Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 15 april 2015

(1)

KALLELSE 1(2) 8 april 2015

Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 15 april 2015

Tid/plats Onsdagen den 15 april 2015 kl. 09.00 - ca 12.00

Konferensrum Bornholm, (1339) Visborgsallén 19, Visby ÄRENDEN

1.

2.

Justering på förslag: Lennart Pettersson(S) Rapport sjukvårdschefen

3. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören

4. Uppföljning av överenskommelse och utvärdering av missbruks- och beroendevården, ny bilaga

5. Uppföljning, ”Mini Maria”, ny bilaga 6. Avgiftsbefrielse, ”Mini Maria”, ny bilaga 7. Uppföljning, vårdplanering somatiska vården.

8. Utskrivningsklara psykiatripatienter, ny bilaga

9. RS-remiss: Förutsättningar för ett ökat flyktingmottagande på Gotland, ny bilaga.

10. Remiss - Läkemedelsverket redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel, ny bilaga

11. Struktur 2015 -Beslutspunkt 5. Utöka uppdraget för palliativa teamet, ny bilaga

12. Struktur 2015 -Beslutspunkt 17. Omvandling av befintliga vårdplatser till geriatrisk kortvårdsenhet, ny bilaga

13. Struktur 2015 - Beslutspunkt 4. Fortsätta utvecklingsarbetet inom psykiatrin, ny bilaga (utvecklingsplan i webbversionen)

14. Remiss, Policy arbetsintegrerade sociala företag, bilaga

15. Remiss inför fastställande av regelverk för hjälpmedel, ny bilaga 16. Information, Verksamheten berättar

(2)

KALLELSE 2(2) 8 april 2015

Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen 621 81 VISBY

Tfn 0498 – 26 90 00 Fax 0498 – 20 35 58

Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17

17. Delår 1 18. Övriga frågor

19. Informations och anmälningsärenden i pärm:

Patientsäkerhetsberättelse för specialistvård inom öron, näs och hals 2014

Avonova, Patientsäkerhetsberättelse 2014 Riktlinje, Våld i nära relationer

Utdelning 2014 ur Fonden – Samstiftelse för sjukvården

Ordföranden

(3)

Socialförvaltningen

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Leif Olsson, Lisa Etzner

Ärendenr SON 2014/574, HSN 2014/494 Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 13 april 2015

1 (1)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl

E-post registrator-son@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Uppföljning av överenskommelse Missbruks- och beroendevård

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämndenfastställer mål och mått för den årliga uppföljningen av överenskommelsen Missbruk och beroendevård.

_______________________________________________________

Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON § 52, HSN § 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. HSN och SON beslutade att fastställa framtaget förslag på överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende missbruks- och

beroendevård (HSN §570 och SON § 14).

Förutom tidigare beslutat att överenskommelsen löpande ska följas upp på verksamhetsnivå och i samråd med brukar- och närståendeorganisationer lämnas nu också förslag på mål och mått som årligen ska redovisas till socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslag på mål och mått:

Uppföljning

Vad Mål Mått

Samordnad

individuell plan (SIP)

Alla som placeras i HVB (Hem för vård eller boende) ska erbjudas en SIP

100 % skall ha erbjudits samt redovisning av antal Antagit erbjudande

om SIP

Alla patienter inom

beroendevården ska erbjudas en SIP.

Redovisning av antal och andel som tackar ja till SIP

Patientens/brukarens delaktighet vid SIP

Patienten/brukare ska uppleva att de varit delaktiga vid upprättande av SIP

90 % av patienterna/

brukarna ska ha värderat 3 och 4 på skala 1-4 (mindre bra- mycket bra) i uppföljningsenkät

delaktighet SIP

Maria Dalemar

Hälso- och sjukvårdsdirektör

(4)

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden

1 (8) Handlingstyp Överenskommelse

Datum 6 november 2014

Dokumentnamn: Överenskommelse Missbruks- och beroendevård Godkänd av: HSN § 570 2014-12-16 SON § 14 2015-02-10

Upprättat: 2014-11-06 Framtagen av: Leif Ohlsson &

Lisa Etzner

Webbplats www.gotland.se

Missbruks- och beroendevård

Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingmedel.

Bakgrund

Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå

gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen.

För att förebygga missbruk och tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan socialförvaltningen och hälso- och

sjukvårdsförvaltningen. Personer med missbruk och beroende ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON § 52, HSN § 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

Denna överenskommelse ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamheter med fokus på samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar med avseende på denna

verksamhet. Utgångspunkten för överenskommelsen är Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Samverkan ska även ske med andra myndigheter och med offentliga, privata och ideella aktörer.

(5)

Region Gotland

2 (8)

Målgrupp för överenskommelsens omfattning Överenskommelsen gäller för alla barn, unga och vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik.

Syfte

Överenskommelsen utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd och grundar sig på Övergripande överenskommelse avseende samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.

Syftet med överenskommelsen är att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra.

Övergripande gemensam målsättning

Den missbruks- och beroendevård som regionen erbjuder är utformad i enlighet med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Den enskilde ska garanteras en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande.

Samverkan skall grundas på att respektive verksamhets kompetensområde tas till vara för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde.

Överenskommelsen ska stimulera till samverkan kring gemensamma utvecklingsområden gällande målgruppen och enskilda personer.

Verksamheterna inom respektive nämnds område har ett ansvar för framtagande av processer och rutiner för hur samverkan ska bedrivas.

Verksamheterna har även ett gemensamt ansvar för att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra.

Samverkan

Samarbete kring enskilda personer

Skyldigheten att tillsammans upprätta en form av individuell plan, framgår bl.a.

av de lagar och de överenskommelser som berörs nedan. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas.

(6)

Region Gotland

3 (8)

Samordnad Individuell plan (SIP)

I 2 kap 7 § SoL och 3f § HSL infördes 1 januari 2010 bestämmelser om individuell plan som innebär att när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verksamheterna tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om socialtjänsten eller hälso- och sjukvården bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. En SIP kan endast upprättas med den enskildes eller dennes företrädares samtycke.

Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan gäller alla människor som socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med och där en samordnad individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. (Se bilaga ”Överenskommelse samordnad individuell plan”).

Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 § LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Socialtjänsten ansvarar för att insatserna i planen samordnas. Hälso- och sjukvård och socialtjänst ska underrätta varandra om upprättade planer.

Ansvar för boende

Bostad enligt ”Boende först - lätt”, instegs – eller utslussningslägenhet samt HVB-placering som beviljas av socialtjänsten och kan verkställas i egen eller i enskild regi. När det behövs ska huvudmännen stödja, motivera och hjälpa den enskilde att göra en sådan biståndsansökan.

