sJ-koncernen Arsredovisning

,·_ ... ^{· •.}

' ^.

,. .

. . .

. . , · .. -.--

...

:

...

o

Arsredovisning l 9 9 5

sJ-koncernen

••••••• • • •• • • • •• •• • •• • •• • •••• • •••

Innehåll

Året som gått

Koncernchefens kommentar Detta är SJ-koncernen Omvärld och Marknad Rörelsegrenar Persontrafik Godstransporter Färjetrafik

Maskin och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga enheter

Samarbete över gränserna Totalkommunikation SJ och miljön SJ s personal

SJ s intellektuella kapital Ekonomi och Finans Riskhantering Bokslut

Förvaltningsberättelse Redovisningsprinciper Resultaträkningar Balansräkningar Kassaflödesanalyser Rörelsegrensredovisning Noter

Vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse

Företagsledning

Koncernsammandrag 1995 och Defmitioner Femårsöversikt koncernen

F ernårsöversikt affärsverket statistisk översikt affärsverket Adresser

Ekonomisk information

SJ lämnar fåljande ekonomiska information för 1996:

Delårsrapport 8 mån oktober 1996

Bokslutskommunik:e mars 1997

Årsredovisning april 1997

Rapporterna kan beställas från SJ Stab Information, l 05 50 Stockholm.

Telefon: 08-762 20 00. Telefax: 08-411 12 16

l 2 4 6

lO

14 18 20 22 24 26 27 28 30 32 34 36

38 40 42 44 46 48 50 56 57

58 60 61 62 63 64 65

ÅR E T SOM GÅ TT

~-·~···· ~·

...

Förändringsarbetet inom SJ-koncernen

fortsätter och medför ett väl konsoliderat verksamhets- utfall i både koncernen och affärsverket 1995.

Allt fler väljer tAget

Tågresandet fortsätter att öka. Volymökningen tillsammans med den stigande efterfrågan på bekvämlighet skapar forutsättningar för en fort- satt satsning på persontrafiken.

Högre produktivitet

Högre produktivitet har medfört en betydande resultatförbättring för godstransporter. Under året uppnåddes påtagliga kvalitetsförbättringar.

Miljön talar för tåget

Tåget har, inte minst genom miljöfördelarna, en stark ställning som transportmedel. SJ arbetar kontinuerligt med att ytterligare stärka miljöprofilen och har under året bland annat påbörjat inköp av miljö- anpassad el.

Dotterbolagsgruppen

Samtliga aktier i ASG har avyttrats under året. Det kraftigt ökade gränsresandet ger positiva effekter för farjetrafiken.

Leasingfinansiering

sJ-koncernen har under flera år finansierat vissa investeringar i rullan- de materiel och fartyg via leasing. Med hänsyn till utvecklingen av redovisningsreglerna i Sverige redovisas dessa numera för affårsverk som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Den nya redovis- ningsprincipen har påverkat koncernens och affarsverkets resultat med -119 MSEK (-107 MSEK) respektive -94 MSEK (-81 MSEK).

Resultatet belastas därmed med både avskrivningar och finansierings- kostnader.

Nyckeltal

i

Koncernen AHärsverket

1995 1994* 1994 1995 1994

Rörelseintäkter, MSEK 17 481 _{16 331 25 248} 12018 11853

Vinstmarginal, % 3,7 3,0 2,4 4,2 3,3

Resultat efter finansiella poster, MSEK* * 642 489 602 501 390

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,4 9,0 9,8 10,9 9,3

Räntabilitet på eget kapital, % 9,2 7,8 8,1 8,5 7,2

soliditet, % 23,9 22,8 22,5 24,3 23,3

Antal anställda 24847 24042 29 317 14217 14 596

• • Resultat efter finansiella poster enligt

tidigare redovisningsprincip, MSEK 761 596 709 595 471

Definitioner se sid 61. • Proforma exklusive ASG.

S J 19 9 5

EFFEKTJVJTET

(Trafikenheter per anstatld}*

Ett framgängsrikt rationaliseringsarbete har gjort SJ till Europas effektivaste järnvägsföretag.

Källa: UIC

• Trafikenheter per anställd = personkm+tonkm

KO N C E R N C H E F E N s KOM M E N TAR

Fortsatt effektiviseringsarbete och offensiva marknadssatsningar har tillsammans med den goda konjunkturen 1995 påverkat SJ positivt och bidragit till en ökad efterfrågan på tågtransporter.

Resultatet 1995 uppvisade en förbättring järnfOrt med före- gående år. SJ-koncernens intäkter uppgick till17 481 MSEK, vilket får järnfårbara enheter var 7% högre än 1994. Resultatet efter fmansiella poster uppgick till 642 MSEK (489) får kon- cernen och 501 MSEK (390) får affarsverket, d v s järnvägs- verksamheten. En starkare koncentration till kärnverksam- heten - tågtrafiken - har uppnåtts genom avyttring av aktierna i dotterbolaget ASG. I avsnittet Ekonomi och Finans ges en översikt över den ekonorruska utvecklingen 1988-95.

Efterträgan pä tägtransporter

Persontrafiken visade fortsatt positiv resandeutveckling under 1995. Järnfort med fåregående år ökade resandet mätt i per- sonkilometer med 4,3 % och mätt i antal resande med 6 %.

Främst ökade resandet med X 2000 och nya snabbtågslinjer har nu öppnats mellan Stockholm-SundsvalVHärnösand, Göteborg-Malmö och Stockholm-Växjö .

.Ä ven godstransporterna på järnväg har utvecklats positivt under året. Konjunkturen i kombination med högre produkti- vitet, där stora ansträngningar gjorts för att möta marknadens kvalitetskrav, har bidragit till att SJ Gods för fårsta gången sedan fårändringsarbetets början 1988 uppvisar en vinst. Ett starkt SJ stärker Sverige och den svenska industrins konkurrenskraft på markna- derna i Europa.

Miljöpåverkan blir alltmer avgörande vid val av transportslag. Inom sJ-koncernen pågår ett kontinuerligt arbete med att miljöanpassa alla delar av verksamheten och därmed ytterligare stärka SJ~miljöprofil. Ett särskilt dataprogram, SJs miljökalkyl, har tagits fram och visartågets star- ka ställning jämfört med konkurrerande transportmedel.

Expansionsfasen inledd

SJ har genomgått.ett antal omfattandefårändrings-och utvecklingsfaser sedan 1988. Fram till 1991 utgjordes arbetet huvudsakligen av rationali- sering och modernisering. Under 1992-93 skedde en kraftfull omstruk- turering av verksamheten får att öka marknadsinriktningen ytterligare.

1994 inleddes kvalitetsfasen både för att bibehålla den goda kvalitet som redan uppnåtts, inte minst genom SJs 100-punktsprogram, och får att öka kvaliteten inom vissa områden.

Under hösten 1995 har stor kraft lagts ned på förberedelser inför star- ten av expansionsfasen i januari 1996. Då fördubblades antalet X 2000- avgångar och utbudet av antalet sittplatser i tågen trefaldigades.

Expansionen har skett genom torlängoing av tågen samt ett effektivare utnyttjande med snabba tågvändning~ samt service- och underhålls- arbeten nattetid.

S J 1995 2

KO N CER N C H E F E N s KO MM E N TAR

• • • • • . . . . ... 41. . • • .. . . •.•

Internationellt arbete

SJ arbetar aktivt både inom den internationella järnvägsunio- nen (UIC) och järnvägarnas organisation inom EU (CER).

