Korsnäs Din skogliga partner
informationsblaD till skogsägare från korsnäs skog 1.11
Korsnäs Korsnäs Din skogliga partner Din skogliga partner
Bilder berättar ...
Ur Korsnäs 150-åriga historia.
3
Mark- beredning
Grunden till en lyckad föryngring är en väl genomförd mark- beredning.
6
CTI-tekniken på väg ...
ny teknik som ger bättre till- gänglighet när skogsbilvägarna har dålig bärighet.
4
Korsnäs köpområden
Bo Uddh 0651-157 85 070-535 33 40 Hälsingland och Härjedalen (kontor i Ljusdal)
Kjell-Åke Hammar 0271-123 64 070-211 23 64 Hälsingland (kontor i Alfta)
Axel Fröjd 026-15 11 61 070-303 69 55 Norra Gästrikland
Johanna Ydringer 026-15 11 59 070-303 69 19 Västra Gästrikland Syöstra Dalarna
Anders Lundberg 0271-123 63 070-312 23 63 Hälsingland (kontor i Alfta)
Owe Eriksson 026-15 11 58 070-303 69 42 Gävle, Årsunda/Valbo
Sonny Kvist 026-15 11 53 070-303 69 54 Södra Gästrikland Sala
region Gävleborg
Olov Hasselberg 0295-24 44 66 Norra Uppland
Roland Nyström 0295-24 44 67 Västra Uppland
Henrik Larsson 0295-24 44 65 Östra Uppland
Björn Håkansson 0295-24 44 75 Södra Uppland
region Uppland
Jonas Kling 073-838 10 73 Frövi & Linde Fg.
Mats Johnsson 073-838 10 77 Ludvika, Smedje- backen, Fagersta &
Norberg
Göran Bergkvist 073-838 10 72 Ljusnarsberg, Ramsberg, Guldsmedshyttan, Fellingsbro
Johan Karlhager 073-838 10 75 Närke Lisa Jansson
073-838 10 78 Hällefors, Nora, Karlskoga &
Degerfors
Fredrik Ryd 073-838 10 74 Västmanlands län utom Fagersta &
Norberg
Dan Öhman 073-838 10 76 Södermanland
region Frövi
Sören Nygårds 0280-313 50 070-268 33 10 Lima, Transtrand, Särna, Idre, Älvdalen, Norra Venjan
Lenitha Liljeberg 0250-328 72 070-268 33 14 Orsa, Ore, Våmhus
Bo Kånåhols 0250-237 24 070-268 33 08 Mora
Kalle Göransson 0280-135 01 070-268 33 01 Malung, Vansbro Dan Flykt 0250-328 55 070-268 33 04 OrsaMora Östra
Staffan Jutterström 0250-237 23 070-268 33 09 Mora, Sollerön, Södra Venjan
Magnus Eriksson 070-268 55 61 Borlänge, Gagnef Leksand Västra Falu kommun
region Dalarna
i 150 år har vi samarbetat med skogsägare i Dalarna, Häl
singland, gävleborg och Uppland och köpt virke till industrin i gävle.
efter att vi förvärvat pappersbruket i frövi för fyra år sedan och rockhammar för två år sedan har vi successivt byggt ut vår inköpsorganisation.
nu finns vi även södermanland, närke, Västmanland och Värmland.
så här ser kartan för korsnäs ut just nu, med indelning i olika köpområden. Har du skog i området, ta kontakt med din lokala köpare för en affärsdiskussion.
Vi bygger vidare…
Tidigare hade vi några vita fläckar på vår karta över Korsnäs område, men nu kan jag stolt presentera en heltäckande verksamhet för er skogsägare i Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppland och Örebro län.
Till ert förfogande står 25 mycket kompetenta virkesköpare, som har en välslipad skogsbruksorganisation bakom sig som resurs. Avverkning, gallring, skogsvård, skogsbrukspla- ner, naturvård, vägbyggen, ekonomi, ja, allt som du kan tänkas behöva hjälp med har vi på menyn.
