Succé för
Däckshuset
BREDBANDSUTBYGGNAD I GLESBYGD VÅRDCENTRAL I FÖRÄNDRING
LILLHAGA-SPECIAL: JUBILEUMSTIDNING!
NU TESTAS SKOLPORTALEN
Nykvarns kommuntidning • Nr 3-05
Succé för
Däckshuset
TUTAN • SEPTEMBER 2005
NR 3 • SEPTEMBER 2005
Nykvarns
kommuntidning Nykvarns kommun, 155 80 Nykvarn
Tel 08-552 487 00 • Fax 08-552 489 99 Ansvarig utgivare: Fredrik Norberg
Redaktör: Lena Ramdani (lena.ramdani@nykvarn.se) Text: Lena Ramdani, Peter Eneström
Teknisk produktion:
eneström ab Trycks på Svanen- märkt papper av Östertälje Tryckeri 4.200 ex (2005)
Innebandy i Björkestahallen
Herrar, division 2
• Lördag 1 oktober kl. 16.00 NIF-Karlstad/Skåre IF
• Lördag 15 oktober kl. 15.00 NIF-Ekeby IF
• Fredag 4 november kl. 19.00 NIF-Vidingsjö MoIF
• Söndag 6 november kl. 16.00 NIF - GS 86
• Lördag 19 november kl. 16.00 NIF - Örebro SK IB
• Lördag 26 november kl. 16.00 NIF - Kärrviolen IC
• Lördag 10 december kl. 16.00 NIF - Telge SIBK
Herrar, division 3
• Söndag 9 oktober kl. 18.15 Turinge Innebandy - Listonhill IBK
• Söndag 16 oktober kl. 18.00 Turinge Innebandy - Onyx IBK
• Söndag 6 november kl. 18.00 Turinge Innebandy - Björkviks IBK
• Söndag 20 november kl. 18.00 Turinge Innebandy - Helgesta IBK
• Söndag 4 december kl. 18.00 Turinge Innebandy - Strängnäs IBK
• Söndag 18 december kl. 18.00 Turinge Innebandy - IBK Oxelösund
Herrar, division 4
• Lördag 8 oktober kl. 20.00 Wasa IBK - Järna SK
• Söndag 9 oktober kl. 20.00 NIK - Flen IBF
• Lördag 5 november kl. 18.00 NIK - Oppeby SK
• Lördag 5 november kl. 20.00 Wasa IBK - IBF Kringelstaden
• Söndag 13 november kl. 20.00 Wasa IBK - NIK
• Lördag 3 december kl. 20.00 Wasa IBK - IBK Kringlan
• Söndag 4 december kl. 20.00 NIK - Kungsdalens IBK
Se också ”Det händer i Nykvarn” på sid 12!
Lördagen den 22 oktober kl 10.00-15.00 invigs den nya, moderna brandstationen i Nykvarn.
Klockan 11.00 invigningstalar kom- munstyrelsens ordförande Dan Fager- lund och Lars-Göran Uddholm, Söder- törns Brandförsvarsförbund.
Förutom Nykvarns bilar kommer in- satsledarbilen och ingenjörsbilen att fin-
nas på plats. För de vuxna finns möjlig- het att prova på hjärt- och lungräddning och barnen får testa brandmannayrket genom att spruta vatten på ett minihus där en fingerad brand utbrutit. De får också känna på hur det är att rökdyka, genom att krypa genom en rökfylld tun- nel.
Alla är välkomna!
Invigning av nya brandstationen
SEPTEMBER 2005 • TUTAN
- Vi gick ut med en enkät för en tid se- dan och kunde se att våra kunder var ganska nöjda med oss, säger verksam- hetschef Björg Wrangmo-Andersson.
Men vi fick också veta vad man var missnöjd med, och det var huvudsakli- gen tillgängligheten på telefon. Där har vi satt in stora förbättringar.
”Verksamhet i förändring”
Som första vårdcentral i södra Stock- holms län bestämde sig Nykvarns vård- central för att ansluta sig till projektet VIF - ”Verksamhet i förändring” - för att ta itu med främst tillgängligheten på telefon. Man fick ett visst handlednings- stöd från Landstingsförbundet - däremot inte en enda krona i bidrag. Det är lik- som hela vitsen, att skapa förbättringar inom befintlig budget.
- Nu fick vi en chans att kartlägga verksamheten ordentligt, berättar Björg Wrangmo-Andersson. Och då märkte vi till exempel att vi har betydligt fler sam- tal på måndagarna än på fredagarna. Det innebar att vi kunde styra över fler skö- terskor till telefonmottagning på mån- dagarna, och därmed kan vi inte bara ge mer hjälp - vi kan också lösa fler pro- blem direkt över telefon. Det ger effek- ter i hela verksamheten.
Stora framsteg
Kartläggningen har också lett till en större tydlighet i verksamheten, säger Björg. Idag vet alla vem som gör vad, all personal är lika viktig i arbetet och alla känner respekt för varandras arbete och stor arbetsglädje i det samlade ar- betet.
Och resultaten har inte låtit vänta på sig.
- Vi har gått från ett resultat på mi- nus en miljon till en budget i balans, säger Björg. Och det har tillåtit oss att anställa ytterligare en sköterska.
Förändringsarbetet började i janua- ri, och redan kan man mäta en uppgång i andelen nöjda kunder.
- Vårt mål är att 90% av kunderna inom ett år ska vara nöjda med vår tele- fontillgänglighet, säger Björg Wrang- mo-Andersson. Givetvis är vår vision 100%, men det är en siffra som är näs- tan omöjlig att nå.
Telefontillgängligheten har redan ökat till 75%. Och arbetet har fått andra fördelar också. Hemsjukvården har fått ett uppsving - idag finns två sköterskor som åker runt och ger vård i hemmen.
Produktiviteten bland vissa personalka- tegorier har ökat med c:a 100%.
- Det är en härlig glädje på vårdcen- tralen idag, säger Björg. Vi vågar ta upp våra brister och ta itu med dem. Och vi är verkligen ett team, där alla gör en insats som är nödvändig för helheten.
Information med Tutan och på hemsida
Från och med detta nummer av Tutan kommer vårdcentralen att skicka med information till samtliga Nykvarnsbor.
