Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018
KF 2015-11-23
§ 154
Revidering
Innehållsförteckning:
Förord ... 3
Vision ... 4
Styrprocessen i Avesta ... 5
Tidplan för mål och budget 2016-2018 ... 5
Uppföljning enligt styrprocess ... 6
Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 7
Beskrivning av kommunens styrprocess ... 7
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt ... 8
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande ... 9
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden ... 10
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet ... 11
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden ... 12
Styrelsernas uppdrag ...15
Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner ... 15
Budgetförutsättningar och styrande beslut ...16
Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018 ... 16
Omvärldsanalys ... 16
Befolkningsutveckling i Avesta ... 17
Demografiprognos i Avesta 2014 ... 17
Arbetslöshet ... 17
Skatter och utjämning ... 18
Resultat... 18
Balanskrav, RUR-avsättning ... 18
Nettokostnads- och skatteutveckling ... 19
Känslighetsanalys ... 19
Personalkostnader ... 19
Pensionsåtaganden ... 19
Övriga kostnader och intäkter ... 20
Investeringsbudget ... 20
Internränta ... 20
Internhyreshöjning ... 20
Städindex ... 20
Taxor ... 20
Särskilda beslut 2016-2018... 21
Ekonomisk sammanställning 2016-2018 ... 23
Förord
Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020.
För att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta.
Den budget vi lägger fram för perioden 2016-2018 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling.
Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har fortsatt högsta prioritet under budgetperioden men det är också dags att lyfta blicken och ta avstamp inför kommande period fram till 2030.
Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflyttning till kommunen med + 440 personer 2014, detta gör att vi kan och måste fortsätta våra satsningar på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument.
Lars Isacsson Henrik Öhrn Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet
Vision
Avesta 2030
Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa.
Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda.
Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika
fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete.
Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del.
Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City.
Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem.
Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet.
Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på
utbildningen erbjuds.
I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt.
Styrprocessen i Avesta
Ständig omvärlds- och invärldsanalys
Tidplan för mål och budget 2016-2018
Mål och budget för 2016, plan för 2017-2018behandlas av
Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj
Kommunstyrelsen 1 juni
Kommunfullmäktige den 15 juni 2015 Mål och budget revideras med behandling i:
Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 oktober
Kommunstyrelsen den 9 november
Kommunfullmäktige den 23 november
Styrelsernas Mål och budgeti övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 16 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december.
Styrelsernas detaljbudgetarför registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december 2015.
Verksamhet smål
Prestationer Effektivitet
Resursbehov Ekonomisk
restriktion
Uppföljning enligt styrprocess
Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna.
Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november.
Vid månadsuppföljningarna redovisas;
ekonomi- och personalstatistik
åtgärdsplaner
hur väl man klarar av att hålla sin budget
Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet.
Månadsuppföljning mars.I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar;
de kommunala bolagen,
avstämning av särskilda uppdrag
avstämning av fullmäktige beslutade mål
Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige.
Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till;
beslutade fullmäktigemål
tilldelade ekonomiska ramar
särskilda uppdrag
personalredovisning enligt lagstiftning
samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget.
Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också be- skrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål.
Verkställighetsbevakningska ske två gånger per år.
Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten.
Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen.
Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas.
Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Beskrivning av kommunens styrprocess
KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden.
DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i
budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar.
Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november.
DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV:
Hållbar utveckling/klimatneutralt
Medborgarinflytande
Ungdomsstaden
Folkhälsa/trygghet
Kulturstaden
Framtid Avesta
Ekonomi
MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer.
INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag.
ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen.
I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår.