Två nya virkesköpare till Region Frövi. Lisa Jansson finns i regionens västra del. Lisa, som är skogsmäs- tare, är expert på skogsbrukets certi- fieringar, främst FSC. Mats Johnsson finns i regionens nordöstra del. Mats är också skogsmästare, expert på specialsortiment. Nu finns de till- gängliga för er.
Hur det började.
Allt började med skogsaffärer i Fa- lun 1855, och på den vägen är det.
Under året tänker vi presentera någ- ra axplock ur våra arkiv. Låta bilder beskriva skogs- och industrihistoria.
Hur Korsnäs utvecklats till en av Sveriges ledande skogsindustri.
Det är en ibland hisnande tanke och lite svårt att föreställa sig att man flyttade Föreningshuset, som är på bilden, från Falun till Gävle.
För 100 år sedan. Jag äter ofta lunch i det huset och känner varje gång historiens vingslag. Det känns bra.
Lars-Erik Busk
ansvarig utgivare Korsnäsbolagets historia börjar vid
sjön Runn i Dalarna. Bolaget Kors- näs Sågverks AB bildades 1855 av Georg de Laval, Per Murén, Göran Fredrik Göransson och August Lun- deberg. De köpte skog av bönderna i Dalarna med tanke på att starta en sågverksrörelse. De satsade pengar och började att realisera sina tankar genom att sågen byggdes och kom i drift 1858
Första trälasten skeppades ut från Gävle till Afrika 1858 med en tre- mastad fullriggare. Omkring 1875 skedde sedan större markförvärv.
Den första sågen blev omodern och ett nytt sågverk byggdes 1888, som då sysselsatte ca 1 000 personer.
I mitten av 1890-talet så gjordes, genom olika åtgärder med bl.a.
flottrännor, Dalälven flottningsbar
korsnäs såg vid sjön runn i Dalarna omkring 1890.
i sin helhet. Vid en bolagsstämma togs det djärva beslutet att flytta hela verksamheten från Dalarna till Gävle vid kusten. Det var en ekonomisk aspekt på det hela, eftersom det var mycket billigare att flotta tim- merstockar än att frakta den sågade varan på järnväg. Ett stycke mark hade köpts vid Kastet i Bomhus.
Byggnader, maskiner och folk flytta- des till Bomhus och redan i juli 1899 inleddes driften vid sågen på Kastet.
En byggnad som fortfarande står kvar i Bomhus efter flytten till havet är Föreningshuset, som monterades ned i Dalarna och sattes upp på nu- varande plats. Idag är denna byggnad personalmatsal och möteslokal.
Text: Arkivarie Hans Wahlbom, Korsnäs historiska arkiv i Bomhus.
föreningshuset på sin ursprungliga plats i korsnäs, Dalarna, omkring 1890.
Bilder berättar ...
– ur Korsnäs 150-åriga historia
CTI-tekniken på väg ...
slangar i axlarna leder ut till varje däck där en så kallad svivel fördelar luften från axel till däck. för luftpumpningen står de kompressorer som redan finns på fordonet.
Joakim tomth, ägare till tomths åkeri, är bosatt i orsa där också bilarna är statione
rade. åkeriet har totalt fem chaufförer.
CTI-tekniken ger större möjlighet att planera virkestransporterna året runt. ”Korsnäs har länge haft önske- mål om att ha tillgång till en CTI-bil i region Dalarna” säger Ola Hall- berg, ansvarig för transportstyrning på Korsnäs i Gävle. ”Vi har därför uppmuntrat Joakim Thomt att ut- rusta en bil med CTI och försöker använda den vid körningar i besvär- liga vägförhållanden”.
CTI, Central Tyre Inflation, inne- bär att föraren kan variera lastbilens
CTI är en ny teknik som ger bättre tillgänglighet på virket när skogs bil vägarna har dålig bärighet.
däcktryck under färd och därigenom ändra trycket mot vägytan. Det har betydelse under de veckor varje år då skogsvägarna är mjuka vid tjäl- lossningen. Under den tiden är vissa vägar ofarbara för en vanlig lastad timmerbil, andra vägar har begräns- ningar vad gäller ekipagets vikt.
