GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
14000 000498171
Läroplaner 1990
Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna
1990-06-12
SÖ fastställer med stöd av gymnasieförordningen (SFS 87:743) 10 kap 1 § och vuxenutbildningsförordningen (SFS 1985:288) 1 kap 12 § tim- och kursplaner för gymnasieskolan och för kommunal och statlig utbildning för vuxna avseende
TEXTIL PÅBYGGNADSUTBILDNING - LINNEVÄVNING
Nordisk yrkesklassificering
Studievägs- och ansökningskod i gymnasieskolan Kurskod i komvux
Kurslängd i gymnasieskolan Lektioner i komvux
Klasstorlek högst
Särskilda behörighetskrav: Slutförd tvåårig konsumtionslinje, textil gren
slutförd annan minst'tvåårig gymnasie
lin je samt textil kompletteringskurs, vävning
eller jämförbar utbildning i komvux eller motsvarande kunskaper och färdig
heter
703.40 Ko210 91888 43 1 termin 615 16 studerande
I Läroplanen för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och rikt
linjer fastställda av regeringen samt allmänna kommentarer om gymnasieskolans verksamhet utfärdade av SÖ.
I Läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82), allmän del, anges mål och riktlinjer fastställda av regeringen. Till läroplanen hör också kommentarmaterial, som belyser frågor av övergripande karaktär, fastställt av SÖ.
Tim- och kursplanerna får tillämpas från och med 1990-07-01 och ersätter från och med 1991-07-01 tillsamman med Linodling och linberedning PU (Läroplaner 1989:198) påbyggnadsutbildningen Linhantering och linnevävning (Läroplaner 1986:9 med ändring i Läroplaner 1989:67).
TIMPLAN
Amne
Veckotimmar i gymnasie
skolan
Antal lektioner i komvux högst
Textilkunskap - Textila material
och varor 2,5 45
- Bindningslära 3 50
- Linnevävning 20,5 370
Slöjdhistoria1 3 50
Fackteckning 3 50
Ekonomi och företagande 3 50
Summa veckotimmar/lektioner 352 615
1 I stället för betyg används i gymnasieskolan något av uttrycken
"Deltagit" eller "Icke deltagit".
2 SÖ:s föreskrifter om allmänna timresurser kungörs i SÖ-FS.
KOMPLETTERANDE FÖRESKRIFTER DÅ KURSEN ANORDNAS I KOMVUX Följande ämnen får anordnas som separata kurser:
Kurskod
91888 43 91885 54 91885 55 13200 45 12200 42
Kurs/Modul
Textilkunskap, (linnevävning) - Textila material och varor - Bindningslära
Slöjdhistoria Fackteckning
Efter slutförd utbildning ges betyg i varje kurs/modul enligt femgradig betygsskala (1-5) utom i slöjdhistoria där betyg ges enligt tvågradig betygsskala (Godkänd - Icke godkänd).
KURSPLANER
Allmänt utbildningsmål
Genom utbildningen skall de studerande
- utveckla sin kreativa förmåga och fördjupa sitt praktiska, tekniska och ekonomiska kunnande i linnevävning
- skaffa sig kunskaper som
• ger kompetens till framtida yrkesutövning som vävare, spinnare, personal vid hemslöjd eller liknande, t ex textilvårdare vid institution, handledare vid studieförbund, eller för fortsatt utbildning inom området
• ger en helhetssyn på småföretagandets ekonomiska villkor och skapar förutsättningar att starta, utveckla och driva egen verksamhet inom området
- inhämta kunskaper för att tillvarata och vidareutveckla det textila arvet
MODUL/KURS: TEXTILA MATERIAL OCH VAROR
MÅL
Efter genomgången modul skall de studerande
- känna till linets specifika egenskaper och användningsområden
- kunna på rätt sätt vårda linnevävar
- kunna spinna och grovleksbedöma lingarn
- kunna utföra blekning och färgning av lingarn
- känna till de textila miljöfrågorna
INNEHÅLL/HUVUDMOMENT
Linets egenskaper Garn och fiberanalys
Biandgarner, främst cottolin Från fiber till färdigt garn
Från slända till spinnrock, utveckling och konstruktion Spinning på slända och olika spinnrockar
Spinning av lintåga och blånor Tvinning
Härvling
Blek- och färgämnen Blekning
Färgning (med växtfärger, syrafärger, reaktiva färger, ikat- färgning)
Efterbehandling
Skötsel och vård av linnevaror
MODUL/KÖRS: BINDNINGSLÄRA
MÅL
Efter genomgången modul skall de studerande
- ha skaffat sig ökad kunskap i bindningslära
INNEHÅLL/HUVUDMOMENT
Bindningsanalyser
Konstruering av bindemönster Datorn som hjälpmedel
MODUL/KURS: LINNEVÄVNING
MÅL
Efter genomgången modul skall de studerande
kunna självständigt utföra uträkning, uppsättning och vävning av bindningar och tekniker med i huvudsak lingarn i varp och inslag
- kunna anpassa bindning, teknik och kvalitet till olika mönster och skisser
- ha skaffat sig ökad kunskap i montering av vävnader
INNEHÅLL/HUVUDMOMENT
Lokaler, vävstolar och redskap Mönster, modeller och kvaliteter Uträkning av väv
Tids- och materialkostnadsberäkning Vävningsmetodik
