KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2018
Nyanlända och skolbibliotek
En studie om skolbibliotekens möjligheter att bidra till integration
MONIA BJÖRKMAN HELENA GRAHN
© Författarna
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
0
Svensk titel: Nyanlända och skolbibliotek
En studie om skolbibliotekens möjligheter att bidra till integration
Engelsk titel: Newly- arrived and school libraries. A study about school libraries possibility to support integration.
Författare: Monia Björkman, Helena Grahn
Färdigställt: 2018
Abstract: Studies have shown that public libraries are important meeting places to support integration. However there are not many studies including Swedish school libraries and integration. The purpose of this paper is to explore newly arrived and multilingual pupils visits in school library to develop new knowledge about school libraries possibility to support integration. This study is based on the following questions:
1. How do school librarians perceive their work with newly-arrived and multilingual pupils?
2. Which methods are used and how are they noticed in school libraries?
3. In what way can school libraries be meeting places for integration?
We used two different methods. First we observed when 10 year old pupils visited the libraries and then qualitative interviews were used to get
answers from librarians. We applied parts of Diaz model of integration and also earlier related research to analyse the empirical data into categories.
We found that cooperation with teachers, social skills and structure of working methods could be important keys to school libraries to support integration. The results show that school libraries can be both spontaneous meeting places for pupils where they could talk to someone who challenges their point of view and also structured meeting places where newly- arrived meet others for different activities. The librarians themselves experienced duality to the school library as an open meeting place.
Nyckelord: skolbibliotek, integration, nyanlända, språkinlärning, mångspråk, flerspråkighet,
1
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1. Problembeskrivning ... 4
1.2. Syfte och frågeställning ... 5
1.3. Centrala begrepp och avgränsningar ... 5
1.3.1. Skolbibliotek ... 5
1.3.2. Integration ... 5
1.3.3. Nyanländ ... 6
1.3.4. Flerspråkighet, mångspråk, modersmål och förstaspråk ... 6
1.3.5. Genrepedagogik ... 6
1.3.6. Interkulturellt samspel... 6
2. Litteraturgenomgång ... 7
2.1. Skolbibliotek och integration ... 7
2.2. Skolbibliotek och mångspråk ... 8
2.3. Skolbibliotek och studieresultat ... 9
2.4. Biblioteket som mötesplats för sociala relationer ... 10
2.5. Skola och interkulturellt samspel ... 11
2.6. Sammanfattning av litteraturgenomgången ... 13
3. Teori ... 14
4. Metod ... 16
4.1. Val av metod ... 16
4.1.1. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer ... 16
4.1.2. Observationer ... 16
4.1.3. Kvalitativ innehållsanalys ... 16
4.2. Urval ... 17
4.3. Genomförande ... 17
4.4. Styrkor och svagheter med metoden ... 18
4.1.1. Styrkor och svagheter med intervjuerna ... 18
4.1.2. Styrkor och svagheter med observationerna ... 18
4.5. Forskningsetik ... 19
5. Resultat och analys ... 19
5.1. Presentation av respondenter ... 19
5.2. Social integration ... 20
5.3. Kommunikativ dimension ... 22
5.4. Kulturell dimension ... 24
2
5.5. Organisatorisk dimension ... 25
6. Diskussion ... 26
7. Slutsatser ... 29
7.1. Hur uppfattar skolbibliotekarier arbetet med nyanlända och mångspråk/flerspråkighet? ... 29
7.2. Vilka arbetsmetoder används och hur märks de i skolbiblioteket? ... 30
7.3. På vilket sätt kan skolbiblioteket vara en mötesplats för integration? ... 31
Källförteckning ... 32
Bilagor Bilaga 1. Intervjumanual ... 36
Bilaga 2. Observationsguide ... 37
Bilaga 3. Brev till respondenter ... 38
3
1. Inledning
Vi har valt att göra en studie om mångspråk/flerspråkighet, nyanlända,
integration och skolbibliotek. Nyanlända är en ökande grupp i samhället. Enligt Migrationsverkets statistik (2016) var Sverige år 2015 det land som efter Tyskland tog emot flest asylsökande i Europa. I Vetenskapsradions forum (2016) uppger Fereshte Ahmadi, som är professor i sociologi vid högskolan i Gävle, att svenskarna har blivit mer positiva till invandring och en majoritet uppskattar mångfalden i samhället. Å andra sidan finns en polarisering där de som är negativa är allt mer extrema i sina åsikter. Det finns alltså en
motsättning mellan de som beskriver flyktingar som ett problem och de som välkomnar de nyanlända. Det gör att betydelsen av lyckad integration ökar.
Andreas Vårheim, Ragnar Audunson, Sophie Essmat och Svanhild Aabø med flera har genom sin forskning i PLACE-projektet i Norge visat att folkbibliotek är en gynnsam plats för integration. Folkbibliotek är lågintensiva mötesplatser.
Där stöter du på människor som kanske tycker och tänker annorlunda än du.
Sådana platser att mötas på behövs för att skapa ”bridging social capital”, ett sätt att bygga broar mellan människor och kulturer. Enligt
Nationalencyklopedin, NE;s (2017a) definition är mötesplats en plats där människor träffas, oftast genom överenskommelse men ibland även spontant.
De danska biblioteksforskarna Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen och Dorte Skot- Hansen definierar mötesplats som en plats att mötas eller samvara på. Det kan vara direkta möten mellan människor på fysiska bibliotek eller digitala möten på webbplatser. Vi är intresserad av skolbiblioteket som fysisk mötesplats för direkta möten mellan människor.
Integration behövs för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling definierades enligt Svenska FN- förbundet (2012, ”Hållbar utveckling” para.2) i
Bruntlandskommisionens rapport 1987 som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Där betonas att hållbar utveckling inbegriper tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Biblioteken kan bidra till alla aspekterna av hållbar utveckling men främst den sociala. Social hållbarhet definierar Gobinda Chowdhury, professor i informationsvetenskap, (2014) som att människor känner välbefinnande nu och i framtiden. Välbefinnande kan handla om hälsa, om att vara delaktig i samhället och om positiva relationer där människor känner tillit och förtroende för varandra. Det handlar också om hur grupper uttrycker identitet samt bevarar och utvecklar traditioner och
värderingar. Vi använder José Diaz (1996) definition om integration och vi använder även hans teori. Diaz är sociolog och är bosatt i Sverige. Han har skrivit flera rapporter om integration och eftersom han utgår från ett svenskt perspektiv är hans integrationsmodell angelägen. Han menar att integration är en process som fokuserar på sociala relationer och som ger tillgång till
samhället där arbete, bostäder, utbildning, rättigheter och andra välfärdsfördelar finns.
Vi arbetar båda två i skolans värld och intresserar oss för barn och ungdomar.
Barnen är vår framtid och vår uppfattning är att barn ofta har ett öppet sinnelag och är positiva och nyfikna. I och med att det kommer fler nyanlända elever till
4
skolan så ökar andelen elever som är flerspråkiga. Språket är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället och skapa relationer. Om en lyckad integration ska kunna ske tror vi att barnen är nyckeln till framgång. Barn mellan 7 och 15 år är elever och går i skolan och där ska de enligt skollagen (SFS 2010:800) ha tillgång till skolbibliotek. Vi är nyfikna på om och på vilket sätt skolbiblioteken är gynnsamma platser för integration.
1.1. Problembeskrivning
Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801, 5§) är personer med annat modersmål än svenska en prioriterad grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet.
Folkbibliotek är till för alla och särskilda tjänster ska, enligt Unescos folkbiblioteks och skolbiblioteksmanifest, erbjudas dem som av någon anledning inte kan nyttja utbudet. Bibliotekslagen gäller också skolbibliotek och det står även i skollagen (SFS 2010:800) att skolbibliotek ska finnas tillgängligt för alla elever. Även barn är en prioriterad grupp så när vi väljer att undersöka barn med annat modersmål än svenska är det dubbelt prioriterat.
En stor omställning för biblioteken har varit den stora det stora antal flyktingar som kom till Sverige 2015. Många nyanlända besöker biblioteket. Enligt den norska biblioteksforskaren Ragnar Audunson (2005) har migration, såväl som sociala och multikulturella förändringar, skapat utmaningar för våra bibliotek.