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt
Indikatorer: 2013 2014
Energiförbrukning kWh/m2/år i kommunala byggnader,
Målnivå: Minska med 1,5 % årligen för perioden 2010-2016, utgångsvärde 2010, 212,9 kWh/år Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12
217,2 kWh/m2
210,0 kWh/m2
1,4% jfr 2010 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, personbilar och lätta lastbilar
Målnivå: Personbilar 100 % år 2016 enligt Energi och klimatstrategi, delmål 10 Källa och mätperiod: KKik, 31/12
35 % 44 %
Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt svinn(Energi och klimatstrategi, delmål 13) Målnivå: 15 % år 2016
Källa och mätperiod: Egen mätning, mätperiod v.11-14
- 21 %
Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) Målnivå: 30 % år 2016
Källa och mätperiod: KKik, 31/12
21 % 24 %
Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning
Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (Sverigesnitt 2014 36%) Källa och mätperiod: KKik 31/12
24 % 22 %
Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka
Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis mätning
586 226 Saknas
Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka
Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12
komplett eras
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande
Indikatorer: 2013 2014
Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Målnivå: 70 %
Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen
56 % 52 %
Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: 45
Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren
42 Ingen mätning
Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3
1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel %
2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via
telefon Målnivå:
1. Svar inom två dagar, E-post, minst Sverigesnitt (83 % år 2014) 2. Andel medborgare som får svar via telefon, 60 % år 2017 3. Gott bemötande via telefon, 90 % år 2017
Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen
83 % 63 % 72 %
70 % 57 % 89 %
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden
Indikatorer: 2013 2014
LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen?
Målnivå: Öka
Källa och mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten 2015
Mycket stor/ stor, Åk 8 22 %,
Gy åk 2 23%
Mäts ej
Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Målnivå: 80 % år 2016, 90 % år 2018
Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N15474
77,3 % 69 %
Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Målnivå: 85 % år 2016, 90 % år 2018
Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15424
84,9 % 76,4%
Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: 215, år 2016, 220, år 2018
Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501
212 194
Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år inkl IM Målnivå: 80 % år 2016, 85 % år 2018
Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N17404
70, 5% 77,1 %
Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 200, år 2016, ranking 20 eller bättre, år 2020
Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen
160 273
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet
Indikatorer: 2013 2014
Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning Målnivå: 60 år 2018
Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren
55 Mäts ej
57, 2015
Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Målnivå: Minska
Källa och mätperiod: KKik, 31/12
7,2 (2012) 8,3 (2013)
Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska
Källa och mätperiod: KKik, 31/12
4,4 % (2012)
4,9 % (2013) Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) - -
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden
Indikatorer: 2013 2014
Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare
Målnivå: Verket, 35 000 besökare år 2018, Visentparken, 10 000 besökare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning
29 806 8 282
29 062 7 732
Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: 800 deltagare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning
747 713
Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6.
Målnivå: 67, år 2018
Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren
59 Mäts ej 2014 62, år 2015
Kommunfullmäktiges mål för Framtid Avesta
Indikator: 2013 2014
Befolkningsstatistik Målnivå: Öka
Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12
21 575 22 022
SKL:s företagsenkät, ÖJ Företagsklimat Målnivå: Topp 10 under perioden 2016-2018 Källa och mätperiod: KKik, år 2015
69 Mäts ej
Svenskt näringslivs rankning,
Målnivå: + 100 platser, startvärde från 2013, plats 173 Källa och mätperiod: KKik, 31/12
173 181,
-9 platser
Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret Målnivå: 5,0
Källa och mätperiod: KKik, 31/12
3,9 4,1
Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8%
Målnivå: – 50 % år 2018
Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
22,8 % 22,1 %
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi
Oförändrad skattesats.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 %.
Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka
handlingsberedskapen för oförutsedda händelser.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 24 mkr.
Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån,
med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar.Mål
Styrelsernas uppdrag
Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner
Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive
verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november.
I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har
styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas
budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året.
Särskilt uppdrag till Kommunstyrelsen
Styrelsen ges i uppdrag att utreda möjlighet till sociala investeringsfonder. Utredningen presenteras senast september 2016.
