17詰

many and 3I from Sweden (Nixon 1957). In Den- mark, I have now swept two additional specimens in shadowy vegetation in a wood: One female and the hitherto unknown male. The female agrees

well with Nixon's description and figures except

for the colour, which is apparently somewhat darker as the large tergite is dark brown with only the hind margin slightly reddish-brown. Antennal segments 1-3 are brownish-yellow; the legs are

dirty yellow. Length 3.8 mm.

Description of male

As female apart from sexual characters of antenna and gaster. Antennal segment I ^{about 4.5 times}

longer than proximally wide; segment 2 about as

long as wide; segment 3 about 3.5 times longer than width at apical end of keel, which is situated a little beyond middle of segment (Fig. 1); seg- ment 4 3.5 times longer than wide; segment 13 2.5 times, the apical segment 4 times as long as wide. Gaster less pointed apically and lighter than

in ^{female. Seventh} tergite brownish-yellow.

Length 3.4 mm.

Material: Denmark. NEZ. Fergelund 22.VIII. 1986,

ld, ^{19. Leg. and coll. P. N. Buhl, Skibby.}

Notiser 163

Nixon's (1957:81) key to males can be adapted to this species by substituting couplet l5 ^{with the} following text:

l5 Clypeus transversely keeled across middle so that in profile it appears sharply angled and composed

of two ^planes; frontal prominence without

traceofemargination ... ^15a - ^{Clypeus with} at most a feeble indication of such

keel; frontal prominence with shallow emargina-

tion.... ¹⁶

15a Predominantly pale brownish species with gaster beyond petiole almost yellow over most of its medial surface; petiole about 4 times longer than

its middle width; emargination of flagellum

long, shallow, keel covering almost three-fourths

of length of segment; space between antennal sockets slightly raised along middle to form blunt longitudinal keel ^(x40). ... pallida (Thomson)

- Predominantly dark brownish species; ^petiole hardly 3 times longer than its middle width; emar- gination of flagellum I shorter, keel covering about half length of segment; space between antennal sockets without blunt longitudinal keel .. . ^{prudens Nixon}

References

Nixon, G. E.

. 1957 . Hymenoptera Proctotrupoidea Dia- priidae subfamily Belytinae.

- Handbk Ident. Br.

Insects VIII 3(dii). London. 107 p.

P . N . Buhl, Marbaek-Parken 32 , DK-4050 Skibb", Denmark.

TVi可 OCka bё cker oIIl knott

臓 ^SttII‰ 歴濯

ぞ ^t∬ 17詰 ^鶴紆路仁

92755-4 Pris￡ 8000

Under 1980-talet kom tva stё rre volymcr onl knot―

tens biologi,nanlligcn:"Blacknics,The futurc for biological mcthods in intcgrated control''(M.

Laird red), 1981.Acadcnlic Press,London och

・ ・ Black Flies: Ecology, Population Managemcnt.

and Annotatcd World List''(K.C Kim &R.W

Mcl ritt.rcd.). 1987,Pennsylvania Statc Univer―

sit).Prcss,Un市 ersity Paよ .USA.Dcn scnare av

dcssa blda kan av画

betraktas som cn milslolpe, dhr utomordcntliga framstallningar av flcra span―

nandc forskningsfalt rcdOvisas Mcn hur fё rhancr sig da crosskeys nyutkomna bok till dessa tidigarc arbetcn,mcd andra ord∼ 1lCr boken nagot bchov?

Ja. dct flnns uppcnbara fordclar mcd ctt samlat

grepp fran en fё rfattare.Det rnedger cn hclhetssyn som saknasi samlingsverk.Ingen tordc hcner vara battre skickad idag att skriva cn oversikt av knot―

tens biologi an CrOsskcy.Tveklё st kan dock inte samma ttup uppnas,sOm nar spccialistcr i Kim

& Merritt clcgant behandlar knottlarvemas fё ^― dostratcgicr(Curric Och Craig), dC hydrodyna―

miska mystc● ema(Craig och Ga1loway)och ttё ^―

utflё det sonl knotthabitat(WOttOn).Av dessa skal bchOvs bё ckcr av bida slagcn hclt enkelt darfOr ati dc kompletterar varandra