UIC-arbetet har under året koncentrerats på samordning och ökad marknadsorientering. ED-kommissionen i Bryssel har lagt fram förslag till nya regler för såväl persontrafik som godstransporter samt ett europeiskt infrastrukturnät Komman- de beslut inom dessa områden berör i hög grad den svenska järnvägen. De nordiska järnvägarna arbetade under året med en gemensam nordisk utvecklingsplan omfattande ett 50-tal pro- jekt.

Järnvägstrafiken avregleras

I december 1995 beslöt riksdagen att avreglera järnvägstrafi- ken i Sverige. Trafikhuvudmännen runt om i landet kan från den l juli 1996 driva persontrafik även på stamnätet i sina egna län och också få tillstånd tilllokal eller regional tågtrafik över länsgränserna. Godstrafiken blir öppen för alla på det statliga bannätet Dock skall den etablerade godstrafiken ges företräde

vid banfördelningen.

Framtiden får utvisa om resultatet av avregleringen verk- ligen blir fler och bättre järnvägstransporter. Konkurrensen inom transportområdet är redan mycket hård mellan tåg, flyg, lastbilar och personbilar.

Medarbetarkompetens

I satsningen på förnyelse, utveckling och förändring av SJ har

också skapats tillgångar- synliga och dolda. De synliga finns i balansräk- ningen. De dolda består bland annat av medarbetarkompetens, marknads- position, kundbas och möjligheter till förnyelse och utveckling.

Inom ramen för projektet STIL, styrande indikatorer i ledningspro- cessen, identifierar SJ nu framgångsfaktorer för de olika trafik- och trans- portsystemen liksom de gemensamma systemen. Indikatorer- nyckeltal- tas fram för uppföljning, mätning och styrning av verksamheten.

Det är medarbetamas kunskap, engagemang och erfarenhet som till- sammans med företagets övriga unika tillgångsvärden utgör SJs totala kapital. Genom förändringsprocessen har SJ lagt en gedigen grund för en fortsatt utveckling.

3

Stockholm den 29 februari 1996

Stig Larsson

GENERALDIREKTÖR OCH KONCERNCHEF

S J 1995

Rantabitet på eget kapctal, % - Mål: 7%

40

30 20

lO

SOUDITET

(INKWSIVE LEASING}

O Yl 'JZ 93 'J4 95

Solld!tet. ~·

- MAI:27%

SllldltltlmMat ftlr k~en p6 27 ~ birlicilet bli uppnttt 11116.

S J - KO N C E R N E N

••••••••• • • •o eeoc•••• o •e • ••o o ee o e

Detta är SJ - koncernen

Affärside

SJ-koncernens affårside är att utveckla, producera och sälja

• resor åt personer som reser till och från arbetet, i tjänsten och på friti- den

• frekventa tunga transporter över långa avstånd och kundanpassade transportlösningar åt företag så att de kan öka sin konkurrenskraft.

Järnvägstrafiken är kärnaffåren.

Persontrafik som inte har förutsättningar att utvecklas tilllönsamhet offereras till staten eller till trafikhuvudmännen. SJs verksamhet skall medverka till internationell konkurrenskraft för det svenska näringslivet.

Verksamhet utanför kärnatfåren skall stödja järnvägstrafiken. SJ skall nå en sådan lönsamhetsnivå att företaget kan överleva av egen kraft.

strategier

För att bli framgångsrik skall SJ-koncernen kännetecknas av att vara ett företag med samhälls- och miljöansvar.

Resenärerna skall anse att restiden kan användas meningsfullt samt att den erbjudna tjänsten är prisvärd och tillförlitlig.

F öretagen skall anse att SJ erbjuder effektiva transportsystem med helhetssyn baserade på kundanpassning och leveranssäkerhet.

Personalen skall tycka att SJ är framgångsrikt och erbjuder en god arbetsmiljö.

Resultatmål

SJs resultatmål utgår från statens avkastningskrav och de interna förut- sättningarna. Det är väsentligt att SJ har en ekonomisk styrka som gör det möjligt att klara de påfrestningar som den ökande konkurrensen och en fortsatt prispress medför.

Riksdagen har beslutat att statens krav på sJ-koncernen skall vara en soliditet på 35 %, vilket omräknat efter ny redovisningsprincip med skuldfäring och planenlig avskrivning av leasingåtaganden motsvarar en soliditet på 27 %, och en räntabilitet på 7 % på eget kapital efter scha- blonskatt. Dessa mål skall ha uppnåtts 1996. För perioden 1994-96 skall verksamheten självfinansieras.

Koncernens soliditets- och självfinansieringsmål beräknas bli upp- nått 1996. Betydande positiva effekter på SJs lönsamhet kommer att visa sig efter 1996 då satsningarna på fOrbättringen av infrastrukturen börjar ge resultat.

S J 1995 ⁴

' t

S J K O N C E R N EN

.,.<!<••~••••••••••

•••••• a o•••••••••

P .tar ttl~tl 1 .,r,l. rh r l il ane111

RÖRELSEGREN PERSONTRAFIK

GODsTRANSPORTER

FÄRJETRAFIK

MASKIN OCH FORDONSUNDERHALL

FASTIGHETSFÖRVALTNING

SJ-koncernen består av moderföretaget affii.rsverket SJ och dess dotter- bolag. Koncernens verksamhet omfattar de fem rörelsegrenarna Persontrafik, Godstransporter, Färjetrafik, Maskin och fordonsunderhåll samt Fastighetsförvaltning.

Kärnan i SJ-koncernens affärsverksamhet är järnvägstrafiken. Inom affii.rsverket finns, förutom divisionerna, koncernstaber och de båda stöd- jande servicefunktionerna Trafikledning och SJ Städ. Dotterbolagens olika

verksamheter är naturliga komplement och stöd till kärnverksamheten.

Bland dotterbolagen finns även enheter med huvudsaklig uppgift att finan- siera verksamheten.

5 SJ 1995

OMsATTNING * andel per röretseeren

l'ellliiitfl •lik Ddl pxlstnnsporter

-•r

n kCIIIC*I*II rllnllelntllnll.

• Fore konceme':rr.:nenngar

RÖRELSERESULTAT

andel per rareissgren

*

'Fore k0!1Cerne(nnnenngar

1rdk5% ~

ANrAL ANSTALI.oA

andel per rörelsegren Owrtat

12"4

Nlra 70% av k - - . .mlllde arbeblr lnolll ~~~~~ och tods- tr..-porter.

PERSONTRAFIK marlcnadundelar resor liver lO mil (personlcm}

PERSONTRAFJI<

rnatfmadundelar resor under l O mil (penonlun}

...

• • 11111 . . . ...

._.T . . . ...,dodl ... ...

... , . ... Km~_

. . . . IOIIIIIIIrlnlalllft.._

... ^.,..,.... .... ^,.,

...,.. ... dpl ... _ .

...

GODSYRANSPORTER marfcnadtandelar lraMf)Of'ter IJver 10 mil (tonlcm}

O M V Ä R L D OC H M A R K N A D

• • • • • • • • • • • • • • ••••• • • ••• ^• •

Omvärld och Marknad

Konkurrenssituationen

Persontrafikmarknaden kan delas in i långväga resor över l O mil, regio- nala resor mellan tätorter på avstånd inom 1 O mil samt lokala resor inom tätortsområden. SJ opererar huvudsakligen på marknaderna för långväga och regionala resor.

