1
SVENSKA
FONDHANDLARE FÖRENINGEN
AKTUELLT I OMVÄRLDEN 3/2011
15 JULI 2011
Innehåll
KOMMANDE FÖRSLAG FRÅN EU, TIDSPLAN s.1
SAMMANFATTNING OCH LÄGESRAPPORT EMIR s.2
SAMMANFATTNING OCH LÄGESRAPPORT BLANKNING s.4
LÄGESRAPPORT INVESTERARSKYDD s.6
KOMMANDE FÖRSLAG FRÅN EU, TIDSPLAN
Enligt tidigare lämnade besked från kommissionen skulle ett antal förslag lämnas från EU före sommaren. Som det ser ut nu lär endast CRD IV komma före sommaruppehållet men desto fler förslag under hösten. Nedan görs en sammanställning över kommande förslag från EU med angivande av den preliminära tidpunkt för avlämnande som idag är känd.
20 juli 2011 CRD IV
September 2011 Bank Recovery and Resolution Oktober/november
2011
Recast of the operation of Insider Dealing and Market Abuse (MAD) Review of MiFID
Regulation on CSD
Transparency obligations of listed company Kvartal 4 2011 Regulation amending the regulation on CRA Directive on Insurance Guarantee Schemes
2 Kvartal 1 2012 PRIPs
Insurance Mediation Directive SLD, Securities Law Directive
SAMMANFATTNING OCH LÄGESRAPPORT EMIR
I september 2009 kom ledarna i G-20 överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt senast vid utgången av 2012 skulle handlas på en börs eller en elektronisk handelsplattform när så var lämpligt och clearade av en central motpart, CCP. OTC- derivatkontrakt skulle rapporteras till centrala transaktionsregister (trade repositiories). Derivatkontrakt som inte clearades centralt skulle bli föremål för högre kapitalkrav.
Överenskommelsen implementeras i USA genom Dodd-Frank reformen och genom
lagstiftningen för konsumentskydd. Inom EU kommer implementeringen främst att ske genom förslaget till European Market Infrastructure Regulation (EMIR) och tillhörande detaljreglering av kommissionen och ESMA.
Kommissionens förslag kan grovt indelas i fyra avsnitt 1. Clearing av OTC-derivatkontrakt
2. OTC-derivatkontrakt som inte är föremål för clearing
3. Rapportering av handel i OTC-derivatkontrakt till centrala transaktionsregister 4. Auktorisation, tillsyn och regler för CCP och centrala transaktionsregister 1. Clearing av OTC-derivatkontrakt
Instrumenten
Kommissionen föreslog att det nya kravet på clearing skulle avse alla standardiserade OTC- derivatkontrakt. Som OTC-derivatkontrakt definierades derivatkontrakt för vilka avslut inte sker på börs. Begreppet standardiserad borde enligt kommissionen tolkas så att det är fråga om kontrakt som är lämpliga och möjliga att cleara. Kommissionen anser vidare att även om ett kontrakt clearas så är det inte alltid lämpligt att ett sådant kontrakt blir föremål för obligatorisk clearing. Att ålägga en CCP att cleara kontrakt för vilka en CCP inte kan hantera risken kan ha negativa effekter på stabiliteten i systemet. Kommissionen föreslår därför en teknik för att fastställa vilka kontrakt som lämpligen bör bli föremål för obligatorisk clearing.
För att skapa ett system som garanterar att så många OTC kontrakt som möjligt clearas föreslår kommissionen två ansatser.
Den första, ”botten upp ansatsen”, innebär att när en CCP beslutar att cleara ett visst kontrakt skall den skicka förslag om detta till tillsynsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten ger
klartecken skall myndigheten också underrätta ESMA som i sin tur har befogenhet att avgöra om obligatorisk clearing skall gälla för kontraktet i hela EU.
Den andra vägen, ”toppen ner ansatsen”, innebär att ESMA tillsammans med European Systemic Risk Board (ESRB) skall avgöra vilka kontrakt som eventuellt skall bli föremål för obligatorisk clearing och för vilka ingen clearingmöjlighet ännu finns.