Han tar upp biblioteket som en lågintensiv mötesplats där du kan möta
människor som är olika dig själv och anser att dessa lågintensiva mötesplatser är viktigare än någonsin. Audunson menar att biblioteket är en av de sista
”cross-kulturella” mötesplatserna som kan stärka demokratin. Både läsning och litteracitet handlar om att få möjlighet att påverka samhället. När du kan läsa om händelser kan du känna dig delaktig och aktivt kunna ta del i samhället vilket kan bidra till integration.
Cecilia Gärdén är forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap och i sin rapport ”Skolbibliotekets roll för elevers lärande” (2017) skriver hon att det finns väldigt lite forskning om hur skolbibliotek arbetar med integration och mångspråk och således “ett angeläget område att beforska och på annat sätt fördjupa mot bakgrund av ökad migration och ökat antal elever i skolan som inte har svenska som modersmål”(s.74). Vi har hittat mycket forskning om integration och folkbibliotek men märker att det finns en kunskapslucka angående skolbibliotek och integration. Folkbibliotek är enligt Vårheim et al.
(2005) en plats för lågintensiva möten vilket främjar integration.
Skolbiblioteken är inte samma typ av mötesplats som ett folkbibliotek då de har en specifik målgrupp och inte alltid är öppna för allmänheten. Mot bakgrund av detta vill vi veta mer om skolbibliotek och integration. Vår forskning hoppas vi kan vara till praktisk nytta för skolbibliotek men också för B&I-forskningen i stort då det inte finns många svenska undersökningar i detta ämne kopplat till skolbibliotek.
5
1.2. Syfte och frågeställning
Syfte:
Genom att undersöka nyanlända och flerspråkiga elevers besök på skolbibliotek kommer vi att utveckla ny kunskap om skolbibliotekens möjlighet att främja integration. Vi är intresserade av flerspråkiga elever i allmänhet och nyanlända i synnerhet.
Frågeställningar:
Hur uppfattar skolbibliotekarier arbetet med nyanlända och mångspråk/flerspråkighet?
Vilka arbetsmetoder används och hur märks de i skolbiblioteket?
På vilket sätt kan skolbiblioteket vara en mötesplats för integration?
1.3. Centrala begrepp och avgränsningar
Här går vi igenom hur vi har avgränsat oss och definierar några relevanta begrepp som återkommer i rapporten.
1.3.1. Skolbibliotek
Vi har avgränsat denna studie till att handla om skolbibliotek. Eftersom det finns stora skillnader mellan olika skolbibliotek är det ett komplext begrepp. I skollagen (SFS 2010:800) finns det ingen definition av skolbibliotek men i förarbetet till lagen (prop. 2009/10:165) beskrivs skolbibliotek som ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska
verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande” (s.283). Skolinspektionen (2017) ställer tre krav på skolbibliotek: att de ligger på eller nära skolan, att de har olika sorters litteratur, informationsteknik och andra medier samt att de anpassas efter elevernas behov för att stimulera läslust och främja
språkutveckling. Vi har begränsat oss till skolbibliotek som har en verksamhet på en skola och som är bemannat minst 20 timmar i veckan.
1.3.2. Integration
Ordet integration kommer från latin och betyder helhetliggöra dvs delar som blir till en helhet, enligt sociologen Mikael Stigendal (2008). Idag är ordet starkt förknippat med invandrare och svenskars relation. Vi använder Diaz (1996) definition om integration. Han menar att integration är en process som fokuserar på sociala relationer och som ger tillgång till samhället där arbete, bostäder, utbildning, rättigheter och andra välfärdsfördelar finns. Diaz (1996) definierar integration som “ett i huvudsak socialt fenomen som relateras till kvaliteten på invandrarnas deltagande i olika typer av sociala relationer i mottagarsamhället”(s.74). Integrationsprocessen sker både på individuell nivå (mikronivå) och på samhällsnivå (makronivå). I Invandrarverkets
(2004) rapportserie skriver Diaz även att integration är motsatsen till
segregering och utanförskap och att integration är en process som påverkar alla i samhället och därför är allas ansvar. Alla behöver vara delaktiga, inte bara invandrarna.
6 1.3.3. Nyanländ
Enligt skollagens (SFS 2010:800, 3 kap. 12 a §) definition räknas elever som tidigare varit bosatta utomlands som nyanlända i fyra år efter att de har börjat i svensk skola under förutsättning att de börjar skolan efter att ha fyllt sju år. De kan vara asylsökande, invandrare, papperslösa eller ensamkommande barn. Till nyanlända elever räknas även svenska medborgare som bott utomlands och inte tidigare gått i den svenska skolan men dessa elever tar vi inte med i vår studie.
Vi intresserar oss för nyanlända elever som inte har bott i Sverige i fyra år än och som inte har svenska som modersmål.
1.3.4. Flerspråkighet, mångspråk, modersmål och förstaspråk
Elin Lucassi, som arbetar på Kungliga biblioteket, KB, med samordningsfrågor inom lärande och utbildning, skriver om flerspråkighet och mångspråkighet i skolbibliotek (2014) att mångspråk har med miljön och sammanhanget att göra medan flerspråkighet handlar om en persons förmåga att använda sig
obehindrat av flera språk. Vi vill dock förtydliga att med flerspråkiga elever menar vi inte elever som enbart talar de språk som tillhör skolämnena svenska och engelska eller de valbara språken franska, tyska och spanska.
Modersmål och förstaspråk är enligt Skolverket (2017) det eller de första språk som barnet har lärt sig och som är det språk som hen i första hand använder för att kommunicera. Skolspråk, akademiskt språk eller kunskapsrelaterat språk är enligt Cummins (2017) olika uttryck för ett mer krävande språk än
vardagsspråket. Det innehåller fler specifika begrepp och mer avancerade grammatiska former och används i skriftspråket. En metod för att utveckla skolspråket är genrepedagogiken.
1.3.5. Genrepedagogik
Genrepedagogiken utvecklades i Australien och professor Pauline Gibbons är en av dem som arbetar med den för att stärka språkinlärning för elever med annat modersmål. Gibbons (2010) skriver att genom att olika texter läses tillsammans med eleverna och specifika ord och begrepp tas upp så får
eleverna en möjlighet att lära in viktiga begrepp samt får en förståelse för olika texttyper. Begreppen används sedan när en gemensam text produceras som en slags förebild för en genre. Slutligen producerar eleverna egna texter inom genren. Detta kallas för cirkelmodellen.
1.3.6. Interkulturellt samspel
Kultur använder vi i två betydelser. Dels utifrån bibliotekens och skolornas kulturuppdrag som handlar om teater, konst, musik och annan estetisk verksamhet men mest i ett sammanhang där det handlar om en grupp människors levnadsmönster. Kultur kan enligt Jonas Stier, professor i
interkulturella studier, och Margareta Sandström Kjellin professor i didaktik, (2009) definieras på olika sätt och de tar bland annat upp beteendemässiga beskrivningar där kultur handlar om en grupp människors sätt att leva och funktionalistiska beskrivningar där sociala system och att förstå varför någon handlar på ett visst sätt beskriver kulturen. Vi utgår från deras beskrivningar och ser kultur som något en grupp människor skapar utifrån värderingar, normer, traditioner, världsbild och vanor som påverkas av socialt samspel.
Kulturmöten sker när personer eller grupper möts och samverkar. Då kan det även ske kulturkrockar om människor inte förstår varandra och kulturerna står i stor kontrast. Interkultur handlar om kulturmöten och samspel mellan kulturer.
7
2. Litteraturgenomgång
Här kommer vi att gå igenom tidigare forskning som hör ihop med integration och bibliotek. Eftersom det forskats mest på folkbibliotek och integration kommer folkbiblioteken att nämnas här också trots att vårt fokus ligger på skolbibliotek. Då skolbiblioteket verkar inom skolans område så har vi även tagit med pedagogisk forskning kring språkinlärning, mångspråk och
interkulturella samspel då det är väsentligt för skolbiblioteken.
