HANDLÄGGARE TEL DIREKT
Madeleine Helleday 731 30 67 2005-10-19 SLK 2005:119:II
Centrum för folkhälsa Att: Lena Kanström Box 17533
118 91 Stockholm
Ansökan om utnämnande till Healthy City
Lidingö stad ansöker om att bli en hälsosam stad, Healthy city, för att genom Stockholms läns landstings medverkan kunna ingå i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö avser att på olika sätt stärka förutsättningarna för god hälsa på Lidingö.
I denna ansökan beskrivs hur arbetet är tänkt att läggas upp. Här ges också exempel på satsningar som redan är igång inom stadens olika verksamheter, se sidorna 5-9.
Samarbete
Hösten 2004 startade en referensgrupp med 25 personer från näringsliv, föreningar och staden processen med att ta fram en profil för Lidingö. Efter fyra halvdagsseminarier på temat Lidingö enades gruppen om att hälsa skulle föreslås som Lidingös nya profil.
Förslaget bygger på en bred definition av begreppet hälsa: Fysisk hälsa (att ha en kropp som fungerar), psykisk hälsa (att känna välmående) samt social hälsa (att ha bra
relationer), se bilaga 1.
Lidingö har unika konkurrensfördelar inom just hälsoområdet. Inte minst existensen av Lidingöloppet, Bosön och friluftsmöjligheterna i öns natur förstärker den bilden.
Hälsoprofilen har också fått stort stöd i de undersökningar som har legat till grund för förslaget.
Gruppens breda representation har bidragit till att mycket av den kompetens och kreativitet som finns på Lidingö har tagits tillvara och det samarbete som har påbörjats mellan staden, företagen och föreningarna kommer att forsätta i arbetet med att ta fram en strategi för hälsoarbetet.
Politisk förankring
Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 20 juni 2005 att anta hälsa som kärnvärde i varumärket Lidingö, se bilaga 2. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag
företag kan stärka förutsättningarna för god hälsa på Lidingö. Strategin ska godkännas av kommunfullmäktige innan steg 3, genomförandet, påbörjas.
Arbetet med att ta fram en strategi inleddes i och med att styrgruppen, som består av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande, oppositionsrådet samt stadsdirektören hade sitt möte den 8 augusti 2005. Med på mötet var även Lena Kanström, Centrum för Folkhälsa.
Mål för folkhälsoarbetet
Lidingö stad planerar att arbeta efter den s k femstegsmodellen:
1. Samhällsanalys
Hur mår Lidingö? Kunskaper om hälsa och ohälsa på Lidingö samlas in. Statistik och fakta kopplas till den kunskap som finns bland människor som bor och arbetar på ön.
Stadens förvaltningschefer intervjuas om vad de gör i dag och vad de kan göra ytterligare för att skapa förutsättningar för hälsa. Fördjupade intervjuer kommer att göras med skolsköterskor, socialsekreterare, skuldrådgivare, hemtjänstpersonal, livsmdeleshandlare etc. Gruppdiskussioner förs även med boende, företagare, föreningar och kursgårdar.
2. Mål, prioriteringar och strategi
Samhällsanalysen ska fungera som ett underlag för mål och prioriteringar i
hälsoarbetet. Därefter tas en strategi fram som visar hur målen kan uppnås. Förslaget ska till fullmäktige för beslut.
3. Handlingsplan, genomförande i mindre skala och utvärdering
Målen bryts ned och handlingsplaner med delmål, tidsplan och budget tas fram.
Ambitionen är också att med andra aktörer på ön få till stånd partnerskap med överenskommelser och avtal.
Hälsoarbetet börjar i liten skala med till exempel en utvald skola som efter
utvärdering får stå modell för andra skolor. Utvärderingen är viktig för att arbetet ska kunna dokumenteras och kvalitetssäkras.