Information om vårdcentralen finns också i vårdcentralens reception samt på hemsidan www.slpo.sll.se. Välj
”Våra verksamheter” och därefter vårdcentral.
Det har hänt mycket på vårdcentralen i Nykvarn de senaste två åren. Där finns en fast personal som kan ge vård till allt fler.
Vårdcentralen präglas av glädje och framgångsanda. Och framför allt - kunderna blir allt nöjdare.
Vårdcentral i förändring Vårdcentral i förändring
Jägarskogen blir mer till-
gänglig
Snart ska det bli lättare att ströva omkring i Jägar- skogen. Nu påbörjas de första insatserna för att göra området mer tillgäng- ligt.
Via länsstyrelsen har Nykvarns kommun fått 155 000 kronor i an- slag från Naturvårdsverket för ett Lokalt Naturvårdsprojekt, som det kallas. Syftet är att ge Nykvarns- borna bättre möjligheter till rekre- ation i naturen.
Värdefullt?
- Vi börjar med en kartläggning av djur- och växtlivet, säger kommu- nens gatu- och trafikingenjör Rolf Nilsson. Jägarskogen är mycket värdefull med varierande biotoper, men vad vi vet idag finns inget unikt där.
För besökare
Så fort detta är kartlagt kan man börja arbeta med de insatser som ska göra Jägarskogen mer lättill- gänglig för besökare.
- Det kommer att bli en p-plats med informationstavlor och infor- mationsmaterial, säger Rolf. Och på en höjd vill vi bygga ett utsiktstorn med en härlig utsikt över Jägarsko- gen och Yngern.
Utöver detta kommer man att preparera stigar, bygga spänger över diken och liknande.
- Inventeringen kommer troli- gen att påbörjas under våren 2006, säger Rolf Nilsson. Till våren 2008 räknar vi med att hela projektet ska
vara klart. ■
TUTAN • SEPTEMBER 2005
- Staten har särskilda medel för att byg- ga ut IT-infrastrukturen, säger kommu- nens IT-chef Anna Sundquist. Vid sitt sammanträde i juni bestämde kommun- fullmäktige att förskottera pengar för att påbörja utbyggnaden i Nykvarn.
Från 24 till 0,5 Mbit
Nykvarn har tillsammans med Nynäs- hamn och Södertälje gått ut i en gemen- sam upphandling, där kommunernas IT- infrastrukturprogram legat som under- lag.
- Vi har nu tecknat avtal med Ska- nova/TeliaSonera Networks Sales AB, och utbyggnaden kan påbörjas så snart länsstyrelsen har godkänt våra avtal, säger Anna Sundquist.
Utbyggnad av bredband
Om länsstyrelsen godkänner kommunens avtal med nätleveran- tören kan i princip hela Nykvarns kommun vara utbyggt för bredband inom ett år. Idag täcker utbyggnaden i huvudsak tätorten, men till september 2006 ska även de mest avlägsna landsbygdsdelarna i kommunen kunna ha tillgång till snabbare uppkopplingar.
Hur snabb bredbandsuppkoppling man kan få i olika delar av kommunen beror på hur nära man ligger de telesta- tioner som ska byggas ut. Närmast sta- tionerna kommer man att kunna få ända upp till 24 Mbit/sekund, medan kapaci- teten avtar så att man kan få högst 0,5 Mbit/sekund i de fastigheter som befin- ner sig längst bort från stationerna.
- Hela utbyggnaden i de tre kommu- nerna ska vara klar till september 2006, men det kan också bli tidigare, säger Anna Sundquist. Så fort vi får en tid- plan för utbyggnaden av telestationer- na så publicerar vi den informationen på kommunens hemsida.
Halvtid i Lillhagas byggprocess!
Lillhagaskolan fyller 50 år och det firar vi med att inviga ”Etapp 1” i Lillhagaskolans om- och tillbygg- nad fredagen den 23 september.
Program
FREDAG 23/9
13:00 Invigning av skolans nya lokaler för elever i år F-3 samt Särskolan
Samling på skolgården
• Orkesterunderhållning
• Tal av kommunstyrelsens ordförande Dan Fagerlund 13:45 Öppet hus till klockan
15:30
16:00 Invigning av nya idrotts- hallen
• Konsert av Ungdoms- orkestern
• Tal av kommun- fullmäktiges ordförande Effe Östman
• Uppvisning av Nykvarns gymnastikförening
Hjärtligt välkommen!
Vård- och om- sorgsplanen
Som vi tidigare har berättat så på- går arbetet med att ta fram en sam- lad vård- och omsorgsplan för Nykvarns kommun. Ett förslag till plan har varit ute på remiss hos be- redningsgruppen vård och omsorg samt handikapp- och pensionärsor- ganisationerna. Målet är att ha en färdig plan för beslut i kommunfull- mäktige i december. ■
Blått är befintlig kapacitet och rött markerar det som ska byggas ut. Det går från ljust (rött/blått) 0,5 Mbit/s till mörkt (rött) på 24 Mbit/s. Kapaciteten beror på hur långt bort från telestationen fastigheten befinner sig.
LILLHAGASKOLAN JUBILEUMSSPECIAL • SEPTEMBER 2005 • TUTAN
Du var Lillhagaskolans förste rektor- hur fick du jobbet?
- Ja, jag kom till Nykvarn 1946. Och då blev jag lärare, folkskolelärare, kallades det, årskurs 7. Då hade de en lärare för 1:an och 2:an, så hade de en för 3:an och 4: an, och en för 5:an och 6:an. Och se- dan blev jag då lärare för 7:an. Det fanns bara 10 klasser allt som allt.
Men då när jag började fick man inte ha så kallade ”överlärare”, rektorer, allt- så. Så jag var någonting som kallades skolsekreterare. Och gjorde statistik och sökte statsbidrag och anställde lärare, jag gjorde praktiskt taget samma sak som en rektor. Men sedan 1955, när det var 10 klasser i kommunen, då blev det rektors jobb. Det kallades distriktsöverlärare på den tiden, och då sökte jag det, och fick det. Och egentligen var det enda felet för mig att jag var för ung, på den tiden att vid 34 års ålder bli rektor.
Hur kändes det att börja från allra för- sta början med en nystartad skola?
