Här bor jag. Att träna produktiva språkfärdigheter hos vuxna illitterata med hjälp av digitala verktyg. Aleksandra Wisniowska Rasmussen

Digitalisering i språkundervisningen:

Teori och praktik.

Här bor jag.

Att träna produktiva språkfärdigheter hos vuxna illitterata med hjälp av digitala verktyg

Aleksandra Wisniowska Rasmussen

2 Sammanfattning

I denna examinationsuppgift presenteras en lektionsplanering för SFI, grupp 1b. Målet med arbetspassen är att förstärka den muntliga produktionen med hjälp av bilder och digitala inspelningsverktyg.

Elever har ingen eller kort skolbakgrund, de flesta är analfabeter på sitt modersmål. De har knäckt läskoden på svenska men deras kunskaper i språket är väldigt begränsade.

Enligt planeringen ska eleverna arbeta med tema Bostad och skapa en kort film (iMovie)där de berättar om hur de bor. För att aktivera deras förkunskaper skapar vi tillsammans en tankekarta med bildstöd i Popplet. Tankekartan ska även underlätta för eleverna att prata strukturerat och sammanhängande. Ett roligt avslut på arbetsmomenten som “knyter ihop säcken” blir Kahoot.

3 Förankring i litteratur och teorier om språkinlärning

Att lära sig ett nytt språk innebär en lång och kognitiv krävande process där alla aspekter av den språkliga kompetensen måste samverka. (Tornberg, 2015:192) Detta gäller alla andraspråksinlärare, men för de vuxna som tidigare inte haft möjligheten att lära sig läsa och skriva är utmaningen enorm.

För att illitterata ska kunna utveckla sina befintliga språkkunskaper och tillägna sig nya krävs en annan pedagogik och metodik än den som används i undervisningen av elever med skolbakgrund. (Mörling, 2007:59) En grundregel är att tal bör leda språkutvecklingen och att skriftspråksutvecklingen bör bygga på tidigare talspråklig kompetens. (Skolverket, 2016: 72;

Kvarnsell &Isaksson, 2016:39). Muntlig språkfärdighet i ett främmande språk är dock också en mycket komplex färdighet då samtliga aspekter av den språkliga kompetensen (uttal, intonation, hörförståelse, grammatik, ord-och frasförråd, sociolingvistisk och sociokulturell kunskap) måste aktiveras samtidigt och utan att talaren har särskilt mycket betänketid. Till verbal språkfärdighet hör även att man kan tala sammanhängande om ett innehåll. (Tornberg, 2015:190, 200) Allt detta innebär att varje muntlig framställning kräver mycket förberedelse i form av varierande föraktiviteter samt en mängd repetitioner och upprepningar.

I språkundervisningen för vuxna illitterata är det naturligt att lägga stor vikt vid styrda talövningar och helfrasinlärning för att ge eleverna praktiskt ordförråd samt för att nöta in uttalet och olika grammatiska strukturer. (Mörling, 2007:73) Genom detta får eleverna redskap, ett praktiskt ordförråd, som de kan använda i kommunikation med andra utanför skolsituationen.

Passiva ordförrådet blir så småningom aktivt. Med nutidens tekniska utveckling har eleverna möjlighet att uttrycka sig på varierande sätt och deras kommunikation blir därmed mer multimodal. Ju mer modaliteter som används som kunskapskällor och integreras i undervisningen desto större chanser har eleven att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och därmed lyckas med lärandemålen. (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018: 82; Wiklund, 2014:144)

Genom att skapa en digital tankekarta tillsammans med eleverna kan man kombinera ord med bilder och tal parallellt dvs skapa en text som består av flera modaliteter och där de olika modaliteterna samspelar. (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018:71) Det underlättar även att organisera idéer och resurser, åskådliggöra samband och få en överblick samt möjlighet till styrda talövningar och helfrasinlärning. (Diaz, 2019:84) Eftersom språkutveckling är en social,

4 interaktiv och framför allt kollaborativ process spelar gemensamt arbete en stor roll. (Tornberg, 2015: 17–18)

Under arbetets gång får eleverna dessutom se hur tankekartan växer fram och genom detta kan de få förståelse hur de själva som småningom ska använda den som resurs i sin inlärning.

(Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018:79). Enligt Mörling (2007:8) baserar analfabeter ofta sin verklighetsuppfattning enbart på de egna erfarenheterna och tolkar tillvaron utifrån ett konkret perspektiv. För att alla ska förstå vad som åsyftas och vad det är som vi för tillfället tränar på måste jag alltså utgå från det som vi tillsammans kan se, från våra gemensamma upplevelser.

Att låta eleverna ta bilder och skapa en egen film om sitt boende är också meningsfull i denna kontext. På detta sätt kopplar man deras vardagsliv till undervisningen och säkerställer att inlärningen sker i autentisk kommunikation.Eleverna ser ett samband mellan det de får lära sig i klassrummet och verkligheten utanför. (Tornberg, 2015:23) De får till och med möjlighet att sammanföra olika modaliteter i en digital text samt att ta initiativ och ansvar. Att vara aktiv är viktigt för inlärningen. Föreläsningar, textintag, audiovisuella hjälpmedel och demonstration resulterar ofta i mer passivt deltagande medan diskussion, skapande och undervisning av andra leder till mer aktivt arbete, ökad motivation och engagemang. (Kvarnsell &Isaksson, 2016:163;

Diaz, 2019:112) Filmer skapade av eleverna synliggör dessutom deras lärande då kan dessa ses som ett tydligt tecken på inlärning. (Edvardsson, Godhe & Magnusson, 2018:82) Inspelningen kan utgöra ett underlag för lärare och elever för att samtala om elevens språkliga förmåga.

En annan pedagogisk vinst med filmskapande är att eleverna ges tillfälle att lyssna på sitt eget språk. Genom detta kan de lättare upptäcka och sedan korrigera eventuella brister i sin muntliga produktion samt spela in presentationen på nytt. (Diaz, 2012:241;Tornberg, 2015: 191) Aktiviteten öppnar även upp för möjligheten till kamratrespons. På detta sätt aktiveras eleverna som resurser för varandra. Att ta del av andras arbete och att ge respons på det skapar en annan förståelse för lärandeprocessen då man lär sig att identifiera sina egna och andras styrkor och svagheter. Det kan öppna elevernas ögon för sådant de tidigare inte fått syn på i sitt eget arbete.

(Diaz, 2019: 168–170) Kunskap skapas primärt i samspel med andra, och genom kommunikation med andra görs man delaktig i sitt eget lärande. (Diaz, 2012:34)

För att kunna genomföra uppgiften samt för att ge respons på en kamrats arbete behöver eleverna förstå vad syftet med uppgiften är, på vilket sätt de ska arbeta med den och vad som

5 kommer att bedömas. Att använda checklista tydliggör lärandemål och hjälper eleverna i deras lärandeprocess. Den ska även underlätta för mig som lärare att ge återkoppling och konkreta förslag på vad som kan utvecklas. Med en checklista lär sig eleverna även mer ämnesadekvata ord. (Diaz, 2019:51–54, 175)

Ett annat sätt att få en uppfattning om undervisningen har lett till önskat resultat eller inte är kontrolltester genomförda med hjälp av digitala responssystem. De bidrar även till en ökad elevaktiviteten, oskadliggör testtillfället samt inför ett tävlingsmoment som uppmuntrar deltagare att klara av uppgiften. Eleverna får omedelbar återkoppling vilket synliggör deras progression. (Diaz, 2019: 85–86; Diaz, 2012: 267) I de flesta digitala responssystemen kan man sammanföra olika modaliteter, dvs. bild, ljud och skrift vilket återigen stödjer utveckling av kunskap och kompetens hos eleverna.

Målgrupp och undervisningssituation

Jag har valt att arbeta i grupp 1B med tema Bostad. Eftersom det är ett omfattande arbetsområde kommer jag i denna planering enbart lägga fokus på muntlig produktion. Arbetet sträcker sig på två arbetsdagar (6 klocktimmar). Under pandemin arbetar vi i mindre grupper, med ungefär 12 personer i varje grupp.

