Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

(1)

Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro

40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Regnbågen Sunne kommun

(2)

Innehåll

_Toc415592490

Förskolan Regnbågen. ... 3

Kunskap och kompetens ... 4

Bakgrund ... 4

Vision för förskolan Sunne kommun ... 5

Vad ska känneteckna undervisningen ... 5

Utveckling och lärande – matematik ... 6

Utveckling och lärande – matematik ... 7

Utveckling och lärande – naturvetenskap och teknik ... 8

Barns inflytande ... 9

Barns inflytande ... 10

Utveckling och lärande – social utveckling ... 11

Utveckling och lärande – social utveckling ... 12

Utveckling och lärande – rörelse/motorik ... 13

Utveckling och lärande – rörelse/motorik ... 14

Utveckling och lärande – språk och kommunikation ... 15

Utveckling och lärande – språk och kommunikation ... 16

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ... 17

Förskola – hem ... 18

Förskola – hem ... 19

Normer och värden ... 20

(3)

Förskolan Regnbågen.

Regnbågen är en förskola med två avdelningar, Södra Regnbågen som ligger i skolans lokaler och har barn i ålder 3-5 år och Norra Regnbågen, med barn i åldrarna 1-3 år, som håller till i en egen byggnad på den gemensamma förskole gården. För nuvarande har Södra 18 barn och Norra 16 barn.

I vårt dagliga arbete så utgår vi från Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Vid våra olika aktiviteter så utgår vi ifrån barnens olika nivåer och anpassar aktiviteterna efter dem.

Några exempel på vad vi gör

Eftersom vi lär med alla våra sinnen, vill vi använda många olika uttrycksmedel i vår verksamhet.

 Vi lägger stor vikt vid lekens betydelse. Leken ger barnet möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor, upplevelser och erfarenheter

 Vi arbetar mycket med skapande där vi ger barnen möjlighet att prova på många olika material och uttryckssätt

 För att främja barnens språkutveckling använder vi bokstäver, namnlappar, rim, ramsor (t ex.

matramsor), sång, musik och sagoläsning varje dag

 För att stimulera barnens rörelsebehov har vi inplanerade skogsutflykter, gymnastik, rörelselekar och vintertid åker vi skridskor

 Vi tycker att utevistelse varje dag är viktigt för barnens hälsa och försöker därför vara ute minst en gång/dag

 För att dokumentera barnens utveckling arbetar vi med portfolio. Det innebär att vi samlar bilder, material och intervjuer som visar på barnens utveckling inom olika områden. Det är också ett sätt för barnen att bli medvetna om sitt eget lärande

 Vi tycker att det är viktigt att lyssna på barnen och höra deras åsikter.

 Vi har valt att arbeta med barnen i olika grupper. Grupperna är sammansatta utifrån ålder och mognadsnivå

 Vi firar traditioner såsom jul, påsk och midsommar.

Vi som arbetar här är:

Helena Nilsson, förskollärare Maria Edvardsson, förskollärare Helen Ednarsson, förskollärare Kristina ”Stina” Olsson, förskollärare Jessica Zetterlund, lärare mot tidigare år Emelie Johansson, förskollärare

(4)

Kunskap och kompetens

Bakgrund

Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov.

Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande.

Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas.

Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande.

Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio.

Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.

Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef.

Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas.

Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.

Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

(5)

Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential

Vad ska känneteckna undervisningen

Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.

Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling.

Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling.

Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

(6)

Utveckling och lärande – matematik Norra

Förskolan ska sträva efter att varje barn



utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Syfte:

Vi väljer att arbeta med siffror, speciellt 1 till 5. Vi vill att barnen ska få utforska siffrorna och dess innebörd.

Pedagogisk planering:

Hur/Vad

Vi sätter upp sifferkort 1-5 i de olika rummen. I samlingen räknar vi hur många barn som är närvarande. Vi räknar genom att ta på varje barn och säga siffran högt tillsammans. Vi kommer också att räkna i

andra/olika sammanhang men fokus kommer att ligga på att räkna i samlingen.

Tid

Ansvariga medarbetare:

Emelie

(7)

Utveckling och lärande – matematik Södra



utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Syfte:

Vi vill genom den här leken se om barnen tillgodogör sig egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp. Förstår barnen sambandet mellan antal och mängd 1-5.

Hur/Vad

Före maten använder vi en påse där det finns kort med siffra på ena sidan och bild på andra ex siffran 2 och på andra sidan två tofflor. Varje barn får dra ett slumpvis kort. När påsen är tom är det dags att ställa sig i matkön efter kortordning. Dukvärden får alltid nr 1 och får stå först.