- Ja, det var ju roligt. Det är klart, vi hade ju gamla lokaler, och det var dåligt utrus- tat, så vi rensade ut allt gammalt och köp- te mycket nya saker. Som tur var fick vi göra det. På den tiden hade vi inga kemi- eller fysiksalar, utan man köpte lådor inne- hållande sådana saker och hade det i klass- rummen.
Hur fick du tag i lärare till de tjänster ni behövde?
- Då fick man sätta in en annons i ”Post och Inrikes Tidning”, en sådan där alla tjänster skulle annonseras, plus att man annonserade i ”Lärar-Pressen”. Och då sökte folk, och då satte man sig ned och
räknade poäng. Sedan gick det till läns- skolnämnden som skulle fatta beslutet.
Beskriv hur det såg ut på Lillhaga från början?
- Det var så att Lillhagaskolan ersatte Nykvarns gamla skola som låg uppe vid Bruksgatan, där det hade gått tre klasser, och så fanns det tre klasser till, och de sex klasserna fick plats på Lillhaga. Så det byggdes bara sex klassrum, och så fanns det två slöjdsalar, ett bibliotek, matsal.
Och då hade man ritat den här skolan för tio klasser, men man fick inte bygga det, och då gjordes det så att till och med mat- salen blev mindre. Men sedan efter några år blev det så att den här andra delen, låg- stadiebyggnaden, som nu är riven, bygg- des till. Men skolan hette inte Lillhaga från början, utan den kallades för
”Nykvarns Skola”.
Vem är Stina Marcusson?
- Stina Marcusson? Ja, henne känner jag.
Hon var hos mig som lärare, duktig, mycket musikalisk. När vi började 1955 pratade jag med henne att vi skulle ha en sångkör, och då åtog hon sig det. Den där kören var väldigt fin, deltog i många täv- lingar i Sverige och kom på väldigt bra placeringar. Det var så att de sjöng in på band och skickade in, och så blev de ut- tagna. Jag tror till och med att de kom tvåa i någon tävling.
Vem/ vilka av dina arbetskamrater från skolan minns du bäst?
- Tja... Jag vet inte riktigt, jag minns de gamla bäst, de som var där först, men inte någon speciell. Jag minns alla ungefär lika mycket.
Minns du några särskilda elever?
- Ja. Det gör jag. Jo jag träffar ju dem. Vi
har lite sammankomster då och då. För inte så länge sedan var jag och träffade de som slutade för 50 år sedan. Och då är de alltså 63-64 år, Du vet att när jag började som lärare då var jag alltså... 25 år, och undervisade elever som var 14 år. Så när jag träffar mina äldsta elever kan en del vara över 70, och jag är ju 83.
Hur många lärare hade skolan, ungefär?
- Ja, det var ju alltså sex klasslärare, och några andra... Det kom några fler sedan, så vi kan väl ha varit en 10 -12 stycken. När jag slutade var det väl en 12-13 lärare.
Intervju med Bengt Strömwall
före detta rektor
Den här bilden- vad föreställer den?
- Jaha... ja, det är nog någon tävling av något slag, ja, jag känner igen mig själv här. Men vilket år kan det vara... Jag hade inte mera hår då. (skratt) Jag känner inte igen några andra. Det är möjligt att det är taget uppe vid fotbollsplan...
Vilket år slutade du som rektor på Lill- haga?
- Jag slutade på Lillhaga -66. Därför att då sökte jag till en större kommun, näm- ligen till Järna. På den tiden var Nykvarn en väldigt liten kommun, och Järna var mycket större, och så blev ett rektors jobb ledigt, och då sökte jag och fick det.
Flygfoto över Lillhaga- skolan från c:a år 1956
Eleven Mats Hallberg tar emot diplom av magister Egefalk. T.h. Bengt Strömwall och Stina Marcusson.
Reportage: Johanna Vasara och Anton Hed, År 8D, Lillhagaskolan Foto: Johanna Vasara, Anton Hed samt Siv Axelsson
Handledare: Christer Sandberg
TUTAN • SEPTEMBER 2005 • LILLHAGASKOLAN JUBILEUMSSPECIAL
Du var alltså en av skolans första elev- er?
- Inte riktigt första, men -61 flyttade jag och min familj till Nykvarn. Senare har jag jobbat på Lillhaga i många år.
Kan du berätta lite om hur det såg ut?
- Ja, när man kom till skolan så fanns inte det lilla huset, Musikhuset. Och de bygg- naderna som fanns var bara det stora A- huset, som nu är högstadium, där gick års- kurs fyra, fem och sex. Expeditionen låg där i ett hörn, och slöjdsalen också.
Och så fanns ju B-byggnaden, den som sitter ihop med matsalen, fast som är riven nu, och där gick årskurs ett, två och tre.
Gymnastikhuset fanns inte, utan i käl- laren hade man Idrott, ett litet rum där det inte var mycket högre i tak än i ett vanligt hus. Så några bollsporter inomhus blev det inte.
Det som fanns tidigare är ju också den här Villan, som då var vaktmästarbostad, och vaktmästaren hette Nisse Bergström och han var en raritet här i Nykvarn, mycket ordentlig. Hans fru Elna jobbade i matsalen.
Hur många klasser var det från början?
- Det var två paralleller i skolan. Två et- tor, två tvåor, två treor, och så vidare upp till sexan. Klasserna hette ”A” och ”B”
på den tiden, och när man gått ut sexan fick man åka buss in till Södertälje och gå på högstadium.
Vilka läsämnen hade du då?
- Ja, vi hade ju matte och svenska och engelska. Man började i engelska väldigt sent på den tiden, i femte klass, men jag började i sexan.
Så hade man OÄ, det var då oriente- ringsämnen, natur, historia, biologi, geo- grafi och så förstås samhällskunskap, det ingick också i det här. Det fanns någon- ting som hette kristendomskunskap, och det var väl som religion ungefär. Vi hade musik, och en sångkör, lärarinnan där he- ter Stina Marcusson. Hon jobbade på Lill- haga väldigt länge, jag tror hon började när hon precis var nyutexaminerad.
Vilken lärare kommer du bäst ihåg?
