Handledare: Staffan Andersson 1 Växjö Universitet Institutionen för Samhällsvetenskap G3- Uppsats i Statsvetenskap HT 2007 Emma Rubinsson

Växjö Universitet

Institutionen för Samhällsvetenskap

G3- Uppsats i Statsvetenskap HT 2007

Emma Rubinsson

Handledare: Staffan Andersson

ABSTRACT

The security sector of a state is supposed to deliver a secure environment for its citizens. Security Sector Reform (SSR) are reforms aiming to develop the security sector of a state in order to guarantee human security. In Kosovo SSR is in operation to create a more secure society with greater civil control.

The aim of this essay is to examine how Kosovos’ security sector is organized year 2007 and how its development should progress in order to facilitate security and civilian control of the security sector, with focus on three central actors: the Kosovo Police Service (KPS), the Kosovo Protection Corps (KPC) and the security service.

The theoretical framework used, with a descriptive purpose, pinpoints Human security, Post- conflict reconstruction, Intrastate Security Dilemma, SSR and Implementation theory for networks as important elements for the study and understanding of SSR.

The main findings are that a holistic approach is needed when addressing SSR and that all further SSR in Kosovo are dependent of the future status of Kosovo and a good economic development. Currently, one of the main problems facing the security sector in Kosovo is the lack of civil oversight.

Key words: Security Sector Reform (SSR), human security, Kosovo, Kosovo Police Service (KPS), Kosovo Protection Corps (KPS), security service.

Nyckelord: Säkerhetssektorreformer (SSR), mänsklig säkerhet, Kosovo, Kosovo Police Service (KPS), Kosovo Protection Corps (KPS), säkerhetstjänst.

FÖRORD

Ett mycket stort tack riktas till Hanna Jangert för intervju samt överlåtande av material. Ett lika stort tack riktas till Joakim Robertsson för telefonintervju mitt i helgdagarna.

Johan Larsson samt Carl- Magnus Svensson tackas för visat intresse och tips om relevant material. Johan tackas även för sina synpunkter under skrivandets gång.

Michaela Friberg- Storey tackas för tips om SSR i Burundi som intressant jämförelsepunkt.

Min handledare Staffan Andersson förtjänar ett enormt stort tack med tanke på hans engagerade handledning under uppsatsens gång.

Emma Rubinsson Västerås 2008-01-04

FÖRKORTNINGAR

BICC Bonn International Center for Conversion BINUB United Nations Integrated Office in Burundi

DCAF Geneva Centre for Democratic Control of Armed Forces DDR Demobilisation, Disarment and Reintegration

ESDP European Security and Defence Policy

EUPT Kosovo European Union Planning Team for Kosovo EUSR European Union Special Representive

FDN Forces de Defénce Nationale ICG International Crisis Group ICO International Civilan Office IMP International Military Presence ISG International Steering Group ISSR Internal Security Sector Review KFOR Kosovo Force

KLA Kosovo Liberation Army KPC Kosovo Protection Corps KPS Kosovo Police Service KPSS KPS School

KIPRED Kosovar Institute for Policy Research and Development MoIA Ministry of Internal Affairs

NATO North Atlantic Treaty Organisation

OECD Organisation for Economic Co- operation and Development OKPCC The Office of the KPC Coordinator

ONUB United Mission in Burundi

OSCE Organization for Security and Co- operation in Europe PfP (NATO’s) Partnership for Peace

PISG Provisional Institutions of Self- Government PNB Police Nationale Burundaise

SSR Security Sector Reform (även Security System Reform) UCK Ushtrisë të Clirimtare të Kosovës

UNDP United Nations Development Programme UNMIK United Nations Mission in Kosovo UNSC United Nations Security Council

UNSCR United Nations Security Council Resolution

UNSRSG United Nations Special Representive Secretary -General

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 7

1.1 PROBLEMFORMULERING... 7

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8

1.2.1 Syfte ... 8

1.2.2 Frågeställningar ... 8

1.3 AVGRÄNSNINGAR... 9

1.4 DISPOSITION...10

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...11

2.1 TIDIGARE FORSKNING...11

2.1.1 Referensfall Burundi ...12

2.2 TEORETISKT RAMVERK...14

2.2.1 Mänsklig säkerhet ...14

2.2.2 Inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma ...14

2.2.3 Ex post konflikt återuppbyggnad ...15

2.2.4 Säkerhetssektorreformer ...16

2.3 ETT TILLÄMPAT TEORETISKT RAMVERK...17

3. BEGREPPSDEFINITIONER...21

3.1 SÄKERHETSSEKTOR...21

3.2 GOVERNANCE AV SÄKERHETSSEKTORN...21

3.2.1 Governance...21

3.3 EX POST KONFLIKT STAT...22

3.3.1 Definition av Kosovo...22

4. METOD OCH MATERIAL ...23

4.1 METOD...23

4.1.1 Forskningsdesign ...23

4.1.2 Analys ...24

4.1.3 Informantintervju ...25

4.2 MATERIAL...26

4.2.1 Uppsatsens material...26

4.2.2 Källkritik...27

4.3 ANSATSENS STYRKA OCH SVAGHET...28

5. KOSOVOS BAKGRUND ...29

5.1 FÖRE ÅR 1999...29

5.2 EFTER ÅR 1999 ...29

5.2 RESOLUTION 1244 ...30

5.2.1 UNMIK ...30

5.2.2 KFOR ...31

5.3 AHTISAARIS STATUSFÖRSLAG...32

6. STRUKTUR PÅ KOSOVOS SÄKERHETSSEKTOR...34

6.1 KOSOVO PROTECTION CORPS...34

6.2 POLIS...35

6.2.1 CIVPOL ...35

6.2.2 Kosovo Police Service...35

6.3 SÄKERHETSTJÄNST...36

6.4 CIVIL KONTROLL ÖVER SÄKERHETSSEKTORN...37

6.4.1 ICO...37

7. KOSOVOS FRAMTIDA SÄKERHETSSTRUKTUR...38

7.1 ÖVERSKÅDLIG STRUKTUR PÅ KOSOVOS SÄKERHETSSEKTOR...38

7.2 UTPEKADE FAKTORER VID FORTSATT UTVECKLING AV KOSOVOS SÄKERHETSSEKTOR...39

7.2.1 Ett säkert samhälle...39

7.2.2 Ekonomiska faktorer ...40

7.3 HUVUDAKTÖRER...40

7.3.1 Militär...40

7.3.2 Polis...42

7.3.3. Säkerhetstjänst ...42

7.3.4 Civil kontroll av säkerhetssektorn ...43

7.4 INTERNATIONELL OCH REGIONAL PÅVERKAN...43

7.4.1 Internationella samfundet...43

7.4.2 Närområdets inverkan...44

8. ANALYS...45

8.1 ANALYS AV HUVUDAKTÖRERNA I KOSOVOS SÄKERHETSSEKTOR...45

8.1.1 Aktuell status...45

8.1.2 Framtida status ...45

8.2 AVGÖRANDE FAKTORER FÖR UTVECKLINGEN AV KOSOVOS SÄKERHETSSEKTOR.46 8.3 IDEALTYPSANALYS...47

8.4 SLUTSATS...48

9. AVSLUTANDE KOMMENTARER ...49

REFERENSER ...50

BILAGA 1: KARTA ÖVER KOSOVO...55

BILAGA 2: KARTA ÖVER BURUNDI...56

BILAGA 3: INTERVJUFRÅGOR...57

1. INLEDNING

1.1 Problemformulering

Ända sedan nationalstaten etablerades har en av dess grundläggande funktioner varit att skydda sig själv och sina medborgare mot externa hot. På senare tid har dock fokus flyttats från nationalstatens externa hot till dess interna. Allt större vikt fästs vid statens funktion som garant för medborgarnas och samhällets säkerhet.