Socialnämnden ansvarar enligt HSL för en god hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå förutom läkarinsatser åt dem som bor i bostad med särskild service (SoL/LSS)^. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för läkarinsatser genom den läkare som den enskilde är listad hos eller vid behov genom läkare inom den specialiserade vården.

Den enskildes behov av landstingets hälso- och sjukvård vid HVB-placering utgår från en medicinsk bedömning. Vården ges av Hälso- och

sjukvårdsnämnden på Gotland eller köps, inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård, från vårdgivare som bedriver specialiserad vård.

(7)

Region Gotland

4 (8)

Uppsökande verksamhet

Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i regionen för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda samt i sin

uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden och om de hjälpmöjligheter som finns.

Sjukdomsförebyggande verksamhet

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har sjukvården en skyldighet att vidta åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. Inom primärvården ställer rekommendationen

om rådgivande samtal främst krav på kunskap och medvetenhet om riskbruk. Hälso- och sjukvården har ansvar för att säkerställa att rätt kompetens finns på respektive nivå och att resurser säkras.

LVU/LVM

Gotlands geografiska läge innebär att transport av omhändertagna personer måste anpassas till de allmänna kommunikationsmedel som finns tillgängliga.

Transporttjänsten (kriminalvårdens transporttjänst) kan användas för transport av omhändertagna personer men erfarenheten visar att det ibland tar lång tid för Transporttjänsten att verkställa en begäran av transport av omhändertagna personer.

Vid verkställande av ett omhändertagande enligt LVM eller LVU är flera aktörer inblandade. På Gotland är det Polis, Socialtjänst och Hälso- och sjukvård (se bilaga)

Barnperspektiv

Enligt 2 g § HSL och Kap 6 § 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och

sjukvården en skyldighet att särkilt beakta barns behov av information, råd och stöd bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har t.ex. en psykisk sjukdom, är missbrukare eller har en allvarlig fysisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap.

2 § och 3 kap. 5 § SoL.

(8)

Region Gotland

5 (8)

Samverkan med brukarorganisationer och representanter för anhöriga eller närstående

Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar.

Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har.

Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet att utifrån ett helhetsperspektiv ge förutsättningar till delaktighet och

självbestämmande. Det är angeläget att brukarorganisationers erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten.

Övergripande ansvarsfördelning

Den övergripande ansvarsfördelningen mellan huvudmännen framgår nedan:

Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Upptäckt och tidig intervention

Medicinsk avgiftning /abstinensbehandling Abstinensvård

Psykosocial behandling Socialt stöd: Boende, sysselsättning, försörjning

Medicinsk diagnostik och behandling Psykosocial behandling

Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, ibland samordnad)

Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, vid behov samordnad)

Mini-Maria Mini-Maria

Upptäckt och tidig intervention

Upptäckt och tidig intervention ska ske hos båda huvudmännen genom att bland annat använda de evidensbaserade screening och bedömningsinstrument som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna. (se bilaga)

Medicinsk avgiftning/abstinsensbehandling

Polisen har ett särskilt ansvar enligt Lagen om omhändertagande av berusad person, LOB. Hälso- och sjukvården genomför medicinska bedömningar och behandling när så krävs. I de fall personen fått insatser från hälso- och

sjukvården sker handläggning enlig rutin.

(9)

Region Gotland

6 (8)

Abstinensvård

Med abstinensbehandling eller abstinensvård avses en lindring av de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppträder i anslutning till att intaget av alkohol eller andra droger upphör.

Behandling och stöd

Huvudregeln är att socialförvaltningen ansvarar för merparten av den psykosociala behandlingen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för medicinsk behandling. Detta delade ansvar är ett exempel på vikten av tydliggörande av ansvarsfrågorna i en ”Samordnad individuell plan”.

Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från

missbruk eller beroende. Psykosocial behandling innebär utöver detta att interventionen skarikta sig till den enskildes psykologiska och sociala

livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende, samt främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar. Samtidiga vårdinsatser från landsting och kommun som ger stöd till individen inom olika behovsområden har visat sig vara effektiva (se bilaga)

Utredning, bedömning, planering och uppföljning

Ansvaret för utredning, bedömning, planering och uppföljning ligger hos såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård.

Med utredning avses kartläggning av behov och önskemål hos en individ med identifierade problem. För detta finns standardiserade instrument som

rekommenderas i de nationella riktlinjerna.

Med bedömning avses att beskriva problemen i termer av diagnos och vårdbehov, väga samman bästa åtgärder och individens egna önskemål, samt att formulera förslag till åtgärder.

Mini-Maria, sammanhållen beroendevård för unga

Mini-Maria utgör en integrerad och samlokaliserad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till och med 24 år. Genom samordnat stöd, vård och behandling ges förutsättningar för ett liv utan missbruk med ökat välbefinnande och livskvalitet för ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Syfet är att öka insatserna kring missbruksrelaterad problematik i samarbete med vårdgrannar, intressenter och anhöriga (se bilaga).

(10)

Region Gotland

7 (8)

Ansvarsfördelning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter

Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende är att den ska ske på bästa effektiva omhändertagandenivå.

Primärvården hanterar:

- Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal.

- I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m.

- Behandling av alkoholabstinens som kan behandlas i öppen vård och som inte kräver psykiatrins insatser

- Medicinsk behandling av alkoholmissbruk

- Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård - Anmälningsplikt gällande barn

(Se bilaga ”Överenskommelse primärvård och psykiatrisk specialistvård”)

Den somatiska specialistvården hanterar:

- Behandling av missbruk/beroende vid samsjuklighet.

- Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som kräver somatisk specialistvård - Medicinsk avgiftning, då det ställs krav på inneliggande vård - Anmälningsplikt gällande barn

Den psykiatriska specialistsjukvården hanterar:

- Medicinsk behandling av beroendesjukdomar annat än efter alkoholmissbruk.

- Medicinsk behandling av alkoholmissbruk vid samsjuklighet med psykisk sjukdom.

- Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende.

- Mini-Maria

- Anmälningsplikt gällande barn

(11)

Region Gotland

8 (8)

Ansvarsfördelning för Socialförvaltningens verksamhet

Myndighetsutövning

- Tidig upptäckt och tidiga insatser

- Utredning och bedömning av behov av missbruksvård - Försörjning och livsföring i övrigt

- Körkortyttranden

- Yttranden i andra ärenden rörande enskilda personers lämplighet - Medverkan vid verkställighet inom kriminalvård, övertagande av vård - Anmälningsplikt gällande barn

Insatser

- Tidig upptäckt och tidiga insatser - Alkohol- och drogförebyggande arbete - Ansvar för boende

- Psykosocial behandling i öppenvård eller vid institution

- Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt föreskrifter i SOSFS 2009:27

- Anmälningsplikt gällande barn - Mini-Maria

Uppföljning

Uppföljning ska ske löpande på verksamhetsnivå och följas upp i samråd med brukar- och närståendeorganisationer. Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Bilagda dokument - LVU och LVM

- Bedömning/diagnos/behandling, vuxna - Bedömning/diagnos/behandling, Mini-Maria - Samordnad individuell plan (SIP)

- Överenskommelseprimärvård och psykiatrisk specialistvård

(12)

Verksamhetsområde Psykiatri Marie Härlin-Ohlander

Ärendenr HSN 2012/369 1 (2)

Handlingstyp Avstämning MiniMaria Datum 7 april 2015

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se

Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att:

• Godkänna förvaltningens rapport enligt nedan.