Elever har ingen eller kort skolbakgrund, de flesta är analfabeter på sitt modersmål. De har knäckt läskoden på svenska men deras kunskaper i språket är väldigt begränsade. Eleverna behöver framför allt utöka sitt ordförråd, utveckla läsningen och skrivningen samt förmågan att prata mer sammanhängande, med enkla meningar i stället för med enstaka ord.

De flesta i gruppen saknar datorvana och har ingen tillgång till egen dator. Att arbeta digitalt med dessa elever är ju en stor utmaning. Som ensam lärare i klassrummet utan tillgång till studiehandledare är det svårt att introducera digitala verktyg när varken språket eller förkunskaperna räcker till. Dessutom uppfattar eleverna digitala verktyg som oseriösa, förknippar dessa mer med nöje och fritid och inte med skolarbete. De brukar värdesätta en bok, ett skrivhäfte och en penna mer än en dator eller Ipad. Samtidigt ska de utveckla kompetens för ett liv i Sverige och då är behärskning av digitala medier en viktig del, inte minst när det gäller läsning och skrivning. På Skolverkets webbsida om vuxenutbildningens digitalisering (Skolverket, 2020) betonas vikten av att använda digitala resurser i undervisningen för att öka elevernas kompetens. I undervisningen ska eleven möta olika slags texter där ord, bild och ljud

6 samspelar såväl med som utan digitala verktyg. (Skolverket, 2018:7) Som lärare behöver jag

”tänka om” och arbeta för att eleverna ska utveckla både språkkunskaper och digital kompetens.

Det är viktigt att bygga på de kunskaper som eleverna redan har och stötta dem så att de kan gå vidare därför ska vi arbeta med skolans Ipad då den liknar en mobiltelefon som eleverna använder dagligen. Jag har valt digitala hjälpmedel utifrån elevgruppen, både när det gäller datavana, språkliga färdigheter samt enkelheten i tillämpningen.

Min planering har sin grund i Läroplanen för vuxenutbildningen och Kursplanen för

kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Enligt läroplanen ska vuxenutbildningen förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället samt lösa praktiska problem och arbetsuppgifter.

I detta arbetsområde kommer jag att fokusera på följande förmågor:

- att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang

- att använda digital teknik och relevanta hjälpmedel för lärande och kommunikation.

(ibid: 8)

I kursplanen framhålls målet att eleverna i slutet av B-kurs skall kunna berätta i enkel form om personliga erfarenheter och välbekanta personer, platser och händelser.

Utifrån ovanstående mål, är målsättningen med mina arbetspass att varje elev ska kunna:

− förstå och använda enkla fraser och ord som har med bostad att göra (t.ex. Jag bor i … Jag bor på…, våning, balkong, bostadstyper, namn på olika rum)

− tala med sammanhang och struktur;

− skapa en kort film där hen berättar om var och hur hen bor.

Didaktisk sekvens Föraktiviteter

Vi börjar dagen, som vanligt, med ett samtal. Jag förklarar lektionens mål och skriver arbetsgången på tavlan. Att förstå instruktioner är extra svårt för mina elever. Därför strävar jag efter klara strukturer och ett lagom mått av variation under lektionerna. Det är viktigt att ha samma rutiner och alla ändringar samt nya digitala verktyg introduceras successivt. Vid det här tillfället visar jag foton på min egen bostad, berättar vilken typ av boende jag har, hur

7 många/vilka rum samt en bild på min gatuadress. Detta gör jag för att "bryta isen" och få eleverna att vilja berätta och delge om sitt boende.

Eleverna berättar vad de ser på bilderna. Under tiden skriver jag på tavlan alla nyckelord och fraser som eleverna använder (Jag bor i…, Jag bor på…radhus, gata, kök mm). Jag förväntar mig att eleverna, efter ett flertal lektioner, behärskar många ord och begrepp som har med bostad att göra. Under aktivitetens gång vill jag både repetera inlärt material och träna deras förmåga att berätta på ett strukturerat sätt.