Det gäller också att ta vara på och vidareutveckla det hälsoarbete som redan har påbörjats inom olika verksamheter. Några exempel anges på sidorna 5-8.
4. Sprida goda exempel
Pilotprojekten lyfts fram och vi visar på goda exempel. Skolor skapar nätverk, föreningar utbyter erfarenheter, företag lär av varandra och förvaltningcheferna tar regelbundet upp hälsoarbetet på sina möten.
Medierna bearbetas.
5. Långsiktigt integrerat i verksamheten
För att arbetet ska vara långsiktigt måste hälsotänkandet bli en naturlig del i alla verksamheter och de nätverk som har uppstått måste fortsätta av sig själva.
Det gäller också att erfarenhetsutbytet formaliseras så att ”regler” finns för dess framtid
Inom den kommunala verksamheten kommer stadsdirektören, som är sammankallande i förvaltningschefsgruppen, att ansvara för att hälsoarbetet
prioriteras och diskuteras på de chefsmöten, som äger rum en gång i månaden. När det gäller nätverk inom en speciell verksamhet är det förvalningschefens ansvar att se till att dessa underhålls. Är nätverken förvaltningsöverskridande är det
stadsdirektören eller annan lämplig person som ansvarar.
Kultur- och fritidschefen har en viktig roll i dialogen med föreningslivet.
Uppföljning av hälsoinsatserna kan tänkas ske i stadens årsredovisning, där även personalens sjukfrånvaro följs upp.
Hälsoarbetet har ända sedan förslaget presenterades i april stått på agendan i
näringslivskommittén, där kommunstyrelsens arbetsutskott (och tillika styrgrupp för hälsoarbetet) sammanträder minst fyra gånger per år med företrädare för
företagsorganisationerna på ön. Vid mötet den 18 augusti 2005 fick företagen i uppdrag att fundera över hur de kan arbeta för att stärka förutsättningarna för god hälsa på Lidingö. Stadens näringslivschef är sammankallande i kommittén och kommer att stödja företagarna i att systematisera och driva arbetet framåt.
I november 2005 träffas markägarna tillsammans med referensgruppen, som har arbetat fram profilen, för att diskutera hur stadsdelen Dalénum ska kunna bli en modell för hälsosamt byggande.
Så ska vi göra
Arbetet kommer att inledas med en samhällsanalys hösten 2005, se ovan.
Projektorganisationen är i stora drag tänkt så här:
Styrgrupp
Paul Lindquist, kommunstyrelsens ordförande
Jan Weissenrieder, kommunstyrelsens vice ordförande Magnus Brandel, oppositionsråd
Kjell-Olof Karlsson, stadsdirektör
Arbetsgrupp (kan förändras under de olika stegen) Projektledare (informationschef)
Statistiker Näringslivschef
Utvecklare inom utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, äldre- och handikappförvaltningen samt socialförvaltningen
Representant från primärvården
Företagare
Föreningar/idrottsföreningar Boende (hyresgästföreningen) Kursgårdar
Kultur- och fritidschefen Socialchefen
Vad är viktigast?
Lidingö stad räknar med att samhällsanalysen, se rubriken Mål för folkhälsa, ska genomföras under hösten 2005. Analysen, som kommer att beskriva invånarnas behov och önskningar, fakta om ohälsa och friskfaktorer, kunskap om det arbete som redan pågår etc, ska sedan vara ett underlag för mål och prioriteringar i hälsoarbetet.
Olika resurser
För att ta fram en strategi för folkhälsoarbetet har 200 000 kronor avsatts centralt på stadsledningskontoret.
Stadens informationschef är projektledare och kommer att leda en arbetsgrupp med representanter för stadens olika verksamheter och primärvården.
Människor har olika förutsättningar
Analysen kommer att visa var särskilda insatser bör sättas in för att rikta det
hälsofrämjande arbetet och för att engagera de grupper som är mest utsatta/har störst behov. Det kan till exempel röra ungdomar som dricker för mycket alkohol.