2.1. Skolbibliotek och integration
Det sägs ofta att språket är nyckeln till integration och till skolframgång. Ola Pilerot och Frances Hultgren (2016) är forskare inom biblioteks- och
informationsvetenskap och de tar i sin studie upp svårigheter för bibliotekarier att kommunicera med nyanlända och att hitta lämpliga medier. Fast många bibliotekarier känner sig också inspirerade av att kunna göra nytta på riktigt och lära sig av nya utmaningar. 87 % av de tillfrågade bibliotekarierna anser att bibliotekets arbete med nyanlända (i frågan stod det av misstag flyktingar) är viktigt för att främja integration och demokrati och erbjuda en mötesplats. Att förstärka medieutbudet på andra språk och att ha fler böcker och medier på lätt svenska är det som flest bibliotekarier i Pilerots och Hultgrens (2016) enkät bedömer som den mest relevanta uppgiften i arbetet med nyanlända. Även att anställa personal som kan tala de nyanländas språk rangordnas högt.
Att biblioteket kan vara en mötesplats och gynna integration bekräftas av Audunson et al. (2011). Studiens syfte är att förstå vilka funktioner som folkbiblioteket kan ha för invandrarkvinnor och är en del av ett större projekt, PLACE projektet. Forskarna gjorde djupintervjuer med nio immigrantkvinnor.
Resultatet visar att biblioteket spelade roll på flera sätt och kan skapa och överbrygga socialt kapital bl.a. som hög- och lågintensiva mötesplatser.
Biblioteket kan även vara till hjälp när kvinnorna går från passivt deltagande till ett mer aktivt deltagande i samhället. Biblioteket erbjöd tidningar, film och litteratur på kvinnornas hemspråk som uppskattades och användes. Genom detta upplever kvinnorna att deras kultur och språk får ett erkännande vilket skapar en känsla av inkludering och delaktighet í samhället.
Stigendal (2008) menar att regler och barriärer är låga på biblioteket eftersom det inte är en myndighet. Elever måste gå till skolan men inte till biblioteket. I skolan finns en tydlig maktrelation mellan lärare och elev som inte finns på biblioteken. Delaktighet bygger på frivillighet och därför anser Stigendal (2008) att biblioteket är en plats för möten mellan innanförskap och
utanförskap och skriver att ”Frånvaron av tvång och en tydlig maktutövning på biblioteket kan säkert få en att välja ett innanförskap snarare än ett
utanförskap” (s.71).
I flera böcker som vi har läst tas samarbete upp som en nyckelfaktor för integration i skolan men trots det så nämns sällan skolbiblioteket som en samarbetspartner.Även den svenska didaktikforskaren Helen Avery (2016) konstaterar att det är synd att skolan inte samarbetar mer med skol- och folkbiblioteken eftersom bibliotekarierna kan vara en stor tillgång och
8
biblioteken kan bidra till att skapa integration. Biblioteken kan ge stöd till nyanlända eftersom där finns multimodala resurser på olika språk. Elevernas skolarbete behöver samordnas och Avery menar att skolbibliotekarierna i större utsträckning borde vara med i skolans planeringsarbete. Till skolan kommer alla barn. Pilerot och Hultgren (2016) ställde frågan till bibliotekarier om det finns behov av riktad verksamhet mot nyanlända barn. 75 % svarar ja och motiverar det med att barn är en prioriterad målgrupp som dels är extra utsatta men som också kan utgöra en länk till föräldrarna.
2.2. Skolbibliotek och mångspråk
Skolbiblioteken ska enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ägna särskild
uppmärksamhet åt elever med annat modersmål än svenska. Det tar ungefär två år att lära sig grunderna i ett språk så att man klarar av vardagliga situationer, skriver didaktikprofessor Elisabeth Elmeroth (2017), men att behärska ett mer akademiskt språk som krävs i skolan tar mellan fem och åtta år. Ett problem är att lärare och andra som samtalar med nyanlända ofta förenklar språket för att underlätta kommunikationen. I stället borde de svårare begreppen användas och bli förtydligade och förklarade så att de nyanlända även möter nya mer komplexa och specifika begrepp. Eleverna klarar sig ofta bra på vardagsspråket under lågstadiet men när eleverna kommer upp i årskurs fyra så visar det sig att språket plötsligt blir ett problem. Lärare överskattar ofta nyanlända elevers språkförmåga, skriver professor Jim Cummins (2017). Hans forskning om flerspråkiga elever visar att eftersom de är duktiga på att använda ett
vardagsspråk så upptäcks inte bristerna i det kunskapsrelaterade akademiska språket. Cummins skriver att kunskapsspråket kräver kännedom om ovanligare ord och komplexa grammatiska konstruktioner. Om man hade arbetat med utbyggnad av mer specifika begrepp under hela lågstadiet, lekt med språket och stimulerat flerspråkighet så skulle de klarat sig bättre.
Att elevens eget språk är viktigt och en tillgång som stärker identitet, kultur och självkänsla vill andraspråksläraren Sara Persson (2016) belysa i sin bok.
Genom att lära sig ord eller begrepp på elevernas olika språk visas att elevens språk är betydelsefullt. Viktigt är också att bejaka att eleven läser på sitt modersmål. Här kan samarbete mellan bibliotekarie och lärare vara till stor hjälp även om skolbiblioteket är litet. Att det finns stor variation på litteratur utifrån intresse och svårighetsgrad men också att eleven har bänkböcker på både svenska och sitt modersmål är betydelsefullt. För att bibliotekarien ska kunna beställa eller köpa in litteratur måste hen regelbundet få kunskap om vilka språk som talas på skolan.
I Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever (2016a) står det att nyanlända inte först kan lära sig språket och sedan få kunskaper i andra ämnen utan detta måste ske samtidigt så att eleverna utvecklar kunskaper i alla ämnen. Skolverket (2012) poängterar vikten av att fortsätta tala och utveckla sitt modersmål för att fördjupa kunskaper i ämnen. Cummins (2017) tar fram framgångsfaktorer för att elever med annat modersmål ska lyckas i skolan.
Några av nycklarna är undervisning på modersmålet, undervisning med stöttning i det nya språket, höga förväntningar på eleverna och ett bra samarbete med föräldrarna. Han menar precis som Gibbons (2010) att språkundervisningen behöver stötta förståelsen av begrepp för att stärka det kunskapsrelaterade skolspråket. Ett sätt kan vara stöd av bilder, upplevelser
9
eller att praktiskt utföra något. Gibbons (2010) förespråkar i genrepedagogiken att elever och lärare skriver en gemensam text först innan eleverna sedan producerar egna texter inom en genre. Att skriva och själv producera texter ser Cummins (2017) också som en framgångsfaktor. Det gäller att få eleverna engagerade i läsande och skrivande, likaså att arbeta med drama och i projekt som kräver kommunikation och är intellektuellt utmanande. Att använda ny teknik och hjälpmedel som google translate ger bra möjligheter. Eleverna behöver dock få stöd i flera år eftersom det tar lång tid att tillgodogöra sig ett skolspråk. Skolverket (2016 b) menar att det behövs samarbete för att bygga upp ett mångspråkigt skolbibliotek. Skolan behöver kartlägga vilka språk som talas på skolan och formulera mål för hur man kan ge stöd till mångspråkiga elever och samarbeta med modersmålsläraren och skolbiblioteket för att få hjälp med litteratur och medier.
Ofta blir inte nyanlända höglästa för skriver Tiia Ojala (2016), som har en magisterexamen i svenska som andraspråk och lång erfarenhet av att undervisa nyanlända, då många lärare menar att det inte är någon idé eftersom de ändå inte förstår språket, men att möta böcker genom högläsning kan vara ett sätt att lära sig svenska och våga börja läsa egna böcker på språket. Att visa att du gillar att läsa smittar av sig och ger elever som sannolikt själva kommer att läsa. Du ska heller inte vara rädd för att läsa bilderböcker och tro att de är för barnsliga eftersom bilderna stöttar läsningen och ordförståelsen menar Ojala.
Persson (2016) skriver också om betydelsen av högläsning för nyanlända eftersom det utvecklar och fördjupar språket samt väcker nyfikenhet för litteratur och berättelser.
2.3. Skolbibliotek och studieresultat
Att skolbiblioteken kan göra skillnad märks inte minst då Gärdén (2017) nämner flera studier som visar att skolbibliotek med utbildad personal, ett gott bestånd och där lärare och skolbibliotekarier samarbetar förbättrar elevers studieresultat oavsett elevernas bakgrund och tidigare utbildning. Eftersom det, som Cummins (2017) skriver, tar i snitt fem år att lära sig behärska skolspråket för nyanlända så presterar elever med invandrarbakgrund sämre och han ifrågasätter om nyanlända elever alls ska göra nationella prov eftersom förutsättningarna att lyckas är starkt begränsade. I Kanada och Australien, där invandring har uppmuntrats och det finns program för att integrera invandrarna i samhället, presterar elever med invandrarbakgrund bättre i läsförståelse Pisa- mätningar än i andra länder. Cummins konstaterar också att i länder som Österrike och Belgien där många invånare är negativa till invandrare presterar elever som är andragenerationens invandrare betydligt sämre.