Om föraren släpper ut luft ur däcken sprids trycket mot marken, och en fullastad virkesbil kan köra på en väg som annars är avstängd.
När bilen sedan kommer ut på asfal-
Visste du att ...
… år 2009 fanns 330 802 skogs
ägare i sverige, varav 38 % var kvinnor och 62 % var män. Ungefär 60 000 av dessa skogsägare finns i korsnäs område.
terad väg fyller föraren från hytten på luft i däcken igen till lagom nivå.
Vid försök som gjorts med nya CTI-tekniken har det visat sig att lägre lufttryck ger bättre väggrepp, mjukare gång samt mindre vägsli- tage.
Dan Flykt
Virkesköpare i Dalarna medlem i redaktionsgruppen
f rågan
AKTUELLAVi lät frågan gå vidare till Tobias Jon meister, utvecklingschef Foran Sverige AB
I snart ett decennium har flygburen laserskanning av skog med stor framgång använts för att producera högkvalitativa indata för skogbruks- planer. På grund av flygkostnaden har laserskanning som inventerings- metod hittills krävt markinnehav på tusentals hektar för att bli prismäs- sigt konkurrenskraftigt. Genom ett pågående skattefinansierat projekt vid Lantmäteriet har nya möjligheter öppnats för skogsägare att uppdatera sin skogbruksplan till en låg kostnad och med oslagbar noggrannhet!
Laserskanning av skog
Från ett flygplan sprids laserstrålar ut över marken i några hundra meter breda stråk. Varje kvadratmeter på marken träffas av ljuset och ljusstrå- larna används för att koordinatsätta marknivån samt vegetationens höjd över marken. Detta är möjligt genom en mycket noggrann GPS ombord på flygplanet och att laserinstrumentet som på någon decimeter när kan hål- la koll på var ljusstrålen träffat mar- ken i förhållande till planets position.
Laserskanningen ger en fullständig
Vad är laserskanning av skog?
laserdata och motsvarande verklig bild visar hur väl lasern kan mäta skogen
i bilden ovan framgår skillnaden i noggrannhet mellan traditionell indelning baserad på flygbilder och laserbaserad indelning. som bakgrund för beståndsgränserna syns en så kallad kronhöjdsbild, där marken är svart och högre trädhöjd ger ljusare färg i bilden.
Däcktrycket styrs av en central enhet, där föraren på displayen bara behöver ange förvald inställning utifrån last och vägens beskaffenhet.
bild av marken samt vegetationens täthet och höjd i förhållande till mar- ken. Denna lasermätta krontäckning och höjd används för att tillsammans med erfarenhetstal från provytor på marken skatta egenskaper som med- eldiameter, medelhöjd, grundyta och volym för stående skog.
Lantmäteriets nnH-projekt De närmaste tre åren ska i princip hela Sverige laserskannas. Projektet ska ge en heltäckande kartläggning av landets markprofil, en Ny Nationell Höjdmodell (NNH), detta som stöd för bland annat översvämningsanaly- ser och koordinatsättning av flygbil- der. Resultaten från denna rikstäck- ande skanning säljs sedan vidare och kan kombineras med egna skogliga beräkningsfunktioner.
Fördelarna med laserinventering Fördelarna med laserdata är bl a objektiv mätning av hela beståndet istället för subjektiva stickprov samt mer exakt inritade beståndsgränser.
Detta leder totalt sett till mer tillför- litliga beståndsuppgifter i skogsbruks- planen, lägre kostnader och öppnar dessutom för en mängd nya kartlägg- ningsprodukter för skogsbruket.
En tillgång
Tomths Åkeri startade 2007 och har för närvarande 2 virkesbilar i drift varav en har CTI. Tomths kör hu- vudsakligen för Korsnäs och det är en stor fördel att kunna transportera virke i stort sett året runt. Med tanke på senare års svåra tjällossningar, larm om mildare vintrar och i viss mån kraftiga regnperioder under sommar, känns CTI-tekniken som en stor tillgång.