• Uppdra åt förvaltningen att initiera ärende för att föreslå Regionfullmäktige att besluta om avgiftsbefrielse vid besök på MiniMaria.

• Uppdra åt förvaltningen att, till dess att beslut eventuellt fattats i Regionfullmäktige om avgiftsbefrielse vid besök på MiniMaria, tillsammans med Socialförvaltningen söka lösning där negativa konsekvenser pga. vårdavgifter minimeras.

Rapport angående MiniMaria

MiniMarias verksamhet

MiniMaria startade i november 2014 och har nu hunnit ta emot ungefär 50 patienter i åldrarna 13 till 24 år. Av dessa har cirka 15 varit mellan 13 och 17 år, största gruppen är dock 18 till 21 år.

MiniMarias personalstyrka består av en sjuksköterska på heltid, en läkare cirka en dag per vecka och tre behandlare på heltid från socialtjänsten varav en har samordningsfunktion för hela verksamheten. All personal deltar för närvarande i utbildningen funktionell familjeterapi, FFT, parallellt med andra kortare utbildningar.

För att informera om MiniMaria har personalen besökt verksamheter såsom skolsköterskorna, barn- och ungdomspsykiatrin, övrig beroendevård inom socialtjänsten, socialtjänstens ungdomsboende samt arbetsförmedlingen.

(13)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Region Gotland

2 (2)

Vi ser ett fortsatt behov av information om MiniMarias verksamheten till den yngre patientgruppen mellan 13 och 17 år.

Sökvägar till MiniMaria

Den vanligaste sökvägen är via socialtjänsten eller att ungdomen söker på eget initiativ.

Bedömningar och behandlingsinsatser (antal, ej individer)

Man har genomfört 74 bedömningssamtal i olika former.

Antal läkarbesök hittills är 31.

Screening av sjuksköterska 14 stycken, 46 urinprov.

60 behandlingssamtal har genomförts samt 13 av sjuksköterska.

Antal uteblivna besök totalt 57 stycken.

Vårdavgiften blir ett hinder för behandling

Motivation är en viktig ingrediens i allt förändringsarbete. Unga har ofta en lägre grad av motivation till förändring än vuxna. Detta gör att det initialt är mycket viktigt med motivationshöjande arbete för att öka den unges inställning och förmåga till förändring. Avgiften – särskilt för drogtesterna – motverkar totalt motivationen. Drogtester i form av urinprov är ett många viktiga verktyg som används i arbetet med denna målgrupp. Det ligger i sakens natur att det inte är särskilt attraktivt att betala för att träffa en sjuksköterska och lämna urinprov. Gruppen missbrukare är en mycket utsatt grupp både ekonomiskt och på många andra sätt. En stor del uteblivna besök ingår i problembilden.

Uteblivna besök betalas aldrig av socialtjänstens stöd- och försörjningsenhet.

Ofta blir dessa fakturor inte betalda och ungdomarna fortsätter in i vuxenlivet med inkassokrav.

Maria Dalemar

(14)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl

E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Ärendenr HSN 2012/369 1 (2)

Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 9 april 2015

Avgiftsbefrielse för besök vid Mini Maria.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att:

• Föreslå Regionfullmäktige att besök i öppenvård vid beroendemottagningen för unga, Mini Maria är avgiftsfria.

• Besluta att föreslå Regionfullmäktige att denna avgiftsbefrielse skall tillämpas from 1 juni 2015.

Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt 2014-06-12 att i samarbete med Socialförvaltningen, starta en beroendemottagning för barn och unga vuxna, (upp till och med 24 år). Sjukvårdsdelen av verksamheten bedrivs inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen av den specialiserade psykiatrin. Med nuvarande avgiftsbeslut betyder det att besök hos läkare har en vårdavgift om 300 kronor, besök hos andra personalkategorier har en avgift på 200 kronor. För patienter upp till 18 år är samtliga besök avgiftsfria. Verksamheten bedrivs inom de budgetramar som nämnden tilldelats av Regionfullmäktige.

Under de 3 månader mottagningen varit igång har man haft totalt 90 sjukvårdande besök av personer i åldern 19-24 år. Avgiften omfattas av högkostnadsskydd vilket betyder att ca 30-40% av besöken kommer att vara avgiftsfria av denna anledning. En beräkning av förväntad intäkt på

vårdavgifter hamnar på mellan 40 000 och 60 000 kronor Motsvarande mottagningar inom Stockholms Läns Landsting är avgiftsbefriade.

Bedömning

Unga har ofta en lägre grad av motivation till förändring än vuxna. Detta gör att det initialt är mycket viktigt med motivationshöjande arbete för att öka den unges inställning och förmåga till förändring. Avgiften – särskilt för

drogtesterna – motverkar motivationen. Drogtester i form av urinprov är ett av många viktiga verktyg som används i arbetet med denna målgrupp.

(15)

Region Gotland

Ärendenr HSN 2012/369 2 (2)

Det ligger i sakens natur att det inte är särskilt attraktivt att betala för att träffa en sjuksköterska och lämna urinprov. Gruppen missbrukare är en mycket utsatt grupp både ekonomiskt och på många andra sätt. En stor del uteblivna besök ingår i problembilden. Uteblivna besök betalas aldrig av socialtjänstens stöd- och försörjningsenhet. Ofta blir dessa fakturor inte betalda och

ungdomarna fortsätter in i vuxenlivet med inkassokrav.

Avgiftsbefrielsen beräknas innebära ett lågt intäktsbortfall vilket bedöms till maximalt 60 000 kronor.

Maria Dalemar

(16)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen

Cilla Krook

Ärendenr HSN 2013/175 1 (3)

Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 7 april 2015

E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Arbetsutskott

Utskrivningsklara psykiatripatienter

- Hälso- och sjukvårdsnämnden antar framtagna definitioner att gälla även inom den psykiatriska heldygnsvården.

- Hälso- och sjukvårdsnämnden antar betalningsmodell som motsvarar definitionen för betalningsansvar att gälla från 150501.