Den övervägande delen av de långa resorna företas med bil, vars marknadsandel uppgår till 73 %. Tåget är dominerande inom kollektivtra- fiken med en marknadsandel på 13 % medan flyget svarar fOr 9 % och bussen för 5 %. De långväga resorna står fOr nära en tredjedel av det tota- la persontransportarbetet

Regionala resor utgör mer än hälften av det totala persontransport- arbetet. Ä ven för dessa resor dominerar bilen. Trafikhuvudmännen i flera län har dock under senare år beställt tågtrafiksystem av SJ för den regio- nala traftken. Detta har ofta haft en miljöpolitisk bakgrund. Tågets andel av denna traftk har därmed ökat något men är fortfarande obetydlig i de flesta regioner. I Stockholm har tåget dock en väsentlig del av den regio- nala trafiken med en marknadsandel på 35 % för resor till och från fOr- orterna.

F ör lokala resor inom tätorterutnyttjas kollektivtraftk och gång/ cykel i nästan lika stor utsträckning som bilen. Bussen är här det dominerande kollektivtrafikmedlet

Bilismens framtida utveckling kännetecknas av osäkerhet. Den pågå- ende kommunikationsutredningen har en tydlig inriktning mot miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder. Detta kan t ex resultera i högre miljöavgifter och hastighetsrestriktioner .

Avregleringen av inrikesflyget innebar snabba fOrändringar på flyg- marknaden. Nya aktörer tillkom och konkurrensen har varit hård på de största linjerna. Efter viss utslagning har avregleringen nu lett till högre priser och sämre utbud på flera linjer. Detta har i sin tur medfört en minsk- ning av det inrikes flygresandet

Tåget har goda fOrutsättningar fOr en positiv utveckling och ökade marknadsandelar i framtiden. En av de faktorer som talar starkt för tåget är att de största effekterna på restiderna kan åstadkommas genom förbätt- rad infrastruktur för tåget. På linjen Stockholm-Göteborg där konkurren- sen är störst har SJ stärkt positionen och har nu en andel på 52 % av tåg/flyg-marknaden.

Ett hot mot tågtraflken är avregleringen av busstraftken, vilken redan har påbötjats och fått påtagliga effekter på tågtrafiken. Om avregleringen genomförs fullt ut kan konkurrensen mellan buss och tåg medf()ra att tåg- utbudet måste minskas.

En förutsättning för att klara de miljömål som regering och riksdag satt upp är att de olika transportmedlen samordnas med järnvägen som bas under 1990-talet. Förutom miljövinster iar passagerama härigenom ett bekvämare resande och större möjlighet att själva kombinera de resor som passar bäst.

Godstransportmarknaden kan delas in i långväga transporter över l O mil respektive kortväga transporter under l O mil. För de korta transpor- tema används nästan enbart lastbil.

SJ 1995 ⁶

'

'

O M V Ä R L D OCH M ARK NA D

. . . . ^. . .

. . ^. . . ^. ..

. . .

För långväga transporter, som svarar för över 90% av det tota- la godstransportarbetet, har tåget en marknadsandel på 26 %, lastbilen 34 % och sjöfarten 40 %. Konkurrensen på denna marknad är hård. Kvalitetskraven är höga, samtidigt som pris- nivån är pressad.

Sjöfartens viktigaste område är utrikestransportema, där den är helt dominerande med en marknadsandel på 59 % exklusive olje- och malmtransporter. Ca 12% av utrikestrans- portema går med järnväg och 29 % med lastbil.

Lastbilen är tågets främsta konkurrent. Lastbilstrafiken har fått en starkare ställning under de senaste åren bl a till följd av sänkta fordonsskatter och höjda totalvikter. Konkurrensen kommer att skärpas ytterligare när cabotage tillåts i full omfatt- ning om något år. Lastbilstrafiken är flexibel och kan lätt anpassas till förändringar i industrins produktion och distribu- tion. Detta talar för en ökning av lastbilstransporterna fram- över. Konkurrenskraften kan dock komma att försämras genom olika former av miljöavgifter.

Tåget har lägre kostnader än lastbilen när godsvolymen är stor och transportsträckan inte är alltför kort. Traditionellt har tåget en stark ställning när det gäller malm, stål och skogspro- dukter. Helt avgörande för SJ s framtida utveckling är rättvisa konkurrensförhållanden på transportmarknaden, en infrastruk- tur som möjliggör större och snabbare tåg samt fortsatt fram- gångsrik utveckling av logistiska skräddarsydda totallösningar.

EfterfrAgeutveckling

Efterfrågan på transporter påverkas framför allt av den ekono- miska utvecklingen och konjunkturläget. Resandet påverkas

0.

främst av löneutveckling, inflation och den därav beroende

utvecklingen av köpkraften. På godstransportsidan är det utvecklingen inom industri och handel som är avgörande.

Under de närmaste åren kan persontrafikens långväga transportarbe- te förväntas öka med något mindre än 2 % per år och det kortväga med ca 0,8 %per år. Beträffande godstransporter förväntas det långväga trans- portarbetet öka med ca l % per år. Utrikestransporter förväntas öka med ca 1,5 %per år. Exporten förväntas öka mer än importen. Samtliga beräk- ningar förutsätter en BNP-tillväxt på i medeltal ca 2 % per år.

Bilinnehavet förväntas öka men i långsammare takt än hittills. Höjda bensinpriser till följd av miljöavgifter kan komma att gynna kollektiv- trafiken och kombinerade godstransporter.

Utvecklingen av utrikeshandeln och den gemensamma marknaden i Europa kommer att ha stor betydelse för godstransporterna. Det kan leda till en specialisering och omstrukturering av industrin i Europa som vi tidigare upplevt till viss del inom Sverige. Järnvägen kan här komma att spela en viktig roll. Det finns en avsevärd förbättringspotential i den inter- nationella trafiken såväl tekniskt som organisatoriskt.

7 S J 199 5

Ett trafiksystem dllr olika transportmedel samordnas med järnvägen som bas ger miUövinster, bekvämare resande och större kombinationsmöjligheter för resenären.

ENERGIFORBRuKNING GÖTE'BORG-STOCKHO.LM JlmflJreiA flye och t.te

~

rayg

MD82 X

Belaggrw~g: Flyg -65 "

Tåg- 50%

Matarlrlflllllll'lllr med buse och taxi .. lnlduderlcle l jlnii8NIMII.

Kala VT1

ENERGIFÖRBRUICMNG X 2000 OCH IIVTERCfTY· TAG

kWh;lun

Snabbdien lr eneqlsnilwe In

Mlrrdeen.

l(;:la.Vfl

Dl••llflrbMI*Jpn hlr INilikat med 21 " Mån 1ft(), bl • pnom d firn entel diesellok emtlndl. t5 % ev SJs tDt8bl niiiiOI'tal'bell ^utfllrl med elektr1cbt, '""" med ...