Säkerhetsbegreppet har med andra ord vidgats till att inte enbart innefatta nationalstaten i sig som analysobjekt.¹

Säkerhetsstyrkor, militär och polis utgör en del av kärnan i nationalstaten.

Statens monopol på våldsutövandet är Max Webers kända definition av nationalstaten.² Klassisk neoliberalism, vilken önskar minimal statlig inblandning via en så kallad nattväktarstat, menar att staten behöver en säkerhetssektor³ som skyddar sina medborgare.⁴ Staters säkerhetssektorer har således uppmärksammats tidigt men är i lika stort fokus idag. I det moderna statsbyggandet, i exempelvis Bosnien och Hercegovina samt Irak, anses det vara av stor vikt att skapa demokratiska säkerhetssektorer med civilt, lokalt styre.⁵

Vad händer om staten och dess säkerhetssektor inte kan tillgodose säkerheten för dess medborgare? Ett alternativ är att förändra säkerhetssektorn så att den tillgodoser medborgarnas behov. Säkerhetssektorreformer (SSR)⁶ är ett relativt nytt begrepp. Först i slutet på 1990- talet har reformer av säkerhetssektorn⁷ explicit genomförts som SSR. En stats säkerhetssektor innefattar flera aktörer, exempelvis militär och polis, vilka skall fungera så väl att de gagnar ekonomisk och politisk utveckling för staten samt ökar den mänskliga säkerheten för dess medborgare.⁸ Syftet med SSR är att i de stater där aktörerna i säkerhetssektorn ej fungerar ändamålsenligt reformera dessa felande aktörer så att de stärker statens säkerhet.

Detta är av särskild vikt i ex post konflikt stater⁹ där SSR kan bidra till att skapa en

1 Ball; Brzoska, 2002: 6.

2 Brzoska, 2000: 11.

3 Begreppet säkerhetssektor förklaras i avsnitt 3.1.

4 För vidare läsning kring neoklassisk liberalism se exempelvis Ball.T; Dagger, R. (2006) Political Ideologies and the Democratic Ideal USA: Pearson Education, Inc. s. 69- 70.

5 Dugolli; Peci, 2005: 1- 3.

6 Vidare resonemang kring SSR följer i avsnitt 2.2.4.

7 Begreppet säkerhetssektor definieras i avsnitt 3.1.

8 Wulf (Ed.), 2000: 5.

9 Begreppet ex post konflikt stat presenteras i avsnitt 3.3.

säkerhetssektor vilken upprätthåller både statens inre och yttre säkerhet.

Jag ämnar söka bidra till debatten om SSR:s påverkan i ex post konflikt stater genom en fallstudie av Kosovo och dess säkerhetssektor. Kosovo diskuteras internationellt med tanke på dess statusfråga. Kosovo kan rimligtvis inte bli en självständig stat utan en fungerande säkerhetssektor, vilket medför att SSR sker i Kosovo för att gagna utvecklingen av dess säkerhetssektor. Denna utveckling gör att det är av stort intresse att studera vad som skett med Kosovos säkerhetssektor och om detta gynnar Kosovos interna säkerhet och därmed dess invånare.

Den grundläggande problemformuleringen är hur en ex post konflikt stats säkerhetssektor påverkar dess möjlighet till ex post konflikt återuppbyggnad samt hur en stabil säkerhetssektor gynnar medborgarnas mänskliga säkerhet genom statens förbättrade interna säkerhet.

1.2 Syfte och frågeställningar 1.2.1 Syfte

Uppsatsens syfte är att studera hur Kosovos säkerhetssektor är uppbyggd år 2007 samt hur den kan, med avseende på dess struktur, utvecklas den närmsta framtiden för att bidra till ökad säkerhet och civil kontroll med fokus på utvalda huvudaktörer:

skyddsstyrka, polis och säkerhetstjänst.

1.2.2 Frågeställningar

Uppsatsens övergripande forskningsfråga är följaktligen:

Hur har säkerhetssektorreformer påverkat Kosovos säkerhetssektor, beträffande dess organisation och civila kontroll?

Detta är den övergripande forskningsfrågan och det är denna fråga som uppsatsen främst svarar till.

Följande empiriska frågeställningar skall underlätta att svara på uppsatsens forskningsfråga.

- Vilken roll har utvalda huvudaktörer år 2007 i Kosovos säkerhetssektor?

- Vilken roll kommer utvalda huvudaktörer inneha i Kosovos framtida säkerhetssektor (främst baserat på UNDP:s föreslagna struktur)?

- Vilka faktorer förutspås bli avgörande för vidareutveckling av Kosovos säkerhetssektor?

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen kommer att fokusera på utvalda huvudaktörer i Kosovos säkerhetssektor:

skyddsstyrka, polis och säkerhetstjänst. På grund av uppsatsens begränsade omfattning kan inte samtliga aktörer som har kopplingar till Kosovos säkerhetssektor presenteras och analyseras. Huvudaktörerna anses vara de mest relevanta att undersöka. Säkerhetstjänsten har en undanskymd roll jämfört med polis och skyddsstyrka, detta på grund av bristande information om dess utveckling samt akutella status år 2007.

Det är huvudaktörernas aktuella struktur och utveckling som presenteras samt analyseras. Texten beskriver löpande SSR snarare än att stolpa upp i detalj olika organisatoriska förändringar och beskrivningar av SSR. För djupare inblick gällande SSR i Kosovo rekommenderas vidare läsning i uppsatsens tillämpade material.

Burundi och dess arbete med SSR presenteras som tidigare forskning. Denna presentation är ytterst kortfattad och syftar enbart till att stärka analysen av Kosovos säkerhetssektor, inte att presentera SSR i Burundi. Inga andra exemplifieringar görs.

Den historiska bakgrund som presenteras för Kosovo (och Burundi) begränsas till det som är relevant för att förstå säkerhetssektorn och SSR.

Övriga lokala och regionala aktörer studeras som en del av det civila samhället och NGOs. Några av Europeiska Unionens (EU) och Organization for Security and Co- operation in Europe (OSCE) riktade insatser nämns men ingen helhetsomfattning ges. Likaså redovisas delar av Förenta Nationerna (FN) och North Atlantic Treaty Organisation (NATO) arbete men återigen presenteras detta översiktligt. United Nations Mission in Kosovo (UNMIK) presenteras ytterst flyktigt. Civilbefolkningen anses vara en viktig aktör, därför ges utrymme till analys av den civila kontrollen av Kosovos säkerhetssektor.

1.4 Disposition

Kapitel två startar med att redovisa tidigare forskning gällande SSR och Kosovo.

Under tidigare forskning återfinns en inblick till SSR i Burundi. Efter detta följer en beskrivning av det teoretiska ramverket inklusive tillämpad idealtyp. I kapitel tre återfinns ett fåtal begreppsdefinitioner som anses vara av vikt att förklara. Kapitel fyra presenterar uppsatsens metodlogiska ramverk. I samma kapitel beskrivs uppsatsens tillämpade material och källkritiska kriterier. Kapitel fem presenteras en bakgrundsdiskussion om Kosovo vilken skall ge läsaren förförståelse till vidare resonemang kring SSR i Kosovo. Den empiriska redovisningen startar i kapitel sex med att presentera utvalda aktörer i Kosovos säkerhetssektor. Resultatredovisningen fortsätter i kapitel sju med diskussion kring utvecklingen av Kosovos säkerhetssektor, med fokus på utvalda huvudaktörer. I kapitel åtta analyseras resultaten i enlighet med det teoretiska ramverket. Slutligen i kapitel nio återfinns avslutande kommentarer.

Referenslista återfinns i slutet av uppsatsen. Bilagor följer allra sist.

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel förs först en diskussion kring tidigare forskning, i samband med detta presenteras Burundi som referensfall. Näst följer redovisningen av uppsatsens teoretiska ramverk. Teorierna skall ge förståelse för uppsatsens empiriska redovisning genom att bidra till att välja ut aspekter och kategorier vid kartläggningen av SSR i Kosovo. Efter denna redovisning följer en presentation av ett tillämpat teoretiskt ramverk, inklusive idealtyp. Detta avsnitt avser att klargöra vilka teoretiska utgångspunkter som främst tas med i uppsatsens vidare presentation.

