SJ-KONCERNEN 1993

A R SR E D O V l S N l N G 1993 o

SJ-KONCERNEN

Innehåll

Året som gått

Koncernchefens konunentar Detta är SJ-koncernen Omvärld och Marknad Rörelsegrenar

Persontrafik Godstransporter Färjetrafik

Maskin och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga enheter

Samarbete över gränserna SJ s kvalitetsarbete SJ och miljön Personalen

Ekonomi och Finans Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Finansieringsanalyser

Bokslutskommentarer och redovisningsprinciper Noter

Vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse

Företagsledning

Koncernsammandrag 1993 Femårsöversikt koncernen Femårsöversikt affärsverket statistisk översikt affärsverket Adresser

Ek onomi sk i nf ormati on SJ lämnar följande ekonomiska information för 1994:

Delårsrapport 8 män Bokslutskorumunike Årsredovisning

oktober 1994 mars 1995 aprill995

Rapporterna kan beställas från:

SJ Stab Infonnation, 105 50 Stock:hol;m.

Tel: 08-762 20 00. Telefax: 08-411 1116.

l 2-3 4-5 6-9

10-13 14-17 18-19 20-21 22-23 24-25 26 27 28-29 30-31 32-33 34-36 37 38 39 40-42 42-47

48 49

50-51 52 53 54 55 56 57

c

(

Aret som g å t t

Volymökningar på minskad marknad Trots att den totala transportmarknaden minskade under 1993 kunde SJ s person- trafik på järnväg visa volymökningar. Ökningarna inträffade framför allt under andra halvåret 1993 då även godstransporterna hade en positiv utveckling.

För landsvägs- och sjötransporter minskade däremot volymerna.

Förbättrat resultat

Både koncernen och affärsverket förbättrade resultatet efter finansiella poster j ärofört med föregående år.

Swedcarrier· koncernen

Swebus Gruppen ökade sin totala marknadsandel trots hård konkurrens. Den största framgången noterades i Stockholm där Swebus nu har en omfattande busstrafik. SweFerry har genomfört ett övergripande effektiviseringsprogram och startar i maj 1994 ny fätjelinje mellan Trelleborg och Rostock. ASG har fortsatt satsningarna på den nordiska marknaden och stärkt positionen genom ett samgående mellan det finska dotterbolaget och John Nurminen Oy.

Kundorienterat och kvalitetsinriktat Under året infördes en mer marknadsnära organisation för järnvägstrafiken. Ett genomgripande kvalitetsarbete har också inletts under 1993. Målen är bl a för- bättrad punktlighet och service.

Ökad internationalisering

SJ och Deutsche Bundesbahn (DB) bildade under 1993 det gemensamrna bola- get Hansa Rail GmbH för att stärka utvecklingen av järnvägstransporter mellan Sverige och Tyskland. Ä ven med den italienska järnvägen har ett liknande sam- arbete etablerats.

1993 siffror

Koncernen Affärsverket

MSEK 1993 1992 1993 1992

Intäkter 21710 21 581 9499 9650

Rörelseresultat efter

planenliga avskrivningar 813 848 412 414 Resultat efter finansiella

poster 613 508 440 406

Arets resultat 24 141 119 64

Vinstmarginal, % 5,5 6,2 10,3 11,5

Räntabilitet på sysselsatt

kapital,% 10,7 _11,8 10,8 13,7

Räntabilitet på eget kapital, % 8,7 8,3 8,0 7,5

soliditet, % 25,9 26,5 27,5 27,7

soliditet inklusive leasing, % 25,1 25,2 27,0 24,4 (Definitioner sid 53)

"Av stor betydelse för Sisframtida utveck-

ling är riksdagens beslut 1993 att satsa totalt 32 miljarder kronorunderperioden 1994-2003 för att rusta upp järnvägens infra- struktur."

Ko

Möjligheterna för en expansion

trafiken

av ökar

järnvägs- kraft i gt

Under 1993 kunde SJ konstatera att genomförda åtgärdsprogram i form av moderniseringar av tåg och stationer nu börjar ge positiv effekt på företagets konkurrenskraft. På en totalt sett minskande transportmarknad ökade tågresandet och även godstransporterna under andra halvåret 1993. Sänkt moms på resor och sommarens lågprissatsning bidrog till det ökade tågresandet

Resultatet efter finansiella poster förbättrades i affärsverket och uppgick till 440 ( 406) MSEK 1993. Ä ven SJ s dotterbolag hävdade sig väl i konkurrensen under 1993 och resultatet efter fmansiella poster i koncernen förbättrades till 613 (508) MSEK.

Trots en synnerligen hård konkurrens ökade Swebus Gruppen sin totala mark- nadsandel på en bussmarknad som även 1993 dominerades av stora upphand- lingar. Den största framgången skedde i Stockholm, där trafikhuvudmannen för första gången gjorde en extern upphandling. Swebus tog i denna upphandling hem merparten av trafiken.

Restaurangmarknaden minskade totalt sett under 1993. Ändå ökade Trafik- restauranger försäljningen samtidigt som stora ombyggnader genomfördes på centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

1990-talets början präglades av lägre godsvolymer och hård prispress både i Norden och internationellt. Kostnadsbesparingar och intensivare marknadsbear- betning ledde till att ASG under 1993 förbättrade sitt resultat.

Inom affärsverket har framgångarna fortsatt för X 2000. Snabbtågen trafikerar nu Skövde, Göteborg, Karlstad, Falun, Borlänge, Norrköping, Linköping, Mjölby, Jönköping, Nässjö och Uppsala med Stockholm som nav i verksamhe- ten. I oktober månad 1993 hade fler än l miljon människor rest med X 2000.

Ett nytt säljsystem för biljetter började införas under 1993. Det ökar väsentligt möjligheterna att sälja olika slags biljetter och platserna i tågen utnyttjas effek- tivare än i tidigare bokningssystem.