CTI ska inte ses som en teknik som ska ersätta bra skogsbilvägar utan ska ses som en teknik som ökar tillgängligheten på vägnätet under svåra vägförhållanden.
”Som transportledare ser jag det som väldigt viktigt att tillmötesgå våra kunders önskemål och CTI har länge varit ett önskemål från våra kunder för att öka tillgängligheten till virket. Om vi dessutom kan öka beläggningen på våra bilar så är det också positivt för våra åkare” säger Sten Eriksson, som är transportledare för Skogsåkarna, Distrikt Norra Da- larna, där Tomths Åkeri ingår.
Lyckad föryngring
En väl utförd markberedning med bra planteringspunkter är en förut- sättning för en lyckad föryngring.
Det lägger dessutom grunden för framtidens skog. Med markbered- ning skapar du en bra växtplats för skogsplantor eftersom det:
Markberedning
Grunden till en lyckad föryngring är en väl genomförd markberedning. Vid all slags föryngring bör det markberedas för att få ett lyckat resultat, inte minst vid ställande av fröträd.
minskar risken för angrepp av
•
snytbagge – snytbaggen trivs inte på bar mineraljord. Det bör minst vara 10 cm till humuskant från plantan för att den ska få skydd.
minskar konkurrens från annan
•
vegetation – fläckarna som blir ef- ter markberedningen växer snabbt
igen. Redan1–2 år efter markbe- redningen har gräset tagit över i de södra delarna av Sverige. I nor- ra delarna av landet tar det längre tid för gräset att etablera sig.
ökar tillgången på växtnärings-
•
ämnen – när marken rörs om och friläggs från vegetationen ökar näringsomsättningen. Det betyder att plantan får en ökad dos av tillgänglig näring. Särskilt stor verkan har markberedning på in- aktiva råhumustäcken i Norrlands inland.
ökar marktemperaturen
• – när
gräs, mossor och lavar tas bort från marken värms den lättare upp. Fläcken tinar snabbare på vå- ren och håller en högre temperatur än omgivande mark som har ett intakt växttäcke.
skapar bra balans mellan vatten
•
och syretillgång – markberedning- en gör att jorden dräneras, vilket leder till bättre balans mellan syre och vatten. Risken för syrebrist på plantans rötter minskar.
Att tänka på
Det gäller att markbereda på ett sätt som passar för den aktuella marken.
Det är viktigt att planera och anpassa metoden efter markförhållandena.
Det är också viktigt att veta vilka marker som av miljö- eller kulturskäl inte ska markberedas.
Faktorer som påverkar markbe- redningen är främst block och sten- förekomst samt hur mycket stubbar och trädrester som har blivit kvar ef- ter avverkningen. Om markens struk- tur på ytan är svår kan en riktad markberedning, med t.ex. grävma- skin, vara nödvändig. Om ristäcket på marken är tjockt kan man behöva vänta 1–2 år på att markbereda.
Generellt är det bortkastat att sätta ut plantor utan att först ha genomfört en bra markberedning. En för ståndorten lämplig markbered- Övre bilden en maskin som ”harvar” och nedre bilden en maskin som ”höglägger”. Vid
harvning används tandförsedda ”tallrikar” som ställs i vinkel mot körriktningen. Harven kan ställas in så att den ger olika markberedningsdjup. Harven kan dessutom arbeta på två sätt:
kontinuerligt – den ger då långa sammanhängande spår, eller intermittent – tallrikarna lyfts med jämna mellanrum. Högläggning innebär att mineraljord läggs upp i högar. Det kan ske på några olika sätt: på blottad mineraljord, på humustäcket eller på omvänd torva.
Dan Öhman
Virkesköpare i södermanland medlem i redaktionsgruppen ning skapar ett optimalt mikroklimat
för plantan, som tack vare det får en bättre start. Som skogsägare kan man tidigare få skörda frukten av sitt arbete, samt hålla nere kostnaden för eventuell återplantering. En bra markberedning skapar ett bra klimat för plantan, som på detta sätt växer snabbare.