2.1 Tidigare forskning

Det breddade säkerhetsbegreppet, med framförallt mänsklig säkerhet ligger till grund för SSR.¹⁰ Mänsklig säkerhet presenterades första gången år 1994 i samband med United Nations Development Programme (UNDP) årliga rapport. Mänsklig säkerhet adresserar samhällets och individens behov av ett säkert samhälle. Begreppet syftar ej enbart till skydd av statens gränser mot främmande makter utan individer skall ha möjlighet att utvecklas och framförallt leva i ett samhälle som de själva upplever som säkert.¹¹

Om SSR har en del forskning uppkommit, bland annat har Nicole Ball¹² studerat SSR ingående och framförallt hur SSR kan verka under demokratiska former och så kallat good governance. Internationella organisationer innehar en huvudroll i att ta fram relevant forskning inom detta område. Organisation for Economic Co- operation and Development (OECD) presenterade år 2005 OECD DAC Security System Reform and Governance och år 2007 OECD DAC Handbook on Security System Reform. OECD:s definition av aktörer inom SSR ligger till grund för flertalet rapporter, även inom andra organisationer. Båda utgåvorna beskriver SSR som reformer vilka skall ske via ett holistiskt perspektiv. OECD adresserar mänsklig säkerhet som ett mål med SSR. FN och EU redovisar framförallt omfattande rapporter vilka ligger till grund för deras engagemang i SSR. I dagsläget är det således främst via internationella organisationer som forskning återfinns inom ämnet. Forskningen i

10 OECD, 2005: 11.

11 HDR 1994: 37- 61.

12 Se exempelvis Ball N.; Fayemi K. (2004) Security Sector Governance in Africa: A Handbook London and Lagos: Centre for Democracy and Development.

dagsläget presenterar främst utvärderingar och rapporter kring pågående SSR.

Policydokument produceras likaså.

Omfattade akademisk forskning saknas kring Kosovo och SSR, till följd av den relativt korta period som SSR explicit utförts. Visst material återfinns gällande SSR på Balkan, exempelvis polisreformer i Bosnien och Hercegovina.¹³ International Crisis Group (ICG) presenterar fortlöpande rapporter om Kosovo och i vissa av dem lyfts SSR fram. Geneva Centre for Democratic Control of Armed Forces (DCAF) har dels presenterat forskning om SSR, dels SSR i Kosovo.

UNDP presenterade år 2006 Internal Security Sector Review (ISSR) vilken är en holistisk utvärdering av SSR i Kosovo. ISSR (2006) är en unik recension av SSR i Kosovo i och med att den innehåller en del vilken presenterar Kosovos befolknings syn på säkerhet, ett omfattande fältarbete har således föregått publiseringen.

2.1.1 Referensfall Burundi

Då det som ovan konstaterats saknas större mängder omfattande forskning kring SSR i sig och SSR i Kosovo, presenteras Burundi som referensfall för att påvisa ett resultat av SSR. Detta konkreta exempel kompletterar med andra ord den tidigare forskningen. Vissa faktorer presenterade nedan ingår i idealtypen. Burundi är utvalt som referensfall då SSR i Burundi fortgått relativt väl och staten i likhet med Kosovo uppvisar etniska motsättningar.

Bakgrund till konflikten i Burundi är etniska motsättningar mellan folkgrupperna hutu och tutsi. Burundis säkerhetsinstitutioner har genom åren varit ansvariga för omfattande angrepp mot mänskliga rättigheter.¹⁴

Arusha Peace and Reconciliation -avtalet signerades i augusti år 2000. Arusha -avtalet kräver att både tutsier och hutu finns representerade i säkerhetssektorn.¹⁵

United Mission in Burundi (ONUB) startade år 1996 och avslutades i december år 2006. FN- missionen reglerades via UNSCR 1545 vilken implicit uttrycker SSR som en del av dess uppdrag.¹⁶ I januari 2007 tillkom United Nations

13 Se till ett exempel Caparini, 2004: 153- 155 & OECD 2007: 109-110.

14 Nindorera; Powell, 2006: 1- 3.

15 Ibid.

16 ONUB (background), 2006.

Integrated Office in Burundi (BINUB) vilken är en fredsbyggande FN- mission.¹⁷ BINUB regleras via UNSCR 1719, vilken till skillnad från UNSCR 1545 uttrycker SSR explicit som en del av dess uppdrag. Det finns även ett speciellt SSR Unit (SSR team) som arbetar med SSR.¹⁸

År 2006 hade stora delar av säkerhetssektorn tagit form med bland annat en poliskår och en enad militär.¹⁹ ONUB har stöttat SSR i Burundi bland annat genom att skapa en legitim väpnad säkerhetsstyrka i staten.²⁰ 22 000 soldater har demobiliserats under den tid som ONUB verkat. 30 000 militärer har avväpnats.²¹ Drygt 18 000 forna soldater har fått ekonomiskt bidrag och drygt 5 000 har fått annan socioekonomisk hjälp.²²

Forces de Defénce Nationale (FDN) är den reformerade nationella armen.

Rebellgrupperna är mycket nöjda med att samtliga soldater som önskade att gå med i FDN fick göra så. Merparten av FDN:s medlemmar är forna rebeller samt medlemmar av den förra armén.²³

Police Nationale Burundaise (PNB) är Burundis reformerade poliskår. PNB anses vara klar med omstruktureringen. 2 500 poliser har rekryterats till ONUB:s träningsprogram. 39 burundiska poliser deltog, med början november år 2006, vid Afrikanska Unionens fredsuppdrag i Darfur.²⁴

Bakslag för SSR i Burundi är att ingen plan för underrättelsetjänsten ännu presenterats samt sviktande lokal förankring. Rapporter om övergrepp från uniformerade poliser och militär förekommer.²⁵

Det faktorer som används från referensfallet är:

i) Etableringen av en enad militär: Burundi har lyckas att reformera flera paramilitära grupper in i en gemensam armé. Detta tas med som ett övergripande mål för SSR.

ii) Tillämpningen av sociala aspekter vid avväpning: genom de ekonomiska och socioekonomiska bidragen till forna soldater påvisar

17 S/2006/994: 1.

18 Hänggi; Scherrer, 2007: 6, 34.

19 Nindorera; Powell, 2006: 3.

20 ONUB (background), 2006.

21 Ibid.

22 S/2006/944: 6.

23 Nindorera; Powell, 2006: 1- 3.

24 ONUB (background), 2006.

25 Nindorera; Powell, 2007-12-18: 6.

SSR i Burundi att arbetet fortgår via en holistisk syn på SSR, detta tillämpas som ett mål med idealtypen.