Inom godstrafiken utvecklades transportformen med systemtåg för kunder med ett stort flöde i en eller ett begränsat antal relationer. Ett fördjupat samarbete inleddes med den tyskajärnvägen (DB) och den italienska (FS) för försäljning av godstransporter mellan Sverige och respektive land.

Godstransportdivisionens försäljningsresurser förde,s under året samman i ett affärsområde för hela landet. De stora kunderna möter nu tvärfunktionella kund-

Ko

team med djup och bred kompetens. En särskilt utsedd säljare ansvarar för kun- dens hela avtalsportfölj.

Ä ven övriga delar av järnvägsrörelsen omorganiserades under 1993 i syfte att ytterligare rationalisera och kundanpassa verksamheten.

SJ s förändringsprogram med temat "På tre år och l 00 punkter skall SJ bli bättre"

avslutades vid årsskiftet 1992/93. Ett genomgripande program för att höja kvaliteten inom alla områden i verksamheten blev under 1993 en naturlig fortsättning på l 00- punktsprogrammet. Därmed inleddes nästa fas i SJs utveckling, kvalitetsfasen.

Miljöarbetet inom SJ fortsatte under 1993 och omfattar bl a miljörevision, ener- gisparfrågor och återvinningsfrågor.

Inom den internationellajärnvägsunionen, mc, har SJs engagemang varit be- tydande under året. En modernisering av hela mC-verksamheten har inletts och nya stadgar antagits. En ny post som vice ordförande har inrättats och den inne- has för perioden 1994-95 av SJ som dessutom innehar ordförandeposten i mc- kommissionen för strategisk planering. SJ blev under 1993 medlem i Commu- nity of European Railways, CER, vars uppgift är att föra de europeiskajärn- vägarnas talan i EU. Pågående arbete omfattar bl a analys av EUs konkurrens- regler och möjligheter till samarbete med hänsyn till dessa.

Det nordiska samarbetet fortsatte under 1993 med projekt inom de strategiska områdena persontrafik, godstransporter och teknik. För att säkerställa järnvägs- trafiken för den framtida förbindelsen över Öresund har de svenska och danska järnvägarna bildat en särskild arbetsgrupp.

Regeringen har lagt fram en proposition om avreglering av tågtrafiken som gör det möjligt för andra än SJ att bedriva tågtrafik även på stomnätet. Omfattningen av en avreglering och vilka former den får är faktorer som påverkar utvecklingen för det framtida SJ.

Av stor betydelse för SJs framtida utveckling är riksdagens beslut 1993 att satsa totalt 32 miljarder kronor under perioden 1994-2003 för att rusta upp järnvägens infrastruktur. Under ombyggnadsperioden kommer kvaliteten på tågtransporter- na på olika sätt att påverkas, bl a genom sämre punktlighet, men på några års sikt får SJ genom banupprustningen möjlighet att genomföra effektivare godstrans- portupplägg och sätta in snabbare tåg för persontrafiken. Då ökar möjligheterna kraftigt för en expansion av järnvägstrafiken. Samhällsekonomiska och miljö- mässiga aspekter bör på sikt på annat sätt än för närvarande bli vägledande för de villkor och avgifter som åläggs olika transportmedel. Det kommer att påverka järnvägstrafikens framtida utveckling och öka möjligheterna kraftigt för en expansion av järnvägstrafiken i Sverige.

Stockholm i mars 1994

··- ··-' /. . , / . ' . . l

~-) ••?"'' <.X-4'1:.:...; -h;;-/ . .:,_.,-

(/ Stig Larsson Generaldirektör och koncernchef

OMSÄTINING 1993 andel per rörelseg~n*

Fast!~ ÖV!1Ja 7%

ftlnnollnlng 3%

Mallan ochfonlon,..

underhåll 8%

F~

Pehor>-

~

God~

Pe!llontrafrk och Godstransporter svarade tdlsarnma~ for dlygt75 pro-

cent av koncernens rorelsetntåkter.

• Fora koncemelimmenngar

D e t t a ä r sJ-koncernen

Affärside

sJ-koncernens affärside är att utveckla, marknadsföra och producera

• resor åt personer som reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden

• transporttjänster åt företag så att de kan öka sin konkurrenskraft.

Järnvägstrafiken är kärnaffären.

SJ s verksamhet skall medverka till internationell konkurrenskraft för det svenska näringslivet. Verksamhet utanför kärnaffären skall stödja järnvägstrafiken. SJ skall nå en sådan lönsamhetsnivå att företaget kan överleva av egen kraft.

Persontrafik som inte har förutsättningar att utvecklas tilllönsamhet offereras till staten eller till trafikhuvudmännen.

strategier

För att bli framgångsrik skall sJ-koncernen kännetecknas av att vara:

• ett företag i förändring

• ett företag med säkra och miljövänliga produkter.

Resenärerna skall anse att restiden kan användas meningsfullt samt att den er- bjudna servicen är prisvärd.

Företagen skall anse att SJ erbjuder effektiva transportsystem med helhetssyn baserade på kundanpassning och leveranssäkerhet.

Personalen skall tycka att SJ är en attraktiv arbetsplats.

Resultatmäl

SJs resultatmål utgår från statens avkastningskrav och de interna förutsättning- arna. Det är väsentligt att SJ har en ekonomisk styrka som gör det möjligt att klara de påfrestningar som den ökande konkurrensen, en fortsatt prispress och utbyggnaden av infrastrukturen medför.

Under åren 1988-92 genomförde SJ ett omfattande rekonstruktionsarbete för att förbättra resultatet. Resultatförbättringsmålet uppnåddes under perioden.

Infra strukturens utveckling

Regeringen har i en proposition föreslagit att statens krav på SJ -koncernen skall vara en avkastning på 7 pro- cent på eget kapital efter schablonskatt. Denna av kast- ning skall ha uppnåtts 1996 och förutsätter en soliditet på minst 35 procent. Betydande positiva effekter på SJ s lönsamhet kommer att visa sig efter 1996 då satsiiing- ama på ny infrastruktur börjar ge resultat.