Cummins (2017) skriver att nyanlända elever med socioekonomiskt svag situation kan ha begränsat med tillgång till skrift i hemmet och att det är det viktigaste att ta itu med. I studier av Frances, Lance & Lietzau (2010) som Gärdén (2017) hänvisar till höjdes resultaten för lågpresterande elever då effektiva skolbibliotek förekom. De holländska forskarna Ellen Kleijnen, Frank Huysmans och Ed Elbers (2015) har i sin forskningsöversikt kommit till
liknande slutsatser. Av betydelse är också flexibla öppettider, bra ekonomi och tillgång till teknik. Huvudsyftet med Kleijnen et al. forskningsöversikt var att titta på skolbibliotekens roll för migrerade barn med inlärningssvårigheter
10
framförallt ur ett holländskt perspektiv. De såg att även om det, precis som Gärdén skriver, finns många studier som visar på vikten av skolbibliotek så finns det lite forskning när det gäller skolbibliotekets roll för barn med annan etniskt bakgrund eller barn från missgynnade förhållanden. I likhet med Gärdén menar Kleijnen et al. att skolbibliotekens effektivitet är svår att mäta.
Resultaten påverkas utifrån vilket syfte och definition man har på skolbibliotek eller vilka metoder som väljs. Kleijen et al. efterfrågar ytterligare forskning och då med fokus på barn som har migrerat. Gärdén i sin tur ser det som av stor vikt att titta närmare på mångspråk eftersom det finns få svenska
undersökningar gällande detta.
Diaz (1993) skriver att utbildning är grunden för att invandrare ska ha möjlighet till avancemang inom yrkesliv men även för sociala kontakter och därmed kan integration uppnås. Då nyanländas potential framhålls och de får stöd så får de en ny identitet och de ser vad de kan åstadkomma i framtiden i stället för att ta fasta på sina språkliga begränsningar i skolan, skriver Cummins (2017). Dessutom påpekar han att det finns studier som visar att flerspråkighet har många fördelar för den kognitiva, kunskapsmässiga och personliga
utvecklingen. Man bör alltså i stället se eleven som språkligt begåvad som talar flera språk. Att regelbundet göra bedömningar av elevernas framsteg är
betydelsefullt för att arbeta tillsammans för att nå skolans mål. Skolor som har en samling med böcker på andra språk kan använda dessa för att få en
uppfattning om hur eleven läser och skriver på sitt förstaspråk.
2.4. Biblioteket som mötesplats för sociala relationer
Bibliotek har visat sig vara gynnsamma platser för möten som kan leda till kontakter och relationer. Biblioteket är ett socialt sammanhang och här fokuserar vi mest på skolbibliotek men indirekt kommer skolan med. Pilerot och Hultgren (2016) skriver att en av slutsatserna som de dragit är att
integration sker lokalt inom gemenskaper på orten och att biblioteket som plats är viktig. Av enkätsvaren från 144 bibliotekarier framgår det att nyanlända är en grupp som frekvent besöker biblioteken och 47 % av bibliotekarierna uppger att de pratar med nyanlända varje dag och att de nyanlända delvis förändrat bibliotekariernas arbete. Stigendal (2008) har i sin studie intervjuat bibliotekarier om biblioteket som en mötesplats mellan “innanförskap och utanförskap” och en av slutsatserna är att en av de viktigaste faktorerna handlar om kontakten med bibliotekarien och användaren. Han menar att det inte i första hand är bibliotekets datorer, böcker, byggnaden och rummet i sig utan på vilket sätt bibliotekarierna finns till hands för att lyssna på besökarnas
berättelser som påverkar deras känsla av delaktighet i samhället.
Ibland är bibliotekarien den enda svenska kontakten som de nyanlända har.
Pilerot och Hultgren (2016) märkte att flera bibliotekarier hade insett att de var de enda svenskar som de nyanlända kom i kontakt med. Cummins (2017) skriver att mänskliga relationer är viktigare för elevernas engagemang än vad de olika undervisningsmetoderna är. Han tar även upp hur viktig relationen med föräldrarna är och föreslår att skolbibliotek kan ha öppet på kvällstid eller på eftermiddagen och uppmuntra föräldrar att komma dit.
11
Jenny Nilsson, doktorand vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Monika Axelsson (2013) professor i tvåspråkighet vid Institutionen för språkdidaktik, såg i sin studie att nyanlända elever hade svårare att utveckla sociala relationer, speciellt när de gick från den lilla förberedelseklassen till ordinarie klass. De kände sig många gånger både otrygga och utanför i den nya klassen. De såg också att i flerspråkiga skolor har nyanlända större möjlighet att skaffa vänner än på andra skolor. Att få kamrater minskar risken för utanförskap, vilket annars kan leda till försämrade skolresultat och hälsa skriver Ojala (2016). Hon menar att skolor och lärare har ansvar för och medvetet ska arbeta för att relationer mellan nyanlända och andra elever möjliggörs genom att hitta strukturer för det. Enligt Jahanmahan och Bunar (2015) i Ojala (2016) “känner sig nyanlända ofta väldigt ensamma och till och med mobbade i den svenska skolan” (s. 20). Det gör att betydelsen av
mötesplatser ökar. Folkbiblioteken kan enligt Audunson et al. (2011, 2005) vara en sådan plats och även Jochumsen et al. (2012) skriver om
folkbibliotekets fyra rum där ett av rummen är en öppen plats för allmänheten där du möts över ålder/kultur/etnisk bakgrund. Där kan du träffa någon som både är lik dig men också andra som är olik dig och i samtal och diskussioner kan du utmanas och lära om den andre. Att ha boksamtal, bokcirklar eller debatter, både i tillfälliga eller organiserade grupper är olika aktiviteter som kan skapa möten.
I skolbiblioteken möter du flest personer i samma ålder men olika kulturer kan mötas. Bunar (2015) skriver att tidigare forskning har visat vilken stor
betydelse goda relationer mellan lärare och föräldrar har för elevernas trivsel och framgång i skolan. Skolorna behöver samverka mer med föräldrar och närsamhället och Bunar föreslår samverkan med idrotts- och kulturföreningar.
Föräldrarna i Bunars undersökning säger att de vill att skolorna ska vara etniskt blandade så att nyanlända inte går på en skola med bara andra invandrade elever. Genom att vara del i ett socialt sammanhang främjas språket och genom att språket förbättras så skapas bättre förutsättningar för sociala relationer, menar Jenny Nilsson Folke (2015) som är forskare vid Barn- och
ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet.
2.5. Skola och interkulturellt samspel
Diaz (1996) skriver att integration handlar om möjlighet att delta i ett sammanhang utan att behöva göra avkall på sin kulturella och etniska
identitet. Pedagogikforskaren Fredrik Hertzberg (2015) hänvisar till studier av Runfors (2003) och Gruber (2006) som upptäckte att skolpersonal ofta tycker att elever med utländsk bakgrund bör ta bort värderingar, vanor och tankesätt som ses som “icke-svenska” och ser deras kultur och bakgrund som icke önskvärd. Detta uttrycks ofta underförstått och indirekt så det är inte säkert att skolpersonalen själv är medveten om det. Bunar (2015) kommer till liknande resultat i sin studie där hon intervjuat föräldrar till nyanlända som känner sig ignorerade och inte tagna på allvar av lärarna. Cummins (2017) skriver att den belgiske forskaren Orhan Agirdag (2010) märkte att lärare förbjöd elever att använda sitt modersmål och på så vis nedvärderade identiteten hos de
flerspråkiga eleverna. Cummins tar också upp lärare som direkt eller indirekt uppmanar eleverna att inte använda sitt modersmål och hur detta går emot all forskning och kan kopplas till assimilering där man vill få eleverna att anamma majoritetsbefolkningens språk och kultur. Det finns en stark koppling mellan
12
språk och kultur menar Stier och Sandström Kjellin (2009) som menar att språket och kommunikationen är en förutsättning för kulturer och
interkulturellt samspel.
