

SJ AB genomför regelbundna kundatti-

tydundersökningar som omsätts i ett

Nöjd kund-index (NKI). Under 2002

förbättrades NKI jämfört med föregående

år från 76 till 78. Vi tror att NI<l-talet

successivt kan höjas i takt med att effekt-

erna från baskvalitetsarbetet blir märkbara

fur våra kunder och vartefter vi levererar

tjänster som bekräftar en användbar stund.

,.

rv1edarbetare

•. ·,

·::.-:~-tf<:·.:

.

·:~t't~~.::a 1)~:

Lo:~rö:·rr ~ ~-"·~

·.,.· .. ,j,..j•:t··~tf•t

~--~~:i::t~'1.;

.:'~lj

..:•e 1 :

.~

Cw·~ra

., .. ·

~~~~/l) 6~·~~.

' t

~Vft".,1C.I"

3i

~~

.'·'.lti.Ul

1601)

12 <:::.

:o o t:::o

o

<1-~delnlno

:.-.. 1110

';oo10IY.~n·o:a~~ <:o'St~Um.12~tic. ?~ ~-·

[:r~~

...

~

r ·iö:-

r.-.~n

r:: h 12

~·::-·-~ur ~::vf:·,r..:>t.

Under 2002 har satsningarna på interaktiv utbildning fortsatt, främst

fortbildni~g

_./

i trafiksäkerhet för lokforare och tågmäst- are. SJs medarbetare har också erbjudits möjlighet att genomföra en interaktiv utbildning i Officepaketet De interaktiva utbildningarna sker i sarnarbete med IBM som 2002 tog över SJs utbildningsföretag Vilma.

iraineeprogr~m

Traineeprograrnmet 2001/2002 var det första renodlade traineeprogrammet för SJ AB och resultatet var lyckat. Först gjordes en inventering av vilken kompetens som den nya organisationen behövde och därefter gjordes urvalet till traineepro- grammet. Det avslutades under 2002 och samtliga tio trainees arbetar nu inom SJ och har vuxit in i sina nya roller.

Lokf~rarutbildning

SJ har ett samarbete med Mjölby kommun när det gäller lokförarutbildning. Utbild- ningen

är

en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning och pågår under tre ter- miner. Samarbetet innebär att SJ har delta- git i utformningen av utbildningen och att vi erbjuder praktikplatser till eleverna.

P.rb2ts'l~ts~räfYar

oct: samver1<.ansg:-uj)per

Inom SJ praktiseras medbestämmande genom arbetsplatsträffar och samverkans- grupper.

Arbetsplatsträffarnas främsta syfte

är

att

skapa delaktighet och ge medarbetarna

möjlighet att påverka utvecklingen av

verksamheten och ta del av information

om bolagets mål och verksamhet. Arbets-

platsträffarna genomfors regelbundet.

Samverkansgrupperna består av repre- sentanter för arbetsgivare och fackliga organisationer inom SJ och finns på flera nivåer inom bolaget, centralt och lokalt.

Gruppernas uppgift är att samverka kring förändringsfrågor och skapa möjlighet att redan på idestadiet delta i diskussionerna kring de frågor som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Under 2002 deltog samverkansgrupper och nya chefer i en utbildning om hur samverkansarbetet skall bedrivas inom SJ.

Jär:!stä.lldhgt och

m~ngfald

SJs jämställdhetsarbete går ut på att alla medarbetare ska behandlas rättvist och korrekt. Medarbetare av båda könen ska trivas och känna att de är delaktiga i bola- gets utveckling. Jämställdhetspolicyn inne- bär bland annat att diskussioner ska föras lokalt om hur man kan underlätta kombi- nationen av förvärvsarbete och familjeliv.

SJs kunder utgör ett tvärsnitt av det svenska samhället och det är vår målsätt-

ning att SJs medarbetare ska representera samma mängfald vad gäller etnisk tillhö- righet, kultur och religion.

Arbetsmi~jö

oc!! !Jersonalvård Som många andra företag och organisatio- ner har SJ problem med stigande sjukfrån- varo, varav ett relativt stort antallångtids- sjukskrivna. En rad åtgärder har satts in för att minska sjukfrånvaron.

Under året har ett nytt datasystem intro- ducerats för att rapportera in incidenter såsom arbetsskador och sjukdomar. Tack vare rapportsystemet kan lämpliga åtgär- der vidtas för att förhindra att skador upp- kommer.

Under 2002 har en ny arbetsmiljöplan

lanserats. I den betonas ännu tydligare

än tidigare hur viktigt det är att friskvårds-

aspekten beaktas vid all verksamhets-

planering inom företaget samt hur ange-

läget det är att snabbt sätta in rehabilite-

ringsåtgärder.

HL;n;tora

~tsi.1\j)J,I

o:"Sak"'!r dm resa?

&öt ~n

mill<)&.'l<llyc.

^n~

SJ

M!{_,löö:al'<y~ ~.i o.IYI\Y.sj.St'.

En intern miljörevision genomfördes under sommaren och resultatet blev ett flertal förbättringsförslag.

Exempeivi~

har ansvarsfördelningen för tankanläggningar för dieselfordon förtydligats och översyn av rutiner och arbetssätt vid anläggning- arnapågår.

;v'ltljönätverk för rr.iljöarbete Vårt interna miljönätverk bidrar till inte- greringen av miljöfrågorna. Miljönätverket fungerar som länk mellan miljöenheten och resten av organisationen. Nätverket är ett forum för utbildning, informations- spridning och utbyte av ideer.

IYi:Ljömärk~

resande

Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för miljömärkning av resor reviderades under 2002. De nya kriterierna ställer skärpta krav på utsläpp av kväveoxider och kolväten och fortsatt stränga krav på energianvändningen. Nu krävs också redovisning av utsläpp av partiklar till luft.

Krav ställs även på underhåll och skrotning av fordon. SJ uppfyller kriterierna väl.

Alla resor med SJs eltåg är miljö- •

märkta med BRA MILJ OVAL. ~ ^{•• ,;;;-} · ;.i

Är: nu

energ~snåi.are

tåg

Att resa med tåg är ett energisnålt sätt att flirdas. Precis som att alla andra transport- slag sänker sin bränsleförbrukning så blir även tågen allt mer energieffektiva.

Ny teknik och lättare material gör att de senast levererade tågen- Oresunds- och Reginatågen - använder 30 procent mindre energi per sittplats än motsvar- ande äldre tåg.