- På den tiden hade man ju klasslärare som man praktiskt taget hade i alla ämnen, min lärare hette då Bengt Gidlund, och vi blev senare arbetskamrater på Lillhaga. Han jobbade kvar där när jag blev anställd 1979, och det var ju roligt. Han bor kvar här i Nykvarn, och avslutade sin karriär som speciallärare.
Man hade ingen gymnastiklärare hel- ler, utan klassföreståndaren höll verkligen i alla ämnen. Jag har jobbat som lärare i skolan i en bit över trettio år nu.
Hur var det med ordningen och uppfö- randet på den tiden?
- Det var mycket noga med sånt, inte egentligen strängt, som man kanske kan tro, utan de flesta skötte sig väldigt bra.
Det var väl bara några pojkar som var lite busiga, men så är det ju. Men några större elakheter minns jag inte. Sedan kan det ju vara i skymundan, sånt som man inte ser.
Fick du betyg från alla klasser?
- Ja, man började få betyg från årskurs tre, men i ordning och uppförande fick man redan från ettan. Man hade betygsskalan A, a, AB, Ba, B, BC och C. Man hade en liten bok som man fick betyg i.
Var det noga med närvaron till lektioner- na?
- Ja, alltid! Det var väldigt noga med det, alla var bara där (skratt). Det var bara om man var riktigt sjuk, det var aldrig någon som satt ute och lekte istället för att vara på lektionen.
Hur många dagar var skolveckan?
- När jag började skolan gick vi sex dagar i veckan, för vi gick halva lördagen. Och det gjorde jag ända till nian, tror jag. Och då fick man ingen vanlig mat, utan det kunde vara kräm, riskakor, eller soppa.
Och på söndagen gick man i kyrkan?
- Nja, det var väl egentligen bara om man var troende. Jag är inte uppvuxen i en så värst religiös familj. Jag var nog bara i kyrkan när man ”skulle vara det”, på dop, bröllop och sånt. Konfirmation gjorde man ju, men det gör man ju även nu. Kon- firmerade sig gjorde väl de allra flesta, det
var lite tryck på den tiden att alla skulle göra det, för när man gjorde det kände man sig lite äldre.
Hur många läxor hade man en ”genom- snittlig” vecka?
- Man hade inte så mycket läxor i lågsta- diet, och det var väl inte så mycket i mel- lanstadiet heller, faktiskt. Man hade ju de här vanliga ämnena läsa, skriva, räkna, natur och sådär. Men vi hade inga tema- arbeten, och det jobbades flitigt i skolan, det gick inte bort så mycket tid till annat, så då är det klart att vi inte fick så mycket läxor.
När började och slutade din skoldag?
- Jag tror vi började klockan åtta. Vi hade väl inte så långa raster heller, de var tio minuter, och om det var kall vinter hann man knappt ut innan man skulle in igen.
På dagarna tror jag vi slutade tre. Eller halv tre, jag kommer inte ihåg exakt så- där, för jag bodde ju precis vid ån här, så jag hade nära till skolan.
Hade ni även något annat språk?
- Nej, om vi säger på Lillhaga då, som bara var ett till sex, så hade man inga an- dra språk. Vi hade en skolresa till Dan- mark i sexan, då båda klasserna åkte tåg och då tränade vi på lite danska, bara in- för den resan, alltså. Vi hade jobbat myck- et flitigt till den resan, vi hade planterat skog här uppe ovanför Hökmossbadet, sålt saker, haft uppvisningar, och sådana sa- ker. Då behövde man inte betala någon- ting hemifrån, utan man hjälptes åt i klas- sen att samla in pengar. Jag kommer ihåg att några pojkar byggde hundkojor och sålde dem, och dockhus, och massor av sådana saker som man kunde göra själv.
Vi har ju både rektor, biträdande rektor, skolsköterska och kurator - hade ni ock- så det?
- Nej. På den tiden hade man bara en rek- tor, och så antar jag att han hade någon sorts sekreterare också. Och rektorn hette Bengt Strömwall, jag tror att han fortfa- rande lever och bor i Södertälje.
Ja, jag ska träffa honom.
- Ja, han var nog ganska ung när han först började på skolan, men man uppfattade inte det så då. Men jag antar att han var det. Han var rektor rätt länge. Hans fru arbetade också på skolan, som lärare. Jag kommer inte ihåg om hon hade en trea eller fyra, man lärde inte känna de andra lärarna så mycket när man just kom i sex- an. Den lärare som jag såg och kände igen under min skoltid var Majbritt Grundby, därför att hon var så lång och parant. Hon och jag blev kollegor senare, hon jobba- de med de små barnen.
Intervju med Gulli
en av skolans första elever
LILLHAGASKOLAN JUBILEUMSSPECIAL • SEPTEMBER 2005 • TUTAN
Intervju med Siv Vasara,
en av skolans första elever
Vilket år började du på Lillhagaskolan?
- Jag började på Lillhaga 1955, och då var jag 7 år.
Var bodde du innan Nykvarn?
- Jag och min familj bodde i Finland, med det var dåligt med arbeten på den tiden där, så jag, min syster och mina föräldrar flyttade till Sverige.
Kan du berätta om hur det såg ut på sko- lan?
- Matsalen är den samma som idag, och den långa, röda tvåvåningsbyggnaden.
Slöjden hade man på övervåningen i det röda huset. Vi hade väl lokaler till de flesta ämnen, men inte till kemi, tror jag. Men vi hade bastu vid omklädningsrummen till gymnastiken.
Vilken lärare kommer du bäst ihåg?
- Tja, jag kommer ihåg lärarinnan som jag hade i första klass, Karlsson hette hon, men jag minns inte förnamnet. Och så kommer jag ju ihåg Sinö som vi hade i 3:an. Han var bestämd, men en väldigt bra lärare.
När började du läsa engelska?
- Kan det ha varit i 5: an...? Det jag kom- mer ihåg från engelskan var att jag hade svårt för att säga ”yes”. Jag fick öva en rast med Sinö för att jag uttalade det så dåligt. Det kommer jag ihåg.
Skulle man ha några särskilda kläder i skolan?
- Nej. Man fick ha på sig vad man ville.
Ingen typ av skoluniform alls.
Vilka ämnen tyckte du bäst om?