2.2 Teoretiskt ramverk

2.2.1 Mänsklig säkerhet

Definitionen av mänsklig säkerhet innefattar främjandet av mänskliga rättigheter samt mänsklig utveckling. Mänsklig säkerhet handlar inte om att bekämpa krig utan skydda individer och samhällen. Militära trupper skall exempelvis främst skydda individers säkerhet snarare än att bemöta fiender. Mänsklig säkerhet innefattar förebyggande av konflikter, krishantering och civil- militärt samarbete.²⁶

Mänsklig säkerhet innebär ej enbart avsaknad av rädsla utan individen skall leva i ett säkert, uthålligt och rättvist samhälle. Stort fokus är dock vid individens frihet från rädsla. Upphov till rädsla kan vara folkmord, inbördeskrig eller andra konflikter. Vidare kan orsak till individens rädsla vara naturkatastrofer samt avsaknad av husrum och mat.²⁷ Mänsklig säkerhet refererar därmed till individers och samhällens säkerhet, snarare än nationalstatens.²⁸

Mänsklig säkerhet anses utgöra grunden för en ny slags säkerhetspolitik. EU har i sin strävan efter att bli en global aktör antagit mänsklig säkerhet som ett led i sin politik.²⁹ Även FN har anammat mänsklig säkerhet som del av dess policy.³⁰

2.2.2 Inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma

Samhällig säkerhet³¹ utgör en del av en stats säkerhet, tillsammans med politisk, militär, miljömässig och ekonomisk säkerhet.³² Statlig säkerhet handlar i grund och botten om suveränitet medan samhällig säkerhet fokuserar på identitet. Ole Weaver et al hävdar i Identity, Migration And The Security Agenda In Europe (1993) att både statlig säkerhet och samhällig säkerhet grundar sig i överlevnad. För staten yttrar sig detta i att behålla sin suveränitet och för samhället i bibehållandet av sin identitet. När

26 Kaldor; Martin; Selchow, 2007: 278- 280.

27 Ibid.: 278- 279.

28 Kaldor; Martin; Selchow, 2007: 281 & HDR Report 1994: 37.

29 Kaldor; Martin; Selchow, 2007: 273.

30 HDR Report 1994: 37- 61.

31 Societal security (eng).

32 Roe, 1999: 192.

statens säkerhet ökas, ökar osäkerheten hos samhället.³³ Statlig och samhällig säkerhet är inte helt förenliga och det är av vikt att söka att förena dessa samtidigt som vissa eftergifter måste ges åt vardera hållet istället för att använda enbart ett ramverk.³⁴

Inomstatligt säkerhetsdilema³⁵ analyserar säkerhetsdilemman inom stater.³⁶ Ytterligare utveckling av detta fenomen är Inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma³⁷. Genom att kombinera säkerhetsdilemmat med samhällig säkerhet skapas ett säkerhetsdilemma som utvecklas i takt med olika samhällens handlingar.

Gränsen mellan olika samhällen behöver inte följa statsgränserna vilket medför att teoribildningen pendlar mellan att analysera mellanstatligt respektive inomstatligt säkerhetsdilemma.³⁸

2.2.3 Ex post konflikt återuppbyggnad

Hans Abrahamsson et al (2001) betonar vikten av externa aktörer vid återuppbyggnaden av ett ex post konflikt samhälle.³⁹ Militären som traditionellt intagit en central roll får, enligt denna teoribildning, samsas med fler civila aktörer som exempelvis lokala och internationella organisationer.⁴⁰

John J. Hamre & Gordon R. Sullivan⁴¹ (2002) definierar ex post konflikt återuppbyggnad som åtgärder vilka sker för att assistera en ex post konflikt stat i sin återhämtning. Hamre & Sullivan anser att återuppbyggnad i stater härjade av inbördeskrig står inför en större utmaning än stater som haft utomstatliga konflikter.

Det är de interna stridigheterna som medför ytterligare svårigheter vid återuppbyggnaden.⁴²

Nedan följer fyra områden vilka huvudsakligen åtgärdas via ex post konflikt återuppbyggnad:

i) Säkerhet; syftar till att skapa en säkerhetssektor vilken bringar en säker

33 Waever et al, 1993: 26.

34Waever et al, 1993: 108- 109.

35 Intrastate Security Dilemma (eng).

36 Roe, 1999: 188- 192.

37 (inter) Societal Security Dilemma (eng).

38 Roe, 2005: 56- 57, 194.

39 Abrahamsson et al, 2001: 74.

40 Hamre; Sullivan, 2002: 90- 91.

41 Hamre; Sullivan är ”cochairs” i Postconflict Reconstruction Project.

42 Abrahamsson et al, 2001: 74 & Hamre; Sullivan, 2002: 90- 91

närmiljö för statens innevånare. Även statens regelverk och institutioner skall vara säkra och effektiva.

ii) Rättsväsende och försoning; syftar till att via informella och formella institutioner hantera sviterna från konflikten genom att skapa ett effektivt och rättssäkert domstolsväsen samt lagstiftning.

iii) Socialt och ekonomiskt välbefinnande; syftar till att tillfredsställa elementära sociala och ekonomiska behov. Även hållbar utveckling ingår i detta åtagande.

iv) Governance och delaktighet; syftar till behovet av legitima och effektiva administrativa samt politiska institutioner. Deltagande från det civila samhället skall uppmuntras.⁴³

2.2.4 Säkerhetssektorreformer

Generellt sett syftar Säkerhetssektorreformer⁴⁴ (SSR) till att etablera en effektiv och ändamålsenlig säkerhetssektor. SSR ämnar stötta den nationella säkerhetssektorn och civil kontroll av denna. En säker stat anses vara nödvändigt för att demokrati, utveckling och fred i staten skall kunna uppnås.⁴⁵ SSR sammankopplar säkerhet och utveckling.⁴⁶ SSR är, enligt uttalande från FN:s säkerhetsråd, en del av fredsbevarande och fredsskapande insatser. SSR anses därmed vara sammanlänkat med statsbyggnad, framförallt i ex post konflikt stater.⁴⁷

Specifika SSR kan bland annat vara att få ner kostnaderna för militären, demokratisering, FN- missioner och fredsförebyggande åtgärder.⁴⁸ Av vikt är att betona att ingen reform fullt ut kan appliceras på olika fall. Varje stats skiftande kontext medför att olika SSR kan tillämpas i varierande omfattning.⁴⁹

SSR innefattar generellt sett processer vilka strävar efter att förbättra:

i) nationens säkerhet samt säkerheten för dess invånare ii) statens rättsväsende

43 Hamre; Sullivan, 2002: 91- 92.

44 Security Sector Reform (eng).

45 Bernabéu, 2007: 80- 81.

46 Karkoszka, 2003: 3.

47 UNSC Update Report 2007-02-14.

48 Wulf (Ed.), 2000: 5.

49 Brzoska, 2000: 9.

iii) governance av säkerhetssektorerna ⁵⁰

De olika aktörer som är delaktiga vid SSR har definierats av OECD.

Huvudaktörerna⁵¹ är väpnade styrkor, polis, gendarmeri, paramilitära trupper, säkerhets- och underrättelsetjänst, kustbevakning, tull, civilförsvar, nationalgard, lokala säkerhetstrupper. Vidare är rådgivande samt styrande organ⁵² delaktiga vid SSR liksom rättsväsende och lagstävjande institutioner⁵³. Laglösa militära trupper⁵⁴ påverkas likaså av SSR. ⁵⁵

SSR i ex post konflikt stater är svårt att genomföra med tanke på den ofta bräckliga eller icke existerande säkerhetssektorn samt påverkan från paramilitära/militära trupper. Det största hindret för SSR i en ex post konflikt stat är säkerhetsunderskott och den främsta reformen är fredsbyggande åtgärder.⁵⁶

SSR i ex post konflikt stater har ofta som huvuduppgift att behandla just säkerhetssektorn medan en stat som befinner sig i ett utvecklingsstadium snarare kan fokusera på den socioekonomiska utvecklingen som en del av SSR.⁵⁷

2.3 Ett tillämpat teoretiskt ramverk

Mänsklig säkerhet tas med som ett övergripande mål för SSR i Kosovo. Målet med SSR är förbättra staters interna säkerhet, detta mål anses gagna mänsklig säkerhet.

Vidare länkas SSR och mänsklig säkerhet samman genom att säkerhetsbegreppet vidgats och mänsklig säkerhet numera utgör en del av säkerhetspolitiken och därigenom internationella relationer. SSR utgör om inte alltid explicit så implicit en del av ex post konflikt återuppbyggnad. Inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma tillämpas som en övergripande teoribildning kring Kosovos relation till Serbien samt ex post konflikt situationen i Kosovo som ett resultat av (etniska) samhälliga motsättningar. Detta resonemang ligger till grund för identifieringen av idealtypen som används i analysen av SSR i Kosovo.