Under 2002 pågick ett projekt för att ut- värdera möjligheten att spara el vid upp- ställning av vagnar. Elmätare installerades i fyra vagnar, varav två försågs med så kal- lad PLC-styrning, som automatiskt styr värme och belysning i vagnarna när de står parkerade. Projektet visar på en stor poten- tial att minska elförbrukningen och ska utvärderas under 2003 för att se om SJ ska installera timerstyrning i samtliga vagnar.

i\l~tveri<et

för

Trans~rter

oct.

IYi~ljön

SJ deltar aktivt i Nätverket för Transporter och Miljön (NTM). Det är en ideell fore- ning som verkar för en gemensam upp- fattning om hur transportsektorns miljö- frågor ska lösas för att uppnå långsiktigt hållbara transportsystem. NTM samman- ställer övergripande utsläppsdata för såväl gods- som persontransporter.

?r~vtiiQ!Oi

r: g

ö.V c~jc:

I samband med skrotning av elkomponen- ter från personvagnar av äldre modell, upp- täcktes att en olja innehöll spår av PCB.

Det beslutades att samtliga 130 vagnar med denna komponent skulle genomgå provtag- ning. De funna värdena är !äga, merparten under lO ppm. Då det inte tidigare varit känt att oljan innehöll spår av PCB har inte uppmärkning skett enligt gällande föreskrif- ter. Berörda myndigheter informerades och i samråd med dessa uppdaterades rutinerna för destruktion och transport av oljan.

Oljan finns innesluten i en ståltank under vagnarna, så det f6religger ingen risk för SJs kunder eller ombordpersonal.

Beträffande äldre personvagnar har SJ

beslutat att snabba upp skrotningstakten.

Mtljövision

n s

J.i·~s~t::::EH :..:---=• p.c•·Go:1.;0:t! -;P~F.!" "i1::-.:.~ ~J

;l;:~li;·:.i.

Sic

=:.;~-J.ctr,, .~ :~

•

CU-~L:b~Jr~

·•

r.J~s·.;:rL•·

u·i!)IS~J

1

;:;n -~.-~~ -,·;:;-~ n·.·::rat;r

t

:::-.,s·:-~"1.

l!

l'. l''

F ör va t:tn · ingsberättelse

styrelsens och verkstallande direktörens årsredovisning för SJ AB (organfsatfonsnummer 556196-1599), med säte i Stock- hotm, avseende verksamhetsåret 1 januari-31 december 2002.

Bolaget ar ett helagt bolag till svenska staten.

Ver!<samh&-::.a:t

"' _{· Den 4}

_dec~mber

2002 upprattade SJ ABs styrelse en kontroll-

balansräkning för moderföretaget, avseende företagets stallning per den 30 september 2002, viLken granskades av företagets revisorer.

• VId extra bolagsstämma den 15 januari 2003 presenterades kontrullbalansr3kningen, vaMd stämman beslbt att fort-

s~tta

företagets verksamhet fbr att pröva rnölllgheterna att undanröja kapitalbristen.

• Ult Adelsohn utsågs til.l

styrels~rdförande

för SJ AB i februan 2002.

• Jan Forsberg tillträdde som verkställande direktör för SJ AB f april 2002. Hcln kom niirmast från SAS-koncernen, senast som vd f6r SAS FUght Support AB.

• För att förbattra koncernens lönsamhet pågår ett omfatt- ande program där bland annat administrativa besparingar oc.h anpassningar av tidtabellen till efterfrågan Ingår

• Leveran5 av de nya tågen för mälardalstrafllc; kommer att försenas minst sex månader , vilket kommer att betyda att trafikstarten med dessa fordon försenas.

• Det nya Våsttågsavtalat, dar bland annat SJ AB återtagit driften av Vättertåg, började gälla Dessutom startades Öresundståg direkt från Kalmar och Götebof'g till Köperrhamn.

Lfnxtraflken liksom t rafiken på linjen stockholm-Västerås utökades.

SJ Il

fKM-" · r .:~· r;:~~.-r ~r

·

Den 31 december 2000 overtog SJ AB persontrafiken från affärsverket Statens järnvägar. Bolaget, som är helägt av svenska staten, utvecklar, producerar och säljl!>r tågresor.

li\gdriften i

SJ-konc:~rnen

bedrivs t moderföretaget SJ AB.

SJ-koncemen ar huvudsakligen verksarn på marknaden för interregionala, etter långväga rec.;or. De

domin~rande

kund- segmenten är privat - och

affärsre~enärer

samt långpendlare.

På den långvåga resemarknaden konkurrerar tåget med bil, flyg och buss.

Av koncernens totala intäkter MSEK 5 711 (5 546) utgjorde trafikintäkterna MSEK 5 361 (5 064).

Koncernens resultat år 2002 efter finansiella poster, exklu- sive jämförelsestörande poster . uppgår till MSEK - 82 (-49), vilket är MSEK 33 sämre an f'öregående år. Resultatet efter finansiella poster, Inklusive de jämförelsestörande posterna för helåret, uppgår till MSEK -994 (-49).

Punktligheten för alla tåg som kors av SJ AB förbättrades med två procentenheter t!ll90 (88) proc.ent. Punktligheten var bäst

1

pendeltågstrafiken och sämst i X 2000- trafiken Nojd kund-index (N Kl) törbättrades bll 78 (76).

Marknad o-::h konkurrei1s

Totalmarknaden l Sverige f'or persontransporter över tio mil fortsatte under år 2002 att öka. Detta betyder att den trend som startade i slutet av 90-talet fortsätter. Under den perto- den t.ar tågets marknadsandel stärkts. Andelen bitresande har åter börjat vaxa samtidigt som även flyget under hösten vtsade en svag volymtfllväxt. Ökningen av bilresandet kom- mer efter rekordåret av nybllsförsaljning år 2001. Detta sker samtidigt som bensinpriset fortfarande ligger på en historiskt sett hög nivå. F lygets lågprissatsning har lockat nya kunder.

Ar 2002 är de ungeft!rliga marknadsandelarna: bfl 70 procent, tåg 13 procent. flyg 12 procent och buss 5 procent. För lång- väga tågresor står SJ AB för ungefar 90 procent av person- transporterna.

SJ är en av

sjiJ

större operatörer med persontrafik på de svenska järnvägsspåren. Förutom de inhemska konkurrenterna har stora 1nternationeUa företag etablerat sig på den svenska resemarknaden