Med en utvecklad infrastruktur vill SJ bl a uppnå följande:

• Snabbtågsnät mellan större städer så att tåget under 1990- talet blir snabbaste fårdmedel för resmål upp till ca 60 mils avstånd.

• Samordnade lösningar mellan tåg-, flyg-, farje-, buss- och biltrafik via utveckling av resecentrum.

• Nytt regionaltågsnät kring storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn för daglig pendling till arbete och utbildning etc.

• Snabba godstågsförbindelser mellan större terminaler/

industrier från huvuddelen av landet till kontinenten över natt.

• Förhöjd bankapacitet pä huvudlinjeroa för att möta ökande godsflöden, främst i nord-sydlig riktning genom Sverige.

Dessutom kortare transporttider och minskade väntetider.

• Upprustning av vissa länsjärnvägar för att bl a säkerställa godstillflödena och höja effektiviteten.

Persontrafik- divisionen

SJ-koncernen

Konce mstyrelse

Koncernchef

Affärsverket

Staber SJData

Trafikledning SJStäd

Godstransport- divisionen

Maskin- divisionen

Swedcarrier-koncemen

AB Swedcarrier Moderbolaget

SJ lnvestAB Swebus Gruppen AB

SweFerryAB ABSvelast

TGOJAB AB Trafikrestauranger

ASGAB

CombiTrans Sweden AB Rall Combi AB

SwedeRail AB FABSWeRe SweMaintAB AB Vasapalatset

Fastighets- divisionen

SJ-koncernen består av moderföretaget affårsverket SJ med dess divisioner och Swedcarrier-koncernen. AB Swedcarrier är helägt av affårsverket SJ och funge- rar som ett sammanhållande bolag för SJ s aktiebolag. Kärnan i SJ-koncernens affårsverksamhet är järnvägstrafiken. Dotterbolagens olika verksamheter är naturliga komplement och stöd till kärnverksamheten. Inom affärsverket finns förutom divisionerna nio koncernstaber och de tre stödjande servicefunktionerna SJ Data, SJ Städ samt Trafikledning.

MAIRKNADSANDELAR resor över 10 mil

Omvä r l d och M a r k n a d

Av stor betydelse för SJ s framtida utveckling är riksdagens beslut 1993 att satsa totalt 32 miljarder kronor under perioden

1994-2003 för att rusta upp järnvägens infrastruktur.

Beslutet markerar en helt ny syn på tågtrafikens utvecklings- möjligheter i Sverige.

Historiskt sett är den plan som nu tagits fram unik. I takt med att järnvägens s tomnät byggs ut får SJ möjlighet att genomföra effektivare godstransportupplägg och att sätta in snabbare tåg för persontrafiken. Trafiksystemen kommer att vida- reutvecklas. För persontrafiken kommer tidtabeller och service i ökad grad att kunna anpassas till kundemas allt högre krav.

Persontrafiken

Tågresandet ökade 1993

MARKNADSANDELAR resor under 1 o ^mil

ButsS% Under sommaren 1993 började tågresandet i Sverige åter att öka och den positiva utvecklingen märktes på såväl det långväga som det kortväga resandet. De senas- te åren har annars det totala resandet med tåg, bil, buss och flyg sammantaget minskat för första gången sedan 1940-talet. De viktigaste orsakerna har varit införandet av moms på resor samt lågkonjunkturen. Även inledningen av 1993 var svag för tågtrafiken men under sommarmånaderna kom vändningen. Det berodde främst på att turistmomsen sänktes samt att SJ erbjöd förmånliga och konkurrenskraftiga biljettpriser. Dessutom har modemiseringen av tåg och sta- tioner förstärkt tågresandets attraktionskraft.

Tig4%

Brien ar fortfarande det do1111!1E>·

rande tardmedletfor sävallånga som korta resor Tåget har dock starkt sln konkurrenskraft på alla avstånd Korta resor under 10milar dock rnte tågtrafikens huvudmark- nad Dar pendeltrafiken ar utbyggd har ametlertrd tågat en marknads- andel på upp ttrr 35 procent

Konkurrensen på resemarknaden är synnerligen hård och kommer att så vara även i framtiden. Persontransporter med bil dominerar på så gott som alla sträck- or. Flyget är konkurrenskraftigt på längre avstånd.

De korta resorna med tåg har ökat under de senaste tio åren. Detta beror främst på den ökade satsningen på pendeltågs trafik. Nu väljer allt fler tåget för resor till och från arbetet.

T å g e t - heltäckande al ternatl v För människor som skall resa långt är tåget det geografiskt mest heltäckande alternativet inom kollektivtrafiken. På sträckor över 10 mil anlitar 13 procent tåget, l O procent flyget och 5 procent bussen. Personbilen har här en marknads- andel på drygt 70 procent.

När det gäller korta resor under 10 mil mellan tätorter har tåget en marknads- andel på 4 procent, bilen 86 procent och bussen l O procent.

På de orter där den regionala tågtrafiken är utbyggd är tågets marknadsandel betydligt högre. Pendeltågen i stockholmsregionen par till exempel en marknads- andel på ca 35 procent av resorna mellan yttre förorter och centrala Stockholm.

t

t

t

SWEBUS

Konkurr en s styr pri se rn a

l Sverige finns två busstrafik- företag som är stora nog att arbeta över hela landet.

Swebus Gruppensom ingår i SJ-kon- cernen är ett av dessa företag.

Under de senaste åren har persontrafiken genomgått stora förändringar.

Bilinnehavet har minskat något, framför allt på grund av den ekonomiska utvecklingen. Flygtrafiken har avreglerats, vilket bland annat lett till en fusion mellan SAS och Linjeflyg och att en rad nya aktörer har etablerat sig på markna- den. Den ökade konkurrensen på flygmarknaden har därmed inledningsvis sänkt priserna på flygtransporter. Trots detta har SJ ökat marknadsandelarna. Avreg- leringen av busstrafiken kan på sikt leda till ett ökat bussresande, och en ytterliga- re konkurrens.