De aspekter som jag tar med mig från det teoretiska ramverket till den empiriska redovisningen är:

50 UNSC Update Report 2007-02-14.

51 Core agents (eng).

52 Security management and oversight bodies (eng).

53 Justice and law enforcement institutions (eng).

54 Non -statutory security forces (eng).

55 OECD, 2005: 21; OECD, 2007: 22.

56 Bryden; Hänggi, 2005: 30- 33.

57 Ibid.

• Huvudaktörer i säkerhetssektorn: skyddsstyrka, polis och säkerhetsstyrka är utvalda huvudaktörer i Kosovos säkerhetssektor som presenteras i denna uppsats. Deras aktuella samt framtida status analyseras för att förklara deras funktion och huruvida de är ett upphov till oro eller bidrar till ett säkrare samhälle.

Förutom huvudaktörerna ingår en rad andra aktörer vid implementeringen av SSR i Kosovo. För att förklara de problem som kan uppstå vid denna implementering via nätverk av skiftande aktörer, tillämpas Anders Sannerstedt teori om implementering för nätverk. Olika aktörer deltar i vid implementeringen av SSR i Kosovo utifrån deras olika positioner i organisationer eller av egenintressen. Nätverket kan vara utsatt för intressekonflikter baserat på de olika aktörernas intressen och viljor. Detta medför att konfliktlösning kan vara en central del av implementeringsprocessen. Nätverkets dimensioner förändras ständigt.⁵⁸

Den idealtyp⁵⁹ som används för att analysera SSR i denna uppsats utgår delvis från tidigare forskning. Syftet med idealtypen är att lyfta fram den viktigaste aspekten med SSR; att skapa ett säkrare samhälle för dess medborgare. Idealtypen fokuserar således främst vid resultatet av SSR, en säker stat och därigenom upprätthållandet av mänsklig säkerhet. SSR är beroende av varje stats unika kontext vilket innebär att det saknas en enhetlig modell för hur en stats säkerhetssektor bör se ut. Det finns trots det vissa aspekter som poängteras som viktiga beståndsdelar för att uppnå intern säkerhet via SSR.

SSR fokuserar traditionellt främst på polis och militär men den civila kontrollen är av stor vikt. SSR skall fostra en miljö vilken uppmuntrar det civila samhällets verkande och dess översyn av säkerhetssektorn.⁶⁰ Idealtypen tar an OECD:s vidare definition av SSR. ⁶¹ En holistisk syn på SSR tillämpas följaktligen vilket innebär att reformer måste ske i fler sektorer än den traditionella säkerhetssektorn för att SSR skall leda till ett säkert samhälle.

58 Sannerstedt, 2005: 23

59 Beskrivning kring tillämpningen av idealtypen presenteras närmre i avsnitt 4.1.2.

60 Ball, 2005.

61 Se OECD 2005 & OECD 2007.

Figur 1: Mål med SSR, enligt tillämpad idealtyp. Utgår från OECD:s definition⁶² av syftet med SSR, presenteras dock med eget tillägg.

o Kosovos unika kontext: SSR i Kosovo sker som ett led i ex post konflikt återuppbyggnad. SSR pekar ut var stats politiska kontext som avgörande för tillämpade åtgärder. Inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma påvisar en del av Kosovos unika kontext. Detta medför att den empiriska redovisningen enbart behandlar Kosovos säkerhetssektor och dess unika kontext.

o Civil översyn av säkerhetssektorn: ett av de grundläggande målen med SSR är att skapa en säkerhetssektor med civil översyn. Civil kontroll år 2007 samt i framtida struktur av säkerhetssektorn utgör därmed en del av redovisningen och analysen.

o Holistisk syn på SSR: för att SSR skall bidra till en säkrare närmiljö behövs ett holistiskt förhållningssätt gällande dess implementering och omfattning.

Avgörande faktorer för lyckad SSR är inte enbart reformer av den traditionella säkerhetssektorn, därför kommer den empiriska undersökningen att söka

62 Återfinns i OECD, 2005: 20.

SSR:

Demokratiskt governance av säkerhetssektorn

Aktiviteter: Ex.

fredstödjande operationer Operationellt

effektiva säkerhetsstyrkor

Följden av SSR: Säker omgivning för människor och stater

- Unik kontext - Civil kontroll - Holitiskt synsätt

förklarande faktorer (inom andra sektorer än den traditionella säkerhetssektorn) för vidare implementering av SSR. Burundis arbete med socioekonomiska åtgärder som en del av SSR är ett exempel på holistiska åtgärder.

3. BEGREPPSDEFINITIONER

Följande begrepp anses vara av vikt att förklara för uppsatsens vidare resonemang.

3.1 Säkerhetssektor

Enligt FN innefattar säkerhetssektorn institutioner vilka syftar till att skydda medborgaren. Dessa institutioner skall upprätthålla ordning, skydda andra statliga institutioner samt statens yttre gränser. Säkerhetssektorn skall innefatta en holistisk syn på säkerhetsbegreppet och främst sträva efter att skapa en säker omgivning för medborgarna samt upprätthålla mänskliga rättigheter.⁶³

Begreppet ex post konflikt säkerhetssektor innefattar en ex post konflikt stat vilken fortfarande härjas av våldsamheter som en restprodukt från konflikt. I en ex post konflikt säkerhetssektor ges säkerheten generellt sett högsta prioritet, demokratin kommer först i andra hand.⁶⁴

3.2 Governance av säkerhetssektorn

Governance av säkerhetssektorn adresserar åtgärder som SSR, avväpning, nedrustning och återintegrering (DDR) och rättssäkerhet.⁶⁵ Governance av säkerhetssektorn innefattar vidare att länka målsättningen med SSR till lokal kapacitet och samtidigt öka förståelsen för lokala institutioner och kulturell kontext. Lokalt ägandeskap skall utvecklas. Naivitet bör undvikas beträffande implementeringen av SSR. Omfattande SSR vilka adresserar flera sektorer på såväl regional som nationell nivå är önskvärt. ⁶⁶

3.2.1 Governance

Kort uttryckt refererar governance till mer än government (regering). De regler, institutioner, traditioner och normer som styr ett samhälle är governance, inom såväl

63 UNSC Report 2004-02-14.

64 Law, 2006: 1-3.

65 ISSR, 2006: 48- 49.

66 Brinkerhoff, D. W., 2005: 8.

statlig som privat sektor.⁶⁷

3.3 Ex post konflikt stat

Begreppet ex post konflikt stat refererar sällan till en stat som inte upplever våld. Den huvudsakliga konflikten har ofta lagt sig men det kan finnas element av våld i spridda delar av staten.⁶⁸ En ex post konflikt stat kännetecknas ofta via närvaron av militära trupper som är alltför stora för att det skall vara ekonomiskt hållbart och politiskt gynnsamt för staten.⁶⁹

En postkonflikt stat kan även definieras som weak state (svag stat)⁷⁰. En svag stat uppfyller tre kriterier; i) oförmåga att tillgodose medborgarnas grundläggande ekonomiska förhållanden, ii) avsaknad av socialt samförstånd och därmed en svag identitet, iii) interna säkerhetshot, vilka ofta är en effekt av de två föregående kriterierna.⁷¹

3.3.1 Definition av Kosovo

Jag väljer att tillämpa teorier och begrepp som rör stater då Kosovo fungerat som autonom provins och lyder år 2007 ej under Serbien. Dock är Kosovo uttalat ingen stat utan lyder under FN- mandat. För enkelhetens skull kommer uppsatsen fortsättningsvis att behandla Kosovo som en framtida stat. Jag är dock medveten om problematiken med Kosovos statusfråga.

67 Hänggi, 2005: 8.

68 Brinkerhoff, D. W., 2005: 4.

69 Brzoska, 2000: 7.

70 Även benämningen failed state förekommer.