Boken inleds mcd ctt originellt kapitcl som cn tankt jOumalist cner liknandc skullc kunna an―

vanda sig av fё r att snabbt kunna ta rcda pa fakta om dcn grundlaggandc biologin hos knott Darcf―

tCrお りCr ett″ 1lig1 0Ch Spannande histonskt av_

snitt som avhandlar bl a hur tidiga upptacksresan―

dcn fick utsta knottens tcrror i bl a Arnazonas,

164 R′ ε′″

ο

Canada och Nya Zccaland. I bokens forsta dcl bchandlas aven gcogransk utbredning och taxo―

nomi.Dct scnarc arju en kinkig bit nar det galler knott,mcn dct marks att dctta ar hcmmaplan fё r

rfattarcn:ё versikten ar kOrt Och myckct bra.

Darc■ crぉ _り er tVa tunga avsnit,det brsta om knottcns akvatiska liv(agg―

_ och puppsta―

dicma),dct andra om det vuxna stadict.Dessa tar upp framst morf。 logi och ekologi. Larvutvcck―

lingcn fran agg OCh vidare beskrivs dcta」 erat Och val mcd talrika jamぉ rclser mcllan tropikema och tempercradc omraden. sarskilt intrcssanta avsnitt

r dc som bchandlar knottlarvemas fOdointag, inte nlinst betning av alger och prcdation(inklu_

sive kannibalism),som kan betraktas som atyp―

iska,Inen ingalunda ovanliga fenomen.Knottlar―

vema har en unik fOmaga att produccra och

utnyttta silkC fOr att skapaね stplatscr br sitt hak

fё

rscdda bakbcn, vid fё riyttning som cn matar―

larv,sonl ankarlina vid drift samt solll fё rankring av den orё rliga puppan Dcnna egenskap far utf6r_

lig bchandling Crosskey mcnar till och med att silket ar hcnlligheten bakom knottcns framgang SOm tturgrupp undcr manga mi10ncr ar.Natur―

ligtvis atcrfinns ocksi utfё

vcmas brhallandc JH 01ika mittё faktOrer i dct block av kapitel soln avhandlar den akvatiska fa―

sen En hcl del utrylllmc agnas Ocksa at knottlar―

vemas, och senarc i boken de vuxna knottcns icnder,dvs prcdatorcr och parasitcr.

Ett sarskilt kapitel bchandlar forctiska knott(28 kanda arter),varS larv― och puppstadicr ar obligat anpassade tin ctt l市 pa andra ttur,antingen tiofo―

tade kraftttur eller dagslandenymた r.Ofta ar pup―

porna placcrade pa exakt samma stalle pa dcss bararc.Man har funnit rnanga rnorfologiska lnodi―

■kationer hos foretiska knott, Incn dct ar sallan kant vartill de lanar Och dc ar fё rbluffande ollka for olika artcr Ett fan fottanar att omnamnas.

Hos vissa artcr som levcr pa krabbor harlarvcma cn speciell typ av "mikroskulpturerad" yta, som kanskc,cnligt Crosskey,kan _η alpa larvcma att motsta uttorkning och mekaniska pafrestningar nar krabbOma nattetid gar upp pa land.

Liksom nar det gancr larvema uppvisar pup―

poma en mangfald av variation,inte rninst nar dct gaHer galilamentcn och pupphuscts utfomning.

De fOrra varierar intc bara i antal utan ocksa i

gsta grad nar dct gallcr form. De liknas vid bl a bananknippen,korvar,stamgafflar,honl,tunnor och uppblasbara kladhangarc

De vuxna knottens morfologi prcscnteras i ett

clcgant kapitcl,varpaぉ 巧cr aVSnitt som har en mcr ckologisk ton och som behandlar reproduk―

tionsbeteenden,rnigrationer och fOdointag Genonl att bokcn tar upp alla varldens knott(ca 1500 artcr ar kanda),dugcr dcn tyvarr●

anvandas fё r att samla infomation onl nagon spC―

ciell art,kanskc mcd undantagお r宙 ssa ttukdOms_

spridandc artcma,tex S′ ″″′ ノ ン″ グα″″θ

″ .Det inns hclt enkelt intc utrymme fё

Dct ar vardefunt att lnOrfologiska anpassningar diskutcras i samband med en arts habitat cncr bc―

tccndc.Manga bldc valgrundade och inteHigcnta hypotcscr prcsenteras,nar det gancr det adaptiva i sadana egenskapcr.Det kan galla biomctrin hos dc sol巧 adersfOrmadc filtreHngsorganen pa hu―

vudet(''ccphalic fans''),riktningen av det abdolni―

nala oledadc benet("prOICg"),eller inandiblemas morfologi i fё rhanande till pupphusets typ, rnen det inns talrika andra cxempcl.