Snabbtågen och de nyajärnvägarna som byggs gör att tåget får ny konkurrens- kraft och blir det snabbaste transportmedlet på sträckor mellan l O och 60 mil.

Tåget når också fler orter än flyget, vilket kan öka trafikunderlaget och turtäthe- ten. Snabba regionaltåg ökar också möjligheterna att knyta ihop olika orter inom pendlingsavstånd i större sammanhängande regioner.

Resenärer vill ha kort restid, komfort, tillgänglighet, punktlighet, turtäthet, service och samordning med andra trafiksystem. Ett område där SJ för närvaran- de lägger ner stor kraft är arbetet med att förkorta restiderna, som kan vara avgö- rande för valet av res sätt. Biljettpriserna för tågresor höjdes med 5 procent fr o m l mars 1994, vilket motiveras av inflationen samt att priserna varit oförändrade sedan 1990 med undantag för momsförändringama.

Busstrafiken- verksamhet i fö r ändrin g Upphandlingen av busstrafik i länen har de senaste åren genomgått en i det närmas- te total avreglering. En allt hårdare konkurrens har pressat priserna. Utvecklingen går mot en situation där all busstrafik köps genom anbudsförfarande.

Busstrafiken påverkas också av en allt svagare ekonomi hos landets kommuner och landsting som vill minska skattesubventionerna till kollektivtrafiken.

Konkurrensen är hård inom branschen. De största bolagen är Swebus och Linje- buss, som tack vare sin storlek kan arbeta över hela landet. Dessutom finns ett antal större kommunala trafikföretag och några mindre grupper av bussägare. Markna- den är i allt väsentligt regional. Det förekommer att mindre och medelstora företag går samman vid upphandling för att kunna lägga konkurrenskraftiga bud inom stör- re områden. Ä ven inom de övriga nordiska länderna öppnas konkurrensen.

Bussresenärer kräver framför allt turtäthet och flexibilitet, tillgänglighet, bekvämlighet, punktlighet och ett litet antal byten.

Tåget är det geo- grafiskt mest hel- täckande alternati·

vet i kollektivtrafi- ken.Underde senaste tio åren har stora satsning- ar gjorts på pen- deltågstrafiken.

MARKNADSANDELAR

Långväga godstransporter över10mll

Hela 90 procent av det totala trans- portarbetet 1 SVenge ar 14ngvaga Jåmvägs" och fastbilstrafiken har en marl<nadsandel på vardera ca 30 procent och SJOfarten svarar for 40 proe&nt, tnkluderat utnkeslraflken langs kusterna

Omv ä rld o c h M a r k n ad

Godstransporter

Ge mensam marknad viktig

Godstransportmarknaden påverkas starkt av förändringar i omvärlden. Den största delen av transporterna är mycket konjunkturkänslig vilket påtagligt påverkar voly- mer och lönsamhet. Främst gäller det transporter för traditionella svenska branscher som skog och stål, som reagerar kraftigt på internationella konjunkturrörelser.

Cirka 90 procent av det totala transportarbetet är långväga, d v s över l O mil.

Järnvägs- och lastbilstrafiken svarar för vardera ca 30 procent av de långväga gods- transporterna. Övriga transporter går med sjöfart, vilket inkluderar utrikestrafiken längs Sveriges kuster. En stor del av de långväga transporterna är utrikestrafik.

På kortväga inrikestransporter har lastbilstrafiken en stark ställning och när det gäller parti- och styckegods även på längre avstånd. Tågtransporter är konkurrens- kraftiga på långa avstånd och för mycket stora volymer även på kortare avstånd.

Godstrafiken har påverkats negativt av lågkonjunkturen. I början av 1993 var utvecklingen fortsatt svag, men under andra halvåret kom en vändning och efter- frågan ökade, framför allt för exporttrafiken. Samtidigt minskade importen, vilket innebar att bristen på returtransporter ledde till ökade kostnader. Utvecklingen av utrikeshandeln och den gemensamma marknaden i Europa kommer att ha mycket stor betydelse för godstransporterna. Dessa faktorer kan leda till en specialisering och en omstrukturering av industrin i Europa, där järnvägstransporterna kan komma att spela en större roll.

Utveckling mot e ff e ktiva r e go dstr afi k Flera utvecklingsprojekt pågår för närvarande för att göra godstrafiken mer effektiv. Längre men fårre godståg innebär att tågen blir mer kostnadseffektiva

och därmed konkurrenskraftigare på transportmarknaden. Kostnaderna för att förlänga mötesstationer och bygga om bangårdar är dock stora. SJ och Banverket

studerar tillsammans förutsättningarna för att genom längre tåg reducera antalet tåg på sträckor med alltför tät trafik.

Hård konkurrens

Konkurrensen på transportmarknaden är mycket hård. K v alltetskraven är höga och priserna pressade långt under normal lönsamhet.

Sjöfarten kräver mycket stora enheter för att bli effektiv, vilket innebär få avgångar och höga lagringskostnader.

Kombitrafiken, som kombinerar landsvägs- och järnvägstransporter för s k lösa lastbärare (trailer, växelflak och container) är ett alternativ tilllångväga landsvägs- transporter av större volymer och har god utvecklingspotential, bland annat av mil- jöskäl och de regler som EU ställer upp för godstransporter.

Järnvägstrafikens ställning på transportmarknaden har varit relativt oförändrad under senare år. För vissa slag av gods, såsom malm, järn och stål samt massa och papper är järnvägen dominerande. En stor del av järnvägstrafikens verksamhet lig- ger just på dessa godsslag, varför deras utveckling har stor betydelse. En EU- anslutning och ökad internationalisering gynnar järnvägstransporterna såväl utri- kes som inrikes.

t t

'

Omvärld och Marknad

Kundemas krav på godstransporter varierar beroende på vilken vara som trans- porteras, var i produktionsprocessen varan befinner sig, varans ekonomiska bärkraft och marknad samt på konkurrensen med andra transportmedel.