Även pedagogikprofessor Pirjo Lahdenperä (2010) hänvisar till flera studier som visar på vikten av att skolan uppskattar elevernas kultur och etnicitet för att eleverna ska trivas och lyckas i skolan. Hon skriver att läraren måste ha vilja och kunna bearbeta sina och elevernas fördomar mot olikheter, för mångfald kan både upplevas som påfrestande men även som en rikedom. Vi tänker att det även gäller biblioteket och bibliotekarien. Om vikten av att värdesätta elevers kultur och identitet för att få dem engagerade i skolarbetet skriver även Cummins (2017). Att låta eleverna skriva egna texter och sen publicera dem på skolans webbsida är ett arbetssätt han rekommenderar för att stärka elevernas kulturella och akademiska identiteter. Helst ska texterna publiceras på både svenska och på modersmålet. Likaså är det bra om det finns skyltar på flera språk i entrén, att elevarbeten på olika språk placeras på
allmänna utrymmen och att filmer eller andra inspelningar publiceras på båda elevens språk på webbsidan. Cummins menar att personalen bör göra både ett kollektivt och individuellt val hur de ska arbeta med interkulturella frågor.
Valen påverkar relationerna till eleverna då just att skapa positiva relationer till eleverna är grundläggande för att eleverna ska lyckas i skolan och viktigare än vilken metod som används i undervisningen. Om skolan har en samsyn och en modell för hur de ska arbeta med flerspråkighet kan man på sikt nå goda resultat. Om föräldrarna känner att deras och barnens identiteter bekräftas så finns det goda förutsättningar för att föräldrarna engagerar sig och det kan bli ett bra utbyte mellan skolan och föräldrarna.
Främmande kan verka skrämmande och Stier och Sandström Kjellin (2009) skriver att människor genom alla tider varit rädda för eller fientliga mot främlingar och trott att de främmande kommer med olycka och sjukdomar.
Därför är det inte ovanligt att beskylla människor från andra kulturer för problem och hemskheter i samhället. Man tror ofta att personerna i de olika kulturella grupperna är mer lika varandra än de är och det tar sig uttryck i fördomar. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det att ”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.” (s.7). Skolan är, enligt professor Kerstin von Brömssen (2006), landets största kulturinstitution och den är med och formar barns livssyn, tolkningar och förhållningssätt till omvärlden och andra människor. Vad som står i läromedel och annan litteratur i skolan är betydelsefullt. Stier och Sandström Kjellin (2009) menar att det är oerhört svårt att beskriva och jämföra kulturer på ett rättvist och objektiv sätt eftersom kulturbeskrivningar bygger på generaliseringar. Ibland tas kultur till som en förklaring när man inte förstår varför en person handlar på ett visst sätt trots att det ofta är större skillnad mellan individer med samma kulturella bakgrund än mellan två olika kulturella grupper.
Bibliotek är platser för kultur eftersom biblioteket även har ett kulturuppdrag.
Kultur som konst, musik och teater kan ofta upplevas även fast språket är
13
begränsat. Föreningen Individuell Människohjälp, IM (2017) menar att eftersom kultur är upplevelser som står över språket så är det en nyckel till integration. Just att uppleva kultur tillsammans kan skapa diskussioner och gemenskap och bli ett gynnsamt sätt för nyanlända att få kontakter med majoritetsbefolkningen. Det blir naturliga samtalsämnen och en bra grund för en jämlik relation. Även skolbiblioteken kan ge kulturupplevelser som
nyanlända och övriga elever kan diskutera och uppleva ihop oavsett språknivå.
2.6. Sammanfattning av litteraturgenomgången
I vår litteraturgenomgång har vi konstaterat att samarbete ses som en nyckelfaktor för integration i skolan men trots det så nämns sällan skolbiblioteket som en samarbetspartner.Avery (2016) anser att
bibliotekarierna kan vara en stor tillgång och att skolbiblioteken kan bidra till att skapa integration. De kan ge stöd till nyanlända eftersom där finns
multimodala resurser på olika språk.
En annan nyckelfaktor är språket. Det tar ungefär två år att lära sig grunderna i ett språk så att man klarar av vardagliga situationer, enligt Elmeroth (2017), men att behärska ett akademiskt språk som krävs i skolan tar minst fem år. Ett problem är att lärare och andra som samtalar med nyanlända ofta förenklar språket i stället för att använda och förklara de svårare begreppen. De mer specifika orden kan få stöd av bilder, upplevelser eller att eleven praktiskt får utföra något. Att utveckla elevens hemspråk är betydelsefullt visar studier av Cummins (2017), Bunar (2015) och Persson (2016). Det är väsentligt att bejaka att eleven läser på sitt modersmål och här kan samarbete mellan bibliotekarie och lärare vara till hjälp för att hitta litteratur på hemspråket och även litteratur på svenska med rätt svårighetsgrad. Att skriva och själv
producera texter är också en framgångsfaktor. För att lyckas i skolan behöver flerspråkiga elever få undervisning på modersmålet och stöttning i det nya språket. Lärarna bör ha höga förväntningar på eleverna och ett bra samarbete med föräldrarna. Cummins (2017) skriver att nyanlända elever ofta presterar sämre eftersom det tar tid att lära sig det akademiska språket och en del kan ha begränsat med tillgång till skrift i hemmen. Här kan skolbiblioteken göra skillnad och studier av Frances, Lance och Lietzau (2010) som Gärdén (2017) hänvisar till ser man att resultaten för lågpresterande elever höjdes då effektiva skolbibliotek förekom.
Sociala relationer med både elever och föräldrar är nästa nyckelfaktor.
Forskning av Jahanmahan och Bunar (2015) som Ojala (2016) hänvisar till har fått fram att nyanlända elever ofta känner sig ensamma och ibland till och med mobbade. I Nilsson & Axelssons (2013) studie framkommer att när nyanlända går från förberedelseklass till ordinarie klass kan eleverna känna både
utanförskap och otrygghet. Bibliotek har visat sig vara gynnsamma platser för möten som kan leda till kontakter och relationer. Det visar Audunson (2011) i sin forskning där folkbiblioteket spelar roll på flera sätt både genom att skapa och överbrygga socialt kapital bl.a. som hög- och lågintensiva mötesplatser.
Kvinnorna i studien upplevde att deras språk och kultur togs tillvara på biblioteket och det gav en känsla av delaktighet och inkludering i samhället.
Stigendal (2008) kom i sin studie fram till att en av de viktigaste faktorerna handlar om kontakten med bibliotekarien och användaren och att den relationen kan påverka besökarnas känsla av delaktighet i samhället. Pilerot
14
och Hultgren (2016) skriver att en av slutsatserna som de dragit är att
integration sker lokalt inom gemenskaper på orten och att biblioteket som plats är viktig. Ibland är bibliotekarien den enda svenska kontakten som de
nyanlända har. Även på skolbibliotek är relationer betydelsefulla och Cummins (2017) menar att mänskliga relationer är viktigare för elevernas engagemang än vad de olika undervisningsmetoderna är. Han tar även upp hur väsentlig
kontakten med föräldrarna är och föreslår att skolbibliotek kan ha öppet på kvällstid eller på eftermiddagen och uppmuntra föräldrar att komma dit. Om vikten av att värdesätta elevers kultur och identitet för att få dem engagerade i skolarbetet skriver Lahdenperä (2010) och Cummins (2017). Att låta eleverna skriva texter som publiceras på skolans webbsida rekommenderar Cummins (2017) för att stärka elevernas kulturella och akademiska identiteter. Helst ska texterna publiceras på både svenska och på modersmålet. Om föräldrarna känner att deras och barnens identiteter bekräftas så finns det goda
förutsättningar för att föräldrarna engagerar sig och det kan bli ett bra utbyte mellan skolan och föräldrarna.
Det som framkommit här har varit våra utgångspunkter inför intervjuer och observationer. Med hjälp av kunskaperna från litteraturen har intervjuguiden tagits fram och vi har inspirerats att ställa frågor om möten, relationer till elever och föräldrar, litteratur och läsning, samarbete med lärare och
kulturupplevelser. Även observationsguiden fokuserar på språk, mångspråk, lättläst litteratur, möten och relationer. Litteraturen har även använts för att jämföra och reflektera över vårt resultat. Kunskaperna från litteraturen har påverkat teorin som vi beskriver i nästa avsnitt. Vi har anpassat den så att den ska passa in i ett skolbibliotekssammanhang och lagt till en dimension utifrån vad vi läst in oss på beträffande integration och skolbibliotek.