71 Roe, 2005: 66.

4. METOD OCH MATERIAL

Följande kapitel avser att presentera tillämpad metod i uppsatsen. Uppsatsens metod är en beskrivande fallstudie. Först presenteras den övergripande forskningsdesignen för uppsatsen. Detta följs av en beskrivning av tillvägagångssätt. Efter detta återfinns beskrivningen av uppsatsens material samt en diskussion kring de källkritiska kriterierna. I slutet av kapitlet följer ett kortare resonemang angående ansatsens styrkor och svagheter.

4.1 Metod

4.1.1 Forskningsdesign

Uppsatsen är en beskrivande fallstudie. Forskningsfrågan är beskrivande eftersom den uttrycker en frågeställning vilken strävar efter att redovisa hur Kosovos säkerhetssektor är uppbyggd med fokus på utvalda huvudaktörer samt vidare utveckling av densamma. Detta leder fram till en beskrivande fallstudie. Beskrivande studier skall inte enbart syfta till att presentera material utan redovisa intressant resonemang utifrån tillämpat material.⁷² Denna uppsats söker att presentera en analys vilken diskuterar framtida utveckling av Kosovos säkerhetssektor och ej enbart presenterar redan beskrivna förslag. Fördelen med den empiriskt tunga beskrivande studien är att den systematiskt analyserar Kosovos säkerhetssektors utvalda huvudaktörer.

Det teoretiska ramverket tillämpas teorikonsumerande. Uppsatsen är en beskrivande studie och i samband med beskrivande studier är teorikonsumerande ansatser lämpliga att använda. I denna uppsats har fallet Kosovo dominerat över det teoretiska ramverket vilket innebär att teorierna anpassats efter fallstudien Kosovo och inte tvärtom. Teorikonsumerande uppsatser söker att förklara ett fenomen eller händelse, SSR i Kosovo i denna uppsats, genom redan etablerade teorier. Val av analysobjekt är således i fokus, till skillnad från teoriprövande uppsatser där teorin innehar en central roll. En teorikonsumerande ansats söker främst att förklara resultat utifrån tillämpade teorier. ⁷³

72 Esaiasson et al, 2007: 37- 38.

73 Resonemanget kring den teorikonsumerande ansatsen är hämtat från Esaiasson et al, 2007:

42- 43.

Den övergripande teoretiska utgångspunkten är vald utifrån uppfattningen att diskussionen om säkerhetsdebatten svängt till förmån för individens säkerhet kontra nationalstatens. Givetvis hade en smalare version av mänsklig säkerhet kunnat tillämpas och använts som en teoriutvecklande ansats. Likaså hade en mer ingående analys av inomstatligt samhälligt säkerhetsdilemma varit intressant att studera med tanke på Kosovos etniska motsättningar. Flera av teorierna är relativt nya och kan säkerligen mötas med skepsis. SSR i sig är dock ett relativt nytt fenomen vilket medför att inga teorier egentligen kopplats till begreppet. Mänsklig säkerhet är den teoribildning som tydligast återkopplas bland referenserna till SSR. En mer omfattande diskussion kring Kosovos aktuella status och definitionen av ex post konflikt återuppbyggnad vore önskvärt. Liksom mer ingående presentation av fredsbyggande via FN- missioner och fredsstödjande åtgärder i stort. Valet av implementeringsteori för nätverk har skett utifrån teorins definition av olika aktörer och dess bidrag till att förstå förhållandet samt tänkbara konflikter mellan olika aktörer i ett nätverk. Jag anser det inte vara lämpligt att använda en teori som enbart behandlar internationella organisationer.

4.1.2 Analys

Analysenheten⁷⁴ i fallstudien är Kosovos säkerhetssektor. I analysenheten ingår utvalda huvudaktörer i Kosovos säkerhetssektor vilka kommer att analyseras. Dessa huvudaktörer är skyddstyrka, polis och säkerhetstjänst. De huvudsakliga internationella aktörerna kommer likaså att analyseras eftersom dessa enheter har huvudansvar för säkerheten i Kosovo. Civil kontroll över säkerhetssektorn kommer även att ingå i analysen med tanke på att SSR, återuppbyggnad av ex post konflikt stat och governance av säkerhetssektorn samtliga förutsätter civil kontroll av säkerhetssektorn som ett resultat av föreskrivna åtgärder.

Uppsatsens analys skall syfta till att sammankoppla uppsatsens teoretiska ramverk med den empiriska redovisningen. Vid beskrivande analyser är analysverktygen av stor vikt.⁷⁵ Uppsatsens analys syftar konkret till att klargöra hur Kosovos säkerhetssektor och dess utvalda huvudaktörer fungerar år 2007 samt hur

74 Resonemanget kring analysenheter är hämtat från Esaiasson et al 2007: 99 & Yin 2007: 41- 42.

75 Esaiasson et al, 2007: 155- 156.

framtida utveckling av desamma kan ske. Utpekade faktorer i det teoretiska ramverket kommer att analyseras i enlighet med den empiriska redovisningen för att klargöra huvudaktörernas aktuella och framtida status. Idealtypsanalys tillämpas vilket innebär att i analysen kommer Kosovos SSR att jämföras med idealtypen. Som tidigare nämnt är det främst resultatet från SSR som skall analyseras, det vill säga om SSR i Kosovo bidrar till att skapa en säker säkerhetssektor med civil översyn. En idealtyp för uppbyggnaden av säkerhetssektorn saknas. Idealtypsanalys i sig syftar till att jämföra en idealtyp med verkligheten. Idealtypsanalysen skall påvisa om verkligheten, i denna uppsats SSR i Kosovo, ligger långt ifrån eller nära idealtypen för resultat av SSR.

Idealtypsanalys jämför således en renodlad extrembild av ett fenomen med verkligheten och kan vid analysen ringa in speciella drag hos det verkliga analysobjektet, jämfört med extrembilden.⁷⁶

Vad gäller tolkning av resultaten kommer jag att sträva efter att uppfylla kraven på validitet och reliabilitet i största möjliga mån för att uppvisa ett godtagbart resultat.

4.1.3 Informantintervju

Litteraturstudien kompletteras med två informantintervjuer. Syftet med intervjuerna är att säkerställa viss information samt bringa klarhet kring SSR i Kosovo. När

”outforskade områden” skall analyseras är informantintervjuer att föredra.⁷⁷ Intervjupersonerna (se referenslista för information) uppfyller kravet på centralitet.

Informantintervjuerna kompletterar endast övrigt material och innehar ingen bärande roll i uppsatsen. Intervjuerna genomfördes som samtal kring SSR i Kosovo och dess främsta funktion är att klargöra att övrigt material tolkats på ett korrekt sätt samt eventuellt ge upphov till intressanta infallsvinklar.

Intervjufrågorna (se bilaga 3) är tematiska då syftet med intervjunerna är att få övergripande information om SSR i Kosovo. Intervjun med Jangert, 2007-12-19 innehöll fler frågor men kortare svar mottogs medan Robertsson, 2007-12-28 gav utförligare svar och fick därmed färre frågor.

76 Esaiasson et al, 2007: 158- 160.

77 Ibid.: 285.

4.2 Material

4.2.1 Uppsatsens material

Olika materiella resurser tillämpas i uppsatsen, främst dokument och arkivmaterial.

Dokumenten i uppsatsen är olika administrativa dokument och utvärderingar kring SSR i stort. Dokumenten skall stärka övriga källors validitet och presenterar främst specifik information om Kosovo. OECD:s (2005 & 2007) rapporter om SSR påvisar material gällade SSR i stort. ISSR (2006) är i stort fokus bland uppsatsens samlade material. Diskussionen om fortsatt utveckling av Kosovos säkerhetssektor utgår i mångt och mycket från ISSR (2006). Styrdokument från FN och EU har även använts för att beskriva deras inblandning och åtaganden i Kosovo. Ahtisaari- planen (S/2007/168) vilken tar upp många av föreslagna åtgärder i ISSR (2006), tillämpas även. Dokument innehar således en central roll bland uppsatsens samlade material.