Likviditet och ftnansterir,g

Koncernens likvida medel uppgår per balansdagen till MSEK 478 (333). Arets kassaftöde har varit positiVt med MSEK 145 (316) trots det negativa resultatet och förklaras till stor del av erhållna räntor och avbetalningar från affärsver ket Statens järnvägar.

Koncernen har 1 huvudsak finansierat

·-.~ert:samheten l"~'~{,

d finansiellleasing om MSEK 6191 (6 326).

.

'

rtis!cer RouUY.r l J1«? r

Konkurrerande transportsätt och konkurrerande operatörer påverkar SJ AB på olika sätt l och med att den svenska järn- vägsmarknaden har öppnats för konkurrens under 1990-talet har SJ ABs affärsrisker ökat. När nya tågoperatörer, ensamma eller 1 allianser, agerar i ökad omfattning på marimaden för upphandlad trafik i Sverige så sJr.ärps kraven på SJ AB. Det kan inte uteslutas att den trafik som SJ AB idag bedriver med ensamratt i framtiden kommer att oppoas för okad konkurrens - helt eller del.vJ s , När och hur en sådan förändring kan ske är i dagsläget oklart. Den pågående Jårnvägsutredningen. analy- serar bland annat möjliga utvecklingsvågar för persontrafiken på järnväg.

flnam~\la '' lu!i

SJ AB behöver tillförds nytt kapital for att kunna driva verk- samheten vidare

SJ ABs största investeringsåtagande består av den pågå- ende anskaffningen av nya tåg nll mälardalstrafiken. Den totala 1nvestermgsutgiften uppgår till cirka MSEK 2 700. På balansdagen återstår cirka MSEK 2100 att betala i projektet med tyngdpunkt på betalningar från och med mitten av 2004.

SJ AB har utestående kreditLOften hos Riksgäldskontoret fram till 2003 års utgång på MSEK 1 000. Utöver detta finns en checkräkningskredit hos bank på MSEK 100. På balansdagen var des!.a outnyttjade. Detta innebår att SJ AB inte har några likviditetsproblem för år 2003, Koncernens långfristiga leasingllln ger en garanterad fortsatt finansiering under den återstående löptiden

1

befintbga leasingtransaktioner. Dessa amorteras l huvudsak under åren 2006-2013. Behovet av ny likviditet behöver därför inte bli begränsande för verksam- heten om företaget tillförs nytt eget kapital1 form av kontanta medel i rimlig omfattning. l sådant fall bedöms inte något nytt väsentligt upplåningsbehov uppstå inom de narma.o;te åren, även med hänsyn taget till befintliga investeringsplaner.

De normala ranterlskerna i skuldportföljen till följd av för- ändringar i marknadsläget hanteras i enlighet med SJ ABs flnanspolfcy. Målet är att riskerna skall reduceras och an- passas till verksamheten med hjalp av marknadsinstrument utan spekulativa inslag. För att reducera riskerna i skuldport- följen används derivatinstrument såsom ränteswappar.

Den löpande verksamhet en inom SJ-koncernen ger inte upphov till några större flöden f utländsk valuta och medför därmed en begränsad valutarisk med obetydlig påverkan på företagets resultat. valutarisker som uppstår vid spedella projekt eller vid större investeringar saklas fullt ut me d valutaterminer för att ebrninera valutarisken. till exempel har investeringen i nya tåg i målardalstrafik valutasäkrats till valutan SEK.

ftl!>~'

l

~,mbomd

merl bolö!tz111erinsr.m

.J V ilff~lrliY~TK t!). iil!!TI•

J

H

n v '!llJ

Enligt överlåtelse avtalet med staten skall SJ AB ersätta statens järnvågar för alla oförutsedda kostnader som .:!J kan hänföras t1ll något annat av de ur statens jårnvägar bildade företagen. SJ ABs risk med hänsyn till detta avtal får i dags- läget bedömas som låg.

Jster

SJ -koncernen var vid utgången av 2002 mblandad i t vister av det slag som ar normalt för den verksamhet som bedrivs inom koncernen.

Bedömningen är att utgången av dessa tvister och andra tvister ej kommer att påverka företagets finansiella stäUning i väsentlig omfattnmg.

Tra:-iU<säbrh~t

Det övergripande målet för SJ ABs trafiksäkerhets arbete är att det ska vara tryggt och säkert att åka tåg.

Det interna trafil<".säkerhetsarbetet följs kontinuerligt upp via olika kvalitetssystem. Varje avvikelse identifieras och relevanta åtgärder vidtas f"6r att kontinuerligt för bättra säkerheten. Trafikrevisioner genomförs löpande och resulterar främst i förbättringsätgarder avseende sakerhetsstymmg, rutiner och dokumentatiOn.

Järnvägsinspektionen konstaterade unde1 året att kraft- fulla förbättringar skE'tt hos SJ ABs underhållsleverantörer framförallt vad avser X2-underhållet.

Mi~jöpåvar!:ar~

Tåget är det f"årdmedet som är mest skonsamt mot miljön genom låg energiför brukning och minimala utsläpp av luft- föroreningar. Det pågår ett ständigt arbete får att ytterligare

F örvaltningsberättelse och redovisningshandlingar

· n

l l,j :

• l

1:

l

j';

l

il

minska miljöpåverkan. SJ AB köper förnybar el frnn vatten- kraft till alla eldrivna tåg och de senast levererade tågen anvander mindre energi an motsvarande äldre tåg. Tågets del i gransöverskndande, svårreparerbara miljöproblem, tm exempel växthuseffekt och försurning, är mycket liten jäm- fört med andra trafikslag SJ AB uppfyller väl de nya kriterier- na fdr Naturskyddsföreningens miljömärkning BRA MILJÖVAL

l avtalet mellan staten och SJ AB bär staten allt ansvar för miljöföroreningar, efterbehandlings- och återställningskost- nader samt andra dylika miljörelaterade kostnader hänrorliga till verksamhet bedriven före den 1 januari 2001, medan SJ AB . bär ansvaret för dylika skador och kostnader som uppkommit efter detta datum. SJ ABs miljöriskexponering är i och med detta mycket begränsad.