Tid

Ansvariga medarbetare:

Alla i arbetslaget, Södra

(8)

Utveckling och lärande – naturvetenskap och teknik Norra & Södra

 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

 utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

 utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

 utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

 utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Syfte:

I Sunne kommun görs en satsning inom teknik i förskolor via NT-utvecklare och kollegialt lärande. Tanken är att skapa ett större intresse för teknik hos barnen för att de sedan ska söka sig till tekniska yrken i

framtiden. Satsningen har även som tanke att förskollärarna skall utveckla ett förhållningssätt till teknik i förskolan.

Hur/Vad

Vi utgår från olika material och försöker komma fram till hur det blir hållbart.

Vi går på promenader och ser hur det ser ut i vår närmiljö.

Tid

Ansvariga medarbetare Alla i arbetslaget

(9)

Barns inflytande Norra

 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Syfte:

Att på ett enkelt sätt visa på hur barn kan ha inflytande och påverka sina val i förskolans vardag.

Hur/Vad

Eftersom barnen tycker att det är väldigt roligt med sångpåsen och gärna vill sjunga så vill vi utveckla sångsamlingen. På samlingen tar en pedagog fram två figurer, t ex en krokodil och en stjärna. Ett barn får välja en figur som vi sedan sjunger om. Sedan går turen vidare till nästa barn som får välja sång utifrån två nya figurer.

Tid

Ansvariga medarbetare Jessica

(10)

Barns inflytande Södra

 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Syfte:

Att på ett enkelt, roligt och mycket konkret sätt visa på hur demokrati och människors inflytande fungerar.

Aktuell samhällskunskap som några av barnen mött då det varit val till riksdagen under veckorna som gått.

Hur/Vad

Ett val av frukter till fruktstunden. Efter initiativ av en förälder (mormor) har vi fått valkuvert och

röstsedlar, Då tänker vi oss att göra ett val så likt det riktiga valet som möjligt. Vi råkar också befinna oss i samma lokal som röstningen genomfördes i. För att det ska bli så konkret som möjligt så använder vi frukter. Äpple, banan eller päron. Barnen ska få gå in en och en bakom en valskärm och lägga röstkoret i ett kuvert. På röstkortet ska vi klistra på fruktbilder. Barnen ska få lägga sin röst i en låda och vi ska pricka av namnet. Därefter samlas vi och sprätter kuverten tillsammans och räknar rösterna. Den frukt som fått mest röster serveras.

Tid

Ansvariga medarbetare Maria, Helena och Helen

(11)

Utveckling och lärande – social utveckling Norra

 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

 känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

 utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler

Syfte:

Efter vi läst boken ”Alla tre gräver en grop” tillsammans med barnen fann vi ett intresse för känslouttryck.

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga och förståelse för olika känslor.

Hur/Vad

Genom att läsa och prata om olika ansiktsuttryck och känslor karaktärerna visar i boken vill vi ge barnen möjlighet till en förståelse för de olika uttrycken.

Tid

Ansvariga medarbetare Stina

(12)

Utveckling och lärande – social utveckling Södra

 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

 känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

 utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler

Syfte:

Att få en möjlighet att få insikt i hur andra har det och att kunna vara med och hjälpa andra och att dela med sig. Att få en känsla av att det är roligt att få ge.

Hur/Vad

Under hösten har vi uppmärksammat barnens attityder emot varandra. Vi har arbetat med barnens empatiska förmåga och försökt att få dem att tänka och bry sig om andra medmänniskor.

Vi såg en annons om att man efterlyste julklappar till flyktingförläggningen och andra behövande barn i Sunne kommun. Detta tyckte vi var ett lämpligt tillfälle för barnen att konkret få dela med sig av sitt eget överflöd. Alla fick möjlighet att ta med en leksak hemifrån, men det var frivilligt. Presenten packade vi in tillsammans med barnen. Personal från kyrkan kom och hämtade julklapparna för att dela ut dem till behövande.

Tid

Ansvariga medarbetare

(13)

Utveckling och lärande – rörelse/motorik Norra

 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Syfte:

För att stärka barns självkänsla samt utmana och utveckla deras motorik kring matsituationen, ska vi ge barnen möjlighet att få skrapa sin egen tallrik efter maten.

Vi ska se över situationen kring skrapningen och genom att vi gör det kommer barnen ha större möjlighet att klara sig själva.