Budgetförutsättningar och styrande beslut
Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018
I SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste prognos lyfts stora utmaningarna som offentlig sektor står inför 2016-2019 med ett stort antal äldre, ett ökat antal asylsökande samt stora
investeringsbehov i exempelvis bostäder och verksamhetslokaler. Sammantaget står sektorn inför stora förväntade kostnadsökningar inom institutionsplaceringar, förskola, grundskola, hemtjänst, IFO och bostadsförsörjning. Allt fler riktade stadsbidrag, för närvarande 80, innebär dessutom försämrade planeringsförutsättningar för kommunsektorn, minskat kommunal självstyre samt en betungande administration.
För att undvika skattehöjningar för att möta dessa utmaningar måste sektorn hitta nya vägar för att klara sina åtagande som exempelvis ny teknik och effektivare och förändrade arbetssätt. SKL lyfter även bättre dialog mellan stat och kommunsektor, snabbare integration på arbetsmarknaden, ökat stöd för bostadsbyggande samt mer generella statsbidrag som framkomliga lösningar.
Omvärldsanalys
I oktober presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige.
I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen om inte annat anges;
2016 2017 2018
BNP 3,6 2,4 2,2
Arbetade timmar 1,6 1,0 0,9
Öppet arbetslösa 6,7 6,3 6,2
Timlön 3,2 3,4 3,5
KPI 1,4 2,9 3,1
Realt skatteunderlag prognos okt 2,7 1,2 0,7
Snitt skatteutveckling 10 år 4,0 4,0 3,9
Årlig skatteutveckling 5,2 4,3 4,1
Differens för att ianspråkta RUR 1,2 0,3 0,2
Förändringen från vårpropositionen är att BNP och arbetade timmar räknats upp något. Däremot står SKL fast vid en jämviktskonjunktur år 2016 med en arbetslöshet på 6,7 procent och en inflation på 1,4 procent. Det reala skatteunderlaget ökar 2016 för att åren därefter ha nedreviderats.
Enligt nuvarande regler och beslut om resultatutjämningsreserven kopplat till konjunktursvängningar kan inte den ackumulerade reserven på totalt 32,9 mkr per 2014 användas under kommande
planperiod.
Befolkningsutveckling i Avesta
2005 21 954 -148 -102 -44 -30 -75 61
2006 21 963 9 -117 128 28 -61 161
2007 21 886 -77 -82 9 -21 -81 111
2008 21 937 51 -59 110 -56 17 149
2009 21 762 -175 -99 -75 -11 -159 95
2010 juni 21 736 -24 -40 16 9 -59 116
2010 21 583 -179 -79 -98 1 -211 112
2011 juni 21 543 -40 -50 10 15 -38 32
2011 21 486 -97 -92 -5 -10 -79 84
2012 juni 21 488 2 -44 46 30 -49 65
2012 21 467 -19 -110 89 9 -75 155
2013 juni 21 570 103 -43 145 -14 33 126
2013 21 582 115 -69 184 -6 -87 277
2014 juni 21 870 288 -12 300 23 84 193
2014 22 022 440 -36 476 -2 29 449
2015 juni 22 330 308 -20 328 -15 112 231
Snitt 14 -81 96 -1 -32 131
Den offentliga statistiken visade att Avesta per halvår ökat sin befolkning mest i Dalarna. Per augusti uppgick ökningen 446 invånare och vi har nu en befolkning på 22 468 invånare.
Demografiprognos i Avesta 2014
I Avesta är det framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren.
Diagrammet visar Avestas demografi 2014-12-31.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Avesta ligger fortfarande högre än i Dalarna och riket.
Arbetslöshet andel procent av registerbaserade arbetskraft totalt 16-64 år 18-24 år
2014 juli
Avesta 8,4 16,9
Dalarna 6,3 12,6
Sverige 7,7 14,4
2015 juli
Avesta 11,3 21,5
Dalarna 6,5 11,5
Skatter och utjämning
Skattesats i Avesta för år 2016 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos 2015-10-08.