OMVÄR L D OC H M A R K N AD

••••••••o tt~~»•••••••" • e

•••• •••• ••

Tåget är Bra MiljlJval

X 2000 och InterCity-tågen har så goda miljöegenskaper järnfOrt med andra transportalternativ att de f'ar märkas med Naturskyddsföreningens symbol Bra MiljövaL

Energisnålheten och de låga utsläppen är tungt vägande skäl till den stora satsning som fOr närvarande sker på den svenska järnvägen. Det utbyggnadsprogram som beslutats av riksdagen ger järnvägstrafiken stora möjligheter att öka volymerna och ta över transporter både från landsväg och flyg. Miljövinsterna av satsningarna är stora. Enligt Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIK) kan satsningen på ett miljöanpassat transportsystem, där järnvägen bar en central roll, innebära ett avbrott i de ökande koldioxidutsläppen. Prognoser visar att en sänkning med närmare 20 % är möjlig. Om satsningen inte genomförs kommer däremot utsläp- pen att öka med omkring 30 %. Kväveoxidutsläppen kommer, enligt samma utredning, att kunna minskas med mellan 70 och 80 % om utbygg- nadsprogrammet genomilirs.

Ytterligare ett mått på järnvägens betydelse för miljön är att, om all godstrafik som idag går på järnväg skulle överföras till landsväg, ökar utsläppen av koldioxid från godstransportsektorn med ca 70 %, enligt SJs beräkningar.

Järnvägstrafik har dock även negativ påverkan på miljön. Den orsa- kar bl a buller och vibrationer som kan störa närboende. Nya mätningar visar dock att tåg - och då särskilt moderna snabbtåg - bullrar betydligt mindre än man trott. För att minimera skadeverkningar genomfors nu- mera miljökonsekvensanalyser för alla större järnvägsinvesteringar i lan- det.

Transportemas miljöpåverkan kommer framöver troligen att bli än mer avgörande för valet av transportvägar och transportslag. Utsläppen från energi- och transportsektorn måste minskas kraftigt. Till viss del kan det ske genom teknisk utveckling, men eftersom detta sannolikt inte koro- mer att vara tillräckligt, krävs förändringar även i transportsystemen.

Sannolikt kommer fördelarna med de olika trafikslagen att renodlas, vilket för godstransporterna innebär att långväga transporter i allt högre utsträckning kommer att överflyttas till järnväg och sjöfart, medan lastbi- len kommer att vara helt dominerande när det gäller närdistribution. Om alla samhällssektorer skall bidra till fOrverkligaodet av miljömålen, bör såväl nya legala som ekonomiska styrmedel införas. En korrekt prissätt- ning, som inkluderar de totala samhällsekonomiska kostnaderna, bör där- för införas för t ex fossila bränslen. Lagstifu;ling kan också bli nödvändig för att ytterligare reducera utsläppen av t ex svavel och kväveoxider.

Avreglering beslutad

Riksdagen beslutade i december 1995 i enligbet med regeringens propo- sition om nya förutsättningar fOr järnvägstrafiken.

Beslutet avseende persontrafiken innebär att trafikhuvudmännen ges trafikeringsrätt för lokal och regional persontrafik även på storonätet inom sitt eget län fr o m den l juli 1996. Efter särskild prövning och regering- ens medgivande kan de även få möjlighet att bedriva persontrafik på storonätet i angränsande län, om syftet är att utveckla den lokala eller

SJ 1995 8

•

•

•

O M V Ä R L D O C H M A R. K N A D

.

...•...

regionala persontrafiken i det egna länet.

Det finns en uppenbar risk att beslutet får negativ påver- kan på förutsättningarna för den interregionala trafiken i Sverige genom att samordningsmöjligheterna försämras. SJ har dock redan idag avtal med ett flertal trafikhuvudmän och kommer att fortsätta att marknadsföra liknande samarbetslös- ningar i fler län. Målet är att dessa integrerade lösningar skall vara de mest attraktiva för trafikhuvudmännen även i fortsätt- nmgen.

Beslutet avseende godstrafiken innebär att rätten att bedriva godstrafik på det statliga bannätet bör vara öppen för alla som uppfyller ställda säkerhetskrav och som har erforder- lig kunskap om järnvägstrafik. Beslutet innebär vidare att den etablerade godstrafiken bör få företrädesrätt vid banfördel- ningen på huvudlinjerna. I en ny tidtabell bör i första hand redan etablerade operatörer ges möjlighet att även fortsätt- ningsvis bedriva denna trafik. I andra hand bör tillkommande trafik och nya operatörer ges möjlighet att utnyttja den till- gängliga bankapaciteten. Tillkommande trafik skall dock inte tillåtas om den innebär en påtaglig försämring ilir redan eta- blerad trafik.

Utfommingen av beslutet ger en viss möjlighet att även i fortsättningen upprätthålla ett landsomfattande godstrafiknät Detta förutsätter dock att det inte blir möjligt för nya opera- törer att plocka ut de bästa transportuppdragen ur trafiksyste- met. Nya operatörer bör rimligtvis endast tillåtas om de tillför järnvägssystemet nya volymer, vilket ju är målet med för-

ändringen.

Beslutet avseende banfordelning och trafikledning inne- bär att ansvaret ilir dessa funktioner kan ligga på en i förhål- lande till operatörerna och banhållama självständig enhet inom Banverket Regeringen skall närmare besluta om inrät- tandet av den självständiga enheten samt om formerna för dess arbete.

Framtiden

Genom utveckling av nya transportlösningar stärker tillget konkurrenskraften. En helt ny teknik med vrid- containrar har t ex givit skoaslndustrln ett effektivt och flexibelt transportsystem.

De av riksdagen beslutade infrastrukturinvesteringarna har nu fortskridit så långt att det är möjligt för SJ att:

• Expandera trafiken med X 2000 så att de stora stråken i de befolkningstäta delarna av landet kan täckas i ett snabbtågsnät T å get blir under 1990-talet det naturliga sättet att resa på avstånd upp till 60 mil.

• Komplettera trafiken med X 2000 med den nya produkten lnterRegio i samarbete med läns- trafikhuvudmännen. lnterRegio kommer i framtiden att bilda ett finmaskigt nät som möjliggör daglig pendling på längre avstånd än vad som är möjligt med bil. IntarCity-trafiken kvarstår som ytterligare ett alternativ med konkurrenskraftiga priser.

• Samordna tågtrafiken med flyg·, färje-, buss- och biltrafik genom fortsatt utveckling av rese- centrum. Tåget blir basen i ett heltäckande svenskt persontrafiksystem.

• Utveckla godstrafiken på järnväg så att tåget också blir huvudalternativet för svensk industri då det gäller godstransporter på längre avstånd såväl inom som utom landet Detta sker bl a genom större och snabbare tåg som gör det möjligt att ytterligare förbättra transportkvaliteten.

9 S .J 1 9 9 5

Rörelsegren Persontrafik

RÖRELSEINTAKTER

MSEK 10000

8000

6000

Persontrafik, koncernen Attarsverkets Persontraf1kdMs1on

RiSRELSERESUl TAT EFTER AVSKRIVNINGAR

600

200

o

Persontrafik. koncernen Affarsverkets PersontraflkdMSion

12000 10000 8 000

6 000 4 000 2000

o

MEDELANTAL ANSTAllDA

Persontrafik, koncernen Attarsverkets PersontraflkdMs1011

Affärsverkets Persontrafikdivision

(MSEK) 1995 1994.

Rörelsens intäkter 6208 5 967 Rörelseresuttal efter

planenliga avskrivningar 564 440 Räntabiitet på

sysselsatt kapital, % 9.6 ^10,6

Medelantal anställda 5299 5 248

• Efter justering för ändrade redovisningsprinciper.