- Sång var ju roligt, och att räkna. Histo- ria tyckte jag väl också om. De jag inte tyckte om var väl framför allt teckning och svenska, för att jag inte kunde grammati- ken, eftersom jag hade bott i en svensk pratande by i Finland. Där var grammati- ken annorlunda. Och så skulle vi av nå- gon anledning lära oss psalmverser utan- till, en i veckan. Det var inte så roligt, och inte hade man nytta av det heller.
Hade man bild som ett ämne?
- Ja, men det hette ju inte bild, utan teck- ning, men det var väl samma sak, unge- fär. Och det var jag inte bra på. Men jag kommer inte riktigt ihåg om man bara fick rita hur man ville, eller om man fick upp- gifter. Eftersom jag inte tyckte om ämnet har jag nog förträngt det (skratt).
Hade ni mycket läxor?
- Ja, visst hade vi läxor, men hur mycket minns jag inte. Men vi hade nog läxor hem varje dag. Mest i svenska, tror jag, och matematik och engelska. Men så värst mycket... man fick väl i uppgift att räkna några tal i matematikboken, och engelska glosor.
Kommer du ihåg en lärare som hette Sti- na Marcusson?
- Ja! Henne hade jag i sång, jag gick i skolkören som hon var ledare för. Och ibland var vi och sjöng i olika kyrkor och sånt. Jag tyckte mycket bra om henne, hon var väl föreståndare för en klass också, så hon hade ju alla ämnen som lärarna hade på den tiden.
Hur var man som elev mot lärarna?
- Man lydde givetvis lärarna, var tyst och stilla i klassrummet, och aldrig att någon kom för sent till lektionerna, absolut inte.
Ringde det så gick man in. På morgonen kom man i tid, det var hårda bud.
När började och slutade skoldagen?
- Vi började väl klockan 8 på morgonen, och slutade vid två, halv tre någonting.
Fast inte när vi gick i första klass, då slu- tade man tidigare.
Var lektionerna stökiga?
- Nej. Var de det så sas det till direkt att de skulle vara tysta, och annars fick de lämna klassrummet. Det var inte som det är nu att eleverna sitter och pratar med varandra, aldrig.
Var gick man i skola efter Lillhaga?
- Då gick man i Södertälje. Man fick åka särskilda skolbussar som hämtade vid sko- lan, och gick till och från Södertälje. Så vi behövde inte åka med de vanliga bus- sarna, och det var ju bra.
Intervju med Siv Axelsson,
f.d. lärare
Hur gick det till när du började arbeta på vår skola egentligen?
- Jo, till hösten 1967 blev jag anställd och det sköttes faktiskt av vaktmästaren, ef- tersom rektorn just då var på semester.
Men han bekräftade ju anställningen och skrev på anställningsbeviset senare, för- stås.
Och varifrån kom du då?
- Ganska långväga ifrån, nämligen ända uppifrån Domersträsk i Norrland.
Vilka ämnen undervisade du i?
- Alla lågstadieämnen fram till 1970, då jag började som speciallärare på Björke- staskolan.
- Men jag kom faktiskt tillbaka till Lillhagaskolan 1986 och arbetade även då som speciallärare.
Vad kommer du bäst ihåg från den tiden?
- Lärarkollegiet! Vi hade en jättefin sam- manhållning, så det var ganska lugnt och fridfullt. Tillsammans gjorde vi varje år små utflykter runt omkring i Sörmland.
Det var härliga tider. Överhuvudtaget var det väldigt roligt att vara klasslärare på lågstadiet. Kollegiet stöttade alltid. Och det var mycket föräldrakontakter per te- lefon, men inga större bedrövelser. Jag trivdes bra. Och ber att få hälsa till den personal som kommer ihåg mig. Lycka till med nybyggnaden förresten!
Gymnastiktävlingar på Nykvarns IP.
TUTAN • SEPTEMBER 2005 • LILLHAGASKOLAN JUBILEUMSSPECIAL
Intervju med Peter Hed,
f.d. elev och far till en av reportrarna (gissa vilken)?
Hörrdu pappa, berätta lite om Lillhaga- skolan för mig.
- OK. Som du vet är jag född i Södertäl- je, men började 1969 i Nykvarn. Först två år i Björkesta, sedan i Lillhaga tills det var dags för högstadiet i Turinge. Kam- ratskapet var gott och lärarna bussiga.
- Avslutningsdagarna, särskilt i 5:an och 6:an var speciellt roliga då vi mötte lärarna i fotbollsmatcher. Annars var gymnastikläraren mer intresserad av basket, gammal basketspelare som han var. Jag själv, och många med mig, bör- jade spela basket i Lillhaga, både på fri- tiden och i skolan, mycket tack vare honom. I regel var det fotboll som gäll- de, på rasterna och hela året, även vin- tertid, men då spelade vi med tennisboll.
- Och det var ”strictly boys”- inga tjejer lirade med oss grabbar. Till sorge- ämnena, som inte var särskilt många, hörde att det var tufft, väldigt tufft fak- tiskt, att börja på stora skolgården re- dan i trean, eftersom vi inte fick plats på lilla gården. Så det var långtifrån kul att gå in på toaletten där de större, kax- iga grabbarna höll till och rökte och muckade med oss mindre. Avslutnings- vis vill jag nämna skolmaten som var riktigt bra, utom då det serverades fisk, vilket jag inte gillade alls.
Intervju med Bernt Asplund ,
musikskolans f.d. rektor, och hans fru Carina, en av de första eleverna på skolan.
Bernt, om jag får säga så, vad vill du berätta för mig om Musikskolan?
- Jo, den var faktiskt igång redan innan jag gjorde min entré, d.v.s. 1964 då jag började. Elever till skolan fick jag genom att de helt enkelt kom och anmälde sig.
De var nog 150 på den tiden, Och det var en väldigt hög andel av alla grundskole- elever, nästan 50 %. Väldigt högt jämfört även med andra kommuner. Vår kommu- nalnämndsordförande Manne Olssons skötebarn, om man så säger.
Var höll ni hus någonstans?
- Från början i de ordinarie lokalerna, men efter en tid byggdes ett eget hus åt oss, och
gamla Musikhuset står ju fortfarande kvar.
Då var det många som kom, både från när och fjärran, för att studera vår verksamhet, må du tro. Vi var först i Stockholms län att ståta med egen byggnad för verksamheten, så det så!