- Betalningsmodellen kompletteras med en aktivitetsplan som beskriver vad som ska göras för att utskrivningsklara inte ska bli kvar inom heldygnsvården längre än vad det medicinska tillståndet kräver.

Arbetsgrupp utses av hälso- och sjukvårdsdirektör och socialdirektör.

- Aktivitetsplanen återredovisas på nämnden i oktober 2015

Bakgrund

Våren 2014 gav arbetsutskottet i HSF och SOF förvaltningarna ett uppdrag att föreslå nämnderna en gemensam definition på utskrivningsklar patient. För att tydliggöra ”utskrivningsklar” framkom också att ett nytt begrepp behövde skapas; ”hemgångsklar”.

HSF gavs också i uppdrag att tillsammans med SOF och med patient- säkerheten i fokus föreslå en ekonomisk styrmodell som stimulerar till att antalet vårddygn för utskrivningsklara patienter minskar. Definition av betalningsansvar kan fungera som betalningsmodell.

Från gemensamt arbetsutskott i maj 2014 fick HSF och SOF ett

tilläggsuppdrag att återkomma till sammanträdet i oktober 2014 med en gemensam definition på utskrivningsklara psykiatriska patienter inom heldygnsvården samt en ekonomisk styrmodell som stimulerar till att antalet vårddygn för utskrivningsklara psykiatripatienter minskar.

Precis som för patienter som vårdas inom den somatiska vården ökar risken för vårdskador och hospitalisering för patienter som vårdas inom den psykiatriska heldygnsvården om de blir kvar längre än vad som krävs utifrån medicinska behov. Med nuvarande betalningsmodell ökar den risken.

(17)

Cilla Krook

Ärendenr HSN 2013/175

2 (3)

I en ny utredning från Socialdepartementet ”Utredningen om

betalningsansvarslagen ” SOU 2015:20, som presenterades 150305, föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag – lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår att fristdagarna, dvs när betalningsansvar inträder, blir lika för alla patienter oavsett om vården sker i somatisk- eller psykiatrisk slutenvård.

Följande ska genomföras:

• Patienter inom den psykiatriska heldygnsvården ska inte vårdas längre än nödvändigt i väntan på ytterligare insatser.

• Fortsatt nära samarbete mellan HSF och SOF är en förutsättning.

• Rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering kompletteras med vårdplanering inom den psykiatriska vården. Beräknas vara klart under våren 2015.

• Nya checklistor i samband med vårdplanering inom den psykiatriska heldygnsvården är framtagna gemensamt av HSF och SOF och implementering är påbörjad.

• Arbetet som görs ska ses som en förberedelse inför att ny lagstiftning träder i kraft under 2016. Lagförslaget ska nu gå ut på remiss.

• Aktivitetsplanen kommer bl a innehålla hur de komplicerade

patientärendena ska identifieras. Arbetet återredovisas till nämnderna i oktober 2015.

Framgångsfaktor

Väl identifierade flöden och processer där medarbetarna är insatta i gällande rutiner för utskrivningsklara och hemgångsklara patienter samt hela tiden arbetar utifrån den enskilde patientens/brukarens behov.

Konsekvenser för socialförvaltningen Se bilaga.

Gemensamma definitioner

Utskrivningsklar

Behandlande läkare bedömer att patienten är medicinskt färdigbehandlad och inte i behov av psykiatrisk heldygnsvård. Enligt Socialstyrelsens definition är patienten utskrivningsklar. Definitionen är densamma som inom den somatiska vården.

Hemgångsklar

Vårdplanen är upprättad och justerad av både handläggare och psykiatrins läkare; patienten är hemgångsklar. Definitionen är densamma som inom den somatiska vården.

(18)

Cilla Krook

3 (3)

Betalningsansvar

Betalningsansvar inträder två dagar efter att patienten är hemgångsklar. I de patientärenden som definieras som komplicerade gäller som idag 30 dagar innan betalningsansvar inträder. Dessa identifieras vid vårdplaneringsmötet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar

(19)

Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Datum 9 april 2015

1 (5)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se

Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att

• Lämna bifogad skrivelse som sitt eget yttrande till Regionstyrelsen.

Påverkan på hälso- och sjukvårdens arbete och resursbehov

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppfattning är att det av humanitära skäl är mycket angeläget att ta emot flyktingar och vår ambition är att göra det på ett professionellt sätt vilket kommer att kräva såväl specifika kompetenser, som vi saknar idag och som dessutom är svårrekryterade, samt utökade resurser.

Samtliga verksamheter kommer att beröras och då särskilt:

• Primärvård respektive Barn och ungdomsmottagningen, främst hälsokontroller

• Barn- och ungdomspsykiatri, behov av specialistpsykiatri för barn och unga samt första linjen för barn och ungas psykiska hälsa.

• Vuxenpsykiatri, behov av specialistpsykiatri för vuxna

• Infektionssjukvård, omfattningen beroende av varifrån flyktingarna kommer

• Kvinnosjukvård

• Tandvård

Både insatser och ekonomisk bedömning är beroende på varifrån flyktingarna kommer, hur stor andel av asylsökande som kommer att få uppehållstillstånd, utbildningsnivå, hälsotillstånd, andel kvinnor i fertil ålder, barnens ålder mm.

I detta sammanhang vill hälso- och sjukvården starkt understryka att en nödvändig förutsättning och framgångsfaktor är att det finns en stödstruktur som är tydlig och närvarande för flyktingarna när det gäller det basala omhändertagandet. Vem eller vilka som ska ha huvudansvaret för detta är en fråga utanför hälso- och sjukvårdens område. Flyktingarna bör snabbt få kunskap om hur och var stöd och hjälp finns, förutsättningar för en tydlig grundstruktur för att klara vardagen, i vilka situationer sjukvården ska kontaktas mm.

(20)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 9 april 2015 2 (5)

Här är vår bedömning att olika samhällsområden har ett ansvar och för att det ska fungera på ett bra sätt måste frågan hållas samman av en aktör, t ex genom att flyktingmottagningen har ett tydligt uppdrag att ge information och stöd i en rad frågor till flyktingarna. Det är också viktigt att information ges om hur och var andra instanser kan ge råd och stöd i olika frågor. Saknas denna tydlighet är risken stor att vården ställs inför den uppgiften, inte minst utifrån vårdens dygnet-runt- ansvar, vilket också nationella erfarenheter från flyktingmottagande visar.

Primärvården/barn och ungdomsmottagningen

Alla asylsökanden och ensamkommande flyktingbarn skall erbjudas en inledande hälsoundersökning.

Provtagning ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrifter samt uppföljning inkluderat komplettering av vaccinationsstatus.