Specifikation av skatteintäkter och utjämning, tkr
2016 2017 2018
Kommunalskatt 994 806 1 048 140 1 104 329
Summa kommunalskatt 994 806 1 048 140 1 104 329
Utjämning
Inkomstutjämning 207 986 201 315 196 345
Kostnadsutjämning -10 200 -10 291 -10 382
Regleringsbidrag -642 -4 430 -10 530
Strukturbidrag
LSS-utjämning -16 289 -16 434 -16 579
Summa statsbidrag 180 855 170 159 158 853
Summa skatter och utjämning 1 175 661 1 218 299 1 263 182
Kommunal fastighetsavgift 37 117 37 117 37 117
Totalt 1 212 777 1 255 415 1 300 299
Skatteberäkningen 2016 utgår från befolkningsstatistik per augusti och för 2017 och 2018 med en årlig uppräkning med 200 invånare.
Resultat
Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till totalt 23,1 mkr.
Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår per år till:
99,5% år 2016
99,5% år 2017
99,1% år 2018
Balanskrav, RUR-avsättning
Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balans- krav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012. Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt
fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga
underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad
balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter 2014 till 32,9 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar.
Nettokostnads- och skatteutveckling
Diagrammet visar beräknad utveckling 2015-2018. För år 2016 ökar kostnaderna snabbare än skatteintäkterna.
Känslighetsanalys
Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden.
mkr Löneförändring med 1% inkl PO
samtlig personal i kommunen 8,2
Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9
Personalkostnader
Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommun- styrelsen för perioden 2016-2018 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling.
I styrelsernas ram ingår löneläget per 30 september 2015.
Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2016:
Anställda Förtroendevalda
Lag/avtal 31,63 31,42
Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25
Totalt 39,71 31,42
Pensionsåtaganden
Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till mellan 72-85 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas
Övriga kostnader och intäkter
Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,5 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram.
Investeringsbudget
Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 79 mkr för 2016, 80 mkr för 2017 och 45 mkr för 2018. Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Självfinansieringsgraden för perioden ligger mellan 47-100 % vilket innebär att stora delar av investeringarna beräknas finansieras via nyupplåning.
Större investeringar:
Infrastruktur IT
Internränta
Internräntan för år 2016 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2016 enligt gällande investeringspolicy.
Internhyreshöjning
Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning oktober, vilken ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2015 års nivå.
Städindex
SCB-index (maj-index i juni). För 2016 ska en ökning på 2,4 procent vilken ska inrymmas inom befintlig ram.
Taxor
Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeföränd- ringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige.
Särskilda beslut 2016-2018
Belopp i tkr, om inte annat anges 2015 2016 2017 2018
Övergripande:
Ramar är justerade för löneavtal till och med 30 sept 2015
Kommunfullmäktige:
Tillfälliga medel
Allmänna val 250
Fullmäktigeberedning 100 100 100
Ramförändring
Kommunrevisionen 80
Kommunstyrelsen:
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 27 495 29 073 30 884
Löneavtal och pensioner, (Mkr) 93 123 162
Tillfälliga medel
Framtid Avesta för år 2016-2018, inkl Avesta 2020 2 800 2 800 2 800
Myggprojekt, 250 250 250
Offentliga miljöer och infrastruktur, KS § 46 2012 2 000 2 000 2 000
Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 6 000 6 000
Utvecklingsmedel 500 4 000 0
Ekonomisystem uppgardering, projekt 1 000
Dokumenthanteringssystem, projekt 500
Ramförändring
Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar.
Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande.