SJ AB äger fem stycken tankanläggningar för tankning av dieseltåg, varav en klassas som anmälningspliktig enligt miljöbalken. Anläggmogen har anmälts enligt gällande krav.

En intern miljörevis1on under sommaren 2002 resulterade l ett arbete med att fOrbättra rutmer och arbetssatt Vid anlägg- ningarna

v~:-!csemt

• .e·t t

~otte:-~cla{!

l sJ-koncernen ingick under 2002 följande dotterföretag med uppgift att på olika sätt vara stödjande för kärnver1<samhe>ten:

Unkon AB ägE!r, utvecklar och förvaltar systt>m för försälj- ning av biljetter. Företaget bildades för att underlätta avreg- leringen av den svenska järnvägsmarknaden. Unkon säljer primärt tillgång t1ll bokning och distribution till operatörer i Sverige, men diskussioner förs om en IJtvidgning av verk- samheten till Europa.

SJ lovest AB är koncernens interna flnansföretag, vilket ska tillhandahålla finansieringslösningar till koncernföretagen.

Anan51eringslösningarna avser leasing av tåg (motorvagnar, tok och vagnar), bilar och kontorsutrustning.

SJ Försäkring AB är ett captivebolag, vilket innebär att ffiretaget tecknar försäkringar för koncernen och näraliggan- de verksamheter. Företaget ansvarar för kancer nens försäk- ringslösningar. Föl'!>äkringsengagemanget innebär dels extern försäkring, dels eget åtagande vilket anpassas till omvärld- ens premlenivåer. Syftet med SJ AB Försäkring är att skapa förutsättningar fflr en lonsam riskavtäckning för koncern-

'

företagen.

SJ Rent a Train AB säljer och producerar resor med tåg utanför det ordinarie utbudet. Företaget erbjuder korrferens- resor. utställningståg och evenemang där tåget är ett del- moment.

PS Parkeringsservice AB bedriver idag långtidsparkering vid Göteborg C, Malmö C. Malmö Syd och Malmö-Sturup flygplats

Entertrainment AB har utvecklat ett system för digital underhållning ombord på t.3g

Vitrna AB: Under året har större delen av verksamheten l Vilma AB sålts. Kvarvarande verksamhet omfattar försäljning av konsulttjänster inom e-learning.

Övriga bolag är ^vilande.

StyT~~:sa~llet~

SJ ABs styrelse består av elva ledamöter, varav tre ledamöter ar utsedda av personalorganisationerna.

Verkställande direktören deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Därutöver narvarar vissa andra chefs- personer i SJ ABs ledning om dessa har sårskilda ärenden att föredra för styrelsen. Som styrelsens sekreterare tjänstgör SJ ABs chefsjurist Styrelsen sammanträder normalt sE'.x gånger per år samt i övrigt vid behov. Under verksamhetsåret 2002 hade styrelsen tio sammanträden. styrelsens arbete f6ljer en årlig föredragningsplan med särskilda teman och föredrag- nfngspunkter, till exempel godklmnande av årsbokslut, del- årsrapporter or.h budget. Styrelsen tar vidare ställmng till frågor av principiell karaktär eller stor ekonomisk betydelse, såsom företagets övergripande strategi, omfattande struk- tur- och organisationsfön1ndringar samt större investeringar.

styrelsearbetet regleras av styrelsens arbetsordning samt verkställande direktörens instruktion som fastställs av styrelsen.

Den 4 december 2002 upprättade SJ ABs styrelse en kontroll- balansräkning för moderföretaget, avseende företagets ställning per den 30 september 2002. På SJ ABs extra bolagsstämma den 15 Januari 2003 beslutades att fortsätta företagets verksamhet medan

~garen

prövar möjUghet erna att undanröja kapitalbristen. Ny bolagsstämma för slutligt ställningstagande skall hållas senast den 15 september 2003.

· '

l kontrollbalansräkningen identifierades jämfbrelsestörande poster uppgående till MSEK -913. Efter upprättandet av kon- trollbalansräkningen har företagets Ledning fortsatt att analysera

~alansräkningen,

vilket resulterat i att de år 2002 jämförelsestörande posterna

¹

årsbokslutet uppgår till MSEK -911.

Rec;ervering för förlustavtal, MSEK -445 inklusive ränta per 31 dec.ember 2002 (Kantroltbalansen -471) har minsl<'.at reserveringsbehovet med MSEK 26

Nedskrivning av fordon, MSEK -312 (Kontrollbalansen -342}

har minskat reserveringsbehovet med MSEK 30.

Övriga postt!r, MSEK -154 (Kontrollbalansen -100) har ökat reserveringsbehovet med MSEK 54.

Motsvarande poster 2001 redovisades, !.om en omvärdering av SJ AB törvärvsbalans, direkt mot Eget kapital, Fria reserver.

De JilmfOrelsestorande posterna ar (MSE~).

Okad reservering avseende tldlgare kånda forlustavtal

Ökad reservering etvseende tidigare eJ kända rorlustavtal

Ber~knad

ränta vid nuvärdesberäkmng av reserv fbr förlustavtal

Nedskrivning av fordon

Nedskrivning av fordon for eftersatt underhåll av inredning

Reserveringsbehov, för fordon Reservenngsbehov, ovngt Summa

-385

-55

-108

-204 -86 -68

Modertoretaget 2002 2001

-704

-440

-s

- 125 -312

-154 -911 -829

Under året har företagets ledning gjort en ny bedömntng av förlustavta t. det villsäga befintliga, förlustbringande trafik- avtal. Denna analys har visat på ett behov av att öka avsätt- ntngen för ttd1gare kända förlustavtal, identifierade och värderade i årsbokslut 2001. med MSEK -385, men även med MSEK -55 för tidigare ej identifierade

forlu~tavtal.

Av årets räntekostnadsuppräkning av avsättning för förlustavtal, utgör MSEK -5 en jåmforelsestörande post.

Företagets Ledning har också analyserat materiella anlägg- ningstillgångar med avseende på bland annat Livslängd.