PE RSO N T R A F I K

• • • • • • • • • • • • • • • • & • • • a • • • • • • • • • • • •

A f fä r sverkets

P e r s o n t r a f i k d i v i s i o n

Persontrafikdivisionens affärside

att utveckla, producera och sälja resor åt personer som reser till och från arbetet eller i tjänsten och på fritiden.

Därtill kommer att med tåget som bas utveckla, producera och sälja expressgodstransporter.

Den positiva resandeutvecklingen fortsatte även under 1995. Tågresandet ökade med 4,3 % jämfört med :lliregående år. Framför allt var det resorna med X 2000 som ökade kraftigt. Inrikesflyget minskade :llirra året.

Bilresandet ökade något jämfört med 1994.

Fler villjer tAget

Fler och fler väljer tåget som transportmedel. Nya tåg, kortare restider, nya trafiksystem, moderna stationer och serviceinriktad personal bidrar starkt till den positiva resandeutvecklingen. Den negativa trend med ett minskat antal internationella resor som rådde under 1990-talets början ser ut att vara bruten. Tågresorna från Sverige till utlandet ökade med 5 % under

1995.

X 2000 ökar kraftigt

Framgångarna för X 2000 fortsatte under 1995. Ytterligare tåg och vagnar beställdes under året. Traflken ökade på etablerade linjer och utbyggnaden fortsatte med nya linjer. Den 6 mars 1995 startade linjen mellan Stockholm och Malmö, vilket minskade restiden med ca l ,5 timmar.

Samma dag fick även den så kallade Tresjölänken, sträckan Orebro-Mjölby-Norrköping-Västerås, traftk med en version av X 2000 anpassad för regionaltrafik som syftar till att binda samman Mälardalen med Östergötland. Den nya traflken skall ge bra pendlingsresor och bätt- re anslutningar. I Östergötland bidrar en i juni förra året genomförd ökning av den regionala traflken till väsentliga förbättringar fOr pendlarna i denna region.

Sedan hösten 1995 kan resenärer mellan Stockholm och Mora välja X 2000 på helgerna. I januari 1996 ökade antalet avgångar med X 2000 kraftigt och tre nya linjer invigdes, Sundsvall/Härnösand-Stockholm, Göteborg-Malmö samt Växjö-Stockholm. X 2000 är nu det vanligaste tåget på linjerna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Ett omfat- tande arbete ligger bakom den kraftigt ökade trafiken med X 2000 och det nya marknadsanpassade prissystemet, där kilometertaxan ersatts med marknadsprissättning.

SJ 199 5 ^l

o

•

•

•

•

P E R S O N TRA F I K

••••••••••••••••••••••o••••••••••

TillgJingligheten i centrum

Under året utvecklades försäljningen av paketresor mycket bra, liksom specialtågsarrangemang som t ex Rocktåget, Tylösandståget, Åretåget och Gothia Cup-tåget. Arbetet med att vidareutveckla biljettdistributionen forcerades under 1995.

Tillgängligheten får kunderna har högsta prioritet. Telefon- bokningscentralerna tog under det gångna året emot sju miljo- ner kundsamtal. Nu utvecklas helt nya clistributionskanaler.

FÖretag och privata resenärer skall på sikt kunna använda datorer och interaktiv TV för att beställa biljetter.

Expressgods-tjänsten förbättrades genom samarbete med länsbussbolagen. Tågstationer, bussterminaler, bensinstationer och butiker bildar nu ett heltäckande nätverk. Det finns totalt cirka 250 in-och utlämningsställen för expressgods.

Utökad och effektiv pendeltrafik

Mälardalstrafiken berör mer än tre miljoner människor. Nya tåg, fler avgångar och kortare restider planeras. Avsikten är att skapa snabba och effektiva pendlingsmöjligheter mellan Stockholm och orterna utefter banan. Den nya trafiken skall starta i juni 1997 och vara helt utbyggd 1999. I januari 1996 startade en tågförbindelse till Arlanda. Förbindelsen går via Märsta, där alla fjärrtåg gör uppehåll och bussar ansluter till och från Ariandas olika terminaler.

Från sommaren 1996 skall det bli möjligt att åka tåg direkt till Köpenhamn. Tre dagliga förbindelser mellan Hässleholm och Köpenhamn via Helsingborg-Helsingör är planerade. Under hösten 1996 startar också ny tågtrafik på den upprustade Stångådalsbanan, d v s linjen mellan Kalmar och Linköping. Trafiken sker i samarbete med trafikhuvudmännen i regionen.

Tågtrafiken på Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö utökades väsentligt i januari 1996. Betydligt fler tåg och avgångar skall framför allt gynna pendlarna i denna befolkningstäta region.

Samarbetet med trafikhuvudmännen om samordning av tåg- och bussförbindelser, information och biljettsystem gör att fler och fler använder så kallade tågplus-biljetter. Det innebär att resenären på samma biljett åker hela sträckan buss-tåg- tunnelbana. Ökningen av tågplusbiljetter 1995 var 5 %jämfört med föregående år.

l l SJ 1995

Framgångarna för X 2000 har lett till att snabb- tAa:et nu är det vanliKaste tå&et på vissa linjer.

Den stora expansionen l början av 1996 innebar en fördubbling av antalet avgångar med X 2000.

Swebus

(MSEK!

Omsättning Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning soliditet, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Nettoskuld- sättningsgrad, ggr Medelantal anställda

Trafikrestauranger

(MSEK)

Omsättning Rörelsere5uttat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning soliditet, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Nettoskuld- sättningsgrad, ggr Medelantal anställda

1995 1994 3 233 2 813 191 203

111 155 2 540 l 796 20,2 23,3

13,9 19,6

2,1 1,8 6 206 5 240

1995 1994 585 517

15 15

26 23 170 217 19,3 18,1 42,6 22,0

o o

l 023 956

P E R S ONT RA F I K

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ^• • •••••

Sweb u s

Swebus affårside är att i samverkan med trafikhuvudmän, foretag och organisationer utveckla, producera och sälja resor med buss. Det skall ske på ett sådant sätt att det bidrar till branschens utveckling och resenärens välbefinnande. Trafikhuvudmännen som ofta är uppdragsgivare skall i Swebus ha en samarbetspartner som inte bara utfor överenskomna trafik- uppdrag utan också bidrar till en ständig utveckling och effektivisering av kollektivtrafiken i Norden. Detta samarbete kallas den gemensamma affä- ren.

Marknad med vikande lönsamhet

Swebus arbetar på en marknad som i Norden omsätter cirka 27 miljarder kronor. Företagets marknadsandel är i Sverige ca 30% och i Norden drygt 10 %. De nordiska grannländernas beslut att avreglera och konkurrensut- sätta den kollektiva busstrafiken har stor betydelse for Swebus framtida utveckling. Samtidigt som subventionerna till kollektivtrafiken minskar, ökar kraven på väl fungerande kollektivtrafik. Att erbjuda kostnadseffek- tiva lösningar blir därfor avgörande for den framtida konkurrenskraften.

Swebus omsättning ökade med ca 14 % under 1995 främst beroende på fOrvärv. En hård prispress präglade den nordiska marknaden under året och försämrade lönsambeten för branschens aktörer.