Nackdelen med dokument kan vara att de framställts i ett specifikt syfte och därmed för fram önskad version av en händelse eller aktör.⁷⁸ Detta har beaktats genom tillämpningen av en vid omfattning av dokument.

Sökningar har gjorts i internationella organisationers databaser, främst ICG och DCAF, för att finna arkivmaterial om Kosovo.⁷⁹ ICG och DCAF presenterar relevant material kring SSR i Kosovo (och Burundi). Bonn International Center for Conversion (BICC) presenterar likaså relevant material kring SSR. Arkivmaterialet innehar tillsammans med dokumenten en bärande roll bland uppsatsens samlade material. En omfattande sökning har genomförts för att garantera att ingen enskild organisations arkivmaterial ligger till grund för hela den empiriska undersökningen.

Bland det övrigt tryckt material återfinns Gullbrandsson (2007) vilket är en memo utgiven av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Nilsson (2004) presenterar en god kortfattad bakgrund till den internationella administrationens närvaro i Kosovo.

Jangert har skickat en samling med texter som är urklipp från promorior och andra dokumnent som använts inom Försvarsdepartmentet. Denna information refereras till Jangert, 2007-12-19.

Uppsatsens samlade material kommer således främst från internationella organisationer. Detta material skulle kunna uppvisa tendens vilket jag beaktat genom att också använda informantintervjuer för att diskutera materialet.

78 Yin, 2007.: 113- 114.

79 Ibid. :115- 116.

4.2.2 Källkritik

Kriterierna för källkritik används för att metodologiskt utvärdera trovärdigheten i uppsatsens tillämpade material.⁸⁰ Det är nedan följande fyra kriterier som utvärderas.

1. Äkthet: Bedömningen av äktheten kan grunda sig på så väl analys av innehållet som materialet i sig. Fokus är dock om dokumentet i sig är äkta.⁸¹ Inget av dokumenten har tvivlats att vara äkta, snarare tendensiösa.

2. Oberoende: Det finns tre viktiga aspekter av oberoendekriteriet. ⁸²

i) Möjlighet att bekräfta berättelser; i uppsatsen tillämpas vid flera tillfällen två referenser, ibland från olika organisationer, för att bekräfta informationen.

ii) Avstånd mellan berättare och berättelse; rapporter och artiklar skrivna av organisationer aktiva i Kosovo har medgets förtur för att återge så lokalt förankrad information som möjligt.

iii) Berättarens grad av oberoende; det är svårt att avgöra på vilket sätt berättaren är beroende. Samtliga källor har dock granskats kritiskt.

3. Samtidighet: Det är generellt vedertaget att berättelser förändras över tid.⁸³ I denna uppsats anses kriteriet för samtidighet vara väl uppfyllt. Visserligen är rapporter och utvärderingar tekniskt sett efterkonstruerade ändock anses de vara så pass sent daterade att de inte skall ge upphov till omfattande efterkonstruktioner. Sent daterade källor har fått förtur kontra äldre daterade.

4. Tendens: Söker källans ursprung att återge en viss bild, det vill säga beskriva en händelse på ett visst sätt, uppvisar källan tendens.⁸⁴ Tendensiösa källor anses vara i princip samtliga refenser. Internationella organisationer vill självfallet gärna föra fram sina egna ståndpunkter. De tendensiösa källorna får därför i flera fall stödja varandra, speciellt vad gäller analyser om framtida utveckling och utvärdering av SSR.

80 Esaiasson et al, 2007: 313.

81 Ibid.: 317- 318.

82 Ibid.: 318- 319.

83 Ibid.: 320- 321.

84 Ibid.: 322- 323.

4.3 Ansatsens styrka och svaghet

Validiteten i uppsatsen är tillfredsställande med tanke på att det är en fallstudie om Kosovo. Uppsatsen saknar såväl systematiska som osystematiska fel.

Begreppsvaliditeten anses vara god eftersom de teoretiska definitionerna operationaliseras genom de framtagna faktorer som ligger till grund för vidare empirisk redovisning. Resultatvaliditeten är god i och med den uppfyllda begreppsvaliditeten tillsammans med avsaknaden av osystematiska fel.⁸⁵ Uppsatsen gör inte anspråk på att ligga till grund för vidare generaliseringar. Det som ändock eventuellt kan generaliseras utifrån denna uppsats är SSR:s bidrag till mänsklig säkerhet samt det holistiska förhållningssättet till SSR.

Den skulle naturligtvis varit en fördel om studien hade utförts på plats i Kosovo. På så sätt hade ytterligare intervjuer med nyckelpersoner varit möjligt och även medfört ett bredare omfång på intervjuobjekt. Den lokala inblandningen skulle tydligare kunnat påvisats om studien utförts i Kosovo.

För att analysera SSR i Kosovo kunde även processpårning varit en relevant metod att tillämpa. Sådan metodik ger upphov till en ingående analys av Kosovo men valdes bort på grund av att metoden skulle varit mer tillämplig ifall uppsatsen skrivits i Kosovo och det relativt tidskrävande arbetet som ligger bakom metoden.

En komparativ studie mellan Kosovo och exempelvis Burundi är även av stort intresse och torde ge upphov till intressant analys. Skillnader och likheter beträffande SSR, etniska skiljelinjer och regional kontext vore intressant att diskutera. Detta är något som denna uppsats kan ge en grogrund till och som senare kan utvecklas i en annan uppsats eller studie. Givetvis är andra fall än Burundi intressanta att jämföra Kosovo med. Likaså vore en bredare regional kontext intressant att studera, det vill säga att studera västra Balkan via ett holistiskt perspektiv.

85 Resonemang kring validitet är hämtat från Esaiasson et al, 2007: 63- 73.

5. KOSOVOS BAKGRUND

5.1 Före år 1999

Jag väljer att använda termerna kosovoserber och kosovoalbaner i uppsatsen främst för att undvika förvirring mellan kosovoalbaner och albaner bosatta i Albanien samt kosovoserber och serber bosatta i Serbien.

Kosovo är tekniskt sett en provins tillhörande Serbien, med cirka två miljoner invånare.⁸⁶ 1974 års konstitution gav Kosovo i princip autonomi vad gäller kontrollen av dess säkerhetssektor. År 1989 fråntogs Kosovo sitt självständiga styre och Serbien kontrollerade Kosovo allt hårdare. Serbien tvingade kosovoalbaner att lämna sina tjänster inom säkerhetssektorn vilka övertogs av personer med serbisk härkomst.

Belgrad dominerade så småningom Kosovos säkerhetssektor.⁸⁷

Situationen i Kosovo under början av 1990- talet kan beskrivas som status quo. Varken krig eller fred rådde. Serbien vägrade att ge konstitutionella eftergifter till Kosovo och kosovoalbanerna accepterade endast självständighet.⁸⁸

Ushtrisë të Clirimtare të Kosovës (UCK)⁸⁹ är en kosovoalbansk befrielsearmé vilken gjorde sitt första offentliga uppträdande år 1997. UCK förde ett gerillakrig mot serbiska instanser i Kosovo. I slutet av år 1998 skedde en offensiv från serbiska trupper vilket beräknas bidragit till att uppskattningsvis 800 000 människor tvingats på flykt från Kosovo. År 1999 bombade NATO serbiska mål i Kosovo och Belgrad.