Därefter skapar vi tillsammans en tankekarta i Popplet (bilaga 1). Jag använder bilder på min bostad men eleverna är delaktiga och bestämmer ordningen på tankekartan samt anpassar nyckelorden till respektive foto. Jag uppmanar eleverna att hålla strukturen dvs börja från allmänna informationer (stad, gata, bostadstyp) och sedan fokusera på detaljer (vilka rum, hur många). Eleverna ska få prata mycket, förklara och försöka motivera sina val, vilket är mycket språkutvecklande i sig. Jag ställer frågor om vad vi kan göra i respektive rum för att utveckla berättelse/beskrivning ännu mer.

Med hjälp av Popplet skapar man en tydlig sambandslinje som visualiserar struktur, samlar alla viktiga ord och begrepp kopplade till ämnet. Det är ett bra underlag för talövning!

Sedan berättar vi tillsammans om min bostad. Vi tittar på tankekartan, jag pekar på bilderna och hjälper eleverna att formulera meningar. Detta gör vi några gånger.

Nu blir det dags för pararbete (bilaga 2). Eleverna ska berätta för varandra, med hjälp av stödfrågor och utskriven tankekartan, om mitt boende. En elev ställer frågor, den andra svarar, sen byter de roller.

Vi avslutar dagen med gemensamt arbete. Vi repeterar alla ord och fraser som vi jobbade med under lektionen, tittar på tankekartan en gång till. Jag delar ut och förklarar läxan. Eleverna ska ta en selfie utanför sin gata så att gatunamn syns samt bilder på sitt boende (bilaga 3)

Huvudaktivitet

Dagen börjas med ett gemensamt samtal. Eleverna blir säkert nyfikna på sin ovanliga läxa. Jag förklarar att de ska göra en egen film idag. Filmerna ska sedan presenteras på klassens blogg.

Jag visar dagens planering och arbetsgång på Classroomscreen.

8 Vi pratar en stund kring elevens bilder som visas på skärmen. Jag ställer frågor: Var bor Ibtisam? Vem bor på Eriksgatan? Vem bor på tredje våningen? Vem bor i ett radhus? osv. Jag uppmanar eleverna att svara med hela meningar. Sen berättar vi om min bostad med hjälp av tankekartan från gårdagens lektion. Återigen skriver jag på tavlan alla fraser och ord viktiga för ämnet.

Eleverna tar fram skolans Ipads och öppnar Imovie-appen. Verktyget är inte helt nytt för dem, vi har skapat korta filmer tillsammans förut men eleverna behöver säkert repetera hur man arbetar med appen och testa den några gånger innan vi sätter i gång arbetet.

Jag delar ut och förklarar checklistan (bilaga 4) och visar filmexempel. Efter det börjar eleverna arbeta självständigt. De har 30 minuter på sig för att skapa första utkastet.

Sedan arbetar eleverna i grupper. De tittar på sina filmer och kommenterar varandras arbete enligt lärandematrisen.

Eleverna har sedan tid att förbättra sina filmer utifrån kamratbedömningen. De eleverna som vill ska få möjligheten att visa sina filmer inför gruppen i slutet av lektionen.

Efteraktivitet

Ett roligt avslut på arbetsmomentet som “knyter ihop säcken” blir Kahoot. Med Kahoot får jag ett hum om hur mycket eleverna har hängt med under arbetsgången och eleverna upplever det som en rolig tävling. (bilaga 5)

Diskussion

För att vuxna illitterata ska kunna komma in i det svenska samhället finns det krav på olika kunskaper som de ska uppnå. Genom att lära sig att använda digitala verktyg öppnas nya möjligheter till att involveras i sociala och kulturella sammanhang. Skolverket har som krav på att lärare som undervisar svenska som andra språk -SFI ska använda digitala verktyg i sin undervisning.