Vi ser till helheten
För att få ett helhetstänkande kring hälsa kommer Lidingö stads övergripande mål och framtida policies att genomsyras av hälsotänkandet. Resultatet kommer bland annat att på sikt visa sig i till exempel stadsplaneringen, skolor, förskolor och inom äldreomsorgen.
Lidingö stad antog 1997 en lokal Agenda 21 och förbinder sig där att i all verksamhet leva upp till de mål och åtgärder som anges. Ett kapitel i agendan handlar om Vår hälsa, se bilaga 3. Hänsyn tas till både individens behov och samhällets ansvar.
Lidingö stad kommer också att se till helheten när det gäller invånarnas livsstil,
levnadsvanor och förutsättningar för ett hälsosamt liv. Alla åldrar kommer att inbegripas i analysen.
Vi kommer dessutom att inom olika områden arbeta med att förändra attityder, normer och beteenden som är skadliga för invånarnas hälsa.
Den 10 augusti 2005 beslutades också att försöket med ett Brottsförebyggande råd på Lidingö ska permanentas. En viktig uppgift för rådet är att öka tryggheten för invånarna genom att bland annat förebygga vardagsbrottslighet.
Respekt och etik
Hela processen med Lidingös profil bygger på dialog och kunskapsinhämtning.
Ett första steg i arbetet med profilen har varit att undersöka hur de som bor och verkar på Lidingö uppfattar sin ö. Det har skett dels genom gruppdiskussioner med näringsliv och boende, dels genom en enkät på stadens webbplats.
Med undersökningarna som bas processades Lidingös varumärke med hälsa som kärnvärde fram i en stor referensgrupp med representanter för föreningar, företag,
organisationer och staden. Det fortsätta arbetet med att ta fram en strategi för hälsoarbetet kommer också att ske i en bred process med Lidingös olika aktörer och invånare.
Möjlighet för alla att delta
Lidingöborna kommer på olika sätt att engageras i hälsoarbetet, som ska genomsyra all verksamhet i staden. Det kan till exempel ske genom att att barnen i skolan får lära sig mer om hur man äter nyttigt eller att mötesplatser skapas för öns äldre invånare.
Genom pilotprojekt kommer vunna erfarenheter att återföras till andra delar av befolkningen. På Lidingö finns redan en rad goda exempel på uppnådda resultat inom olika verksamheter:
Föräldraprojekt ger färre berusade ungdomar
Färre rapporter om onyktra ungdomar, det är resultatet av det lyckade projektet ”Aktiv förälder”. Och nu bidrar länsstyrelsen med ytterligare 200 000 kronor så att projektet kan fortsätta.
I mars 2003 startade socialförvaltningen tillsammans med kultur- och
fritidsförvaltningen, skolförvaltningen och polismyndigheten ett stort projekt, som hade till uppgift att öka föräldrars kunskap om alkohol och droger. Detta har skett genom träffar ute i skolorna. Syftet har varit att minska alkoholkonsumtionen bland öns ungdomar, skjuta upp alkoholdebuten och i möjligaste mån undvika att ungdomarna börjar missbruka droger.
Alla föräldrar till elever i år 7 har inbjudits till sammanlagt tre träffar vardera. Tanken har varit att föräldrarna ska lära känna varandra bättre. Och genom att upprätta e-post- och telefonlistor har det blivit lättare för dem att ringa till varandra när man är orolig eller har frågor.
Projektets samordnare Kicki Winnerstam är mer än nöjd med utfallet hittills.
− Det har varit jättelyckat. Kunskapen om projektet sprider sig kontinuerligt och det kommer fler och fler föräldrar till varje möte. Men bäst av allt är att antalet rapporter om onyktra ungdomar har minskat.
Hon berättar också att andra kommuner nu visar intresse för projektet ”Aktiv förälder”
och vill dra i gång liknande verksamheter.