Uppsättning och vävning av linnevävar efter egna skisser i olika kvaliteter, bindningar och tekniker med varierande skaftantal på olika typer av vävstolar
Montering genom olika avslutningar Arbetsplatsens miljöfrågor
MODUL/KORS: SLÖJDHISTORIA
MÅL
Efter genomgången modul skall de studerande
- känna till gångna generationers produktion och konsumtion av handaslöjd av lin
a använda lin i andra slöjdtekniker
INNEHÅLL/HUVUDMOMENT Lin i bondekulturen
- redskap för linberedning och linnevävning - lin i bostaden
- lin i folkligt dräktskick Lin i kyrkliga textilier Lin i stilhistoriska textilier Lin i olika kulturmiljöer
Linets roll i dag och i framtiden Slöjdtekniker - tillämpning - knyppling
- knyttekniker - broderi
MODUL/KURS: FACKTECKNING
MÅL
Efter genomgången modul skall de studerande
- ha utvecklat sina kunskaper i färg och form genom studier av äldre textilier, dels för nyskapande på traditionell grund, dels för ny textil formgivning
- känna till sambandet mellan mönster, färg och form - kunna formge egna produkter
INNEHÅLL/HUVUDMOMENT Mönsterritning
- Hjälpmedel vid arbetsgången från idé till arbetsritning - Mönsterframställning i olika skalor
- Skissutformning
- Arbetsritningar efter gjorda skisser Färg- och formövningar
- Färglära
- Färgsättningsövningar - Proportionsövningar - Mönsterrapporter Inspirationsövningar
- Naturen som inspirationskälla
- Äldre vävnader som inspirationskälla
- Abstrakta begrepp som inspirationskälla (t ex musik) - Experiment med olika tekniker och material
- Museistudier
M O D U L / K O R S : E K O N O M I O C H F Ö R E T A G A N D E
M Å L
E f t e r g e n o m g å n g e n m o d u l s k a l l d e s t u d e r a n d e
- k ä n n a t i l l j u r i d i s k a f ö r e t a g s f o r m e r l ä m p a d e f ö r f å m a n s f ö r e t a g
- k ä n n a t i l l a f f ä r s f ö r e t a g e t s f u n k t i o n , o r g a n i s a t i o n o c h a r b e t s s ä t t s a m t d e s s k o n t a k t e r m e d o m v ä r l d e n
- k ä n n a t i l l o l i k a f o r m e r f ö r a n s k a f f n i n g a v k a p i t a l
- k ä n n a t i l l m e t o d e r f ö r i n k ö p o c h m a r k n a d s f ö r i n g
- k u n n a u t f ö r a k a l k y l e r i n g o c h b u d g e t e r i n g
- kär.r.a till redovisningens ändamål och utformning
- k ä n n a t i l l s k a t t e r o c h a v g i f t e r s o m b e r ö r f å m a n s f ö r e t a g a r e n
- k ä n n a t i l l h u r d a t o r n k a n a n v ä n d a s s o m h j ä l p m e d e l i e t t m i n d r e f ö r e t a g
I N N E H Å L L / H U V U D M O M E N T
F ö r e t a g s f o r m e r
- j u r i d i s k a f ö r e t a g s f o r m e r - e k o n o m i s k t a n s v a r
F ö r e t a g e t o c h d e s s o m v ä r l d - a f f ä r s i d é
- p r o d u k t o c h m a r k n a d - i n t r e s s e n t e r
K a p i t a l a n s k a f f n i n g - k a p i t a l b e h o v - l å n e m ö j l i g h e t e r - b i d r a g s m ö j l i g h e t e r - v a l a v f i n a n s i e r i n g s f o r m
I n k ö p o c h m a r k n a d s f ö r i n g - k ö p l a g e n
- a v t a l s l a g e n
- v a l a v l e v e r a n t ö r e r - l a g e r h å l l n i n g
K o n t a k t e r m e d k u n d e r - m a r k n a d s b e d ö m n i n g - k o n k u r r e n s m e d e l - v a r u e x p o n e r i n g - r e k l a m a t i o n e r
Kalkylering och redovisning - framtagning av kalkyldata - fasta och rörliga kostnader - bokföringslagen
- kontoplaner - bokslut
Skatter och avgifter - taxering och uppbörd - deklaration av rörelse Datorn som hjälpmedel
- standardprogram för tillämpningar inom handel och kontor
KOMMENTARER
För att de studerande skall få en helhetsuppfattning av utbild
ningen är det av stor vikt att samplanering och samråd sker mellan samtliga lärare i utbildningen. I helhetssynen bör såväl linets ekonomiska som kulturella betydelse framhållas.
De studerandes kunskaper och erfarenheter bör ligga till grund för planeringen och genomförandet av undervisningen, som härigenom blir en naturlig påbyggnad av de kunskaper de tidigare skaffat sig.
De studerande bör i utbildningen få tillfälle att arbeta med såväl temastudier som ämnesövergripande projekt. En förutsättning för att projekt skall kunna genomföras är ovan nämnda samplanering.
Studierna kan kompletteras med väl planerade och förberedda studie
besök vid t ex muséer, utställningar och företag. Studiebesöken följs lämpligen upp med redovisning och diskussion.
Ergonomiskt riktiga arbetsställningar, handgrepp och rörelser bör fortlöpande beaktas likaväl som arbetsmiljö- och skyddsföre
skrifter .
9