ESMA skall föra en förteckning av de klasser av derivatkontrakt för vilka obligatorisk clearing gäller.
3 Parterna
Alla finansiella motparter omfattas av tvånget att cleara godkända derivatkontrakt. Med finansiella motparter avses bland andra banker, värdepappersbolag, försäkringsbolag, investeringsfonder m.fl.
För andra företag, icke-finansiella företag, gäller clearingskyldigheten, först när deras totala position överstiger en på förhand fastställd nivå. Vid beräkning av den totala positionen skall man avräkna positioner som tagits för att skydda risker i den affärsmässiga rörelsen till skillnad från mer spekulativ verksamhet. Den nivå som skall gälla kommer att bestämmas av
kommissionen efter förslag från ESMA.
Skulle ett icke-finansiellt företag ta en position som leder till att den för clearingskyldighet fastställda nivån överskrids skall samtliga kontrakt som är godkända för clearing clearas.
Bestämmelsen är något oklar om den obligatoriska clearingen i detta falla även omfattar kontrakt som kunnat avräknas på grund av att de ingåtts för att skydda risker i den affärsmässiga rörelsen.
Har ett kontrakt ingåtts mellan två icke-finansiella motparter torde det krävas att båda har passerat nivån för obligatorisk clearing innan clearing kan ske av kontraktet.
Har ett kontrakt ingåtts med en motpart som inte har skyldighet att cleara, t.ex. en icke-finansiell motpart som inte uppnått nivån där clearingskyldighet inträder, är det upp till parterna att besluta om kontraktet skall clearas. Det vanligaste torde bli att kontraktet inte clearas.
2. OTC-derivatkontrakt som inte är föremål för clearing
I de fall finansiella företag eller icke-finansiella företag som ligger över clearinggränsen ingår ett OTC-derivatkontrakt som inte är upptaget till clearing skall procedurer finnas på plats för att mäta, bevaka och minska operationella risker och kreditrisker. Detta bör bland annat innefatta bekräftelse av villkoren inom en viss angiven tid samt utbyte av säkerheter eller innehav av kapital. Kommissionen kommer att fastställa tidsgräns inom vilken bekräftelse skall ske samt om säkerhetsarrangemang och nivå på säkerhet och kapital.
3. Rapportering av handel i OTC-derivatkontakt till centrala transaktionsregister Kommissionen föreslår också att det införs en rapporteringsskyldighet för motparter som är finansiella motparter att till ett centralt transaktionsregister (trade repository) rapportera alla OTC-derivatkontrakt som man ingått och alla förändringar samt avveckling eller förfall.
Rapportering skall ske senast arbetsdagen efter avslutet eller förändringen. Skulle ett centralt transaktionsregister inte kunna registrera alla detaljer i rapporten skall rapporten istället lämnas till aktuell tillsynsmyndighet.
För ett icke-finansiellt företag gäller att rapporteringsskyldighet inträder först när företaget passerat en gräns. När ett företag överskrider gränsen skall företaget anmäla detta till tillsynsmyndigheten och förklara varför företaget tagit dessa positioner samtidigt som skyldighet att rapportera inträder. Någon avräkning för positioner som är hänförliga till den affärsmässiga verksamheten får inte göras vid beräkning av rapporteringsgränsen.
4. Auktorisation, tillsyn och regler för CCP och centrala transaktionsregister
Auktorisation och tillsyn av centrala motparter ska handhas av nationella tillsynsmyndigheten efter hörande av tillsynskollegier där även ESMA är representerad liksom de
tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn av de största clearingmedlemmarna.
Centrala transaktionsregister skall registreras av ESMA som också skall utöva tillsyn över dem.
Behandling i rådet och parlamentet
Kommissionens förslag är för närvarande under behandling i rådet och i parlamentet.