Digitala resurser är utan tvekan en faktor som underlättar kommunikation och interaktion tack vare möjligheten att kombinera olika modaliteter: bilder, ljud, video och animationer. Det är särskilt viktigt i arbetet med illitterata elever som inte kan hämta information från skriftliga

9 källor och därför det de ser och hör är avgörande för inlärning. Digitala verktyg hjälper även att variera och anpassa undervisning utifrån både gruppens och individens förutsättningar samt, i många fall, underlättar lärarens arbete. Det är dock viktigt att betona att tillgång till digital teknik inte är ett självändamål i sig utan en del av lärandeprocessen. Skolan och lärarna ska använda verktygen när det är pedagogiskt motiverat. (Kvarnsell &Isaksson, 2016:10) Denna princip hade jag i åtanke vid min planering. Både digital tankekarta och filmskapande tillför pedagogiska vinster såsom hög elevaktivitet och delaktighet, multimodalt stöd samt språkutvecklande arbetssätt. Under arbetets gång får eleverna prata mycket (såväl i form av styrda talövningar som fria diskussioner), lyssna, korrigera sina och kamraternas muntliga framställningar samt analysera vilken inspelning som är värd att presentera för klassen.

Det som kan vålla svårigheter är tekniken. Det händer ofta att skolans datorer och Ipads inte fungerar tillfredställande. Eleverna har dessutom väldigt låg datorvana och arbete med digitala verktyg brukar vara mycket tids- och energikrävande. För att

I arbetets sista del ska du reflektera över, diskutera och problematisera det egna arbetet. Vad finns det för styrkor och svagheter i din planering? Bidrar verkligen den digitala tekniken till att eleverna lär sig mer än vad det skulle gjort utan den?

Diskutera även vilka eventuella lärdomar du gjort under arbetet med examinationsuppgiften och vad du tar med dig av detta till din framtida undervisning.

10 Referenslista

Diaz, Patricia (2019). Arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur.

Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, J., Godhe, A., Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet.

Lund: Studentlitteratur

Kvarnsell, Helena & Isaksson, Christer (red.) (2016). Vi får det att funka!: framgångsrika exempel på IT i skolan. Stockholm: Ekerlids

Mörling, Margareta. 2007. Att undervisa analfabeter: från det konkreta till det abstrakta.

Stockholm: Natur och kultur.

Skolverket. 2016. Grundläggande litteracitet för vuxna andraspråksinlärare. Stockholm:

http://malmo.se/download/18.72a9d0fc1492d5b743f76899/1414510096285/modersmalsbaser a d_svenskundervisning_for_invandrare.pdf.

Skolverket. 2018. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Kursplaner och kommentarer - reviderad 2018. Stockholm.

Tornberg, Ulrika. (2015). Språkdidaktik. 5. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning

Wiklund, Matilda (2014). Förändringsarbete i klassrummen- multimodala arbetsformer. I Grönlund, Åke. (2014). Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev". Örebro universitet.

11 Bilaga 1

https://app.popplet.com/#/p/6361538

12 Bilaga 2

Titta på tankekartan. Fråga och svara.

− Var bor Aleksandra?

− Vad har hon för adress?

− Hur bor Aleksandra?

− Hur många rum har hon?

− Vilka rum har hon?

− Vad gör hon i köket?

− Vad gör hon i vardagsrummet?

− Vad gör hon i sovrummet?

− Vad gör hon i arbetsrummet?

− Vad gör hon i badrummet?

13 Bilaga 3

Läxa till i morgon

14 Bilaga 4

Berätta om din bostad

Jag berättar

var jag bor

vad har jag för adress hur jag bor

på vilken våning jag bor hur många rum jag har vilka rum jag har

vad jag gör i köket

vad jag gör i vardagsrummet vad jag gör i sovrummet vad jag gör i badrummet Jag säger:

Jag bor i Landskrona.

Jag bor på …(gatunamn).

Jag bor på (första/andra/tredje våningen).

Jag har en balkong/ingen balkong.

Jag pratar med flyt

Jag uttalar rätt

15 Bilaga 5