Nordisk expansion

Under 1995 har Swebus gjort ett flertal forvärv av nordiska bussbolag. I Norge förvärvades Vestoppland Bilselskap AS i Gjövik, Litra Buss AS i Lillehammer och Hamar og Omland Bilruter AS i Hamar. De tre fOreta- gen med en samlad årsomsättning motsvarande 200 MSEK ansluter med sina linjenät geografiskt till varandra.

Det i Finland hösten 1994 förvärvade OY Espoon Auto AB i Esbo tillträddes l februari 1995. Tillsammans med Transbus OY som forvärva- des 1994, har Swebus en samlad årsomsättning motsvarande 300 MSEK.

Det gör Swebus till Finlands fjärde största bussbolag.

I Danmark förvärvade Swebus under 1995 Sechers Rutebiler, Dania Tours A/S och Fabers Buslinjer A/S. Samtliga har trafik på Jylland.

Företagens samlade årsomsättning uppgår till motsvarande 60 MSEK.

Genom ett vunnet anbud hösten 1995 kommer Swebus under 1996 även att etablera trafik för ca 35 bussar i norra Köpenhamnsområdet

Stabilt i Sverige

På den svenska marknaden har Swebus fortsatt expansionen. I januari 1996 vann företaget trafik för ytterligare 11 O bussar i en upphandling av Storstockholms J;.,okaltraftk. Swebus ökade därmed sin marknadsandel till ca 27 % i Stockholmsregionen. Företaget vann under det gångna året också upphandlingar i södra Skåne, Uppsala län, Östersund och längs Norrlandskusten, de så kallade E 4-bussarna. Swebus förlorade dock i norra Skåne samt delar av stadstrafiken i Jönköping.

S J 1995 l 2

•

•

PE R SO N T R A F I K

. ^. . ^{.. .} . ^. . . . ^. . ^{. .} . . ^. . . . . . ... .

Trafikrestaurange r

AB Trafikrestauranger arbetar som servicepartner åt SJ ombord på tågen och på stationerna. Airårsiden är att i nära samverkan med SJ erbjuda resenärerna mat, dryck och förströ- else på sådant sätt att det bidrar till att helhetsintrycket av resan blir positivt och därigenom skapar nya köp av tågresor.

Branschen nära 35 miljarder kronor

Hotell- och restaurangbranschen i Sverige omsätter ca 35 mil- jarder kronor och restaurangerna svarar för nästan 80 % av

denna omsättning. Trafikrestauranger är ett av branschens stör- sta företag. Marknaden har de senaste åren kännetecknats av stora strukturförändringar, bl a har utländska företag med inter- nationellt kända varumärken etablerat sig genom företagsför- värv.

Ungefår hälften av Trafikrestaurangers alla gäster på sta- tionernas restauranger är tågresenärer. För företagets cafeterior och snabbmatsenheter utgör kunder som befinner sig på resan- de fot nästan hela marknaden.

Service på tåg

Under 1995 var division Service på tåg den snabbast expande- rande verksamheten inom Trafikrestauranger. Det berodde främst på SJs framgångar med X 2000 och på entreprenadavtal med olika länstrafikbolag. Förutom service ombord driver

division Service på tåg fem cateringbaser runt om i landet som ansvarar för upphandling av varor och distribution till tågen. För närvarande finns också egen köksproduktion vid tre av dessa baser.

Produktutveckling

Under 1995 var en stor del av Trafikrestaurangers utvecklingsresurser inriktade på att klara de nya krav som ställs i och med SJs kraftiga expan- sion av X 2000 under 1996. Cirka 270 personer nyanställdes och 190 utbildades för tjänster ombord på X 2000. Ett nytt mat- och dryckes- koncept togs fram för budgetklassen i X 2000 och en ny cateringbas bygg- des vid Malmö Centralstation för att klara av det utökade behovet på Malmölinjen och Västkustbanan. Under året öppnades också en ny bar i Göteborg.

Utsikter för 1996

Branschen väntar en fortsatt kraftig etablering av näringsställen med dryckesinriktning. Antalet utländska restaurang- och snabbmatsideer med egna varumärken kommer att öka. Trafikrestauranger anpassar under 1996 utbudet på stationerna efter nya behov och ökar satsningen på kompetens- utveckling.

l 3 S J 199 5

Under 1995 har Trafikrestauranger samlat stora resurser kring expansionen av X 2000. Företaget har också fortsatt miUöarbetet och bl a mitiöanpassat förpackningarna och påbörjat prov med källsortering.

Rörelsegren Godstransporter

Pro forma exklusive ASG

RÖRELSEINTÄKTER

MSEK 8

6

4

2

91 92 93 94 95 Godstransporter, koncernen Affarsverl<ets Gods1ransportdMslon

RÖRfi.SERESUL. TAT EFTER AVSKRIVNINGAR

Yl 9~ 93 Y4 Y5 Godstransporter, koncernen Affarsverilets GodstransporldMsaon EliiiiulM • • ~ ... 471

- tllr 1111, 3 3 0 - flr 1112

oell46 Ulat tir 1111.

2

& 91 92 93 94 95 Godstransporter, koncet'llell Marsverkets GodstransportdMSKlll

Affärsverkets Godatransportdivision

(MSEKJ 1995 1994 •

Rörelsens intäkter 5 256 5 533 Rörelseresultat efter

planenliga avskrivningar 117 -111 Räntabilitet på

sysselsatt kapital,% 8,9 -10,3 Medelantal anställda 3 815 4 006

• Efter justering för ändrade redovisningsprinciper.

G O D S T R A N S P O R T E R

••••••••~•••11o•••• •••e

•• • •••• •

Affärsverkets

Gods t ransportdivision

Godstransportdivisionen (SJ Gods) utvecklar, marknadsför och producerar frekventa, tunga transporter över långa avstånd och kundanpassade

transportlösningar åt industriföretag så att de kan öka sin konkurrenskraft. Järnvägen är

basen i verksamheten.

''Break-even" nAdd

För första gången sedan rationaliseringsarbetets start visar SJ Gods vinst.

Rörelseresultatet efter avskrivningar :llir 1995 blev 117 MSEK, en för- bättring med 228 MSEKjämfört med :lliregående år. Resultatfårbättringen är en effekt av flera års rationaliseringar samt prishöjningar på olönsamma affärer.

Säkerhet och god miljö

Den miljöanpassade järnvägen blir alltmer uppmärksammad och efterfrå- gad får godstransporter. Ett exempel under utveckling är de s k rullande landsvägarna, där ICA transporterar distributionsbilar och släp på tåg nat- tetid från ett centrallager i Umeå till handlare i nordligaste Sverige. Detta sätt att använda järnvägen är skonsamt mot miljön samtidigt som det min- skar kostnaderna får chaufförer och landsvägsmil

Ett annat exempel är PipeRail, d v s stora volymtransporter av petro- leumprodukter där såväl miljö-som säkerhetskrav förenas. Dessa trans- porter är ett tillväxtområde för SJ Gods. PipeRail är en produkt som bl a skulle kunna utnyttjas för transportema av flygbränsle till Arlanda, där järnvägen kan ersätta lastbilstrafiken genom Stockholm.