Flexibla lösningar

De senaste årens lågkonjunktur har lett till en minskad efterfrågan på lastbils- transporter på såväl den svenska som den internationella marknaden. Konkurren- sen har i motsvarande grad hårdnat. Priserna är pressade och många företag har överkapacitet.

Det som talar för lastbilstransporter är framför allt flexibiliteten och att åkerierna i regel har lätt att anpassa sig till förändringar i industrins produktion och distribu- tion. Det finns en tendens att lastbilstransporter framöver blir billigare, bland annat p g a redan avskaffad kilometerskatt, ökad lastvikt, högre snitthastigheter och infö- rande av cabotage, d v s rätt att genomföra inrikes returfrakt för utländska åkare. I viss mån kan detta komrna att motverkas av miljöavgifter och EV-regler om for- donsstorlek.

SJs delägda dotterbolag ASG och konkurrenten Bilspedition har tillsammans ca 80 procent av den traditionella inrikes godsförmedlingsverksamheten. Företaget Fraktarna har ca 7 procent. För övrigt består marknaden av små och medelstora åke- rier, däribland ca 200 lastbilscentraler.

Färjetrafik

Allt hårdare konkurren s

SJ s fåtjebolag SweFerry verkar på en marknad som sträcker sig från Göteborg till Y stad och ut till kontinenten. Inom Öresundstrafiken svarar ScandLines, ett jornt- ventUre företag med den danska järnvägen, DSB, för linjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör. Övrig trafik finns på linjen Limhamn- Dragör och DanLink (godstrafik på järnväg). Ä ven den senare drivs i samarbete med DSB.

Östersjötrafiken drivs på linjen Trelleborg- Sassnitz (TS-Line). I maj 1994 startar trafik även på sträckan Trelleborg- Rostock.

De senaste åren har konkurrensen på fårjemarknaden blivit allt hårdare. Tysk- lands enande och utvecklingen i Östeuropa har skapat en större marknad och ett ökat intresse för färjetrafik i södra Östersjön. Nya linjer och aktörer har tillkommit.

Den svenska kronans försämrade värde har påverkat färjetrafiken negativt.

Gränshandeln har minskat kraftigt, vilket påverkat persontrafiken.

En svag pris- och volymutveckling har hittills kännetecknat 1990-talet. Några större förändringar när det gäller trafikens struktur väntas inte den närmaste tiden.

SweFerrys konkurrenter när det gäller passagerartrafiken över öresund är fram- för allt ett antal mindre aktörer. På Östersjön finns konkurrentema i första hand på linjerna Malmö- Travemiinde, Trelleborg- Rostock och Trelleborg-Travemiinde.

Göteborg- Kiel är en annan konkurrerande linje.

Inför framtiden måste färjetrafiken möta kraven på ökad flexibilitet när det gäller anpassning till förändringar i köpbeteende, resande och taxfree-försäljning.

En svag pris- och volymutveckling har hittills känne- tecknat färjetrafi- ken under 1990- talet.

RÖRELsEGREN PERSONTRAFIK andei av koncernens

Intäkter

medel·

antal anställda

RÖRELSEINTÄKTER

Affärsverkets Persontrafikdivision

(MSEK) 1993 1992

Rörelsens intäkter 5 776 5 840 Rörelseresultat efter

planenliga

avskrivningar 256 161 Medelantal anställda 5 747 6 258

Pe r s o n t r a f l k

Affärsverkets

Persontrafikdivision

Persontrafikdivisionens affärside är att utveckla, producera och sälja resor åt per- soner som reser till och från arbetet eller i tjänsten och på fritiden.

U n der 1993 tog tågresandet ny fart. N edgången bröts under våren och under sommaren ökade persontransporterna. Ökningen fortsatte även under hösten, om än i något långsammare takt. Lågkonjunkturen fortsatte dock att påverka det totala resandet i landet negativt, vilket har lett till en ökad konkurrens och lägre priser. Bilresorna minskade med cirka fem procent. Ä ven bussresorna minskade och likaledes antalet inrikesresor med flyg. Tågresorna i SJs egen trafik ökade i antal under året med ca 9 procent.

Fördelaktiga pri se r ta lar för tåget Tågresandets positiva utveckling beror dels på sänkningen av turistmomsen i kom- bination med de fördelaktiga priser som gällde under sommaren, dels på moderni- seringen av tåg och stationer. Bilen är fortfarande det helt dominerande färdmedlet, med upp emot 80 procent av alla inrikestransporter. När det gäller flyget ökade utbudet på de attraktiva linjerna beroende på att nya operatörer etablerade sig.

Samtidigt har priserna sjunkit. Antalet bussar i trafik minskade under året.

Tågresandet till och från utlandet minskade med ca 30 procent under 1993.

Den kraftiga minskningen av resor från Sverige berodde dels på den allmänna försämringen i ekonomin och valutautvecklingen dels på att det populära Inter Rail-kortet blev dyrare och fick sämre villkor.

Över en miljon med X 2000

Framgångarna för X 2000 fortsätter. Snabbtågen trafikerar nu, förutom Göteborg och Skövde, även Karlstad; Falun, Borlänge, Jönköping, Nässjö, Norrköping, Linköping, Mjöl by och Uppsala med Stockholm som nav i verksamheten. I okto- ber hade fler än en miljon människor rest med X 2000. Framgångarna har bland annat lett till att SJ fick 1993 års "Grand Trave l Award"- tidningen Resguides pris för bästa produkt inom reseindustrin.

SJ deltog i sarnarbete med ABB i omfattande demonstrationskörningar i USA med X 2000. Både tåget i sig och servicekonceptet har fått stor positiv uppmärk- samhet.