Det behöver skapas en särskild organisation som hanterar de initiala frågorna, dvs hälsosamtal, provtagning, uppföljning av vaccinationsbehov samt som en första ingång till övriga ordinarie sjukvårdsinsatser. Varefter de nyanlända får

uppehållstillstånd kommer deras behov av sjukvård kunna integreras i de ordinarie verksamheterna.

Barnhälsovården

Särskilda arrangemang för att kunna erbjuda barnhälsovård kommer att krävas.

För de som är asylsökande bör detta kunna samordnas inom ramen för den särskilda organisation som beskrivs ovan.

Barn och ungdomspsykiatri

Inom psykiatrin på Gotland finns det idag inte tillräcklig kompetens och

erfarenhet av att ge den typ av trauma behandling som kan bli aktuell för barn och vuxna. Erfarenheter säger att det är främst barn/ungdomar i tonåren som har behovet av heldyngsvård inom psykiatrin, de mindre barnen kan ofta behandlas bättre i hemmiljö. Först efter genomförd ombyggnad kommer anpassade vårdplatser för heldygnsvård av unga att finnas tillgängliga.

Vuxenpsykiatri

Psykiatrin på Gotland använder idag evidensbaserad metod för posttraumatiskt stressyndrom. I dagsläget finns kompetensen bland sammanlagt 5 medarbetare inom psykiatrin (både barn och ungdom samt vuxen). En ökad kompetens är nödvändig. Vilket behovet långsiktigt blir är beroende av hur stor andel som kommer att permanent uppehållstillstånd (PUT). Inom vuxenpsykiatrin innebär det en stor skillnad när det gäller behovet av långsiktiga terapier eftersom det under asyltiden inte är aktuellt att inleda terapeutiska behandlingar.

(21)

Psykologer är en svårrekryterad grupp medarbetare och den kompetensen saknas redan idag i ordinarie verksamhet. Utöver terapi finns behov även av täta

läkarbesök bl a för medicinsk sömnreglering och bedömningar då det föreligger en ökad suicidrisk, främst under asylprocessen.

Inom vuxenpsykiatrin pågår ett planerat arbete med ombyggnad av

heldygnsvården. Det innebär att psykiatrin från sommaren av 2015 och minst ett år framåt har en utmaning avseende heldygnsvården pga evakuering i samband med ombyggnation.

Även inom psykiatrin kan ett behov finnas för att organisera en särskild enhet med särskild kompetens för att möta upp de aktuella behoven och också kunna bygga en organisation som kan svara med konsult- och behandlingsinsatser framgent.

Infektionssjukvård

I vilken omfattning särskild infektionskompetens kommer att behövas är helt beroende av varifrån flyktingarna kommer. Erfarenheten säger att i de fall det behövs blir det relativt omfattande insatser.

Kvinnosjukvård

Generellt går det inte att uttala sig om behovet av kvinnosjukvård men de

kulturella skillnader som alltid föreligger innebär att det behövs utökad kompetens för att möta kvinnorna och deras behov på ett professionellt sätt både avseende familjeplanering och barnafödande. Störst behov av insatser bedömer vi vara för kvinnor i fertil ålder i deras kontakt med mödrahälsovård och förlossning.

Förutom den sociala situationen kommer fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, kommunikationsförmåga och tidigare sexuell ohälsa och trauman att påverka. En annan särskild utmaning är möta problematiken kring kvinnlig omskärelse.

Tandvård

För barn som är asylsökanden gäller rätten att få tillgång till all tandvård. För vuxna asylsökanden gäller rätten till akut tandvård. Behoven av tandvård varierar från individ till individ men erfarenheter som finns av asylsökanden på Gotland är att de har haft ett stort behov av tandvård. De asylsökandena som erhållit

tandvård är nästan uteslutande barn/ungdomar.

Rehabilitering och hjälpmedel

Eventuella somatiska krigsskador och behov av hjälpmedel kan påverka sjukvården men omfattningen går inte att förutse.

(22)

Ersättning från migrationsverket

För varje asylsökande ersätts landstinget enligt schablonbelopp från

migrationsverket. Vid uppföljningar nationellt vittnar de flesta landsting om att ersättningen från migrationsverket inte räcker till kostnader för sjukvård och tandvård till asylsökanden. Vår bedömning är att så kommer att bli fallet även för hälso- och sjukvården på Gotland. Migrationsverket har dessutom sänkt

ersättningen något för 2015.

Den totala ekonomiska bedömningen för hälso- och sjukvården beror således återigen på hur behovet ser ut av sjukvårdsinsatser hos de som kommer hit.

Erfarenheter från andra vårdgivare är att det är betydelsefullt att så snart som möjligt ge flyktingarna all hjälp för att minska ohälsan, vilket t ex kan innebära utökade hälsokontroller t ex hörsel undersökningar, bedöma behov av hjälpmedel mm. Flyktingar som får PUT kommer att vara i behov av ökade insatser inom vissa av områden samtidigt som andra behov är störst under asyltiden.

Tidigare år har Gotland haft relativt få asylsökanden och vid uppföljning till migrationsverket har ersättningen för dessa täckt kostnaderna. När enstaka individer har vårdbehov som överstiger 100 000 kronor kan ansökan som extra ersättning göras hos migrationsverket. För personer med permanent

uppehållstillstånd utgår ingen annan ersättning än möjligheten att ansöka om ersättning vid vårdbehov som överstiger 60 000 kronor. I dagsläget för hälso- och sjukvården ingen statistik över vårdkostnader för personer med permanent uppehållstillstånd.

Sammanfattning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört en första bedömning vad ett organiserat flyktingmottagande, enligt antagande från ledningskontoret, kommer att innebära i kompetensbehov och resurser.

Bedömningen är att den ekonomiska ersättningen från migrationsverket inte kommer att täcka de ökade kostnader som mottagandet innebär.

I dagsläget är den största oron i förvaltningen hur rekryteringen av såväl

svårrekryterade kompetenser i stort, t ex psykologer, psykiatriker och specialister i allmänmedicin ska kunna genomföras och hur de mer specialiserade

kompetenserna ska kunna knytas till verksamheterna. Förutsättningen för en framgångsrik integration är att såväl flyktingarna som gotlänningarna får tillgång till den vård som är nödvändig.

Flera förvaltningar inom Region Gotland måste sannolikt arbeta gemensamt med rekryteringsarbete för att möta identifierade behov. Inom Regionen måste någon få uppdraget att hålla samman det arbetet.

HSF vill samtidigt understryka att behovet av att ta emot flyktingar är stort och vår ambition är att bidra till detta på bästa sätt.