upprustningsbehov, efterfrågan etc. Vid denna analys har led- ningen beslutat att utrangera vissa fordon samt att korta ned den återstående livslängden för andra fordon, vilket har en resulterat i en nedskrivning av fordon med MSEK -108.

Vidare har företagets Ledning identi fierat ett eftersatt behov av att upprusta inredningen i vissa fordon och därmed identifierat ett nedskrivningsbehov med totalt MSEK -204.

Reservering för framtida åtagan den avseende fordon utgör MSEK -86. ÖVriga jämföre lsestörande reserven ngar utgör totalt MSEK -68.

Utöver ovanstående jämförelsestörande poster

1

moder- företaget tillkommer MSEK - 1 i koncernen avseende ned- sk.Tivning av immateriell tillgång i ett dotterföretag.

SJ ABs ekonomiska situation kräver att den uppkomna kapitalbristen är undanröjd senast den 15

~eptember

2003 för att det skall kunna vara möjtigt att fortsätta verksamheten.

Resemarknaden kommer enligt företagets bedömning att fortsatt utvecklas positivt. SJ ABs stora utmaning Ligger i att kunna möta kundernas ökade krav på kvalitet och service samt den alltmer tilltagande konkurrensen. Darför måste verksamhetsstrukturen ändras något vilket kommer att k räva stor kraftsamlmg från hela organisationen.

Under 2003 förväntas SJ ABs resultat utvecklas f positiv riktning.

Förvaltningsberättelse och redovisningshandlmgar

Koncernen

Modertoretaget

MSEK

- - - - - - -- -·--- 2002 2001 ---- _ ^{.. _ _ _ ..;;: 2 ;.;; 002 ____ _ 29_0)_}

Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning

Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Ovnga externa kostnader Avsknvningar

dV

materiella och

Immateriella ant.aggnfngstillgångar

Jårnforelsestö~~nde

poste _ r _ _ _ _ _ Summa rörelsens kostnader

~~suttat

från andelar i intresse'foreta :.:: g ::...-_ _ _ R6relseresultat

Resultat från ftnansielta investeringar

Not

1

Not2 Not3 Not 10.11

' 5711 5 711

-1542 -3479 -490

5546 5546

-1490 -3359 -471

5647 5400

_

__:...;...:.;...__

__ _

5647 5400

-1509 -1459

-3476 -3338

-465 -412

Not4

_ _____ _____________ -907 _ ___ _ ________ -906

^..

_ _____ _

Nots

- 6 418 - 5 320 - 6 356 - 5 209

-707

2

228 -709 191

Finansiella mtakter Not 6 130 160 173 183

Finansiella kostnader

Not 7 -

412 - 437 - 583 - 484

Jå~~!!~~~e po~~ --- ---~ ~---=- ~-- -- --- ---_:- - 5 _ _ _

Resultat efter finansiella poster - 994 - 49 - 1124 - 110

Skatt Not9 O O 3 50

Ä~~ulu,t·

·---- -.. --- -- - - ----· · - - --- - - --:- 99;·- - - ·- - 49- ·- - - -· -:-;;z-, -··- - _ _ .. _- 60-

:Cörelsens

intäkie;

Koncemen Moderföretaget MSEK

- - - · - - - -

2002

...

2001 ,,

___

2002 ^{_.. __ ,_}

^....

^..,,__,

^{__ _}

2001

Egentrafik 4 838 4 417. 4 838 4 417

Entreprenadtrafik 523 647 523 647

ÖVriga intäkter 350 482 286 336

Nettoomsä~ning

5 n1 5 546 5 647 5 400

Koncernens nettoomsättnmg ökade med 3 procent jamfört med 2001. Intaktsökningen förklaras av de okade intakterna från egentraftken, VTLket val kompenserade minskningen av andra intäkter.

Intakterna från egentrafik har Okat med

10

procent. varav 5 procent förklaras av ökad volym. Resandevolymen har främst ökat i X 2000-trafiken. En bättre anpassning av prissystemet för olika kundkategorier har bidragit till priseffekten.

De totala trafikintäkterna, det vill säga egentr aftk och entre- prenadtrafik, har ökat med 6 procent till MSEK 5 361. Ersättningarna från trafikhuvudmän och Rikstrafiken har minskat på grund av förandrade avtaU.former.

Övriga Intäkter mlnskar främst beroende på mmskade externa intäkter hos dotterroretagen och minskade intakter för uthyrning av fordon.

~ör9~s(!n.s

!-::cs!:ne='!r

Koncernens personalkostnader uppQJCk till MSEK 1 542 (1 490), varav MSEK 1509 (1459) för moderföretaget Medetantalet års- anstallda har ökat med 2 procent, vilket dock är mindre ån ökningen av trafikutbudet mätt

l

tågkilometer. Bland annat har försäljningspersonal reducerats i takt med SJs arbete dtt hitta nya och mindre personalkravande distributionskanaler.

Personalkostnaden per årsanställd har ökat med 1 procent Den låga kostnadsokningen per årsanställd förklaras t huvudsak av minskat övert1dsuttag.

Rörelsens övnga externa kostnader uppgick till MSEK 3 479 (3 359), varav MSEK 3 476 (3 338) avser moderföre-taget.

Upplösningar av avsättmngar för förlustavtal har

mln~kat

de övriga kostnaderna med MSEK 211 (172)-

Kostnad'iökningen förklaras av ett utökat trafikutbud m1itt i tågkrlometer. Underhållskostnaderna har ökat mer an utbudet på grund av kval1tetsfcirbättrande msatser på fordonsparken.

Tågens punktlighet har förbättrats jamfört med föregående år, men antalet

fö~enade

tåg år alltjåmt otillfredsstållande. vilket medfor höga kostnader 1 form av kostsam ersättningstrafik.

Koncernens avskrivningar uppgick till MSEK 490 (471), varav MSEK 465 (412) avser moderföretaget

J~~;'ik~"i:Cr.:;r.tl<~ ;JCSte;

i

r5rei..s~MS:J~~at"'~

Under året har bolagets ledning analyserat och redovisat jåm- förel sestörande poster uppgående till MSEK -907 i koncernen och MSEK -906 i moderföretaget. Följande delområden har ana- lyserats.

Samtliga trafikavtal har analyserats och V1sat på ett behov av att öka avsättningen för ti digare kända förlustavtal med MSEK -385, men även med MSEK -55 för tidigare ej identifierade forlustavtaL

De matenetta anläggrringstillgångarna har analyserats med avseende på bland annat livslangd. upprustningsbehov, efterfrå- gan etc Med denna analys som underlag har det beslutats att utrangera vissa fordon, samt att korta ner den å ters. tående livs- l.li.ngden for andra fordon. vilket result erat

