• No results found

VÄRMLAND VÄSTER- HALLAND

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VÄRMLAND VÄSTER- HALLAND"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

N O R G E

BOH

U SL ÄN

H A L L

A N D G Ö T L A N D V Ä R M L A N D

DA L S

L A N D

V Ä S T E R -

Liskekasberget

GÖTEBORG

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. Kartor ur allmänt kartmaterial,

© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

Figurbilaga till

UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:3

Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2003:033. Dnr 423-2007-2003

(2)

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

(3)

Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 10A 0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

0 1000 m

(4)

Fig. 4b. Översikt RAÄ 445 mot NV, utsikt över Dynekilen. Foto: M. Lönn.

a.

b.

Fig. 4a. Översikt RAÄ 444 mot SO. Foto: M. Lönn.

(5)

Fig. 5. Schaktplan RAÄ 444.

Kartor ur allmänt kartmate- rial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

Godkänd från sekretess- synpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2004-11-24.

Dnr 601-2004/2359.

Fig. 6. RAÄ 444 ”Lilla Klåvan”, vy mot SSO. Foto: M. Lönn.

0 50 m

(6)

Fig. 7. RAÄ 444. ”Lilla Klåvan”

Schakt-/anläggningsplan och flin- tans fördelning i antal. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteri- verket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

Fig. 8. RAÄ 444. ”Stenstråket”, mot N. Foto: B-A. Munkenberg.

0 10 m

(7)

0 10 m

Fig. 9a. RAÄ 444. ”Stenstråket”.

Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal. Kartor ur all- mänt kartmaterial, © Lantmäteri- verket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

Fig. 9b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden) och några av de bipolära kärnorna (nedre raden) funna bland stenblocken i ”stenstråket”. Foto: A. Andersson.

(8)

Fig. 10a. RAÄ 444. A2062 i plan, en av groparna med avslag från yxtillverkning. Gropen har en spetsoval form i plan och är ca 0,4×0,3 meter stor och 0,25 meter djup. Ingen tydlig nedgrävning syns i profilen då den omgi- vande marken består av grusig sand. I kanten av nedgrävningen syntes ett antal stenar 0,1–0,15 meter stora.

Även i botten av gropen fanns ett antal större stenar. Avslagen låg tätt med en inblandning av grusig mörkt röd- brun sand. Gropen är nedgrävd i ljusare gulbrun sand. Under koncentrationen fanns spår av rotbrand möjligen kan detta ha gjort att sanden i gropen blivit mörkare. Ingen eldpåverkan syns däremot på flintan. Foto: B. Lind.

Fig. 10b. RAÄ 444. Avslagen, som låg i A1971, i närbild.

Foto: B. Lind.

(9)

Fig. 11a. RAÄ 444. Schakt/an- läggningsplan och flintans fördel- ning i antal över sluttningen.

Kartor ur allmänt kartmaterial,

© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle.

Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2004-11-24.

Dnr 601-2004/2359.

0 10 m

2010

(10)

Fig. 12. Den tjocknackiga slipade flintyxa som hittades av George, som bor granne med RAÄ 444.

Foto: B-A. Munkenberg.

Fig. 11b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden), de cylindriska kärnorna (rad 2 och 3 vän- ster), de cylindriska/bipolära kärnor (rad 2, höger) och de bipolära kärnorna (rad 3, höger) insam- lade i sluttningen. Foto: A. Andersson.

(11)

Fig. 13. Havsnivå på 21 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 4450 BP. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

(12)

Fig. 14a. RAÄ 445. Schaktplan och flintornas fördelning i antal.

Kartor ur allmänt kartmaterial,

© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. God- känd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

Fig. 14b. Några av pil- spetsarna funna på RAÄ 445. Foto: A. Andersson.

0 10 m

(13)

Fig. 15. Havsnivå på 31 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 5800 BP. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-11-24. Dnr 601-2004/2359.