Hur många lärare var ni på den tiden?
- Sex från början, småningom fler, för vi ville specialisera oss undervisningsmäs- sigt på våra respektive instrument, Men vi undervisade i både klassiskt, jazz och visor.
Vilka instrument var mest populära?
- Piano och gitarr förstås, men även blås- och stränginstrument. Själv är jag träblå- sare, nämnde jag det? Jag spelar flöjt.
Och vilka är dina favoriter?
- Naturligtvis James Galway, men även en annan världsstjärna som Göran Mar- cusson, Stinas pojke, en av mina lärarkol- legor. Honom har jag haft glädjen att läg- ga grunden för som min elev på den ti- den. Han har väl gett ut en 5 eller 6 skivor vid det här laget. Och spelat med Londons Symfoniorkester, så det är klart att man är stolt över att ha haft en artist i världs- klass som elev. Birgitta Eijmund-Svens- son går väl inte heller av för hackor? Hon var en av mina första och allra bästa elev- er på tvärflöjt.
Hur länge arbetade du i Nykvarn då?
-Till 1986, därefter i Södertälje fram till pensionen,
Så nu är det slutmusicerat?
- Nehejdå, inte alls. Vi som har förmånen att vara pensionärer får spela i Södertälje Veteranorkester, och det gör just nu 16 glada musikanter med en medelålder på 75 år. Vi spelar blandad underhållnings- musik och har fullt upp med engagemang.
Din fru Carina var visst en tidig elev på Lillhaga?
- Fråga henne själv, hon kommer här.
- Jodå, jag började någon gång på 50- talet, minns inte säkert när. Tror att det måste ha varit till årskurs fyra. Kan väl ha varit 10 år gammal då?
Vad minns du av skoltiden?
- Jo, vi var tjugo elever i klassen och klass- föreståndaren hette Bengt Strömwall. Den första tiden hade vi sex skoldagar i veck- an, alltså även lördagar, men efter en tid bara fem skoldagar. Skolmaten var god nästan jämnt.
Bernt (ovan) och Carina Asplund.
Skolklass från 1965.
SEPTEMBER 2005 • TUTAN
Skolportalen kommer att öppna helt nya möjligheter för Nykvarns elever, skol- personal och föräldrar. I ett första steg kommer flera viktiga informationskana- ler att finnas där:
• Diskussionsforum
• Kalender
• Läxor
• Schema
• Ämnesplaner och målbeskrivningar
• Veckobrev
• Sjukanmälan
• Allmän information
Portalen har också en meddelandefunk- tion, ungefär som e-post, där elever, personal och föräldrar kan kommunice- ra med varandra.
Testklass
Klass 8D blir alltså testklass för porta- len, och Anna-Lena ser fram emot ar- betet.
- Det ger så många möjligheter, sä- ger hon. Föräldrarna blir mer delaktiga.
Eleverna får ytterligare ett ställe att söka information på och det ger dem också mer ansvar. Det underlättar arbetet för såväl elever som lärare, tror hon.
Varje familj får en egen användar- identitet och ett lösenord för att logga in sig på skolportalen. Den är alltså inte öppen för vem som helst att se, bara för de som har behörighet.
- Jag anmälde tidigt att jag är intres-
serad, säger Anna-Lena. Jag är IT-an- svarig på skolan och jobbar aktivt med datorer, så jag tycker det här är spän- nande. Jag använder idag datorn som sökmotor och för ordbehandling.
Vana elever
Som så ofta när det handlar om datorer så är ungdomar mer vana än de vuxna.
På Lillhaga är det inget undantag.
- Det finns datorer i varje klassrum i F-6, och 7-9 har tillgång till datorer i datasalen, säger Anna-Lena.
- Och visst är eleverna ganska data- vana - men de är duktiga på spel och sådant, inte på att använda datorn som ett verktyg.
I en dryg månad ska testet pågå, se- dan gör man en utvärdering. Men för- hoppningarna är stora - på ett föräldra- möte inför testperioden tyckte man att det här var en jättebra idé.
- Det finns också stora utvecklings- möjligheter, säger Anna-Lena Björk- strand. Det går att lägga in frånvarorap- porteringen, till exempel.
- Dessutom skulle jag vilja ha ge- mensamma mappar, till exempel för grupparbeten. Det skulle underlätta för eleverna, och jag skulle kunna sitta hem- ma på kvällen och gå in och titta och hjälpa till där det behövs.
Tutan återkommer när skolportalen lanseras i full skala.
I dagarna börjar kommunens nya skolportal Skolsidan sättas på prov. Klass 8D på Lillhagaskolan, med Anna-Lena Björkstrand som klasslärare, blir pilotklass för försöket med skolans egen webbplats.
Skolportalen sätts på prov
Anna-Lena Björkstrand och klass 8D på Lillhagaskolan blir pilotklass för den nya skolportalen.
Ombyggnaden går efter planerna
Den stora ombyggnaden av kommunhuset och biblio- teket går vidare. Kommu- nens fastighetschef Per- Göran Skog är tillfreds med arbetet.
- Det blir bra, det här, säger han. Vi är inne i ett skede där etapperna går i varandra, men som helhet håller tidsplanen bra.
På minussidan finns bullret, som gör det lite ansträngande för perso- nalen under ombyggnadstiden.
- Det är framför allt när man bi- lar som bullret kan vara störande, säger Per-Göran.
När man har blottlagt bjälklaget har man också kunnat konstatera att byggnadens stomme är oerhört stark och välbyggd.
- Tillsammans med Nykvarns- bostäder har vi kommit överens om att även vattenisolera terrassen som har haft problem med läckage, för- klarar Per-Göran Skog.
Samtidigt med byggplaneringen och byggnationen pågår en inten- siv planering av själva flytten och hur lokalerna ska utrustas.
- Eftersom verksamheten måste kunna fortsätta så ostörd som möj- ligt trots att ombyggnaden pågår är det ett spännande puzzel att få ihop, säger personalchef Fredrik Norberg.
- Personalen måste i olika om- gångar lämna sin nuvarande arbets- plats och sitta tillfälligt i andra le- diga lokaler. Och samtidigt måste IT och telefoni fungera på rätt stäl- le till rätt person. Lite grann är det som Rubiks kub, säger Fredrik.