Tack vare att länsstyrelsen nu bidrar med ytterligare 200 000 kronor kan projektet fortsätta hösten 2005. Enligt Kicki Winnerstam går man dock in i en ny fas nu.
− Föräldrar till årets sjundeklassare kommer att bjudas in precis som tidigare, men vi gör även ett försök med gymnasieföräldrar. Sedan kommer vi successivt att se till att ”Aktiv förälder” ingår i skolornas ordinarie verksamhet.
Obligatorisk träning på arbetstid
Inom Lidingö stads äldreomsorg, rehabområdet, har arbetsgivare/arbetstagare sedan 2002 arbetat för ett friskvårdstänkande som innebär att upprätthålla och utveckla en god hälsa för samtliga medarbetare genom olika typer av insatser. Hälso- och friskvårdsinsatserna ska präglas av en helhetssyn på medarbetaren, det vill säga verka för ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande på arbetsplatsen.
I den kommunala äldreomsorgen, där de flesta omsorgstagare har förlorat många av sina fysiska och ibland mentala förmågor, krävs att personalen har goda fysiska och psykiska förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård och omsorg.
I april 2003 blev rehabområdet hälsodiplomerade. Som ett led i denna satsning infördes hösten 2005 fysisk och mental träning 1 timme i veckan som en självklar del i arbetet och som en möjlighet för arbetsgivare/arbetstagare att ta ett aktivt ansvar för att främja
hälsa på arbetsplatsen.
Obligatorisk träning på arbetstid sker varje vardag kl. 14.45 – 15.45 i
Lidingö kommunrehab – dagverksamhetens lokaler under ledning av någon av rehabområdets hälsodiplomeringsrepresentanter eller rehabområdets chefer.
Träningen består av 30 minuters fysisk träning (lätt styrka, smidighet och kondition) följt av 30 minuter kroppskännedom, avspänning och Tai Chi.
Varje pass har en närvarolista som varje vecka kontrolleras av respektive enhetschef.
Obligatorisk träning 1 timme/vecka är att ses som en arbetsuppgift och ska därmed utföras av all fast anställd personal. Undantag görs självklart vid ledighet, sjukdom eller om verksamheten tillfälligtvis kräver annan prioritering. Att inte delta utan giltig skäl betecknas som olovlig frånvaro.
Torsviks skolområde får hälsoprofil
Hösten 2004 startade arbetet med att ge Torsviks skolområde en hälsoprofil. Projektet utmynnade i en vision om att personal och elever i området ska trivas tillsammans och må bra och samtidigt få en ökad kännedom om hälsans påverkansfaktorer.
Arbetet inriktades först och främst på att medvetandegöra eleverna, men allteftersom har hälsobegreppet kommit med överallt i skolarbetet.
Under den speciella hälsoveckan vintern 2004/2005 satsade man mycket på så kallade
”må bra”-övningar. Alla klasser fick prova på yoga och på idrottslektionerna var det dans som gällde. Avslappningsövningar och pausmassage ingick också. Varje arbetslag hittade dessutom på egna aktiviteter och veckan avslutades med ett riktigt Röris-pass (rörelse till musik) för all personal och skolans drygt 400 elever.
Projektet, som man räknar med att permanenta, avslutades i maj med Torsviksjoggen på Grönsta gärde. Då gick, joggade och sprang alla elever och alla anställda olika sträckor upp till fyra kilometer.
Äppelbo förskola förbättrar sin hälsa
Under våren 2005 genomfördes ett projekt där personalen på Äppelbo förskola fick chansen att förbättra sin hälsa. Projektet genomfördes av två elever på Idrottshögskolans utbildning för hälsopedagoger.
Projektet inleddes med att personalen fick besvara en hälsoenkät och genomgå fysiologiska tester. Varje deltagare hade ett enskilt motivationssamtal och fick sedan välja en passande ledarledd fysisk aktivitet.