Förbättrat vägunderhåll 500 500 500
Väghållning, broar, belysning 2 426 3 450 1 913
Fastigheter 65 65
Parker/grönytor/lekparker 263 263 264
Exploateringsområden 634
Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 150 150 150
Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 500 500
Ramförändring - verksamhet
Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 320 -70 124
Kollektivtrafik, ny trafikbeställning 557 354 380
Upphandling, förändring samverkan 216 84 89
E-beställning, upphandling, koncerngemensam system 250 250
Dokumenthanteringssystem, årskostnad 300
Servicecenter 600
Överförmyndarverksamhet utökning 335
Framtid Avesta, ramförändring 2 tjänster 1 700
Belopp i tkr, om inte annat anges 2015 2016 2017 2018
Omsorgsstyrelsen:
Tillfälliga medel
Tillfälliga medel 2015 pga återbetalning AFA 5 000 -5 000 Ramförändring
Ramförstärkning, styrelse, KF juni 12 500
Ramförstärkning, styrelse, KF nov 5 000
Bildningsstyrelsen:
Tillfälliga medel 5 000 16 000
Tillfälliga medel 2015 pga återbetalning AFA 5 000 -5 000 Ramförändring
Förskola, grundskola utbyggnad 2 500
Sommarjobb 1 000
Ramförstärkning, styrelse, KF juni 12 500
Ramförstärkning, styrelse, KF nov 5 000
Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd
Ramförändring
Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 479 532 574
Miljösamordnare Ekokommun Sverige 700
Finansiering:
I finansnettot ingår:
Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB
0,5 % av lånestocken från 2015. 4 000 4 000 4 000
Ekonomisk sammanställning 2016-2018
Driftbudgetram per styrelse (netto)
2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Kommunfullmäktige 4 600 4 180 4 180 4 430
Kommunstyrelsen 238 785 262 450 306 125 345 343
varav Kommungemensamma kostnader 130 416 151 516 193 673 231 798
Omsorgsstyrelsen 429 697 447 832 447 832 447 832
Bildningsstyrelsen 510 047 527 967 527 967 527 967
Västmanland Dalarna miljö- och
byggnadsnämnd 12 697 13 876 14 408 14 982
SUMMA 1 195 826 1 256 306 1 300 512 1 340 555
Resultatbudget
Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnader -1 113 800 -1 175 100 -1 216 100 -1 252 500
Avskrivningar -26 800 -32 200 -32 400 -33 900
Verksamhetens nettokostnader -1 140 600 -1 207 300 -1 248 500 -1 286 400 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 150 000 1 212 800 1 255 400 1 300 300
Finansiellt netto -1 200 500 -1 200 -2 500
Förändring EGET KAPITAL 8 200 6 000 5 700 11 400
Nettokostnadsandel 99,3 99,5 99,5 99,1
Finansieringsbudget
Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Versamhetens nettokostnader -1 113 800 -1 175 100 -1 216 100 -1 252 500 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 150 000 1 212 800 1 255 400 1 300 300
Finansiellt netto -1 186 485 -1 200 -2 500
1. Verksamhetens netto 35 000 38 200 38 100 45 300
INVESTERINGAR
Inköp av materiella tillgångar -76 000 -79 300 -80 500 -45 500
2. Investeringsnetto -76 000 -79 300 -80 500 -45 500
FINANSIERING Utlåning
Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0
Upplåning
Nyupplåning 43 000 43 000 43 000 -3 000
3. Finansieringsnetto 43 000 43 000 43 000 -3 000
Justering för icke
rörelsekapitalpåverkande poster
Avsättning pensioner -1 603 -1 214 -1 095 3 217
4. Icke rörelsekapitalpåverkande
poster netto -1 603 -1 214 -1 095 3 217
Förändring av likvida medel
(1+2+3+4) 397 686 -495 17
Balansbudget
Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 610 089 657 989 706 890 719 289
Bidrag till statlig infrastruktur 16 800 16 000 15 200 14 400
Omsättningstillgångar 150 107 150 793 150 298 150 315
SUMMA TILLGÅNGAR 776 996 824 782 872 388 884 004
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital 284 927 290 927 296 627 308 027
därav Årets resultat 8 198 6 000 5 700 11 400
Avsättningar 150 651 149 437 148 342 151 559
Kort- och långfristiga skulder 341 418 384 418 427 418 424 418
SUMMA SKULDER OCH
EGET KAPITAL 776 996 824 782 872 388 884 004
Soliditet 37% 35% 34% 35%
*balansbudgeten är exklusive Internbanken 891 Mkr.