Nya sälj sy stem för effektivitet

Ett nytt säljsystem för biljetter, PETRA, började införas under 1993. Det ökar väsentligtmöjligheterna att sälja olika slags biljetter och platserna i tågen utnytt- jas effektivare än i tidigare bokningssystem.

Möjligheten att köpa biljetter via SJ s telefonförsäljning utnyttjades flitigt under året. För att Öka svarskapaciteten har SJ gjort nya teletekniska installatio- ner och väsentligt ökat bemanningen. Dessutom etableras en ny telefonförsälj- ningscentral, den sjätte i ordningen, i Vilhelmina. När den kommer i drift under våren 1994 är mer än 400 personer sysselsatta med telefonförsäljningen.

•

•

•

•

Modernisering- enavtågoch stationer har förstärkt tågre- sandets attrak- tionskraft och bidragit till det ökade resandet.

Genom samarbete mellan SJ och Biljett Direkt AB fick kunderna under senhös- ten ytterligare en möjlighet att hämta ut beställda biljetter. Det kan nu också ske hos de ca l 800 ATG-ombuden i landet, som är anslutna till Biljett Direkt.

Flera nya avtal för SJ

I konkurrens med andra operatörer fick SJ 1993 statens uppdrag att utföra trafik på samtliga linjer som ingick i upphandlingen av olönsam, men samhällsekono- miskt viktig tågtrafik. SJ har också träffat avtal med trafikhuvudmän i flera län om viktiga tågentreprenader. Vissa avtal är fleråriga, vilket gjort det både möjligt och nödvändigt att beställa nya motorvagnar för att klara driften.

Ny organisation närmare kunderna Det omfattande förändringsarbetet kring divisionens verksamhetsinriktning resul- terade under våren i en ny ändamålsenlig organisation. Kärnverksamheten delades in i så kallade affärer (en eller flera linjer) med eget resultatansvar. Den tidigare regionorganisationen avvecklades och administrationen reducerades väsentligt.

Närheten till såväl marknaden som produktionen i kombination med korta besluts- vägar har lett till bättre resursutnyttjande. Organisationsförändringen innebar också att traftkledningen avskiljdes från Persontrafikdivisionen för att istället bilda en fristående enhet direkt underställd generaldirektören. Ett viktigt syfte med den förändringen är att traftkledningen skall kunna arbeta på uppdrag av även andra operatörer än SJ vid en eventuell avreglering av tågtrafiken.

Trafikpolitiska beslut avgör

Det totala resandet i Sverige förväntas under 1994 bli oförändrat. För SJ s del bedöms det dock vara möjligt att bibehålla och ytterligare öka den större mark- nadsandel som tågresandet fick under 1993, trots att konkurrensen kommer att vara fortsatt mycket hård.

Trafikpolitikens inriktning kommer att ha stor betydelse för divisionens möjlig- heter att förbättra det ekonomiska resultatet. Det största närliggande hotet är en helt fri busstrafik på långa distanser innan bannätet blivit utbyggt och därmed innan konkurrens kan ske på lika villkor med vägtrafiken. Det skulle kunna leda till att alla kollektiva färdmedel slåss om de stora resandeströmmarna, medan mindre tät- befolkade regioner får ett sämre utbud. En avreglering a v tågtrafiken skulle också kunna få negativa konsekvenser för SJs persontrafik om endast den mest lönsamma trafiken blir utsatt för konkurrens medan den mindre intressanta blir kvar hos SJ.

m ¹¹¹

Swebus Gruppen

(MSEK) 1993 1992

Omsättning 2697 2780

Rörelseresultat

efter avskrivningar 195 136 Res u Ilat efter

finansiella poster 156" 132 Balansomslutning 1 596 909 soliditet, % 25,3 25,3 Räntabilitet på

sysselsatt kapital, % 27,6 43,5 Medelantal anställda 4893 4546

*Exklusive avvecklingskostnader i samband med omorganisation.

Pe r s o n t r a f i k

Swebus Gruppen

Swebus Gruppens affärside är att i samverkan med traftkhuvudmän, företag och organisationer utveckla, producera och sälja resor med buss. Under 1993 mins- kade omsättningen vilket framför allt berodde på att Tysklandsverksamheten avvecklades.

Fr am gångar i Storstockholm

Swebus ökade trots en synnerligen hård konkurrens sin totala marknadsandel på en bussmarknad som även under 1993 dominerades av stora upphandlingar. En medveten satsning på tätortstrafik har givit resultat Den största framgången skedde i Stockholm, där trafikhuvudmannen för första gången gjorde en extern buss upphandling. Swebus tog hem merparten i denna upphandling och trafikerar sedan augusti 1993 stockholmsregionen med ca 230 bussar.

•

Etablering i Danmark •

Swebus etablerade 1993 ett bolag i Danmark, Swebus Danmark A/S, för att aktivt kunna delta i de stora kommande upphandlingarna där.

Under året förvärvadesIngmans Trafik i Säffle, vilket stärker Swebus ställ- ning i Värmland. Ett ytterligare led i satsningen på tätortstrafik var köpet av AB Härnösands buss. Vidare har Swebus utökat sitt aktieinnehav i Billingens Trafik AB i Skövde till49 procent och med optionsrätt på resterande aktier före utgång- enav 1995.

Under 1993 fattades beslut om avyttring av bensinstationerna.

Ny organisation närmare marknade n Vid halvårsskiftet startade arbetet i en ny effektiv och marknadsnära organisa- tion. Regionerna upphörde och huvudkontoret minskades. Istället bildades distrikt som anpassats till trafikhuvudmännens organisation.

Fortsatt koncentration

Ä ven 1994 kommer att präglas av upphandlingar i framför allt Sverige och Dan- mark samt en fortsatt prispress.

Under 1994 kommer Swebus att fortsätta sin koncentration kring kärnverk- samheten busstrafik. Under året får också den nya organisationen full effekt.