Är sådd en metod som du fun- derar på bör du tänka på att mark- bereda grunt i form av fläckar eller harvspår. Vid en kraftigare markbe- redning finns risk för uppfrysning av plantan. För att nå bästa grobarhet är det lämpligt att göra en fördjup- ning i mineraljorden, vilket också minskar frögivan betydligt, där fröet placeras. Av erosion från kanterna
från vänster ser vi en typskiss ovanifrån av intermittent, kontinuerlig samt riktad mark
beredning. källa skogforsk.
myllas sedan fröet över. Fördjupning- en kan enkelt göras med sula, kratta eller något slags hjul.
olika metoder
Intermittent markberedning – hö-
•
gar eller fläckar med bestämda avstånd tillverkas med hjälp av fläckmarkberedare, högläggare el- ler intermittent harv, där de tand- försedda tallrikarna lyfts upp med jämna mellanrum.
Kontinuerlig markberedning –
•
aggregatet bakom skogsmaskinen gör sammanhängande spår över den tänkta föryngringsytan. Den påverkade ytan blir större och man får fler planteringspunkter och underlättar för effektivare frösådd.
Riktad markberedning – aggre-
•
gatet sitter på en kranspets där föraren aktivt väljer var markbe- redningsfläckarna ska placeras.
Metoden är lämplig där terrängen är brant eller där det förekommer hinder för annan markberedning.
Inversmarkberedning – en gräv-
•
maskin tar tag med skopan och vänder tillbaka jorden i gropen
Arvid Svanborg
Chef Virke Korsnäs AB höjde massavedspriserna
1 januari i år. Vi är nästan tillbaka på samma massavedspriser som hösten 2008, strax före finanskrisen slog till.
Detta trots att stora delar av världen fortfarande genomlider svåra ekono- miska tider. Orsaken till att massa- vedpriserna ligger högt är främst att svensk massa- och pappersindustri producerar för fullt.
För sågverken ser det annorlunda ut. 2010 blev ett år med kraftiga pris- höjningar på sågtimret. Under slutet av året försvagades dock marknaden för sågade trävaror och priserna sjönk. Den ekonomiska krisen på
igen så att vegetationsskiktet ham- nar underst. Det är även en me- tod, tillsammans med intermittent högläggare, som väl lämpar sig på fuktiga marker.
Planering
Föryngringsmetod och markbered- ningsmetod är lämpligt att fundera på i ett tidigt skede. Planerandet och genomförandet innefattar en 3-års- period efter slutavverkningen. Passa på att ta upp marberedning och eventuell plantering med din lokala köpare när ni diskuterar virkesköp.
Utvecklingen på virkesmarknaden
flera viktiga marknader i Europa slår till slut igenom. Politisk instabilitet i Nordafrika spär kortsiktigt på osä- kerheten på trävarumarknaden. Där- för har timmerpriserna sjunkit något under vintern. Trots det ligger tim- merpriserna i ett historiskt perspektiv mycket högt.
För skogsägaren ser det bra ut, höga virkespriser och en världseko- nomi som sakta återhämtar sig. Det finns två faktorer som dock skapar en viss osäkerhet. Det är marknaden för sågade trävaror samt den allt starkare kronan. Svenska kronan har stärkts mot Euro och US-dollar.
Exporterade svensktillverkade produkter förlorar då i värde. Till skillnad från många andra länder är svensk ekonomi i bra skick. Det får till följd att kronan ökar i värde mot Euro, dollar och pund.
Full fart i skogen
Höga virkespriser skapade ett stort utbud av virke från er skogsägare under 2010.
Korsnäs AB har köpt mycket virke direkt av er skogsägare och det är vi tacksamma för. Det är bra fart på avverkningen nu och vi vill fortsätta att köpa virke. Vi tror på fortsatt bra efterfrågan på skogens produkter.