Flerpartslogistik

Hösten 1995 startade ett samarbete mellan SCA, Svelast och SJ Gods som ger SCA ett kostnadseffektivt och miljöanpassat distributionssystem för kartongpapper (kraftliner) på den nordiska marknaden. SCAs papper når från lagret till kunden inom 24 timmar. Detta samarbete kring logistik mellan tre parter är ett av de större i sitt slag i Sverige. Det öppnar möj- ligheter till fortsatt utveckling av flerpartslösningar for svenska företag i Norden och övriga Europa. En ytterligare bas finns i samarbetsbolagen Sve Rail Italia och Hansa Rail men även i direkttåg med korta ledtider till den europeiska marknaden.

Kvalitet och effektivitet

Stora insatser har genom:llirts får att möta marknadens krav på kvalitet.

Under det gångna året uppnåddes påtagliga· förbättringar. Den omfattande omläggningen hösten 1994 innebar vissa störningar i produktionen, men under senare delen av 1995 visade godstågen god punktlighetjämfört med tidigare period.

SJ 199 5 ^{l 4}

(

G O D S T R A N S P O R T E R

• • • • • • • • • ^. . ^{• • • • • • • • • • • • •}

Skadorna på godset är

ta

Arbetet med certifiering enligt den internationella kvalitets- standarden ISO 9002 pågår med sikte på att SJ Gods skall cer- tiiieras 1996.

Förnyelse

En modernisering av vagnparken ökar konkurrensförmågan på ett avgörande sätt. Under 1995 startade en omfattande och långsiktig förnyelse av hela vagnbeståndet l 70 nya fyraxliga vagnar har anskaffats för skogsindustriföretaget Storas inri- kestransporter och l 00 ombyggda vagnar för sågade trävaror har tagits i bruk för sågverksindustrins behov. F ör Fundia har beställts nya vagnar som skall transportera stålämnen, för Volvo Umeverken vagnar för hyttransporter och för gruvföre- taget Boliden vagnar för sligtransporter.

Under det gångna året kom också den fOrsta s k multi- purposevagnen och ett nytt transportsystem för flistransporter togs i bruk.

Svelast

AB Svelast bedriver åkeri- och terminalverksamhet med lokal och regional distribution samt lagerhantering. Svelast har 300 egna lastbilar och lika många släpvagnar. F öretaget finns på 23 orter i Sverige, varav 21 har spåranslutna terminaler.

Ökade ^volymer stärker positionen

Marknadens totalvolym utvecklades positivt under 1995 men priserna var fortsatt låga. Svelast ökade omsättningen med ca 15 % och befåste därmed ställningen som en av landets främsta aktörer inom sitt verksamhetsområ- de.

Under det gångna året inledde Svelast ett omfattande samarbete med SJs Godstransportdivision och SCA Transforest avseende ett uppdrag för SCA. Svelast lät uppföra en ny terminal i Skövde på 8 000 kvadratmeter för uppdraget. SJ Fastighetsdivision var entreprenör för bygget.

Samarbetet med Rail Combi AB fOr forsling till och från terminalerna utvecklades positivt under 1995.

Nya fordon - för miljöns skull

Svelast har beslutat att samtliga nya fordon som anskaffas minst skall upp- fylla EU-miljönormen Euro 2 kompletterat med en bullerdärnpningsan- ordning. Detta är högre krav än de lagkrav som finns och det mest miljö- vänliga alternativ som fordonsindustrin för närvarande kan erbjuda.

Svelast deltar aktivt i utvecklingen av lastfordon som drivs av alternativa bränslen.

Under året har Svelast påbötjat investeringar för att uppfylla de kom- mande EU-kraven på underkörningsskydd och hastighetsbegränsare för tunga fordon. Företaget driver också ett kontinuerligt program för förnyel- se av fordonsparken, bl a för att ersätta äldre, mer miljöpåverkande fordon.

l 5 S J 19 9 5

SJs nyutvecklade s k multipurposevagn transporterar lastbilskarosser från Volvo l Umeå till Gent l Belgien. Denna typ av skräddarsydda transportlösningar med miljöfördelar stärker tågets ställning inom godstransporter.

Svelast

IMSCK! 1995

Omsättning 311

Rörelseresultat

efter avskrivningar 7 Resultat efter

finansiella poster 8 Balansomslutning 117

soliditet,% 46,4

Räntabilitet på

sysselsatt kapital, % 14,2 Nettoskuld-

sättningsgrad, ggr

o

Medelantal anställda 499

Rall Combi

IMSEK! 1995

Omsättning 515

Rörelseresuttat

efter avskrivningar 11 Resuttat efter

finansieUa poster 6 Balansomslutning 398

soliditet, % 53,5

Räntabilitet på

sysselsatt kapital, % 4,8 Nettoskuld-

sättningsgrad, ggr 0,3 Medelantal anställda 168

CombiTrans

{MSEI() 1995

Omsättning 677

Rörelseresuttat

efter avskrivningar 5 Resuttat efter

finansiella poster 3 Balansomslutning 125

soliditet, % 35,8

Räntabilitet på

sysselsatt kapital, % 11,2 Nettoskuld-

sättningsgrad, ggr

o

Medelantal anställda 86 1994

276

5

6 122 44,4

12,2

o

461

1994 482

8

4 397 52,5

4,6

0,1 153

1994 871

16

15 152 29,9

31,3

o

78

G O D S T R A N S P O R T E R

• • • • • • • • • • • e • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Svelast räknar med en fortsatt stabil utveckling inom sitt verksamhetsom- råde och strävar efter att uppnå en större integration med befintliga kunder på den svenska marknaden. För att bibehålla och förstärka kundemas för- troende kommer Svelast att prioritera arbetet inom områdena IT, kvalitet, medarbetarkompetens samt miljö.

Rail Combi

Kombitrafiken inom SJ-koncemen bedrivs till största delen i det fristående företaget Rail Combi AB. De viktigaste kunderna för företaget är åkerier, speditörer och rederiagenter.

Rail Combis huvuduppgifter är att utveckla, sälja och producera transporter av lösa lastbärare - d v s trailers, växelflak och containers - mellan terminalerna inom Sverige samt att producera och administrera SJs internationella kombitrafik Den l januari 1995 övertog Rail Combi även ansvaret för rederiernas och rederiagentemas containertrafik från SJ.

Framgångsrik produktutveckling

Trots att en sanering och omstrukturering av trafiken påhöljades under det gångna året, lyckades Rail Combi behålla traft.kvolymema. Två nya pro- dukterutvecklades och lanserades med framgång, Norrlandsexpressen och Atlantexpressen. Norrlandsexpressen riktar sig främst till åkerikunder som vill transportera stora volymer mellan södra Sverige och övre Norrland.

Atlantexpressen är ett helt tåg som vaije kväll går mellan Göteborgs hamn och Stock:holm samt ett tåg som går i motsatt riktning. Tjänsten riktar sig till Rail Combis rederik:under.

Under 1995 fortsatte också investeringarna i terminaler. Investe- ringarna i Göteborg, Stock:holm Årsta och Umeå är avslutade och investe- ringen i Helsingborg beräknas vara avslutad vid halvårsskiftet 1996. Ett stort investeringsprojekt i !T-stöd påhöljades under 1995. Målet är att effektivisera främst terminalarbetet, skapa dokumentlösa transporter samt förbättra möjligheterna till information och kontroll över transporterna.

V åren 1997 skall hela projektet vara genomfört.

I januari 1995 öppnade Rail Combi ett eget trafikkontor i Stockholm.

Koncentrationen av trafiken kommer att fortsätta under 1996 och !T- utvecklingen att intensifieras. Rail Combi kommer också att inleda arbetet med en certifiering enligt ISO 9002.