Sammantaget innebär detta att utsikterna för 1994 är goda.

•

•

Med stora sats- ningar på trev- ligmiljö och prisvärd service har Trafikres- tauranger tagit nya marknads- andelar på en vikande mark- nad.

Trafikrestauranger

AB Trafikrestauranger arbetar som servicepartner åt SJ och den största delen av omsättningen kommer från tågresenärer.

Nya markn a dsandelar

Restaurangmarknaden totalt minskade i absoluta tal för fjärde året i rad. Försälj- ningsminskningen 1993 var ca fyra procent. Den sammanlagda minskningen sedan 1989 är drygt 30 procent.

Trafikrestauranger ökade däremot ombordförsäljningen under 1993. Försälj- ningen på Inter-Citytågen ökade med fem procent. Leveranser till och försälj- ningen ombord på X 2000 steg kraftigt.

Under året genomfördes omfattande ombyggnader på stationerna i Stock- holm, Göteborg och Malmö, vilket ledde till att Trafikrestauranger kunde ta nya marknadsandelar på den totalt sett vikande marknaden.

Två nya företag efter de l nin g

Under 1993 avyttrades verksamheten i GustafWasa Hoteli Borlänge och cafeer- na i Helsingborg och Uppsala.

Vid årsskiftet 1993/94 delades Trafikrestauranger i två företag. "Gamla Trafikrestauranger", som fick nya namnet AB Vasapalatset, innefattar Royal Viking Hotel-fastigheten och Prize World TradeHotel i Stockholm. Övrig verk- samhet fördes över till ett nytt bolag, som tog över namnet AB Trafik-

restauranger samt styrelse, ledning och all personal.

Genom denna förändring har Trafikrestauranger genomfört den omstrukturering som nu lett fram till en. koncentration på kärnverk- samheten mat och dryckservice på tåg och stationer.

(MSEK)

Omsättning Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat alter finansiella poster Balansomslutning soliditet, % Räntabilitet på sysselsatt kapital,%

Medelantal anställda 1993

529 29 26 505 15,0 15,8

RÖRELSEGREN GODSTRANSPORTER

andelav koncernens

44%

medel- antal

anatalida

RÖRELSEINTÄKTER

-

12000 10000.

1000.

8000·

Affärsverkets Godstransportdivision

(MSEK) 1993 1992

Rörelsens intäkter 3 599 3 836 Rörelseresultat efter

planenliga

avskrivningar• -190 -42 Medelantal anställda 4 317 4 n7

•1 resultatet Ingår utvecklingsbidrag

l

Go d s t r a n s p o r t e r

Affärsverkets

Godstransportdivision

Affärsiden för Godstransportdivisionen är att utveckla, marknadsföra och produ- cera dels frekventa, tunga transporter över långa avstånd, dels kundanpassade transportlösningar åt företag, så att de kan öka sin konkurrenskraft Järnvägen är bas i verksamheten.

Transportmarknaden har liksom övriga branscher påverkats negativt av de senaste årens lågkonjunktur. Trots detta har SJ Gods kunnat behålla transportvo- lymerna och först 1993 minskade transporterna jämfört med året innan p g a låg- konjunkturen. En markant förbättring noterades dock under andra halvåret för exporttrafiken.

En kundkontakt fö r a ll a avtal

Försäljningsresurserna för hela landet har förts samman i ett affärsområde. De stora kunderna har nu en kontaktyta till SJ genom en särskilt utsedd säljare som ansvarar för kundens hela avtalsportfölj.

Vid sidan av de branschinriktade säljgrupperna har en enhet med kompletteran- de affärer som mål bearbetat små och medelstora företag. Insatser inom detta områ- de har lett till att tidigare outnyttjat utrymme i godstågen sålts i stor omfattning.

Punktligheten uppmärksammas

Inom den konventionella vagnslasttrafiken fortsatte rationaliseringen under året, vilket har lett till en avsevärt höjd produktivitet Stor uppmärksamhet har ägnats åt punktligheten får fjärrgodstågen. Prov med kvalitetssystem pågick under året inom kemi/energi- och skogssektorn. Beslut fattades om att införa ISO 9000.

Systemtåg för en kund med ett stort flöde i en eller ett begränsat antal relationer utvecklades ytterligare under 1993. Tre nya systemtågslösningar tillkom, vilket gör att det totala antalet tågsystem nu är 13. Den höga produktiviteten inom var och en av dessa transportlösningar visar hur entreprenörskap kopplat med ett utnyttjande av stordriftens fördelar gynnar både kunderna och SJ. Vaije systemtåg är ett exem- pel på ett i olika avseenden väl integrerat samarbete mellan kund och transportör, alltifrån ide till etablering och daglig drift

Samarbete över gränserna

Det fördjupade samarbetet med de tyskajärnvägarna (DB) ledde till bildandet av Hansa Rail GmbH för försäljning av transporter mellan Sverige och Tyskland . Hög servicegrad och snabba svar skall profilera företaget mot marknaden. SJ och DB är de första järnvägsförvaltningarna i Europa som gått in i ett så nära samar- bete i bolagsform. Ett liknande samarbete har inletts mellan SJ och den italienska järnvägen (FS) för att bilda Sve Railltalia.

Den ökade direkttågstrafiken till och från kontinenten mottogs väl av markna- den. Avsikten är att varje nytt direkttåg skall vara fullt ut konkurrenskraftigt med lastbilen avseende snabbhet, punktlighet och införmation.

•

•

•

•

ASG

SJs "FreshRail"- tåg är exempel på en skräddar- sydd transport- lösningmed hög produktivi- tet som tagits fram i nära samarbete med kunden.

ASG AB är ett av Europas största transport- och logistikföretag med Norden som hem- mamarknad. Genom en strategisk allians med Europas största speditionsföretag, schweiziska Danzas, kan ASG nu erbjuda transportlösningar i samtliga världsdelar.

