mycket m o t t a g l i g a för bevisade och k l a r a san- ningar, hvar de än påträffas.
Ett par frågor, endast t i l l begrundande, må tillåtas oss. Äro t. ex. X och X ej decimal- bråk 8, m e n väl 0,4 o c h 0,25? Plägar rec. fälla
»allmänna o m d ö m e n » o m en boks »förtjenster»
på g r u n d a f » a n m ä r k n i n g a r » om hennes brister?9
H e r r recensent! E t t godt återseende, öga m o t öga, m e n ett långt »farväl» i t i d n i n g e n s spalter!
Den 18 september 1890.
K. O. Sjölander.
S v a r .
1 Och j a g vidhåller detta.
3 A f dessa ex. är det endast 111 c) o c h d) samt 112—115, som handla om delarnas för- hållande inbördes. I a l l a a n d r a ex., som höra t i l l k a p i t l e t , afhandlas delarnas förhållande t i l l det hela. (Läsaren behagade själf se efter!) Nåväl! I dessa senare läras b a r n e n b l a n d an- nat, att t i o n d e d e l a r , h u n d r a d e l a r , lusendelar u p p k o m m a , när del hela delas i 10, 100, 1,000 delar. Och detta är j u på s i n plats, enär hela k a p i t l e t h a n d l a r o m bråkbegreppet. Efter detta begära förf. e m e l l e r t i d h e l t apropos, att bar- nen genast s k o l a räkna de ofvan citerade 5
E x e m p l e n : X k r = X k r . etc. M e n hvarifrån skola b a r n e n hämta förutsättningar härtill?
förutsättningar äro, att de lärt uppfatta för- hållandet m e l l a n dessa delar. S k u l l e de månne få någon klar föreställning o m detta förhållande endast därför, att de u p p f o r d r a s angifva det- s a m m a ? N e j , en klar föreställning få de däri- genom, och endast därigenom, att tiondedelar- na delas i t i o delar, hundradelarna y t t e r l i g a r e i t i o delar etc. M e n exempel af detta slag saknas helt och hållet. Förf. tyckas dock haft någon a n i n g o m behöfligheten af sådana exem- pel, t y de hafva v e r k l i g e n r y c k t i n några så- d a n a — efteråt, sedan de på tre sidor exerce- r a t m e d siffror. Se ex. 158!
För öfrigt är det j u något högst märkvärdigt, a t t förf. s k u l l e i k a p i t l e t o m bråkbegreppet haf- va instrött några exempel, af h v i l k a i ett föl- jande k a p i t e l en regel skulle dragas o m en för
decimalbråk så u t o m o r d e n t l i g t v i k t i g sak som delarnas förhållande inbördes.
3 Ja, o m m a n endast tar hänsyn t i l l ämnet själft och icke t i l l f o l k s k o l e b a r n e n s behof.
4 M i n åsikt är den, att en omedelbar a n k n y t - n i n g a f decimalbråk t i l l hela t a l är en psyko- logisk omöjlighet. Bråkbegreppet måste k o m - ma e m e l l a n . M e n r e d u k t i o n e r n a i n o m decimal- bråk o c h allmänna bråk hafva s i n plats i ka- p i t l e n o m de respektiva bråken.
5 Hör ej bht.
8 Förf. v i l j a låta barnen litet läppja på all- männa bråks förlängning (se ex. 8 1 — 8 3 1 ) för a t t sedan u p p s k j u t a denna räkning — ett helt år.
7 Märk! Jag har förordat följande väg t i l l b e t e c k n i n g e n : (hela tal), bråkbegreppet, uppfatt- n i n g af t i o n d e d e l a r n a och deras förhållande t i l l entalen, tiondedelarnas beteckning, u p p f a t t n i n g af h u n d r a d e l a r n a och deras förhållande t i l l tiondedelarna, hundradelarnas beteckning etc.
Förf. begagna följande väg: (hela t a l ) , bråk- begreppet, allmänna bråks beteckning, nämna- rens bortkastande, de o l i k a decimaldelarnas b e t e c k n i n g ( t y d i t måste j u förf. nolens volens k o m m a ) samt efteråt — uppfattningen a f dessa delars inbördes förhållande. Läsaren finner, a t t förf:s är åtminstone i n g e n genväg. O m
»åskådlighet och sträng planmässighet» skola v i icke t a l a .
8 Åhjo.
9 Denna s k a r p s i n n i g a sammanställning må stå för förf:s räkning. Om betydelsen af ordet
»anmärkning», se Sundéns »Ordbok öfver sven-
ska språket». Fr.