Nordwaggon

Nordwaggon AB ägs tilllika delar av AB Electrolux och SJ via AB Swed- carrier. Företaget skall tillhandahålla och styra godsvagnar för internatio- nell trafik mellan i första hand Skandinavien och kontinenten samt med- verka till förbättring av trafikbalanser vid internationell trafik. Detta sker genom att bearbeta transportmarknadep. så att antalet returlaster i syd- nordlig riktning ökar.

Nordwaggon förfogar över ca ~ 300 moderna godsvagnar. Många av dem är omaxlingsbara till olika spårvidder. Företaget förfogar också över

S J 1 995 l 6

G O D S T R A N S P O R ~ E R

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • C!).

en moderniserad tank-och bulkvagnspark och utvecklar kon- tinuerligt nya och särskilt krutdanpassade godsvagnar.

CombiTrans Sweden

CombiTrans skall erbjuda marknaden logistiska totalkoncept för internationella transporter med järnväg, bil och kombine- rad trafik som bas. Genom att använda CombiTrans tjänster skall kunderna uppnå konkurrensfördelar på sina marknader.

CombiTrans arbetar i gränsöverskridande trafik och före- tagets mål är att bli en av Sveriges ledande transportorganisa- törer.

Tufft lige för branschen

CombiTrans har under det gångna året tappat volymer till andra tOretag i SJ-koncernen. Företaget kunde ersätta en del av volymminskningen men drabbades även av lägre trans- portvolymer till följd av att orderingången från exportföreta- gen sjönk under hösten. Tendensen kan vara tillfällig men kan också vara ett tecken på att konjunkturen mattas.

Expansion i 6st

I mars 1995 startade CombiTrans en Östavdelning som skall arbeta med transporter till och från Ryssland och bortomlig- gande länder. I maj bildades CombiTrans GmbH, ett bolag som med inriktning på de expanderande östmarknaderna skall erbjuda kwtdema CombiTrans hela produktsortiment.

Under det gångna året samlades även all järnvägsverksamhet till Trelleborg, ett nytt kontor i Sundsvall öppnades och Combi Trans Bremen GmbH avyttrades efter flera förlustår.

I oktober 1995 blev CombiTrans Sweden AB och dotterbolaget CombiTrans Sweden Groupage AB certifierade enligt ISO 9002.

Sve Rail Italia

Sve Railltalia AB, som startade sin verksamhet 1994, skall utveckla effek- tiva transportlösningar mellan Italien och Sverige och därigenom öka andelen järnvägstransporter mellan länderna. Företaget ägs tilllika delar av SJ och den italienska järnvägen, FS Spa. Försäljningskontor är etable- rade i Rom och Stockholm.

Av den totala export- respektive importvolymen mellan länderna fraktas ungefår hälften på järnväg. Under 1995 var järnvägens andel av exporten till Italien i nivå med 1994, medan importandelen ökade med 8 %. För 1996 beräknas transportvolymerna i nord-sydlig riktning minska något på grund av en förväntad avmattning i konjunkturen, främst inom skogsindustrin. Trafiken i syd-nordlig riktning förväntas dock öka med ca 10%.

l 7 SJ 19 9 5

SCA, Svelast och SJ Gods har tillsammans utvecklat ett kostnadseffektivt och miljö- anpassat distributionssystem för den nordiska marknaden. Denna typ av flerpartslösningar har framtiden för sig.

Rörelsegren Färjetrafik

RMa.saNTAKrER

RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR

MSEK

MEDELANTAL ANSTAI.l.DA

SWeFerry

(MSEIQ 1995 1994

Omsättning 1166 l 060

Rörelseresu~at

efter avskrivningar 144 104

Resu~at efter

finansiella poster 185 119.

Balansomslutning 880 770

soliditet,% 49,3 51,0

Räntabilitet på

sysselsatt kapital, 'J6 48,3 28,0 Nettoskuld-

sättningsgrad, ggr o o

Medelantal anställda l 200 l 212 Leasingåtagande har ej beaktats i ovan angivna siffror.

•1 resultatet ingår 3 MSEK från intressebolag.

F Ä R J E T RA F I K

Swe F erry

SweFerry är ett internationellt verksamt färjeföretag. Företagets affärside är att bedriva trafik med ägda eller hyrda fartyg på livskraftiga linjer med utgångspunkt från svenska hamnar. Linjenätet omfattar Limhamn-Dragör, Helsingborg-Helsingör (ScandLines), Helsingborg-Köpenhamn (Dan- Link), Trelleborg-Rostock (HansaFerry) och Trelleborg-Sassnitz (Hansa- Perry). Linjerna drivs i samarbete med danska DSB Rederi och tyska DFO. SweFerry har totalt nio kombinerade passagerar- och fraktfärjor i trafik på de olika linjerna. SweFerrys kunder är i första hand privatperso- ner och företag med behov av sjötransportservice. Reseindustrin är en vik- tig samarbetspartner för försäljning och distribution.

SweFerry förbättrade både omsättning och resultat under 1995.

Framför allt är det större trafikvolymer som ligger bakom den positiva utvecklingen. Dessutom bidrog den låga kursen på den svenska kronan till högre utländska reseintäkter.

Exportökning ger mer färjetrafik

Den svenska exporten steg kraftigt vilket medförde ökade fraktvolymer inom fårjetrafiken, även om tillväxttakten mattades under senare delen av 1995. Totalmarknaden för lastbilstransporter ökade under det gångna året med 7 %till totalt l 050 000 bilar. På lastbilssidan har SweFerry en mark- nadsandel på 36 %. Antalet transporterade godsvagnar på SweFerrys lin- jer minskade med 7 % till 294 000 stycken. Linjerna har här en domine- rande marknadsposition och transporterar 84 % av alla vagnar.

Ökad passagerar- och personbilstrafik etter EU-inträdet

Under 1995 reste totalt 25 miljoner passagerare med färjor till eller från hamnarna mellan Göteborg och Y stad. Det var en ökning med 7 %jämfört med året innan. SweFerrys marknadsandel på dessa linjer var i stort sett ofOrändrat ca 54 %.

De nya införselreglerna för alkohol som infördes när Sverige blev medlem i EU är en bidragande orsak till det ökade resandet. Svenskarna reser för närvarande inte på semester med flirja lika ofta som tidigare, men väljer oftare fårjan för kortare utflykter.

Antalet bussresor med SweFerry var oförändrat under 1995 men eftersom totalmarknaden minskade med 6 % innebär det att företagets marknadsandel ökade till 78 %.

Ny Tysklandsfärja beställd

Tysklandstrafiken ökade kraftigt under 1995 och kapaciteten behöver ut- ökas för att möta den väntade marknadstillväxten. SweFerry beställde där- för en ny kombinerad frakt- och passagerarfårja som kommer att sättas i trafik på linjen Trelleborg-Rostock hösten 1997. Tillsammans med den nya färja som företagets tyska samarbetspartner sätter in vid årsskiftet

1996~97 innebär det att bilkapaciteten på linjen fördubblas och att järn- vägskapaciteten ökar med 50 %.

SweFerrys fårja kommer att ha en lastkapacitet på mer än 3 km, varav l l 00 meter järnvägsspår. Den ko1Il1Per att ta 600 passagerare och 11 O last-

S J 1995 l 8