I rådet har först Ungern och nu Polen presenterat olika kompromisslösningar. I rådet gäller en tvistefråga om clearingkravet skall utsträckas till alla derivat, något som bland andra UK förordar medan Tyskland motsätter sig detta. Ett förslag i denna riktning skulle förmodligen kunna leda till att den s.k. silostrukturen bryts upp eftersom andra CCP skulle kunna konkurrera
4
om clearinguppdragen. En annan tvistefråga är ESMAs befogenheter när det gäller auktorisation och tillsynen av CCP där en grupp länder hellre ser att ESMA får dessa uppgifter istället för de nationella tillsynsmyndigheterna. En tredje tvistefråga gäller frågor om tredje land.
I parlamentet har ECON röstat om en rapport som behandlats i plenum den 6-7 juli 2011 dock utan att gå till omröstning. Omröstningen har skjutits upp till hösten för att underlätta
förhandlingarna med rådet och kommissionen. För att ge ökad tyngd åt de ståndpunkter som redovisas i betänkandet har dock en majoritet av parlamentet genom handuppräckning visat att de ställer sig bakom dessa (s.k. falsk första läsning).
Det mest sannolika är att rådet och parlamentet kommer överens om EMIR under hösten 2011.
Ett stort frågetecken är emellertid tidsplanen för detaljregleringen genom kommissionen och ESMA samt hur lång tid marknaden kommer att få på sig för att förbereda införandet av EMIR.
SAMMANFATTNING OCH LÄGESRAPPORT BLANKNING
Kommissionen lade i september 2010 ett förslag om blankning i syfte att åstadkomma enhetliga regler. Förslaget omfattade också vissa frågor rörande Credit Deafult Swaps, CDS, samt gav långtgående befogenheter till nationella tillsynsmyndigheter och ESMA i krissituationer. CDS kan ses som en försäkring mot låntagares default.
Förslagets huvudfrågor är genomlysning av blankningstransaktioner, begränsning av problem i samband med avveckling av blankningstransaktioner och befogenheter för och samarbete mellan tillsynsmyndigheter och ESMA i krissituationer.
Genomlysning
Förslaget innebär att blankning av aktier som upptagits till handel inom EU skall anmälas till tillsynsmyndigheten om nettopositionen överstiger ett visst tröskelvärde. Värdet har i förslaget satts till 0,2 % av det emitterade aktiekapitalet i aktuellt företag samt därefter för varje
ytterligare 0,1 %. Uppgår den korta nettopositionen till 0,5 % skall uppgifter om positionen offentliggöras samt därefter för varje ytterligare 0,1 %. De uppgifter som skall anmälas respektive offentliggöras är innehavarens identitet, storleken på nettopositionen, emittenten, och tidpunkt då positionen uppstod, ändrades eller upphörde. Parlamentet anser inte att identiteten på innehavaren av positionen behöver offentliggöras
Korta positioner i statspapper och i kreditswappar skall anmälas till tillsynsmyndigheten om positionen överstiger ett visst tröskelvärde som skall fastställas av kommissionen.
Avveckling av blankningstransaktioner.
För att begränsa de problem som kan uppstå vid avveckling av blankningstransaktioner
föreskrivs att den som säljer aktier eller statspapper måsta ha lånat de underliggande finansiella instrumenten, avtalat med någon om att få låna instrumenten eller träffat en överenskommelse med tredje part som bekräftat att instrumenten har reserverats.
Ovanstående innebär i princip att naken blankning blir förbjuden. Vissa medlemsstater har motsatt sig detta och hävdat att ett sådant förbud kan fördyra statlig upplåning genom försämrad likviditet.
Enligt ett förslag i rådet tillgodoses de medlemsstater som befarar försämrad likviditet genom att den nationella tillsynsmyndigheten tillfälligt kan häva förbudet mot naken blankning i statspapper om likviditet i papperna sjunker till en viss specificerad nivå.
Parlamentet å sin sida vill ha ett klart uttalat förbud mot att ha nakna positioner i CDS, dvs inneha CDS utan att inneha de underliggande statspapperna eller annan tillgång som starkt korrelerar med dessa statspapper.