1

en nedskrivning med MSEK -108. Det har även konstater;:rts. ett eftersatt behov av att upprusta inredrringen l vi<>sa fordon, vilket m edfört ett nedskri v- ningsbehov om MSEK -204 .

Övriga reserveTingar utg6r total t MSEK -155. varav MSEK -154 i moderföretaget Av dessa :i r MSEK -86 heinf orliga till fordon .

?"inansnet::a

Koncernens finansnetto för 2002 uppgick till MSEK -287 ( -277).

var .iv MSEK -415 ( • 301) avser moderföretaget. Moderföretagets.

svaga finansnetto fö1 klaras av nedskrivningar av aktier i dotter- företag om MSEK -120 {-19). Arets kostnad för uppräkning av avsättningar för förlustavtal uppgick till MSEK -52 (-53), varav MSEK -S redovisat s som

Jämförelse~törande.

~stlt"..<rt

a"f tor

fl:la:nsie~~

L)f:St er

Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK -994 (-49), varav MSEK -1124{·11 0}för moderföretaget.

Resultatet eftBr finanSiella poster exklusive

jämfö~lsestörande

poster uppgick till MSEK -82 (-49), varav

moderfö~taget

MSEK -213 ( -110).

---·---~-····--

:1esult&t

exk~usive jämförelser.~rande

postar

Koncernen Moc:IE>rtoretaget

MSEK 2002 2001 2002 2001

---~-

---·----· ·--···-- -·-· --·

Rörelseresultat - 701

228 -

709

191

varav Jamf6relse-

-2~br~ _ nde poster _ __ _ - ~07 ---=-~-- Rörelseresultat, exkl.

jl!mfbrelsestörande poster 200 ²²⁸ 197 191 Resultat efter

finansiella poster - 994 -49 -1124 -110 varav jamförelse-

, .. .,:;~~~~~~ e~s.~.!: ________ __ -_:_ 912 -·--- -·· ··-·-- -~- ~~! ··-·--- _.

Resultat eftpr finansiella poster, exkl jämförelse- störande poster varav nedsknvningar av

-82 -49 -213 -110

•. _!: ktiPri d~~~ ~retaQ_ ______ _____ _ ---~- - -:. 19 ..

Korrigerat res _.!!lta_ t

_:~~-

Förvaltningsb~rättelse

och redovisningshandlingar

l

l

t l

Koncernen Modertoretaget

MSEK - - - - - - -- - - - - -- - - - - -- 2002 200..:.. 1 _ ____ _ _

....::.20~2

_ _ _ _ _ 200 _ 1 TILLGÅNGAR

Anläggningstillg.ångar

Immatenella ant.aggningstillgångar Materiella ant.aggningstfllgångar

Transportmedel Maskiner och Inventarier Pågående nyar.t.aggningar Förskott

Not10 Not11

338 372

5 218 5372

62 15

103 471

673 637

192

5215 36 103

21 6 5363 13 470

- --- - --- ---·- ^.. - ---

Finaostella anläggningstutgångar

Andelar 1 koncernföretag Not 12

Andelar i intresseföretag Not

13

Andra långfristiga vardepappersinnehav Not

14

- · A!'~ .r~~-~sti~ -~~~~!J~!:.._ - ---- - -- -- ·----~?~~~-

6 056 6 495 5 354 5 846

10 12 1523

189 302

m 8 8

10 10 10

1 684 ---...••

^w•-~-

.,.. ... ....,.. . .._. 1 523 . ... , __ " """'••-.---...-· •-·- 1 684 - - -- - . __ _ _ __ __ _ _ __ ______ _ _ _ _ _ __ 1_ 54.5 ---

_17~~---

1730 2004

Summa anläggningstillgångar 7 939 8 571 7 276 8 066

OmsättnfngstiUgångar Varulager

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

Fordrfngar hos koncernföretag Ovnga fordringar

.... !~ .':U..E?!?~!.~~der:_~~'!P.I?.~E~-fntakter Kortfrist1ga placeringar

Kassa och banl<

Summa omsättningstillgångar

Not16

Not 17 Not18

10

252

372 85 709 442 36

14 153

415 222 790 270 63

10

245 723 363 82 1413 442 35

13 142 780 405 219 1546 270 53

1197 1137 1 900 1 882

SUMMA TILLGÅNGAR ----"''--- -

__ _...._..._

________ _ ___ _ __ _ _ _ ________ _ _____

^.

_________ ___

^,...

_ ___ __ - ---- · -- ^-··--·- ---

9136 9708 9176 9948

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Not 19

Aktiekapital 400 400 400 400

Bundna reserver 264 252 200 200

Balanserad vtnst och förlust 181 241 318 371

Arets resultdt - 994 - 49 - 1121 - 60

- ·--- --- --- --- --- - ---

Minoritetsintressen Avsättningar

Avsättningar förlustavtal.

Ovrtgaa~~-n_ln~g~a_r

________________ __

långfristiga skulder Leasingskulder

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Sl<ulder till koncernföretag Leasingskulder

ÖVriga skulder , ej räntebärande

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Poster inom linjen

Företagsinteckningar Ansvarsförbindelser

Not20 Not21

Not22

Not23 Not22 Not24

- 149 844 - 203 911

o o

1125 481 1606

844 302 1146

, 125 312 1437

844 146 990

6 059 6192 6 059 6192

- --- -- ---'-- - --

6059 6192 6059 6192

501 654

132 134

171 99

816 639

1620 1526

9136 9708

Inga

. ' ^{I nga}

Inga Inga

458 368 132 132

... --..

····

-- -·

^·-···

--- 793

^•"

1883 9176

Inga Inga

618 458 134 47 598 1855 9948

Inga

Inga

Kornmentaret titt baLansräkrrir.gar

3alc;nsonst~tn~ng

$J-koncernens balansomslutning uppgick tm MSEK 9136 {9 708) på balansdagen. For moderföretaget är motsvarande värden MSEK 9176 (9 948). Förändringen beror huvudsakligen på minskade materleUa anläggningstillgångar på grund av nedsknvnlngar och Låg mvesteringsnlvå.

.& .. .,l~ggntl!gstill§ångar

SJ -koncernens anläggningstillgångar består fram st av transport- medel och finansleUa anläggningstillgångar.

Vårdet av koncernens materiella anläggningstiUgångar uppg1ck till MSEK 6 056 (6 495). Förändringen fOO<laras 1 huvudsak av att nedskrivning av fordon till följd av eftersatt underhåll av inred- ning MSEK 204, nedskrivning av fordon på grund av för hög var- dering MSEK 108. samt av låg investeringsnivå.

Koncernens finansiella anl<lggmngstillgångar avser främst en långfristig fordran mot statens järnvågar MSEK 1 523 (1684).

Koncernens Immatenella anlåggningstiUgångar uppgick tiU MSEK 338 (372) och består av goodwlll och balanserade utveck- lingskostnader avseende bedömt värde av varumllrket och blljett- bokningssystem.