3. Teori
Vi har valt att använda Diaz flerdimensionella integrationsmodell. Diaz är sociolog och bosatt i Sverige och han har skrivit flera rapporter om integration.
Eftersom han utgår från ett svenskt perspektiv känns hans integrationsmodell angelägen även om den är framtagen redan år 1996 när Diaz hjälpte
Invandrarpolitiska kommittén att författa en rapport. Den baseras på en avhandling från 1993. Diaz (1996) menar att integration är en process som fokuserar på sociala relationer och som ger tillgång till samhället där arbete, bostäder, utbildning, rättigheter och andra välfärdsfördelar finns. Diaz flerdimensionella integrationsmodell bygger på att integration är en process med flera dimensioner: ekonomisk, kommunikativ, politisk, boende, social, familj och personlig. Den sociala verkligheten är komplex och Diaz skriver om tre nivåer som det sociala samspelet äger rum i: makronivå, mesonivå och mikronivå. Makronivå är på samhälls- och institutionsnivå, mesonivå på gruppnivå och mikronivå handlar om individen. Alla sju dimensionerna som Diaz tar upp kan ses utifrån de tre nivåerna.
Diaz teori och dess indikatorer är ett slags mått för att mäta integration vilket inte är vårt mål. Vårt syfte är att undersöka skolbibliotekets möjligheter för integration och vi kommer att använda teorin som ett hjälpmedel i vår
resultatanalys för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Vi har självständigt tolkat men också modifierat och lagt till två dimensioner för att det ska passa
15
skolbibliotek. Integration är ett brett begrepp som är svårdefinierat. Diaz skriver att integration handlar om sociala företeelser som är mångfacetterade.
Vi har valt ut tre dimensioner: social, kommunikativ och personlig men den personliga har vi ändrat och valt att kalla kulturell. Dessutom har vi lagt till en dimension som vi kallar organisatorisk. Den kommunikativa aspekten handlar om språklig kompetens, att kunna förstå vad som sägs och själv uttrycka sig.
Språket är ett viktigt medel för att få information, kunskap från media och andra kommunikationsmedel. Språket är även en förutsättning för den sociala dimensionen som innebär att ha relationer med andra människor som tillhör majoritetsgruppen i samhället. Detta gör i sin tur att invandrare får tillgång till gemenskap och vänner med svenskar. Vad Diaz menar med svenskar har vi försökt ta reda på och Diaz skriver i Invandrarverkets (2004) rapportserie att
“Social integration innebär tillgång till ett svenskt socialt nätverk genom vilket invandrarna utvecklar kontakter med infödda svenskar i olika miljöer”(s. 59).
Där tar han även upp social intern integration vilket innebär sociala relationer med människor som har samma etnicitet/nationalitet som du själv. Att dela erfarenheter men också kunna få hjälp och stöd kan vara trygghetsskapande.
Diaz (1993, 1996) skriver att i Sverige förväxlas integration ofta med assimilering, dvs att invandrarna ska anpassa sin kultur. Assimilering har att göra med kultur medan integration mer handlar om sociala relationer. Vi upplever inte att ordet assimilering används idag. Vi tycker ändå att kultur är relevant och menar att integration idag även förknippas med kultur. Det finns exempelvis en stark koppling mellan språk och kultur och inte minst mellan bibliotek och kultur. I grundskolans läroplan används begreppet kultur och skolan beskrivs som en kulturell mötesplats. Även Diaz själv skriver om kultur och integration i en senare rapport från Integrationsverket (2004) att integration handlar om möjligheten att delta i ett sammanhang utan att behöva göra avkall på sin kulturella och etniska identitet. Där tar han upp kulturell integration och att kulturen inte kan påtvingas någon men däremot vara invandrarnas egna val.
Vi tolkar det som att Diaz tycker att kulturell integration ingår under det som han benämner personlig dimension. Vi kommer att fokusera på den
kommunikativa och den sociala dimensionen. Likaså väljer vi att lägga till den kulturella dimensionen som vi ser som en del av Diaz modell även om han inte uttrycker den som en egen dimension. Eftersom vi inte har möjlighet att
intervjua nyanlända och gå ner på individnivå så tar vi inte upp den personliga aspekten utan skriver om kultur utifrån ett grupperspektiv på mesonivå under en egen rubrik. Då vi i vår litteraturgenomgång fått fram vikten av samarbete och samsyn på skolor för att främja integration har vi lagt till en dimension.
Det handlar om hur skolan och skolbiblioteken organiserar arbetet och därför kallar vi det för den organisatoriska dimensionen. I Integrationsverkets (2004) rapport skriver Diaz om att integration är hela samhällets ansvar och inte enbart invandrarnas eller statens. Alla har ansvar så “integration involverar och
förpliktar på olika sätt ett engagemang från alla samhällssektorer och -aktörer”
(s. 29). För att olika samhällssektorer och aktörer ska kunna bidra krävs en organisation och ett samarbete anser vi.
Vi har sammanställt och analyserat vårt resultat i teman efter de dimensioner av Diaz modell som vi valt ut och som passar in i skolbibliotekskontexten. Med hjälp av modellen och tidigare forskning har vi fått upp ögonen för
skolbibliotekens förutsättningar eller svårigheter att främja integration.
16
4. Metod och material
Här presenteras våra insamlingsmetoder och analysmetod. Vi går även igenom fördelar och nackdelar med metoderna och etiska principer samt vårt urval.
4.1. Val av metod
Vi har valt två insamlingsmetoder: semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolbibliotekarier och observationer på skolbibliotek. Två metoder ger
förhoppningsvis mer tyngd, djup och bredd, även om det bara är tre
skolbibliotek så får vi med både miljö, interaktion och uppfattningar. Eftersom vi valt att använda två olika metoder blev vårt material omfångsrikt och det är nödvändigt att välja men också välja bort vilket vi vill poängtera gör att vår tolkning av materialet är ett sätt att se på ”verkligheten”.
4.1.1. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer
Vi har valt kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi har haft teman med huvudfrågor men att vi sedan haft olika följdfrågor beroende på vilka svar vi fått från respondenten. Se bilaga 1 för intervjuguide. I kvalitativa forskningsintervjuer är det viktigaste inte att få en “sann bild” av verkligheten utan att få förståelse för hur intervjupersonerna upplever sin värld och genom det förstå mer menar professorerna Steinar Kvale och Svend Brinkman (2014).
Vikten läggs på ord och att komma nära för att komma åt uppfattningar eller synsätt. Det är detaljrika, fylliga svar, variation och komplexitet som
eftersträvas. Semistrukturerade intervjuer är ett mellanting med några planerade frågor men där ordningen och ordvalet kan ändras och frågor eller förklaringar kan tillkomma under intervjun eftersom man anpassar sig efter den intervjuade. Vid intervjun delade vi in frågorna i teman utifrån Diaz modell.
Dessa teman återkommer i vår rapport i resultatet och analysen.
4.1.2. Observationer
Det finns både strukturerade och ostrukturerade observationer. Den mest strukturerade handlar om ex. frekvensräkning på blankett och den mest
ostrukturerade handlar om att skildra det du ser på valfritt sätt skriver Jan-Axel Kylén (2004) som är lärare och handledare i utredning och utvärdering. Vi har valt att göra en observationsguide för att rikta observationen och göra den delvis strukturerad. Som observatör väljer du att vara antingen deltagande eller utomstående. Som utomstående medverkar du inte utan står utanför som betraktare och vi har valt detta. Däremot var det elever som kom fram till oss så vi kunde inte stå helt utanför och forskaren Barbro Johansson (2013) skriver att det inte är ovanligt att barn på olika sätt yrkar på forskarens
uppmärksamhet. Det finns dold eller öppen observation. Kylén (2004) skriver att dold form är att inte berätta att du är forskare. Vi har av etiska skäl valt en öppen observation. Det finns ingen anledning för oss att ha en dold
observation.