(14)

Figurförteckning

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. ... 17

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. ... 18

Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 10A 0h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. . ... 19

Fig. 4a. Översikt RAÄ 444 mot SO. Foto: M. Lönn. ... 20

Fig. 4b. Översikt RAÄ 445 mot NV, utsikt över Dynekilen. Foto: M. Lönn. ... 20

Fig. 6. RAÄ 444 ”Lilla Klåvan”, vy mot SSO. Foto: M. Lönn. ... 21

Fig. 5. Schaktplan RAÄ 444. ... 21

Fig. 8. RAÄ 444. ”Stenstråket”, mot N. Foto: B-A. Munkenberg. ... 22

Fig. 7. RAÄ 444. ”Lilla Klåvan” Schakt-/anläggningsplan och flintans fördelning i antal. ... 22

Fig. 9b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden) och några av de bipolära kärnorna (nedre raden) funna bland stenblocken i ”stenstråket”. Foto: A. Andersson. ... 23

Fig. 9a. RAÄ 444. ”Stenstråket”. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal. ... 23

Fig. 10a. RAÄ 444. A2062 i plan, en av groparna med avslag från yxtillverkning. Gropen har en spetsoval form i plan och är ca 0,4×0,3 meter stor och 0,25 meter djup. Ingen tydlig nedgrävning syns i profilen då den omgivande marken består av grusig sand. I kanten av nedgrävningen syntes ett antal stenar 0,1–0,15 meter stora. Även i botten av gropen fanns ett antal större stenar. Avslagen låg tätt med en inblandning av grusig mörkt rödbrun sand. Gropen är nedgrävd i ljusare gulbrun sand. Under koncentrationen fanns spår av rotbrand möjligen kan detta ha gjort att sanden i gropen blivit mörkare. Ingen eldpåverkan syns däremot på flintan. Foto: B. Lind. ... 24

Fig. 10b. RAÄ 444. Avslagen, som låg i A1971, i närbild. Foto: B. Lind. ... 24

Fig. 11a. RAÄ 444. Schakt/anläggningsplan och flintans fördelning i antal över sluttningen. ... 25

Fig. 11b. RAÄ 444. Några av pilspetsarna (övre raden), de cylindriska kärnorna (rad 2 och 3 vänster), de cylindriska/bipolära kärnor (rad 2, höger) och de bipolära kärnorna (rad 3, höger) insamlade i sluttningen. Foto: A. Andersson. ... 27

Fig. 12. Den tjocknackiga slipade flintyxa som hittades av George, som bor granne med RAÄ 444. Foto: B-A. Munkenberg. ... 27

Fig. 13. Havsnivå på 21 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 4450 BP. ... 27

Fig. 14a. RAÄ 445. Schaktplan och flintornas fördelning i antal. ... 29

Fig. 14b. Några av pilspetsarna funna på RAÄ 445. Foto: A. Andersson. ... 29

Fig. 15. Havsnivå på 31 m.ö.h. vilket enligt Tore Påsse, SGU, motsvarar vattenståndet omkring 5800 BP. ... 29

References

Related documents

I höstvete gav en breddad sårad till 7 cm inte någon skördeökning jämfört med en normal rad, vilket troligen beror på höstvetes bestockningsförmåga så att 7 cm bredd inte

rubrik: ”till samling av i syfte”, samma sidas sista rad: ”Svensk ungdom” o ”Svensk ungdom”.. 198 Rad fem ”återfinns fyra volymer” o ”återfinns

kungöras i Post- och Inrikes Tidningar genom ett meddelande i vilket bland annat beslutets huvudsakliga innehåll ska anges. 134 ) bör den kortfattade informationen om

Syftet med den föreslagna paragrafen är otydligt. Det finns inget krav på att kommunen ska fatta beslut om att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Boverket ställer

Datainspektionen har granskat promemorian huvudsakligen utifrån myndighetens uppgift att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför

Det är mycket som talar för att kommuner alltid ska motivera sina beslut att inte anta, ändra eller upphäva detaljplan oavsett vilket planärende det gäller. Det ligger i linje

Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande över remiss ”Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen” (DS