OmslHtni>lgstU!.gångar

Koncernens omsattmngstillgångar uppg1ck till MSEK 1197 (1137).

Förändringen förklaras av okade lt.ortf1istiga placeringar. samt

av minskade upplupna räntemtäkter på grund av erhållen avbe- talning från statens järnvägar avseende 2000, 2001 och 2002

~tka!')tt.;r:l

Koncernens egna kap1tal uppgick till MSEK -149 (844}, varav modertoretaget MSEK -203 (911) och soliditeten var således nega- tiv. Försämringen förklaras av årets resultat om MSEK -994, varav MSEK -912 järnföre l c;estorande poster. För moderf"oretaget ar mot- svarande varden MSEK -1121 (-60). varav MSEK -911 jamtörelse-

störande poster.

Avsättr;f!!Qar

Avsättmngarna uppgtck till MSEK 1 606 (1146) och består huvud- sakUgen av avsättningar för förlustavtal MSEK 1125. pensfoner och Livräntor MSEK 257, samt framtida fordonskostnader MSEK 133.

i~t;-.gfr!~l~

sk:.otC::er·

SJ ABs tillgångar har till stor del Leasmgf!nansierats. Huvuddelen av denna tinansielin g härstammar från Stat.ens jarnv!igars tidigare finansieringslösningar och redovisas såsom finansiella leasing- åtaganden V1d slutet av ordinarie löptid har SJ AB en option att förvärva fordonen till ett belopp motsvarande bokförd restskuld.

Koncernens långfristiga räntebärande skulder består enbart av betalningsåtagandena för SJ ABs finansiella leasingkontrakt och uppgick vid årets slut till MSEK 6 059 (6192). varav MSEK O (O) 1 utländsk valuta

Den genomsnittliga finansiertngskostnaden. m!l:luderat beräk- nad avg1ft för statligt garanterade leasinglån. uppgick till 6.4 (5.9) procent på balansdagen. Den genomsnittliga rantebfnd- nmgstiden i skulclportroljen Inklusive rantesakr1ngsinstrument ar 1,6 (2,0) år.

Z<ot'tfr!s~i~a s!ti:.l!d~a~

Koncernens kortfristiga skulder uppg1ck till MSEK 1620 (1526) Förl!.ndnngen förklaras av ökade upplupna kostnader och forut- betalda !ntålcter.

FörvaltningsberMtelse och redovisningc;handlingar

MSEK

Resultat efter finansiella poster Justeringar

Av- och nedskrivningar''

Nedskrivningar finansiella anläggningst!llgångar Öknmg/mlnskrrtng resultatpåverkande avsättnfngar'

¹

Real1sationsvmst

Andel i mtresseföretags resultat Betald inl<omstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten före fiSrändringar av rörelsekapital

Förändringar i rörelsekapital Okmng/mlnskning av varulager Ökning/minskning av korta fordringar

~nglminskmng~ korta~~<!!: ___ _

Kassaflöde från den löpande verksamheten

2002

-

-994

803

459 - 24

244

4

-94 91 251

-2

Koncernen Moderforet.tget

2001

2002 · ---

2001

-49 - 1124 - 110

471 777 412

120 19

-62 446 -64

-12 -24 -1

-2 - 2

344 195 256

o 3 1

492 -43 -690

-44 -- ^..

^·~--

^.. ---. -- ^{.. ···} 30 --- 693

~2 1~

200

-17 -11

-7 -10

13 2

INVESTERINGSVERI<SAMHETEN Förvärv av aktler och andelar Lämnat aktleägart:lllskott Försäljning av aktier och andetar Förvärv av an!Aggnlngar Försäljning av anläggningar

- 340 34

-1274 -263 -612

286 28

Kassafl6de från investeringsverksamheten -308 -992 - 242 -631

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

FOrvärv av verksamhet (mkråmsförvärv} - 2 387 - 2 387

Nyem1sslon 600 600

AJ(tfeågartlllskott 2 434 2 434

Amortering av fordran '

¹

337 337

Amortering av Leasmgskuld - 135 - 131 - 135 - 131

Koncem~draQ_ _ _ _ _ ______________ _______ -·--·--··---···-·--- -~---·_!76

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 202 516 211 692

Förändring av Ukvida medel 145 316 154 321

!:!.J<vid _a _':r2!!~~~~~ året~~~~'!. --- --- · ^__ -·-- ·--. -··- - ·--·-·-··- ~---·--···-···~·-· ·--·- -·---3~-- -·--·- ·----~

Ukvida medel vid årets slut 478 3 33 477 323

•l Varav jamforelsestorande- nedsknvnmgar MSEK 312 t rooderbolaget och MSEK 31311<oocernen '~Varav Jarnlbrelsestorande avsattmngar MSEK 599

~ 1 förandrmgen ingår amortertog ft ån Statens Jeimvagar för år 2000, 2001 och 2002

~.ö~nC:e vel'!tsemne·~

Kassaflödet från den Lapande verksamheten före förändnngar av rörelsekapital uppgick ttll MSEK 244 (344 ). Det svag

d

kassaflödet

·fOrklaras främst av problem med forlustavtalen. Jämförelse-

störande poster om MSEK 912 i koncernen och MSEK 911 i moder- företaget påverkar inte kassaflödet från den löpande verksam- heten. Kassaflödet från förandnngar av rörelsekapitalet uppgick till MSEK 7 {448).

i:-.v~~~rtngsverllSarnhat

Investeringsverksamhetens kassaflöde uppgick till MSEK -308 ( -992), varav investeringar MSEK -342 ( -1 291). Investeringarna avsåg främst ombyggnad och uppntstning av fordon.

?.mmsler.nss-J~o:cse!!mhet

Kassaflödet fråo1 finansleringsve;k:samheten för 2002 uppQl<:k till MSEK 202 (516) och förklaras av erhållen avbetalning på fordran mot Statens fårnvagar

a~eende

år 2000, 2001 och 2002 samt av amorten ng på teasmgskulden.

~e;;toslwld

Nettoskulden uppgick till MSEK 4119 (4 062). Nettoskuldsätt- ningsgraden var negativ.

---· ---·--- _Koncernen

MSEK ____

^{.,.._ ...}

__________ ^{.... .--- - · -} ··-··--- - 2002 2001 -·

Långfristiga räntebärande iordrtngar 1 523 1 684 Kortfristiga rantebärande fordringar

Ukvida medel

Räntebärande fordringar

Räntebärande avsättningar Långfristiga räntebärande skulder

Räntebärande skulder Nettoskuld

161 337 478

333

2162 2354

90 90

6059 6192

6281 6416 4119 4062

Sammantaget för 2002 okade koncernens likvida medel med MSEK 145 (316)_ Det positiva lt'.assafi.Odet, trots det svaga'kassa- tlbdet från den löpande verksamheten, förklaras främst