Efter sjuttio dagars NATO- bombningar tog FN över (och UNMIK etablerades) sedan Milosovic gett upp.⁹⁰ 5 000- 12 000 civila beräknas omkommit till följd av våldsamheterna.⁹¹

5.2 Efter år 1999

Från år 1999 och framåt klassas Kosovo som en ex post konflikt stat. Denna situation har verkat hämnade för Kosovo beträffande statens ekonomiska, sociala och politiska

86 Law, 2006: 5 & Nilsson, 2004: 3.

87 Dugolli; Peci, 2005: 5- 8.

88 Kostovicová, 2001: 16.

89 UCK kallas på engelska Kosovo Liberation Army (KLA).

90 Nilsson, 2004: 6- 8.

91 Law, 2006: 5.

utveckling. Övergångsperioden i Kosovo har gett upphov till ett komplext samhälle.⁹² I dagsläget (slutet av år 2007) utgör kosovoalbanerna cirka 90 % av Kosovos invånare och kosovoserberna utgör cirka 7 %.⁹³ Separata institutioner finns för kosovoserberna, vilket är tvärtom mot vad fallet var under 1900-talet när kosovoalbanerna upprättade egna skolor, sjukhus och säkerhetsstyrkor. Att stänga ner de parallella strukturerna skulle leda till att delar av Kosovos befolkning står utan samhällsservice.⁹⁴

Flera av Kosovos säkerhetsinstitutioner har upprättats från grunden.

Utvecklingen av flertalet institutioner är nära förknippat med statusfrågan vilket medför att reformer gällande alla samhällssektorer avvaktar i väntan på statusavgörandet. ⁹⁵ Säkerhetssituationen i Kosovo kan beskrivas som stabil om än skör. Lågskaligt etniskt våld förekommer.⁹⁶

5.2 Resolution 1244

FN blev huvudaktör i Kosovo 1999 genom ratificeringen av United Nations Security Council Resolution (UNSCR) 1244 vilken åberopar internationell närvaro i Kosovo.

En militär komponent, Kosovo Force (KFOR) installerades samt en civil komponent United Nations Mission In Kosovo (UNMIK).⁹⁷

Det är UNSCR 1244 tillsammans med 2001 Constitutional Framework for Kosovo som utgör grunden för Kosovos säkerhetssektor. Det är internationella militära samt civila personer som styr Kosovos säkerhetssektor och ej nationella, lokala aktörer.⁹⁸

5.2.1 UNMIK

UNMIK vilar på fyra komponenter; FN, OSCE, NATO och EU. FN leder uppdraget men upprätthållande av lagen har KFOR och UNMIK:s poliser ansvar för.⁹⁹

Sedan år 2001 har en del av UNMIK:s funktioner överlåtits till Provisional

92 ISSR, 2006: 8.

93ISSR, 2006: 8 & S/2005/635: 2.

94 Gullbrandsson, 2007: 29- 30.

95 ISSR, 2006: 134.

96S/2005/635: 3.

97 S/RES/1244.

98 ISSR, 2006.

99 Cady, 2003: 71.

Institute of Self- Governing (PISG). Makt över säkerhetssektorn har fortfarande United Nations Special Representive Secretary- General (UNSRSG) genom UNMIK:s mandat.¹⁰⁰

5.2.2 KFOR

Kosovo Force (KFOR) mandat trädde i kraft 12 juni 1999, i enlighet med UNSCR 1244. KFOR är en NATO-ledd internationell militär styrka vars huvudansvar är att etablera och bibehålla säkerheten i Kosovo. 37 nationaliteter finns representerade i KFOR, varav 19 är NATO- medlemmar. ¹⁰¹ KFOR bestod år 1999 av 50 000 man, från år 2003 är 17 000 man stationerade i Kosovo.¹⁰²

UNSCR 1244 pekar ut tre huvudområden som KFOR skall arbeta efter:

1. Etablera och bibehålla (den allmänna) säkerheten i Kosovo.

2. Övervaka det militär- tekniska avtalet och när nödvändigt tvinga fram tillmötesgående enligt förutsättningarna för det, inklusive UCK:s åtagande att avväpna.

3. Assistera UNMIK, även i civila ändamål tills dessa överförs formellt till UNMIK.¹⁰³

KFOR:s uppdrag är således främst att garantera säkerheten men KFOR är även inblandat i rent civila uppdrag. KFOR:s tre huvudsakliga uppgifter i dagsläget (år 2007) innebär externt försvar, skydd av minoritetsenklaver och religiösa platser samt assistera polisen i de fall som denna inte kan hantera den interna säkerheten. ¹⁰⁴

KFOR har följaktligen ett tvådelat ansvarsområde, dels internt, dels externt.

Det externa säkerhetsansvaret består i att skydda Kosovo mot yttre hot samt skydd av provinsens gränser. Gränskontrollen har dock överlåtits till polisen.¹⁰⁵

100 Gullbrandsson, 2007: 28.

101 Cady, 2003: 71- 72.

102 Dugolli; Peci, 2005: 10- 11 & KIPRED (ISSR), 2006: 53- 54.

103 KIPRED (ISSR), 2006: 53- 54.

104 Ibid.

105 Dugolli; Peci, 2005: 10- 11.

5.3 Ahtisaaris statusförslag

Finlands förre president Martti Ahtisaari påbörjade år 2005 arbetet med att ta fram ett förslag om Kosovos framtida status. I februari år 2007 överlämnade Ahtisaari en rapport till FN:s generalsekreterare (United Nations Secretary- General, UNSG).

Rapporten föreslår ”övervakad självständighet” som Kosovos framtida status. En övergångsperiod på 120 dagar skall överföra FN- styret till övervakad självständighet för Kosovo. Internationell närvaro skall dock finnas kvar i Kosovo. UNMIK skall ersättas av en mindre organisation vilken inte styrs av någon tidsplan utan överlämnar fullständigt självstyre till Kosovo när vissa kriterier uppfyllts. International Steering Group (ISG) skall fungera som rådgivare till International Civilian Office (ICO). ISG föreslås bestå av Kontaktgruppens medlemmar¹⁰⁶, NATO, EU- kommissionen samt EU:s Rådsekretariat. ISG kommer att fatta beslut om Kosovos slutgiltiga självständighet.¹⁰⁷

Ahtisaari- planen framställs som en förnuftig väg för ett självständigt Kosovo att ta.¹⁰⁸ Ahtisaari menar att övervakad självständighet är det enda alternativet eftersom återintegregering i Serbien inte är praktiskt möjligt och den internationella administrationens närvaro ej är hållbar i ett längre perspektiv.¹⁰⁹

Fortsatt internationell närvaro vilar på tre pelare:

1. International Civilian Representative (ICR) skall ha slutgiltig auktoritet gällande civil översyn över säkerhetssektorn.¹¹⁰ ICR skall samtidigt vara European Union Special Representive (EUSR).¹¹¹

2. European Security and Defence Policy (ESDP) Mission ser över de juridiska institutionerna genom rådgivning, övervakning och mentorskap.

Speciellt fokus skall riktas mot att övervaka rättsektorn och polisen samt etablera ett rättssäkert samhälle.¹¹²

3. International Military Presence (IMP) är en NATO- ledd militär närvaro vilken säkerställer en säker miljö för Kosovos medborgare. När Kosovos interna institutioner kan garantera en säker närmiljö kommer IMP att

106 Medlemmar i den så kallade Kontaktgruppen (”The Quint”) är Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Ryssland och USA.

107 Gullbrandsson, 2007: 7- 8, 26- 27.

108 ICG Europe Report nr. 182, 2007: 1 & ICG Europe Report nr. 185, 2007: 24.

109 S/2007/168 Report.

110 S/2007/168: 9.

111 Gullbrandsson, 2007: 27.

112 S/2007/168: 8.

avslutas.¹¹³

Ryssland har motsatt sig Ahtisaari- planen liksom staten tidigare förhindrat beslut om Kosovos framtid i FN:s säkerhetsråd (United Nations Security Council, UNSC). Det är inte troligt att Ryssland väljer att stötta ett självständigt Kosovo vilket medför att EU måste ta ställning i frågan huruvida unionen tillsammans med USA stödjer ett självständigt Kosovo.¹¹⁴ Enligt ett uttalande från Sveriges utrikesminister Carl Bildt i december år 2007 är 26 av 27 EU- stater beredda att stötta ett självständigt Kosovo. Undantaget är Cypern som motsäger sig förslaget.¹¹⁵

113 S/2007/168: 6-9

114 ICG Europe Report nr. 185, 2007: 24.

115Dagens Nyheter 2007-12-10.