4.1.3. Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys är den vanligaste analysmetoden för kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys definieras på olika sätt men professorerna i informationsvetenskap Yan Zhang och Barbara Wildemuth (2009) menar att kärnan är att forskarna ska förstå den sociala verkligheten istället för att räkna
17
och få fram statistik som görs i kvantitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys utgår ofta från induktion och ibland försöker man ta fram en teori utifrån resultatet av undersökningen. Ofta blir resultatet inte en teori utan mer en beskrivning och reflektion om en social verklighet. I processen skapas kategorier eller teman. Vi har inte försökt ta fram en egen teori utan mer
beskrivit och reflekterat över integration i ett skolbibliotekskontext utifrån Diaz integrationsmodell.
4.2. Urval
Eftersom det är stora skillnader mellan olika skolbibliotek och Gärdén (2017) menar att många bara har en boksamling där en lärare städar lite ibland, så har vi valt målinriktat urval. Enligt professor Alan Bryman (2011) innebär det att urvalet styrs efter hur forskningsfrågan är utformad för att ha möjlighet att kunna besvara den. Vi är intresserade av bibliotek som kan bidra med något till vår forskningsfråga. Det innebär att vi har valt skolbibliotek som har en
verksamhet utifrån skolinspektionens definition av skolbibliotek och som har relativt stor andel flerspråkiga och nyanlända elever. Geografiska faktorer har även gjort att vi har ett bekvämlighetsurval. Vid kvalitativ forskning används ofta ett bekvämlighetsurval skriver Bryman (2011). Eftersom resultatet inte behöver vara generellt och allmängiltigt som i kvantitativ forskning så är det inte så viktigt med ett slumpmässigt och representativt urval. Ett
bekvämlighetsurval innebär att forskaren intervjuar de personer som finns tillgängliga och som samtycker till att delta i studien. Vi har alltså haft som underlag att biblioteken ska ha många nyanlända och flerspråkiga elever. Alla tre klasserna var årskurs 3 så vi observerade tioåriga elever. Just den åldern räknas som bokslukaråldern och därför tyckte vi att det passade bra.
4.3. Genomförande
Observationerna genomfördes vid ett tillfälle på skolbiblioteken i samband med att elevgrupper i årskurs 3 var inbokade på besök där. Till vår hjälp hade vi mobiltelefoner som vi fotograferade miljön med. Vi var på plats en stund innan eleverna kom och sedan varade observationerna av de nyanlända elevernas besök i ungefär en timme per bibliotek. Intervjuerna med
skolbibliotekarierna genomfördes efter observationerna och spelades in med hjälp av mobiltelefon. De varade mellan 60-80 minuter. Vi tillbringade sammanlagt ungefär tre timmar på varje bibliotek. Efter att vi transkriberat materialet har vi kontaktat alla bibliotekarier igen för vissa förtydliganden.
Resultatet har vi analyserat och grupperat i teman utifrån Diaz modell och vi har även jämfört med tidigare forskning. Vid analysen uppstod fler frågor och vi mejlade eller ringde upp bibliotekarierna för fler frågor eller förtydligande.
Först skrev vi ut alla intervjusvaren och anteckningarna från observationerna.
De klipptes sönder och organiserades efter olika kategorier, även om vi hade intervjuguiden i tema så är det bäst att inte låsa sig för hårt vid det utan att vara öppen för att upptäcka nytt. Vi kategoriserade först efter Diaz och sen
sammanställde vi det. Därefter började vi om och sammanställde empirin efter hur de besvarade våra tre forskningsfrågor. Det är ingen sanning utan ett nedslag.
18
4.4. Styrkor och svagheter med metoden
Alla metoder har styrkor och svagheter och här går vi igenom våra reflektioner kring det.
4.4. 1. Styrkor och svagheter med intervjuerna
En möjlig svaghet i studien är att vi enbart har intervjuat skolbibliotekarier på tre skolbibliotek, vilket gör att vi inte kan dra några kvantitativa eller
representativa slutsatser av vårt resultat. Eftersom vi, som Kvale och
Brinkman (2014), har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med teman vill vi belysa olika beskrivningar av en mindre grupp människors “livsvärld” med fokus på nyanlända i skolbiblioteket. Vi ville ha detaljrika och fylliga svar. En fördel var att vi var två som intervjuade eftersom det då är större chans att någon av oss uppfattar en tvekan eller en antydan och kan ställa en följdfråga.
En annan fördel var att vi först hade observerat och därmed kunde ställa frågor om vad vi hade sett. Vi var på plats i god tid före observationen och fick då även möjlighet att ställa några frågor redan innan eleverna kom.
4.4. 2. Styrkor och svagheter med observationerna
Fördelen med en strukturerad observation är att subjektiviteten minskar samt att det är lättare att sammanställa. En mer ostrukturerad observation kan å andra sidan ge fler nyanser men kan minska pålitligheten då plötsliga händelser kan uppstå som kan väcka intresse menar Kylén (2004). Vi har valt att göra en observationsguide (Se bilaga 2) för att rikta observationen och göra den delvis strukturerad. En nackdel med observation är svårigheten att veta om man
“riktat intresset rätt”. Det är svårt att veta om vi uppfattade situationen korrekt.
Vi känner inte eleverna och vi var där bara vid ett enda tillfälle. En fördel är att vi var två som observerade och efter observationen kunde hjälpas åt att minnas och diskutera det som vi iakttog och upplevde. Vi kunde även sprida ut oss mer i rummet och därmed uppfatta fler situationer. Några elever kom fram och pratade med oss och då fick vi även chans att ställa några frågor till de elever som självmant tog kontakt. Johansson (2013) skriver att lyhördhet är viktigt när du observerar. Alla vill inte ha eller ta kontakt och du som forskare måste kunna känna av skillnaden. Efter observationen ställde vi även frågor till bibliotekarien om det vi hade upplevt. Innan observationerna var vi tveksamma till hur vi skulle veta vilka elever som var nyanlända eller flerspråkiga. Det visade sig att på Björken och Cedern berättade bibliotekarierna innan hur många nyanlända det fanns i klassen och då var det enkelt att lista ut vilka som var nyanlända. Vi frågade bibliotekarien efter och det stämde. På Aspen lånade eleverna enbart böcker och där gick det inte att veta vilka av eleverna som var flerspråkiga eller nyanlända. Vid observationer är det omöjligt att vara objektiv utan vi är medvetna om att det är subjektivt och färgade av vår förförståelse som Dunn (2005) menar i Johansson (2013). Redan vid observationen har vi gjort val om vad vi ser och vad vi tror vi ser men att det är också en
förutsättning för att det ska bli meningsfullt skriver Johansson och citerar Ehn (2009) om att en observation inte är en sanning utan ett sätt att ”undersöka och förstå dessa som kulturella fenomen” (s.49).
19
4.5. Forskningsetik
Etiska principer är viktigt att tänka på före intervjun och observationerna.
Bryman (2011) tar upp informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att vi ska informera de som intervjuas om syftet med studien och att deras
medverkan är frivillig. Den frivilliga medverkan är kontentan i
samtyckeskravet men det är också viktigt att tänka på att få samtycke till inspelning av intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna om personerna som blir intervjuade ska behandlas med konfidentialitet så att de inte kan identifieras. Det är extra viktigt att tänka på i kvalitativa intervjuer eftersom vi vill ha ingående svar och använder citat för att framhäva en åsikt.
De uppgifter som lämnas i intervjun får inte användas till något annat än vad som var syftet med studien enligt nyttjandekravet. Vi tog upp det etiska principerna i vårt brev till respondenter (Se bilaga 3) och berättade även muntligt vid intervjun vad som gäller.
Det finns dolda och öppna observationer. Beträffande observationerna så berättade skolbibliotekarien för klassen som kom att vi läste till bibliotekarier och var där för att titta på biblioteket. På en skola kom eleverna några åt gången i grupper och då fick inte alla informationen om varför vi var där. Det hade varit konstigt om vi gick fram till alla som kom in på biblioteket och berättade varför vi var där och därför blev det inte lika lätt med samtyckes- och informationskravet. Det var dock ingen dold observation utan vi informerade de som vi kunde och de som kom fram till oss. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är däremot inga svårigheter att leva upp till. Eleverna som vi observerade var okända för oss och vi kommer inte att använda uppgifterna till något annat.
5. Resultat och analys
Här presenteras först skolbiblioteken och personalen som intervjuades och sen följer analys av vårt resultat utifrån Diaz integrationsmodell.