Overlag ar bOken snygg och fri fran irritcrande tryckfel,felakdga rcfcrenscr ctc Harお

^{er en av}

de tt fclaktigheter,som jag hittat.I ovcrgangen mellan dct vuxna knottets svalg Och tarln inns hos vissa artcr dcntiklar cllcr langa sagtandadc tander som sticker in itamhalighcten.Funktionen av sadana s k cibarala armaturer sags vara okand pa ctt stanc i bokcn (s. 355), men angcs pa ctt annat(Fig.19.10,s.585),vara Ctt forsvar mot ncmatoden(9/1(ヽ 力ο

`.`′

て

ν

ヽ ツ′ ンs,genonl att dcssa anordningar kan sticka och dё da nematodcns lnik―

roilarier,som kommerin med blodfodan

Man forstar att ganska Fnyckct onl knottens bio―

logi har kom■ lit till kannedom genom dc Omfat―

tande studicma av denl sonl spridarc av den nyss namnda parasitcn, som orsakar flodblindhet hos manniskan i tropiska Afrika och Latinamerika, och som plagoande br domesdcerade dJur.I bo―

kcn bcskrivs intc bara knottcns blologi utan aven manga parasiters,inklusive 071こ

ο

″

l,0ム

ン

Stilen ar oftast saklig och valprcscnterad I)a och da genomsyras tcxten av cn torr humor som undantagsvis blir ganska malandc. Som cxcmpcl kan namnas bcskrivningcn av s k avkortade pupp―

huS(SOm ar cn manga typer reprcscnteradc) Dcssa ar enligt Crosskcy hOs cn dcl arter tatt sam_

manvavda, medan andra ar lё st sanllnanknutna

''like a snookcr―

table pockct'' Eller varfor intc ta cxcmplet pa hur korallrevsbildningama pa en ty―

pisk, ncdcroderad tropisk ё med vulkaniskt ur―

sprung liknar glasyren pa cn undeⅣ attenstarta ("likC iCing on a submarin cakc'')!

11lustrationcma ar ёveriag bra. Ibland saknadc

jag dock bilder.Detta galldc inte minstお r de jambrandc avsnittcn av ollka artcrs och slaktens morfologiska sardrag. Hur ser tcx den pa sa manga satt abnorlna Crο

′

′ ′

ven flltrcrar a,utan tycks ata bentiska tradalger dar dc sitter i blasor i lavasubstratct,puppan sak―

nar pupphus, dct vuxna knottct flyger knappast ans Osv)?

Trots att boken tar upp Over 1200 rcfcrcnser saknas faktiskt nPagra titlar, bl a Axcl Pctcrsens klassiska"Bidrag til dc danske Silnulicrs Natur―

historie'' fran 1924. 1)et alfabctiska registret ar omfattandc och bra.

Som kunskapskana Om knOttens biologi ar The Natural History of Black■ ics ovarderlig, mcn i―

bland ar Crosskcy Ovcrpedagogisk;han har en fё

kanek fOr termer.助 sallan introduccrar han ter―

mCr(Cncrletar upp nagOn gammal,sonl av nagon anledning oj vunnit anklang i dcn vctcnskapliga variden),definierar dcm,men anvander sig scdan sanan cner aldrig av dcm (t cx haptobenthos,lapi―

dicolous och hcrbicolous,nycthemcral,cxolacust―

rinc, cumecs, cury― och stcnogamous). Dctta ar nagot ё vcrambitiё st l flera fall framstar crosskcy vidare som nagot av knottens fOrsvarsadvokat, sonl nar en utgangspunkt vid namarc studicr visat sig vara felaktig, illustrerat bl a i bokens avslu―

tande kapitel betitlat:''Blackflies、 vrongly and du―

biously associated、 vith human disorders''. Dctta ma vara hant Och desto merjubcl(mellan radema) kan utlasas vid bcskrivningcn om hur Amazona―

sindiancr av stammen Yanomami medお _可 usning ater knOttlarvcr bakade i bananblad(s.259)eller hur naturhistorikelll Panas redan 1781 bcskrcv smaken av innanmatct av knott, som ofrivilligt hamnati hans mun,som sё ttsom honung(s.386).