dv

att inga större mvesterlngar genomförts under året, samt av att likviditE>ten

för~tärkts

nAr ersättmng erhålltts avseende ränta och avbetalningar från statens järnvägar.

Förvaltningsberättelse och

redovisnin~handllngar

• r.

v

Redovisningsprinciper

SJ~koncernens

bokslut är upprättat 1 enlighet med ArsredoVIs- ningslagen och RE'dovisningsr-.\dets relcommendatloner

OConcernradovisning

KoncernredovisningP.n omfattar de företag 1 v1Lka koncernen äger mer an 50 procent av rösterna eller där koncernen av andra orsa- ker har ett bestammande inflytande och en betydande andPL av resultatet. Koncemredovisnmgen uppratta. s enligt förvärvsmeto·

den Detta innebär att förvärvade de>tterforetags tltlgangar or.h skulder redovisas till marknadsvärde enllgt en upprättad förvärvs- analys överstiger anskaffningsvardet ffir aktier l dotterföretag det beräknade marknadsvärdet av företagets nettotillgångar enligt förvårvsanalysen, utgörs sidUnaden av koncemrnasSlg goodwill. vilken skrtvs av över uppskattad ekonoml!.k LivsiAngd.

Endast n?sultat uppkomna efter förvärvstidpunkten ingar t kon- cernens egna kapitaL Resultat från foretag som förvärvats under året inkluderas i koncernens redoVJSning från och med förvårvstid- punlcten. Resultat

f~

n sålda bolag mgår till och med tidpunkten för al/yttringen. Mmoritetsandel av net.Wvlnst och eget kapital i delV1:i ägda dotterffill?tag redoV1sas separat vid beräkning av koncernens nettovinst och eget kapital. Internvinster oc.h mellan- havanden inom koncernen elimineras i koncernredovisnmgen.

Intresseföretag är företag vars aktler eller andelar ags me<J en rösträtt åverstigande 20 procent och

t

vilka koncernen utövar våsentllgt inflytande. Redovisning av dessa företag sker enligt kapitalandelsmetoden. Resultatandelarna beräknas på föregåen- de års faststallda resultat (per 31 december 2001) eftersom de är oväsentliga för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Verksamheten i intreo;seföretaget Unx AB bednvs i kommisslon får SJ ABs re!.pektive Noro;ke Statsbaners. NSBs, räkning SJ ABs andel av Lfnx fntakter och kostnader bruttoredO·

VJ'ias l moderföretaget.

Jämföre!sest..örande poste:-

För att underlätta analysen redovisas jämförelsestOrande fntål<ter och kostnader på separata rader

i

resultaträkningen och speelfteeras i not 4 och not 8. Exempel på jåmförelsestörande mtäkter är real!sationsvmster vid större avyttringar. Exempel på jamföretses törande kostnader är större nedskrivningar . större reserveringsbehov avseende förlustbringande trafikavtal samt omstruktureringskoo;tnader utöver vad som normalt förekommer i verksamheten

~:!täkter

BiljettförsälJning redovisas o;om intakt när tågresan genomförts Värdet av sålda, e1 utnyttJade biljetter på balansdagen redo-.. isas som förutbetalda intäkter. Ersättning för uppdragstrafik har karaktar av kostnadsersättning och redovisas når transporten

utförts Intäkter från utlandsresor nettoredovisas, -..ilket Innebar att enbart fakturerade intäkter med avdrag för ersättning tiU utiAndska förvaltningar redoVJsas som int.lkt. SJ AB funge rar

1

dessa sammanhang som en

reseby~

som får proYlsfon på för- säljning av andras produkter. Med nettoomsattnlng avses försälj- ningsvårdet med avdrag för mervardesskatt och rabatter.

Då förluster for enskilda avtal avseende trafik och andra tjänste- leveranser kan befaras görs en noggrano beräkning för att bedöma om en avsättning erfordras.

Vid beräkrnng av avsättningens storlek medräknas samttiga direkta och indirekta kostnader, inklusive andtol av centrala kostnader förutom ränt.a, hanförlfga till respektive avtat. Ber<ik- mngen göl"i för samtliga lotakter och kostnader under åtE-rstående avtalstid. De framtida förlustema nuvärdesberäknas. Utnyttjandet av befintliga avsättningar motsvarar ffir perioden reserverad för- lust per avtaL Erforder bga förlustreserver prövas kontmuerligt

n .., • ni," , ,

Pensionsavsattnlngar är hanförliga till personall dotterbolag som Inte tangre ingår i koncernen. Åtagandet Ligger f SJ Försälen ng AB som har en a\15ättning beräknad på försåkringsteknfsft'.a grunder.

Livräntor avser skadestånd tlU tredje man efter olyckstillbud.

Ska.tt 3r

skattebelastning påverkas av bokslutsdispositioner och andra skattemässiga JUstenngar som görs l respektwe företag.

Uppsicjuten skatt redovisas avseende skillnaden mellan rPdo- visade och skattem ässiga värden, så kallade temporära skillnader.

Använd skattesöts är 28 procent. Llppskjutna skattefordringar redoV1sas i den ut.strlickning det bedöms som sannolikt att till- räcktiga skatteapllktlga överskott kommer att finnas tillgängliga.

A~,Antngst~ltgc'ngar

och 2vskrivninga:r

9

l 1 ~"

Materiella anlaggnlng!.tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag ffir ackumulerade avskrivmngar enLigt plan. l an- skaffningsvärdet for transportmedel Inräknas även utgift.er f6r räntor under konstruktionstiden Tillkommande utgifter aktiveras när det rör sig om åtgärder som väsentbgen hojer tillgångens kapatrtet · ; förhållande till den nivå som gällde då tiUgången ufSprungUgen anskaffades. Avskrivningstiden på t!Uäggs1nves- tenngen uppgår maximalt till den återstående nyttjandeperioden fOr den befintliga tillgången Reservdelar med storre vllrde. så kallade högvärdes komponenter, tillgångsförs och skrivs av enligt samma plan som respektive huvudenhet. Reparationer av hög·

värdeskomponenter kostnadsförs löpande.