Men med lite god vilja ska allt gå bra!
Tutan bevakar och rapporterar lö- pande om ombyggnadsarbetet. ■
TUTAN • SEPTEMBER 2005
Tutan har tidigare berättat om anläggan- det av en skateboardhall - för skatebo- ard och rollerblades - i Däckshuset. En unik anläggning i närområdet, med hin- der och utmaningar för åkarna.
Fritidsgård i somras
Under sommaren har fritidsgården för- lagt sin verksamhet hit, och i det rymli- ga kaféet har massor av ungdomar sam- lats. Inte bara skate-are, utan stora grup- per av ungdomar i allmänhet.
- Det har fungerat jättebra, säger fri- tidsgårdsföreståndare Anneli Orre. Vi har verkligt goda erfarenheter av som- maren, och kommer nu när fritidsgår- den öppnar igen att försöka köra paral- lellt i Däckshuset.
Tre kvällar i veckan planerar man att ha öppet i Däckshuset - tills vidare.
Eftersom lokalerna inte är isolerade kommer man nämligen inte att kunna
ha någon verksamhet när höst- och vin- tervädret biter till med riktig kyla.
För alla
Skateboardåkare är ett sympatiskt släk- te. Här ges alla utrymme att prova, och även de yngsta nybörjarna behandlas med respekt.
- Det är en del av att vara skate-are att respektera varandra, säger Tim, som är en flitig besökare i Däckshuset. Man retar inte nybörjare, utan försöker hjäl- pa dem istället.
Glenn är på besök för första gången och testar sina rollerblades i de utma- nande hindren.
- Det är roligt, men jag ramlar myck- et, säger Glenn. Jag är här med kompi- sar idag, men jag kommer nog tillbaka fler gånger. Jag lär mig allt mer, men grinde-stället och det stora hindret kla- rar jag inte ännu.
Kanslilokaler, dans och repetitionslokaler för musikgrupper.
Däckshuset har under sommaren innehållit olika typer av verk- samhet.
Men det som slår många med häpnad är den fantastiska fram- gång som skateboardhallen och fiket fört med sig - en framgång som noterats på flera plan.
Flerfaldig succé för Däckshuset
Mamma Sussi är lika glad över till- komsten av Däckshuset.
- Dels kan de åka i säkerhet, och be- höver inte hålla till ute bland männis- kor och trafik, säger hon. Dessutom finns det vuxna här. Och det är verkli- gen bra att det finns särskilda tider för nybörjare, så att de inte krockar med vana åkare.
- Bra att det är gratis, fyller Glenn i.
Och det finns plats för något mera, kan- ske koner.
Nya grupper
Däckshuset har dragit till sig nya grup- per av ungdomar, sådana som inte be- söker fritidsgården.
- Gården är bra för de som är där, men det behövs andra ställen också, sä- ger Sussi.
Tim, Jenny, Johanna, Amanda och Tyke kommer till Däckshuset flera gånger i veckan, men är aldrig på fri- tidsgården.
- Inte av några speciella skäl, för- klarar de uppriktigt. Det är bara inte vår grej...
Men hit till Däckshuset har de kom- mit allihop i sommar, vilket har lett till en bredare kontaktyta med kommunens
SEPTEMBER 2005 • TUTAN
ungdomar.
En av de som med glädje noterat detta är fältassistent Staffan Kullengren.
- Jag får en bra utgångspunkt för min verksamhet, säger han. Det är lätt att få tag i mig här - jag kan inte sitta och ut- föra mitt arbete på ett socialkontor.
- Dessutom kommer det alltså hit flera olika grupper, inte bara de som åker skateboard. Och det är en attraktiv miljö för ungdomar - en sorts blandning mellan ett kafé för vuxna och en fritids- gård.
- Det har blivit en samlingspunkt, helt enkelt.
Framtiden?
Alla vittnar om hur lugnt det har varit i Däckshuset under sommaren - och kan- ske inte bara där.
- Jag tycker överlag att det har varit lugnt i Nykvarn i sommar, säger Sussi.
- Vi arbetar lite annorlunda nu, för- klarar Staffan. Jag, Anneli på fritidsgår- den, elevassistenterna på skolan. Vi job- bar mer utåtriktat och ungdomarna vet att det finns vuxna tillhands som bryr sig.
- Jag har varit här nästan varje dag i sommar, säger Jenny. Det är aldrig bråk här, alla är schyssta mot varandra. Jag åker både bräda och inlines, men idag hänger jag bara här.
Tim instämmer.
- Det är bra här - bra ramper där man lär sig mycket hela tiden. Annars åker jag i centrum. Och så är det roligt att ha det här stället; här kan man träffa kom- pisar och fördriva tiden.
Det har diskuterats mycket om Däckshusets framtid, och ingenting är klart.
- Men jag tror att det skulle bli ett ramaskri om man tog bort det, säger Sussi. Ungdomarna skulle känna sig jät- tesvikna.
Tills vidare kommer Däckshuset att vara öppet måndagar, onsdagar och var- annan fredag från kl 17.00. Den första tiden varje kväll är bokad för nybörjare och yngre åkare.
52 nya parkeringsplatser på Norra Stationsvägen - det är en efterläng- tad nyhet för kommunens pendlare.
- Det är SL som har betalat upp- förandet som ett led i det s.k. Stock- holmsförsöket, där man vill stimule- ra användandet av kollektivtrafik, säger kommunens gatu- och trafik- ingenjör Rolf Nilsson.
Parkeringen är efterlängtad, inte bara av trafikanterna.
- Tidigare har bristen på parkering
Efterlängtade p-platser
vid stationen gjort att bilar har stått på gator, gräsytor och lite överallt och ibland blockerat trafiken, säger Rolf Nilsson. Nu kommer vi tillrätta med det.
Ett helt dygn får man stå på den nya parkeringen, samt från fredag kväll ända till måndag morgon. ■
900 meter gång- och cykel- väg har anlagts utmed Centrumvägen fram till Skogslund.
- Anläggandet ingick delvis i explo- ateringsavtalet för det nya området och det innebär att kommunens kost- nad har blivit lägre, säger Rolf Nils- son kommunens gatu- och trafikin- genjör.