Affärsiden är att erbjuda transport- och logistiksystem med rätt kvalitet på den nordiska hemmamarknaden, Baltilrum och de utlandsmarknader som är viktiga för nordiskt näringsliv. I Sverige har ASG drygt 20 000 kunder och i övriga nor- diska länder omkring 5 000.

Lågkonjunktur påverkade

Efter en lång tid av kontinuerlig tillväxt och höjda prisnivåer präglades början av 1990-talet av lägre godsvolymer och hård prispress både i Norden och internationellt.

De senaste årens lågkonjunktur försämrade ASGs resultat 1991-92. För att möta detta har koncernen minskat antalet anställda med 800 personer. Under 1993 ledde kostnadsbesparingar och intensivare marknadsbearbetning till att ASG förbättrade sitt resultat.

Uppåt för exporttrafiken

Nedskrivningen av den svenska kronan i november 1992ledde till en väsentlig uppgång för den svenska exportindustrin 1993 och för ASGs godsvolymer i exporttrafiken. Däremot fortsatte importen till Sverige att minska under året.

ASGs svenska inrikestrafik sjönk volymmässigt med cirka tre procent 1993 jäm- fört med föregående är, mätt i antal ton.

ASG koncentrerar nu satsningarna till Nordenoch Baltikum. Allt fler företag väljer att engagera ASG för totala loglstiklös-

Trots detta har ASG behållit sin position på den nordiska hemmamarknaden.

I Finland stärkte ASG sin ställning väsentligt genom samgåendet mellan ASGs finska dotterbolag och John Nurminen Oy. ASG äger 50 procent av det nya bola- get ASG-Nurminen Oy med 500 anställda och en omsättning på ca 800 MSEK.

Till följd av alliansen med Danzas såldes dotterbolagen i Storbritannien,

USA och HongKong. ASG

ASG för total logistik

Allt fler väljer att engagera ASG för totala logistilruppdrag. Under året till- kom bland annat uppdrag för Önos/Ekströms i Örebro, Leveriodus i

Nyköping och ICA i Göteborg. 1993 invigde ASG en ny godsterminal i Oslo.

Danzas-alliansen innebär att ASGs investeringsbehov utanför Norden mins- kat, vilket gör det möjligt att koncentrera satsningarna till Norden och Baltikum.

(MSEK)

Omsättning Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter linansieila poster Balansomslutning soliditet,%

Räntabilitet på sysselsatt kapital, %

29

49 3005 3052

Svelast

(MSEK)

Omsättning Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning soliditet,%

Räntabilitet på sysselsatt kap~al, % Medelantal anställda

RaiiCombl

(MSEK)

Omsättning Rörelseresultat

1993 1992 243 257 3

3 5

118 116 45,1 42,9

5,1 11,1 450 472

1993 1992 455 199

efter avskrivningar -2 Resultat efter

l

l

soliditet,% 53,0 61,9 Räntabilitet på

sysselsatt kap~l. ^% .3~~ .3~~ Il

Medelantal anställda ~j

Go d s t r a n s p o r t e r

Svelast

AB Svelasts roll i SJ-koncernen är att i nära samarbete med Godstransportdivi- sionen stärkajärnvägens konkurrenskraft. I samband medjärnvägstransporter utför Svelast olika tjänster som till exempel forsling, distribution, lagring, spedi- tion samt administration och hantering av lastpallar och presenningar. Sam- arbetet gagnas av att Svelast finns etablerat med egna resurser på 21 platser i Sverige. Cirka 40 procent av verksamheten är järnvägsanknuten.

stark lokal förankring

Svelast är starkt lokalt förankrat och är ofta samordnat med kundföretagens dis- tributions-och lagringsfunktioner, vilket ger långsiktiga kundrelationer. Detta är särskilt viktigt då marknaden och konkurrenssituationen de två senaste åren har

kännetecknats av ett kraftigt överutbud på transportkapacitet med prispress och • utslagning i branschen som följd. Under sista kvartalet 1993 kunde en uppgång i

efterfrågan på transporter skönjas, vilket dock inte innebar högre prisnivå.

Under året förvärvades Edströms internationella speditions- och lagerrörelse i

Stockholm. Verksamheten erbjuder intressanta tjänster för den internationella järn- t

vägs trafiken. Under året startades även forslingsservice i samarbete med SJ svir- kesterminal i Borlänge.

R a ⁱ l C o m b ⁱ

Kombitrafiken inom SJ drivs sedan l juli 1992 i ett fristående bolag, Rail Combi AB. Med kombitrafik menas godstransporter som kombinerar landsvägs-och järnvägstransporter. Företaget ansvarar för all försäljning av transporter av s k lösa lastbärare (trailer, växelflak och container), inom kombinätet och admini- strerar också SJ s internationella kombi trafik. Kombitrafikens främsta kunder är åkerier, speditörer och rederier.

Under 1993 ökade kombitrafiken. För att stärka Rail Combis roll i den inter- nationella trafiken förvärvade bolaget under året 30 procent av aktierna i Swe- Kombi AB samt 19,5 procent av aktierna i Intercontainer (Scandinavia) AB, ett nybildat försäljningsbolag i Göteborg med Intercontainer i Basel, den danska j ärovägen DSB och den norska j ärovägen NSB som övriga ägare.

Investeringar i terminaler

För att höja kombiproduktens kvalitet och effektivitet fattades 1993 beslut om att investera i terminalerna för att få nya kranar, ökade depåytor och spårmeter i Stockholm, Norrköping och Göteborg.

Rail Combi trafikerar idag tretton terminalorter i Sverige.

Nordwaggon

SJ är även delägare i Nordwaggon AB vars uppgift är att aktivt medverka till att bättre balansera utnyttjandet av godsvagnar i internationell trafik och öka antalet returlaster i syd-nordlig riktning.

Nordwaggons unika och effektiva databaserade vagnsstyrningsystem gör det

•