Dct scnare blir en elegant introduktion till dct an―

nars ganska nyligen upptackta bchOvet hos knott, inklusive blodsugandc arter(hanar SOnl honor)att

r att gc flygenergi

Man kundc bara ё nska att liknande gedigna Oversikter lades fram fOr andra insckter, va“ ё r

intc t ex dagslandOr uppgifter om insekters natu―

ralichistoria tycks vara osedvanligt utspridda i lit―

tel・

aturen och det ar oftast ё vemaktigt fё

skild pcrson att sarskilt val kunna tacka in cns en enda dJurgrupp.Bl a i detta sammanhang uppfyl―

lcr Crosskeys bok ctt stort behov 動 わ

′

イα′ ′

R′c′

″

77 165 Rubtsov,I A 1990 B″ εメ ′′ ′

″′ ″グαの Fauna of the USSR E)iptera Vol. 6:6 Second cdition 1042 s, 424 svartvita planscher ISBN 90 04 08871 7. Nc、

Delhi.Oxonian Press Pvt Ltd Distribucras utanfor ln―

dicn av E J.Brill Publ Cornp,Lciden Pris:150 USD

Rubtsovs so可 etiSka knottfauna utgavs forsta gangcn 1940 Den andra omarbetadc och kraftigt utvidgade upplagan,som trycktes pa originalspra―

ket 1956,fё rcliggcr nu fOr fOrsta gangen i cngclsk ёversattning

Fё

rutom dcn alllllanna och myCket infomativa inledningcn pa ca 200 sidor innchaner faunan framst bcstamningsnycklar till och bcskrivningar av dc ca 300 soN7Jetiska knottartema.Dcssutom har medtagits nara 50 arter kanda fran angran_

sandc omraden.Huvuddelen av de ca 40 svenska artema bchandlas mcr ener mindrc utfOrligt Fё r flertalet arter beskrivs kortfattat bada kё ncn samt larv och puppa.Blologi och geogransk utbredning beskrivs kortfattat. Morfologiska strukturcr vik―

tiga fё

r bestamningen inustreras fOr Π enalet arter Simulidtaxonolnin ar rnyCkct kompliccrad mcd manga besvarliga artkomplex. Talande ar att Rubtsov tredubbladc anantalet br So巧 etuniOnen fran dcn forsta till dcn andra utgavan av faunan, framst utifran detabstudier av hangcnitalicr.Ett flertal arter nybcskrcvs 1956 endast utifran larvcr, och Rubtsov betonadc tidigt viktcn av ett samfant studium av samtliga levnadsstadicr.

En dircktё vcrsattning av en 35 ar gammal bok ar givctvis pa manga punkter fOraldrad.Dct hade

varit

ё

rlaget latit nagOn modcrn spc―

cialist bcarbctat tcxtcn m a p taxonomi och no―

menklatur.Skillnadema gentcmot t ex Crosskeys (1987)checkliSt ar pafallande,intc nlinst vad gal―

ler slaktesindelningen

Fran cn rcnt nordisk synpunkt ar den stora an―

delen asiatiska arter en belastning sonl gё r faunan tungarbetad.Det stё rsta vardet tOrde ligga i att sa manga av vara nordliga artcr bcskrivs,oftast rned originalteckningar.Detta gё r Rubtsovs fauna till ctt valkOmmet komplementtill ё vrig,farskarc bc―

stamningslitteratur.Dock lag dctta verk delvis till grund fё r den taxononliska dclcn av Gunnar Carlssons(Opusc.cnt.Suppl.21, 1962)avhand―

ling om de svcnska knottcn,och tillfё r daJё

sa mycket nytt fё r Sveriges vidkommande.

A″

グ

`″

sⅣ ブ お

″