Under den relativt korta projekttiden lyckades flera av deltagarna att förbättra sina värden enligt receptet kontinuerlig motion i lagom dos.
Projektet visade på vikten av motivation och vinsten med att erbjuda personalen träning på arbetstid.
Hälsosam stadsplanering i Larsberg, se bilaga
John Mattsson Fastighets AB arbetar som bäst med omdaningen av bostadsområdet Larsberg och ser många möjligheter i Lidingös hälsoprofil.
Fastighetsbolaget tittar till exempel på hur det sociala livet i området kan utvecklas och i sin tur leda till ett ökat fysiskt välbefinnande hos de boende. Man betonar vikten av olika typer av mötesplatser och att dessa skapas i samarbete med hyresgästerna.
För att ta reda på de boendes önskningar genomfördes en enkät som bland annat visade att ett café står högt på önskelistan, liksom lekytor för barnen.
Fastighetsägaren är också positiv till att hitta platser där boende kan mötas över generationsgränserna. Det ska vara lika lätt att trivas i den yttre miljön i Larsberg som hemma i bostaden.
- I projekt av den här storleken finns det alltid en rad olika aktörer. Vi bygger husen, staden är ansvarig för parkmarken, företagarna har sina verksamheter osv. Nu får vi med oss en hälsoprofil i bagaget och ett gemensamt mål att utvecklas mot. Det borgar för ett mycket bra resultat, säger Kicki Björklund på John Mattson Fastighets AB.
Söndagen den 2 oktober arrangerades en välbesökt aktivitetsdag i hälsans tecken där föreningar presenterade utomhusaktiviteter längs med promenadstigen utmed vattnet.
Lidingö stad berättade om Lidingös hälsoprofil och John Mattson Fastighets AB om framtidsplanerna för Larsberg.
Sturegården satsar friskt
Friskvård är extra viktigt för personer med psykiska funktionshinder. Därför satsar nu Sturegården, där många psykiskt sjuka i dag har sin dagliga verksamhet, hårt även på den fysiska hälsan.
Personer med psykiska funktionshinder har ofta betydligt sämre hälsa än
normalbefolkningen. Det beror bland annat på att deras mediciner i många fall leder till kraftig viktökning. Likaså kan andra problem som inaktivitet och rädsla för förändringar, som har sin grund i sjukdomen, göra att man i mindre utsträckning tar hand om sin hälsa.
Många psykiskt funktionshindrade är också storrökare.
För två år sedan drog den dåvarande arbetsterapeuten i gång en kost- och motionsgrupp som snabbt följdes av ytterligare en.
I dag har långpromenad med eller utan stavar blivit en uppskattad aktivitet varje tisdag eftermiddag. Efteråt blir det stretching, dricka och frukt. Och dessutom får alla deltagare en lott i friskvårdslotteriet. Dragning sker med jämna mellanrum och vinsten är ett lunchkuponghäfte.
Just lunchen är den andra stora satsningen för tillfället. Den är hopsatt efter konstens alla regler och besökarna på Sturegården får också lära sig allt om ”tallriksmodellen”. Till fikat blir det ytterst sällan kakor utan det är smörgås gjord på mörkt bröd som gäller.
Även FoU-enheten på Danderyds sjukhus har intresserat sig för Sturegårdens satsning.
Resultatet blev en utbidlning om friskvård för patientföreningar och personer som arbetar med psykiskt funktionshindrade inom kommuner och landsting.
Riktade insatser till stadens personal
Som arbetsgivare arbetar Lidingö stad konsekvent med att förebygga ohälsa hos
personalen. Till exempel pågår sedan en lång tid tillbaka aktiva rehabiliteringsinsatser för anställda inom äldreomsorgen och skolan.
Arbetet har givit resultat och en färsk undersökning visar att personalens sjukfrånvaro är låg. Bland landets kommuner placerar sig Lidingö på tionde plats. När det gäller
sjukfrånvaron i Stockholms län uppvisar Lidingö de bästa siffrorna.