Dessutom har en gång- och cykel- väg byggts utmed Holländarevägen från Maskinförarevägen till Lillhaga- skolan, som en trafiksäkerhetshöjan- de åtgärd.
Rolf tycker att utbyggnaden av gång- och cykelvägar i Nykvarns tät- ort har blivit riktigt bra.
Ny trafiksäkerhetshöjande gång- och cykelväg utmed Holländarevägen.
Nya gång- och cykelvägar
- Det har hänt ganska mycket på kort tid, så nu börjar det bli gott om bra gång- och cykelvägar, myser han.
För 40:e året i rad arrangerar Motorcy- kelhistoriska Klubbens Stockholmsav- delning sitt rally för äldre motorcyklar.
Jubileumsrallyt passerar genom Nykvarn och Turinge lördagen den 17/9 med ett lunchuppehåll vid Hök- mossbadet c:a kl 11.00-13.00. Alla som är intresserade är välkomna att ta en titt på motorcyklarna som är av äldre årgång, en del riktigt gamla kle-
noder! ■
MC-rally
i Nykvarn Nyfiken på socialtjäns-
ten?
Under hösten flyttar socialtjänsten till nya fräscha lokaler på Centrumvägen 20. Den 31 oktober och 28 novem- ber kl. 16.30-17.30 kan du besöka dem för att få information om verk- samheten eller ställa frågor till en so- cialsekreterare.
Hjärtligt välkommen! ■
TUTAN • SEPTEMBER 2005
Evenemangen som presenteras i Tutan är ett urval från evenemangskalendern på Nykvarns kommuns hemsida www.nykvarn.se. Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet.
Det händer i Nykvarn:
● Torsdag 22/9
Antikrunda med Mats Wikström
Kl. 19.00, Smedsbygget. Ta med före- mål. Vi bedömer stil, ålder, funktion m.m.
● Söndag 2/10
Öppet hus i Smedsbygget
Kl. 12.00-14.00
● Torsdag 13/10
Kulturkväll med spelmännen
Kl. 19.00, Smedsbygget
● Torsdag 20/10
Städdag vid Smedsbygget
Kl. 9.00
● Söndag 6/11
Öppet hus i Smedsbygget
Kl. 12.00-14.00
● Torsdag 10/11
Gammal sörmländsk matkul- tur; provsmakning.
Kl. 19.00, Smedsbygget
● Söndag 20/11
Höstmöte i Smedsbygget.
kl. 14.00. Spelmännen medverkar.
● Söndag 4/12
Öppet hus i Smedsbygget
kl. 12.00-14.00
● Torsdag 8/12
Filmafton med film från vår hembygd.
kl. 19.00, Smedsbygget
• Torsdag 29 september
kl. 18.00 på Bommersvik
• Torsdag 27 oktober
kl. 18.00. Lokal ej fastställd.
• Torsdag 24 november
kl. 18.00, Budgetdebatt. Lokal ej fastställd.
• Torsdag 15 december
kl. 18.00. Lokal ej fastställd.
I anslutning till sammanträdena anord- nas ett politikercafé kl. 19.00, där du som medborgare kan sitta ner och dis- kutera frågor med politikerna.
Frivilligcentralen vid Herrgården har öppet måndag-torsdag kl. 9.00-14.00.
Planerade aktiviteter under hösten:
• Korsord i grupp varannan måndag kl.
13.00 med början den 5 september.
• Stavgång varje tisdag kl. 10.30. Sam- ling vid frivilligcentralen.
• Kortspel varannan onsdag kl. 13.00 med början den 7 september.
• Bingo en onsdag i månaden med bör- jan den 14 september kl. 10.00.
• Mini-café i Taxinge bygdegård var- annan tisdag kl. 13.00 med början den 13 september. För er som bor i Taxi- nge.
• Lunch i Taxinge bygdegård fredagar kl. 13.00.
För mer information kontakta Frivillig- centralen tel 554 900 93.
TURINGE MARKNAD
● Söndag 9/10
kl. 9.00-16.00 i Nykvarns centrum.
En av årets sista marknader, ca 150 knal- lar medverkar.
TURINGE-TAXINGE Hembygdsförening
Julmarknad på Taxinge slott
Julmarknaden pågår 10 - 13 samt 17 - 20 november. OBS: stängt mån, tis, ons för byte av hantverkare. Öppet:
torsdag - lördag kl.10.00 - 18.00, söndag kl. 10.00 - 17.00. Entré 60:- Barn under 12 år gratis i målsmans sällskap.
Välkommen till Sveriges populäraste julmarknad. I och runt slottet kom- mer ca 80 av landets skickligaste slöjdare och hantverkare att ställa ut sina produkter. Den stora kakbuffén är uppdukad som vanligt på Taxinge Slottscafé. Källarvalven i flygeln serverar en ”minibuffé” av kakor. I café Stallet lättare luncher och ka- kor. www.taxingeslott.se
KOMMUN- FULLMÄKTIGE
Sagostund på biblioteket
Fredagar kl. 9.30 under perioden 9 september - 9 december (med un- dantag för den 16/9 och den 14/10) har biblioteket sagostund för barn 3-5 år.
Oxvretsjoggen anordnas onsdagarna den 14/9, 21/9, 28/9, 5/10, 12/10 och 19/10.
Anmälan från kl. 18.00, första start kl.
18.30. Banor för alla åldrar i elljusspåret.
FRIVILLIGCENTRALEN
Nykvarns- bibliotekets vänner håller
öppet möte
Vill du vara med och stödja bibliote- ket i Nykvarn? I så fall kan du gå med i den nybildade vänföreningen för Nykvarns bibliotek, ”Nykvarnsbib- liotekets vänner”.
Torsdagen den 13 oktober kl 19.00 håller man ett öppet möte på just bib- lioteket, dit alla är välkomna.
För mer information kan du kontak- ta:
• Leif Eriksson Tel: 552 451 19, e-post: mamma.pia@swipnet.se
• Sten Johansson Tel: 554 424 34, mobil: 0708-761658, e-post:
sten.johansson@telge.abf.se
• Märtha Dahlberg Tel: 552 483 91, mobil: 070-5302058, e-post:
martha.dahlberg@lenet.sap.se Du kan också anmäla ditt intresse di- rekt på biblioteket. ■