5.1. Presentation av respondenter
Här presenterar vi de tre skolbiblioteken som vi har genomfört våra
observationer på och de skolbibliotekarier som vi har intervjuat. Vi väljer att kalla skolbiblioteken för Aspen, Björken och Cedern och har gett
bibliotekarierna fingerade namn. Alla tre skolbiblioteken ligger i relativt stora städer med över 100 000 invånare.
Skolbibliotek Aspen ligger på en F-9 skola med ca 450 elever. Där finns en väldigt stor andel flerspråkiga och nyanlända elever. Skolbiblioteket har fått utmärkelsen “Skolbibliotek i världsklass”. På skolan används
genrepedagogiken för att stärka språket och skriva sig till läsning. Där arbetar bibliotekarien Alma heltid, biblioteksassistent Amina 75 % och IKT-
pedagogen Annika halvtid med läslust, informationskunskap och
kulturupplevelser. Det finns även en praktikant på biblioteket. Aspen är öppet varje dag och de flesta klasserna i F-6 har bibliotekstid inbokad varje vecka.
20
Skolbibliotek Björken finns på en F-6 skola med ca 200 elever. Även här finns en stor andel flerspråkiga och nyanlända elever. På skolan satsar de på
språkinlärning via genrepedagogiken. På Björken arbetar bibliotekarien Bodil som också har förskollärarexamen. Där finns även en litteraturpedagog och en IKT-pedagog som har liknande arbetsuppgifter som en skolbibliotekarie kan ha. Bodil arbetar halvtid i biblioteket. En eftermiddag i veckan är det öppet för allmänheten så att alla som vill kan komma och låna. Utöver det har alla klasser schemalagda besök så att varje klass går dit varannan vecka och en förmiddag är det fritt för eleverna att komma och låna.
Skolbibliotek Cedern finns på en F-9 skola med ca 600 elever. På skolan finns det profilklasser som är inriktade på idrott eller estetisk verksamhet. Cecilia är inte utbildad bibliotekarie men har en magister i litteraturvetenskap. Hon arbetar heltid på skolbiblioteket och assistenten China 75 %. Biblioteket är öppet hela skoldagen utom när det är klassbesök. Det är schemalagda klassbesök får förskoleklass- 6:an varje/varannan vecka.
5.2. Social integration
På alla tre skolbiblioteken betonade respondenterna att relationerna är grundläggande. Bodil arbetade på den minsta skolan och kunde namnet på nästan alla eleverna. Hon berättade att det handlar om att lära känna eleverna, inte bara i biblioteket utan stanna och prata i korridoren eller på gården och då visa att de inte bara är en i mängden. ”Att bekräfta barnen är det som är
viktigast, inte alltid att kunna en massa om böcker och IT”, säger Bodil. De två andra skolorna var större så det var svårare för Alma och Cecilia att få den personliga kontakten med alla elever. Cecilia menade att värdegrunden och att vara en god förebild om hur vi är mot varandra var viktig och att de bara kunde komma in och prata en stund utan att låna en bok. Diaz (1996) skriver att integration är en process som fokuserar på sociala relationer. Det sociala är alltså i fokus och den sociala dimensionen innebär att ha relationer med personer som tillhör samhällets majoritetsgrupp. I Sverige innebär det att ha svenska bekanta eller vänner. Pilerot och Hultgren (2016) fann i sin
undersökning på folkbibliotek att bibliotekarien ibland är den enda svenska kontakten som de nyanlända har. Så är det inte för eleverna på de skolor vi har besökt men bibliotekarien kan ändå vara en viktig kontakt.
Alma var nyanställd och hade inte lärt känna eleverna än och uttryckte “Jag har inte riktigt hittat min roll än och vet inte hur jag ska hantera elever som
springer här och väsnas”. Det bekräftas till viss del i vår observation då vi uppfattade en viss skillnad hur Bodil och Cecilia tog emot och samlade eleverna. Bodil och Cecilia har arbetat länge, var trygga i sin roll och kände eleverna. De hade en mer organiserad aktivitet och samlade alla först. Cecilia stod i dörren och hälsade på alla och Bodil samtalade med alla elever när de lämnade tillbaka böcker. Det kändes lugnt. När eleverna hittat en bok gick de och satte sig att läsa och flera nyanlända läste tillsammans. Vi såg Bodil lägga armen om ett barn, böja sig ner och sänka rösten ”vi ska hitta en riktigt bra bok till dig”. Här var läraren alltid med utom denna gången då hen var sjuk så elevassistenten följde med. Medan Bodil boktipsade om tre böcker så hade Cecilia valt en bok som hon och eleverna samtalade kring under bokpratet.
Cecilia berättar att hon ofta gör så. “Ett samtal är viktigt, det är inte bara och
21
låna”. De fyra nyanlända flickorna samlades efteråt bland roliga faktaböcker som de tittade i tillsammans medan de skrattade. Här var läraren med och hon tog hand om de nyanlända eftersom hon själv kunde arabiska. På Aspen kom sex elever åt gången och det var ingen planerad gemensam aktivitet. Alma menade att eleverna var självgående och duktiga men två flickor hittade inget att låna fast Alma försökte hjälpa till. En pojke letade runt bland hyllorna länge, slog sin fot och satte sig på en stol men ingen såg det. Det kändes jäktigt att de fick skynda sig att låna. Alma berättade att efter jul skulle hon
strukturera upp det mer. Här var inte heller någon lärare med. Att hyllorna inte var så inbjudande samt att det var dåligt skyltat kan ha påverkat hur eleverna hittade litteratur. Det skulle uppdateras och ändras om så därför var det rörigt just nu menade Alma. Hos alla tre skolbiblioteken styrdes elevernas urval antingen utifrån genre eller läsnivå.
En eftermiddag i veckan har Björken öppet för allmänheten och Bodil berättade att eleverna brukar komma dit med sina föräldrar och låna. Även äldre elever som slutat på skolan tittar in ibland för att prata och låna böcker.
På biblioteken finns bord och stolar där eleverna kan sitta och samtala. Då finns förutsättningar för att det kan det bli en mötesplats för integration.
Cummins (2017) föreslår just att skolbibliotek kan ha öppet eftermiddagar eller kvällar så föräldrar kan komma dit. Aspen och Cedern hade inte öppet för föräldrarna även om Aspen ibland hade utställningar och uppvisningar för föräldrarna där eleverna exempelvis dramatiserade eller läste upp en berättelse både på svenska och arabiska. Bunar (2015) och Cummins (2017) skriver att goda relationer mellan lärare och föräldrar har stor betydelse för elevernas trivsel och skolresultat. Skolbiblioteket är en del av skolan och goda relationer mellan bibliotekarien och föräldrarna bör även det vara av vikt för elevernas trivsel.
Nyanlända känner sig ofta ensamma i den svenska skolan enligt Bunar (2015).
Det gör att betydelsen av mötesplatser ökar. Att ha boksamtal, bokcirklar är olika aktiviteter som kan skapa möten enligt Jochumsen et al. (2012). Alla tre skolbiblioteken var även mötesplatser där olika aktiviteter förekom som bokklubb, läxhjälp, lärarträffar, schackspel och hemspråksundervisning men även en mötesplats där elever bara träffas för att umgås. Bodil berättade att tidigare var det verkligen en mötesplats för då hade de öppet mer på
eftermiddagarna men då var det nästan som en fritidsgård. Alla skolbibliotekarierna uttryckte att den öppna mötesplatsen inte är helt
okomplicerad. Alma sa “ De lite äldre eleverna hänger gärna på biblioteket på rasten och en del är lite stökiga. Det är lite dumt med två våningar då kan man inte hålla koll.” Cecilia uttrycker det såhär: “Eleverna vill gärna vara på biblioteket på rasterna men ibland funkar det inte. Vi hade en period när vi låste dörren så eleverna fick knacka när de ville in. Det blev för högt tryck och speciellt när man är ensam har man inget att sätta emot, men jag känner att det verkligen kan vara en mötesplats. De tycker om att vara i biblioteket och sitta och prata och läsa”. Stigendal (2008) menar att regler och barriärer är låga på biblioteket. I skolan finns en tydlig maktrelation mellan lärare och elev som inte finns på biblioteken. Det kan vara en anledning till att det kan bli stökigare på biblioteket.
De skolor vi besökte har väldigt stor andel elever med utländsk bakgrund.
Bibliotekarierna på Aspen och Björken uppskattade att över 90 % av eleverna