(23)

Vår förhoppning är att många av de asylsökande ska få PUT och välja att stanna kvar på Gotland och att de så snabbt som möjligt ska kunna integreras i samhället och utifrån deras kompetenser också se en del av dem som kommande

medarbetare inom vår förvaltning. Inom vissa yrkesområden finns det goda möjligheter att snabbt komma in i arbetet men inom legitimationsyrkena är det en lång process att erhålla legitimation när personen kommer från 3:e land. Här behövs ett nationellt arbete snarast genomföras för att fastställa hur validering av kunskap, nödvändig praktik mm ska genomföras för att betydligt snabbare än idag leda fram till legitimationsbeslut.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar

(24)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se

Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Ledningskontoret

Lisa Stark Karl Risp

Ärendenr RS 2014/148 1 (5)

Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 9 februari 2015

Regionstyrelsen

Förutsättningar för ett ökat flyktingmottagande på Gotland Förslag till beslut

• Förslaget till avsiktsförklaring om asylboende på Gotland remitteras till barn- och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden för yttrande.

Samtliga nämnder ombeds att utveckla sin syn på konsekvenser för verksamhet och organisation. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds särskilt att redovisa bedömning av resursbehov för verksamheten vid flyktingmottagningen.

• Ledningskontoret får i uppdrag att projektleda det fortsatta planeringsarbetet, inklusive val av etableringsplatser, inför verkställighet.

• Ledningskontoret får i uppdrag att planera och samordna

kommunikationsarbetet med stöd av den kommunikationsstrategi som utarbetats.

Sammanfattning

Ledningskontoret har i dialog med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tagit fram ett förslag till en gemensam avsiktsförklaring som underlag för asylboende och etablering av nyanlända på Gotland. Avsiktsförklaringen tydliggör inblandade parters ansvar och åtaganden som en asylboendeverksamhet innebär på Gotland. Vidare klargör den på vilket sätt parterna kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att fler personer som fått uppehållstillstånd ska välja att varaktigt bosätta sig på Gotland.

Ledningskontoret redogör översiktligt för tänkbara konsekvenser på kortare och längre sikt. Till avsiktsförklaringen bifogas en förslag till kommunikationsstrategi och initial aktivitetsplan.

(25)

Region Gotland Ledningskontoret

Ärendenr RS 2014/148 2 (5)

Bakgrund

Ledningskontoret har, efter en förstudie om förutsättningarna för ett förstärkt flyktingmottagande genomförd under 2014, fått i uppdrag att

- Fullfölja pågående dialog med Migrationsverket för en eventuell gemensam avsiktsförklaring om asylverksamhet.

- I samarbete med berörda förvaltningar beskriva förväntade organisatoriska och resursmässiga konsekvenser av det samlade flyktingmottagandet.

- Planera för regionstyrelsens dialog med företrädare för myndigheter, idéburna organisationer och näringsliv. (Rs § 422, 2014-12-17)

Utveckling av flyktingmottagandet på Gotland

Sedan den så kallade etableringsreformen infördes år 2010 har ett förhållandevis litet antal flyktingar tagits emot på Gotland. Enligt regionens avtal med Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen ska 30 personer med uppehållstillstånd årligen tas emot efter anvisning från Af:s bosättningsenhet. Därtill förväntas 30 personer med

uppehållstillstånd flytta till Gotland på eget initiativ. Mottagandet har inte under något år nått upp till avtalet. Sammantaget har ca 115 nyanlända personer tagits emot på Gotland sedan 2010 (ensamkommande barn ej inräknade). En tänkbart

bidragande anledning till att Gotland haft svårt att attrahera nyanlända personer är ö- läget och det faktum att Migrationsverket under lång tid inte bedrivit asylverksamhet på ön. Vid ett möte som Länsstyrelsen bjöd in till i maj 2014 lyfte regionens politiska ledning detta förhållande till Migrationsverkets representanter, vilket blev starskottet för den dialog som startade under hösten samma år.

Vad innebär en avsiktsförklaring

Utgångpunkten är att Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Region Gotland gemensamt arbetar för att möjliggöra asylverksamhet på Gotland utan att

Migrationsverket upphandlar boendeanläggning. Avsiktsförklaringen syftar till att tydliggöra inblandade parters ansvar och åtaganden i denna samverkan. Vidare syftar avsiktsförklaringen till att klargöra på vilket sätt som parterna kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att fler personer som fått uppehållstillstånd ska välja att varaktigt bosätta sig på Gotland. Avsiktsförklaringen ska utgöra underlag för en gemensam planering och verkställighet utifrån överenskommen roll- och

ansvarsfördelning. Parterna följer gemensamt upp resultatet av samverkan.

Avsiktsförklaringen föreslås vara giltig fram till och med utgången av 2017.

Vad kan asylverksamhet utifrån avsiktsförklaringen innebära för Region Gotlands verksamheter

Ledningskontoret har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med bedömningar av

(26)

Ärendenr RS 2014/148 3 (5)

vad ett asylboende enligt avsiktsförklaringen skulle kunna innebära för

förvaltningarnas verksamhet. I detta arbete har även sakkunnig i migrations- och integrationsfrågor samt ekonom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltagit. Kontakt har även tagits med Migrationsverkets ansvarige för

ersättningsfrågor. Ledningskontoret har även tagit del av en nationell pilotstudie av kommunernas kostnader och erättningar för asylsökande (GDA 41/2013, rapport 2014-09-24, Migrationsverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting).

Asylboende, påverkan på regionens kärnverksamheter på kort sikt

Eftersom det i dagsläget inte går att säkert bedöma hur många asylsökande som faktiskt skulle komma till Gotland har ledningskontoret i samråd med förvaltningarna och SKL bedömt att det inte är rättvisande att redovisa ett kostnadsnetto efter

avdrag för de statliga ersättningar som finns för asylsökande. Förutom att vi inte idag kan säga exakt hur många platser som faktiskt skulle kunna tas fram, vet vi inte vilka personer som skulle komma. Nationalitet, ålder, familjesammansättning, hälsa, utbildnings- och yrkesbakgrund är andra exempel på förhållanden av betydelse för vad asylboende i slutändan innebär för verksamheter som förskola, skola, vård och socialtjänst.

Ytterligare en osäkerhetsfaktor är det statliga asylersättningssystemet. SKL och Migrationsverket har tillsammans under 2014 genomfört en pilotstudie för att belysa primärkommunala kostnader i relation till statliga ersättningar för asylboende.

Underlaget är analyser i fem kommuner av olika storlek, alla med erfarenhet av asylboende i kommunen. Sammanfattningsvis visar studien att det statliga asylersättningssystemet är komplicerat och att kommuner därav missar att söka ersättningar man varit berättigad att söka. Rapporten visar också att det är otydligt vilka kostnader de statliga ersättningarna faktiskt avser att täcka och att

schablonersättningar inte alltid täcker de faktiska kostnaderna. Enligt studien täcks kostnaderna för asylsökande barn i förskola med ca 60 – 80 procent av faktisk kostnad i de undersökta kommunerna. Kostnaden för barn i förskoleklass täcks enligt samma rapport med 55 – 95 procent. Grundskola täcks till ca 80 procent, med undantag för modersmålsträning och extrakostnader för elevhälsan. Gymnasieskolan bedöms få 87 procent kostnadstäckning, exklusive moderssmålsträning och

extrakostnader i elevhälsan.