Hur/Vad

 Se över bordplaceringarna.

 Vi visar på vilken ordning man ska duka av och finns till hands och hjälper till när de ska skrapa.

 Låta barnen gå en och en så att det inte blir rörigt kring skrapvagnen.

 Ordna fram en annan större skraphink.

 Fokusera på det goda för att utveckla det som är svårt.

 Se till att skrapningen finns med i leken.

 ”Skrapskola” ute.

Tid

Ansvariga medarbetare Alla i arbetslaget, Norra

(14)

Utveckling och lärande – rörelse/motorik Södra

 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Syfte:

Vi har i vår barngrupp ett antal barn som har behov av språkstöd. Vi vill använda olika uttrycksformer för att främja språkutvecklingen. Vi vill använda en ramsa för att utveckla uttal, rytm, begrepp etc. Vi tror att kontinuerliga språkaktiviteter kan ge större möjlighet till det.

Hur/Vad

Vi delar barngruppen i tre grupper. Vi arbetar med en ramsa ur flera olika perspektiv. Vi pedagoger ger inspiration och utvärderar efter varje tillfälle.

Tid

Ansvariga medarbetare Alla i arbetslaget, Södra

(15)

Utveckling och lärande – språk och kommunikation Norra

 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa,

 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Syfte:

Det finns behov i gruppen av tecken som stöd. Därför väljer vi att använda tecken i hela gruppen.

Har tecken som stöd hjälpt oss att öka kommunikationen i gruppen?

Hur/Vad

Introducera fem tecken och därefter ta in fler tecken. På vår måndagsplanering tittar vi på hur det fungerar och om nya tecken ska introduceras.

Sätta upp bilder på de aktuella tecken för att få en kommunikation där vi förstärker med tecken.

. Tid

Ansvariga medarbetare Stina

(16)

Utveckling och lärande – språk och kommunikation Södra

 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa,

 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Syfte:

Att tillsammans med föräldrar främja högläsningen.

Förväntat resultat:

Hur/Vad

Vi ska göra i ordning tio bokpåsar som barnen får ta med sig hem i en vecka. I varje påse ska det finnas en anteckningsbok där föräldrar uppmanas att skriva och rita sin läsupplevelse.

Tid

Ansvariga medarbetare Maria

(17)

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

Syfte:

I samarbete med föräldrar och förskoleklass och fritids ser vi till att alla barn får en så trygg övergång som möjligt.

Förväntat resultat:

Hur/Vad

Portfolie (barnens lärande i förskolan) med till förskoleklassen.

Samtal med förskoleklassläraren och fritidspersonal. Överskolningssamtal.

Dela in barnen i blivande förskoleklassbarn och andra. Dela in i olika läsgrupper. Göra aktiviteter i de grupperna.

Blivande fritidsbarn är med fritids vid två tillfällen. Fritidspersonalen träffar några av barnen varje dag då de stänger verksamheten. På påsklovet slår vi ihop vår verksamhet med fritids och då får en del av våra barn automatiskt överskolning.

Information till föräldrarna ges i samband med höstens utvecklingssamtal, muntlig information i hallen, anslag i hallen och på bloggen.

Göra ett bra avslut för barnen.

Avslut: Sommarfest, avtackning.

Tid

(18)

Förskola – hem Norra

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.

Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande.

Syfte:

Syftet med att ha ett välkomstmöte och inskolningshäfte är att ge tillfälle för frågor och information, både från vårt och föräldrarnas håll. Vi vill att välkomstmötet och inskolningshäftet ska skapa en lugnare inskolning där fokus ligger på barnet.

Hur/Vad

Efter att en förälder uttryckt att de saknat information inför inskolningen så föddes tanken att göra ett inskolningshäfte att lämna ut innan barnet börjar. Inskolningshäftet lämnas ut i samband med

välkomstmötet som sker några veckor innan inskolningen. Tanken är att föräldrarna ska få en kort inblick i verksamheten innan barnet börjar.

Ansvariga medarbetare Jessica

(19)

Förskola – hem Södra

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.

Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande.

Syfte:

Att ge föräldrarna möjlighet till inflytande och att kunna påverka den dagliga verksamheten. Inom ramarna för det som är möjligt

Hur/Vad

Vi ska sätta upp en förslagslåda i hallen. Däri kan föräldrarna lägga (anonyma eller inte) lappar med tips, idéer, förslag, åsikter och synpunkter om verksamheten på vår förskola.

Tid

(20)

Normer och värden

 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

Se Likabehandlingsplan