Staden har tecknat ett avtal med Visavi AB som ger möjlighet för anställda att ringa till en telefonmottagning som är öppen dygnet runt, året runt. Hit ringer man gratis när man av olika skäl känner sig ur balans och undrar över något. Via telefon eller möten får personalen professionell hjälp då problem av olika slag, såväl på arbetet som i privatlivet, påverkar förmågan att arbeta.
Den som ringer är garanterad anonymitet och arbetsgivaren får inte reda på vem som har sökt hjälp. Sekretessen röjs bara om det är fara för eget eller annans liv. För att kunna återrapportera statistik till staden frågar Visavi om man är anställd inom utbildning, äldre- och handikappomsorg eller övrig verksamhet i staden.
Varje år ordnas också aktiviteter som vänder sig till all personal i syfte att öka den fysiska, psykiska och sociala hälsan:
Årligen i september uppmanas personal, förtroendevalda och skolelever att gratis springa Lidingöloppet. Speciellt populärt är det att delta i Lidingöloppsstafetten som i september 2005 fick ta emot anmälningar från 70 lag med fyra deltagare i varje.
För dem som vill ta det lite lugnare finns det också möjlighet att stavgå Lidingöloppsbanan i augusti.
I april varje år arrangeras Stadscupen, en innebandy-turnering som lockar många deltagare från stadens olika verksamheter. Det finns också aktiviteter för dem som inte spelar, till exempel styrketräning, simning och yoga.
En friskvårdssubvention utgår med 900 kronor per år och anställd. Personalen kan därför själv välja lämplig friskvårdsaktivitet.
Flera av stadens verksamheter har också hälsodiplomerats. I samarbete med Korpen har förvaltningarna gjort en analys av sitt nuvarande hälsovårdsarbete och bland annat tagit fram var sin friskvårdspolicy. För att bli hälsodiplomerad krävs att man uppfyller minst 18 av 24 kriterier, som Korpen har tagit fram. Det gäller allt från en rökfri arbetsmiljö och fri frukt till cykelparkering och friskvårdsdagar.
Stegräknarprojektet
Alla stadens anställda fick 2001 var sin stegräknare. Tanken var att få personalen att lägga om sina vanor och på så sätt förbättra sin hälsa och öka välbefinnandet. För att göra det hela lite roligare anordnades en stor tävling under två månader. Grupper med upp till 20 deltagare fick veckovis rapportera in hur många steg, som man tillsammans hade gått under perioden. Det bästa prestationerna, såväl individuellt som i lag, belönades.
Projektet gav stort eko i massmedierna. Flera andra kommuner och företag hörde av sig till staden för att få veta mer och starta liknande projekt. Ryktet om projektet spred sig även utomlands.
Stegräknartävlingen skedde inom ramen för det landsomfattande projektet ”Sätt Sverige i rörelse”, som folkhälsoinstitutet hade fått regeringens uppdrag att leda.
Vi följer upp och gör det bättre
I den metod vi har valt för vårt hälsoarbete, femstegsmodellen, ingår en ständig
utvärdering av resultaten i samband med att olika pilotprojekt prövas. Utvärderingen är nödvändig för att vi hela tiden ska kunna förbättra verksamheten.
Hur länge?
Redan i analysfasen är det viktigt att tänka långsiktigt så att hälsoarbetet blir en integrerad del i det ordinarie arbetet och att de nätverk som uppstår fortsätter av sig själva.
Paul Lindquist Kjell-Olof Karlsson
Kommunstyrelsens ordförande Stadsdirektör
Bilagor:
1) Varumärkesplattform 2) Kommunfullmäktiges beslut 3) Lidingös lokala agenda 21
4) Vårt Lidingö – stadens informationstidning till hushållen 5) Draken – stadens personaltidning
6) Vision Larsberg