Några exempel på kostnader som inte täcks av ersättningarna lämnas här.

- Förskola för barn under 3 år och för tid utöver 525 tim/år (drygt 13 tim/vecka räknat på 40 veckor/år). Barn till asylsökande har rätt till förskola utifrån sina individuella behov. Erfarenheten visar att det ofta innebär en omfattning som inte täcks av ersättningarna.

- Skolbarnsomsorg ingår överhuvudtaget inte i ersättningssystemet. Barn till asylsökande har samma rätt till skolbarnsomsorg som andra barn, utifrån sina egna behov.

(27)

Ärendenr RS 2014/148 4 (5)

- Om ett barn till asylsökande behöver placeras utanför det egna hemmet ersätts den faktiska vårdkostnaden. Däremot inte kostnad för utredning, tolk och översättning.

- Kostnader för att bygga upp en effektiv ekonomiadminstration i syfte att kommunen/landstinget ska kunna söka och rekvirera de ersättningar man har möjlighet till, täcks inte in av asylersättningen. Med tanke på att ersättningssytemet är omvittnat komplicerat och att flera ersättningar söks i efterhand (exempelvis

kostnadskrävande sjukvård som överstiger 100 000 kr för en person) visar

erfarenheten att en specialistfunktion bör inrättas och verksamhetssystem anpassas.

- Kompetensförsörjning, t ex rekrytering av medarbetare med kompetens i migrations- och integrationsfrågor samt fortbildning.

Asylboende, betydelse för regional utveckling på längre sikt

Även om mottagande av asylsökande i grunden är ett solidariskt ställningstagande byggt på en humanistisk grundsyn och bygger på internationella konventioner, är det rimligt att också se de långsiktiga utvecklingsmöjligheter det kan innebära.

Gotland eftersträvar en ökande befolkning. Enligt strategisk plan och budget 2015 – 2017 förväntas andelen personer i yrkesaktiv ålder minska medan andelen i icke yrkesaktiv ålder förväntas öka. Bland de personer som söker asyl i Sverige är andelen i yrkesaktiv ålder betydligt större. Förslaget till avsiktsförklaring utgår ifrån att asylboende på Gotland ska bygga på tidig integration, i syfte att flera ska välja att bosätta sig här efter beslut om uppehållstillstånd. Därmed skulle asylverksamheten långsiktigt kunna bidra till en önskad befolkningsutveckling.

Med tanke på den demografiska utvecklingen med en stigande andel äldre ökar behovet av att rekrytera medarbetare, inte minst i Region Gotlands egna verksamheter. Inom vård och omsorg är invandrare idag en betydande del av arbetskraften. Nationellt anger Arena för Tillväxt att var femte anställd inom vård och omsorg är utlandsfödd. Kan asylverksamhet, i kombination med utvecklat tidigt integrerande arbetssätt, långsiktigt öka möjligheterna att rekytera medarbetare exempelvis till vården även på Gotland?

Arena för Tillväxt refererar i en rapport ”Ny i Sverige – vad kan jag bidra med?”

(2014) forskning som visar ett samband mellan mångkultur och innovation.

Problemlösning och kreativitet handlar om att tänka på ett sätt som avviker från det invanda, att komma på idéer och lösningar som ingen tidigare gjort. Om en

arbetsgrupp består av människor som är olika i termer av etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning ökar också möjligheterna att gruppen är nytänkande och producerar sådana lösningar. Notabelt är att andelen företagare är högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda enligt samma rapport.

(28)

Ärendenr RS 2014/148 5 (5)

Bedömning

Ledningskontoret bedömer i samarbete med berörda förvaltningar att förslaget till avsiktsförklaring bör remitteras till barn- och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden för yttrande. Nämnderna bör ges möjlighet att belysa tänkbara konsekvenser för den egna kärnverksamheten, såväl utmaningar som möjligheter.

För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gäller dessutom särskilt att flyktingmottagningen kommer att påverkas på kort sikt genom idén om

myndighetssamverkan för tidig integration, samt på något längre sikt om antalet personer med uppehållstillstånd som bosätter sig på Gotland ökar till följd av asylboende på ön.

Ledningskontoret rekommenderar att arbetet med att identifiera lämpliga fastigheter, bedöma investeringsbehov, ta fram förslag till ekonomiadministrativ funktion och samordna fortsatt intern och extern kommunikation bör fortgå under remisstiden.

Planeringsarbetet bör ske i projektform och i samarbete med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Resultatet av detta planeringsarbete ska, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, bidra till en effektiv verkställighet.

Konsekvenser för pojkar och flickor

Barn är på många sätt de allra mest utsatta i krig och konflikter. Gotland kan bidra till att erbjuda en trygg miljö, med ett integrerande arbetssätt för flickor och pojkar som flytt från svåra förhållanden. Det innebär att en av grundläggande artiklarna i FN:s konvention om barnets rättigheter tillämpas. Det är artikel 6 - rätten till liv,

överlevnad och utveckling.

Ledningskontoret

Per Lindskog tf regiondirektör

Bilagor: Bilaga 1 Förslag till avsiktförklaring

Bilaga 2 Förslag till kommunikationsstrategi samt påbörjad aktivitetsplan

Exp till:

(29)

Thomas Kunze Chefläkare

Ärendenr HSN 2015/91 1 (1)

Handlingstyp Missiv Datum 2015-03-24

E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende Homeopatiska läkemedel

(Dnr: S2013/8560/FS (delvis))

Hälso- och sjukvårdnämnden föreslås anta remissvaret som sitt eget.

Sammanfattning

Regeringsuppdraget omfattar en utredning med förslag till regelverk hur homeopatiska och antroposofiska läkemedel kan omfattas av läkemedelslagen utan att patientsäkerheten äventyras samt att patienter informeras om vilken verkan preparaten har. Enligt läkemedelsdirektivet är detta ett krav dock kan det enligt Läkemedelsverket finnas flera alternativa lösningar.

Bedömning

Hälso-och sjukvårdsförvaltningen svarar enligt följande:

• Utifrån kravet att patienter endast skall erbjudas behandlingsmetoder och medicinska preparat kan antroposofiska/homeopatiska läkemedel ifrågasättas.

• Läkemedelsverkets principer för användning bör tydliggöras i reglering av hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar.

• Alternativ 2 rekommenderas då detta i störst utsträckning svarar mot patientsäkerhet och ställda förväntningar på godkända läkemedel.

• Framtida utveckling inom området följs och att forskning utifrån effekt/bieffekt stöds.

Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar

(30)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland

Ärendenr HSN 2015/91 Handlingstyp Remissvar Datum 9 april 2015

1 (2)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se

Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Socialdepartementet

Enheten för folkhälsa och sjukvård

Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende Homeopatiska läkemedel

(Dnr: S2013/8560/FS (delvis))

Regeringsuppdraget omfattar en utredning med förslag till regelverk hur

homeopatiska och antroposofiska läkemedel kan omfattas av läkemedelslagen utan att patientsäkerheten äventyras samt att patienter informeras om vilken verkan preparaten har. Enligt läkemedelsdirektivet är detta ett krav dock kan det enligt Läkemedelsverket finnas flera alternativa lösningar.

Region Gotlands grundinställning är att Hälso- och sjukvårdens patienter skall endast erbjudas behandlingsmetoder och medicinska preparat som är baserade på evidensbaserad och vetenskaplig grund. Utifrån detta perspektiv kan

homeopatiska/antroposofiska läkemedel ifrågasättas.

Idag föreligger stora krav för den godkännandeprocedur och den balans mellan effekt och risk som görs inom läkemedelslagens utrymme. Region Gotland bedömer att det finns risker om läkemedel godkänns som inte bedöms uppfylla dagens stränga krav på läkemedels effekt och säkerhet.

Region Gotland bedömer att det utifrån regeringsuppdraget och de föreslagna fyra alternativen kan föreligga behov av att ta ställning till ett begränsat och reglerat utrymme för användning av homeopatiska och antroposofiska läkemedel inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Region Gotland bedömer även att det krävs ett förtydligande av hälso-och sjukvårdspersonal ansvar och förutsättningar ifall förskrivning av homeopatiska och antroposofiska läkemedel införs.

(31)

Läkemedelsverket anger några principer för att användningen skall rymmas inom ramen för god vård:

1. Behandling får endast ske på patientens initiativ 2. Gängse terapi skall erbjudas patienten i första hand

3. Patienten skall informeras om läkemedlets homeopatiska/antroposofiska karaktär och relation till gängse terapi

4. Behandlande läkare bör ha erfarenhet av användning av homeopatiska/antroposofiska läkemedel

5. På samma sätt som för andra läkemedel är läkare inte skyldig att förskriva eller aktivt medverka till behandling med ett homeopatiskt eller

antroposofiskt läkemedel på begäran av patient.

Region Gotland bedömer principerna som bra och bör tydliggöras i reglering av hälso-och sjukvårdspersonalens ansvar.

Region Gotland bedömer att alternativ 2 är det alternativet som i störst utsträckning tar ansvar för patientsäkerhet och bibehåller de förväntningar som kan ställas på godkända läkemedel. Region Gotland rekommenderar detta alternativ. Detta innebär att homeopatiska och antroposofiska läkemedel kan godkännas som receptfria läkemedel om det föreligger indikation och om de använts utan allvarliga biverkningar under lång tid. För indikationer som bedöms behöva receptförskrivning gäller det ramverk som krävs för alla läkemedel. Det vill säga beprövad effekt och att effekt-bieffektbalansen är positiv.

Region Gotland anser att det är önskvärt att den framtida utvecklingen för homeopatiska och antroposofiska läkemedel följs samt att forskning kring effekt och bieffekt stöds.

Thomas Kunze Chefläkare

Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

(32)

R E G E R I N G S K A N S L I E T

Socialdepartementet

Enheten för folkhälsa och sjukvård

Remiss

2015-02-10 S2013/8560/FS

Änr

2015 -02- 1 2

REGION GOTLAND

Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Läkemedelsverket redovisade den 30 oktober 2014, genom bifogad rapport, om förutsättningar för och konsekvenser av att införliva artikel 16.2 i läkemedelsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG) i svensk lagstiftning. Artikel 16.2 ger medlemsstater möjlighet att införa nationella bestämmelser om prekliniska studier och kliniska prövningar (effekt- och säkerhetsdokumentation) för god- kännande av homeopatiska läkemedel. Bestämmelserna ska vara i enlighet med de principer och särdrag som utmärker homeopatin i landet. Enligt läkemedelsdirektivet ska antroposofiska läkemedel, i fråga om godkännande för marknadsföringstillstånd, under vissa förut-

sättningar behandlas som homeopatiska läkemedel. I regeringsuppdraget ingick att lämna författningsförslag för prekliniska och kliniska pröv- ningar för de homeopatiska läkemedel som avses i artikel 16.2 samt bedöma konsekvenserna av förslagen.

Remissens syfte är att inhämta remissinstansernas synpunkter på Läkemedelsverkets rapport i sin helhet samt de regulatoriska alternativ som myndigheten föreslår i avsnitt 8 i rapporten.

Remissinstanser

1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Kammarrätten i Stockholm 3. Förvaltningsrätten i Stockholm 4. Förvaltningsrätten i Uppsala 5. Justitiekanslern (JK)

6. Domstolsverket

7. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 8. Socialstyrelsen

9. Inspektionen för vård och omsorg

Postadress 103 33 Stockholm Besöksadress Fredsgatan 8

Telefonväxel 08-405 1000 Telefax 08-723 11 91

E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

(33)

10. Folkhälsomyndigheten

11. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 12. Myndigheten för vårdanalys

13. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) 14. Försäkringskassan

15. Konsumentverket 16. Livsmedelsverket

17. Myndigheten för delaktighet 18. Datainspektionen

19. Kommerskollegium 20. Statskontoret 21. Regelrådet 22. Vetenskapsrådet

23. Centrala etikprövningsnämnden 24. Verket för innovationssystem

25. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 26. Kungliga vetenskapsakademin

27. Ingenjörsvetenskapsakademin

28. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) 29. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 30. Stockholms läns landsting

31. Uppsala läns landsting

32. Södermanlands läns landsting 33. Östergötlands läns landsting 34. Jönköpings läns landsting 35. Kronobergs läns landsting 36. Kalmar läns landsting 37. Blekinge läns landsting 38. Skåne läns landsting 39. Hallands läns landsting

40. Västra Götalands läns landsting 41. Värmlands läns landsting 42. Örebro läns landsting 43. Västmanlands läns landsting 44. Dalarnas läns landsting 45. Gävleborgs läns landsting 46. Västernorrlands läns landsting 47. Jämtlands läns landsting 48. Västerbottens läns landsting 49. Norrbottens läns landsting 50. Gotlands kommun

51. Uppsalauniversitet 52. Umeå universitet 53. Göteborgs universitet 54. Linköpings universitet 55. Örebro universitet 56. Karolinska institutet 57. Lunds universitet