En handelsplats skall se till att det finns buy-in regler som innebär att handelsplatsen eller den CCP handelsplatsen anlitar för avvecklingstjänster köper in de finansiella instrumenten då en
5
avtalspart inte levererar i tid alternativt kompenserar motparten ekonomiskt. Något förslag på buy-in finns inte från parlamentet.
Parlamentet anser att om en order utgör en blankningsaffärer skall detta särskilt anges till marknadsplatsen som skall redovisa alla blankningsaffärer vid handelsdagens slut.
Befogenheter till nationella tillsynsmyndigheter och ESMA
Det ursprungliga förslaget från kommissionen innebar i huvudsak följande.
Kommissionen föreslog utökade befogenheter för de nationella tillsynsmyndigheterna. Om en kritisk händelse inträffar eller det sker en utveckling som allvarligt hotar den finansiella stabiliteten eller mot förtroendet för marknaden får tillsynsmyndigheten bl. annat förbjuda eller uppställa villkor för en blankning och för en transaktion med ett finansiellt instrument som innebär fördelar för personen i fråga om priset eller värdet på ett annat finansiellt instrument, hindra en person eller ett företag från att ingå en transaktion med finansiella instrument eller att begränsa värdet av transaktionen och
begränsa en persons eller ett företags möjlighet att ingå en CDS transaktion som relaterar till ett åtagande från en medlemsstat eller begränsa värdet på en naken CDS som får ingås och som är relaterad till ett sådant åtagande.
.
Vid ett kursfall för en aktie på 10 procent i förhållande till föregående dags slutkurs får tillsynsmyndigheter rätt att stoppa blankning eller införa restriktioner för blankning i den aktien. För andra finansiella instrument än aktier skall kommissionen fastställa vilka
procentsatser som skall gälla. Ett stopp eller en restriktion får vara längst till handelsdagens slut.
ESMA föreslås få befogenhet att besluta om åtgärder enligt ovan om situationen berör hela eller delar av det finansiella systemet i EU och tillsynsmyndigheten eller tillsynsmyndigheterna inte vidtagit tillräckliga åtgärder.
Vid diskussionerna i rådet har medlemsstaterna velat minska ESMAs befogenheter och införa veto för medlemsstaterna i vissa beslut av ESMA som statspapper. Vid förhandlingarna, som läget ser ut för närvarande, har regeln om 10 procents kursfall ovan ersatts med en regel att kommissionen skall fastställa hur stort ett kursfall får vara för att regeln skall bli tillämplig.
Parlamentet å sin sida har velat ge ESMA utökade befogenheter. Något veto från medlemsstaternas sida finns inte i deras förslag. Däremot ges ESMA rätt att utföra alla nödvändiga inspektioner på plats med eller utan föranmälan.
Behandling i rådet och parlamentet
Kommissionens förslag är för närvarande föremål för förhandlingar i rådet Som framgår ovan föreligger ett antal frågor där för närvarande rådet och parlamentet har olika uppfattning, exempelvis anonymitet eller inte för korta positioner, buy-in, utformningen av kraven för blankning, särskilt naken blankning av statspapper och CDS:er och ESMAs befogenheter.
Kommissionens förslag är för närvarande föremål för förhandlingar i rådet. Parlamentet har behandlat ett av ekonomiska och monetära utskottet antaget förslag och ställt sig bakom förslaget dock utan att rösta om detta. Syftet med detta är att underlätta de mellan parlamentet, rådet och kommissionen. Det mest troliga för närvarande är att rådet, parlamentet och
kommissionen under hösten kommer överens om en rättsakt (förordning) som ska kompletteras med regelgivning på nivå 2.
6
LÄGESRAPPORT INVESTERARSKYDDET
Parlamentet har avslutat sin första läsning och antagit det förslag till ändringar i kommissionens ursprungliga förslag som rapportören Olle Schmidt föreslog. Bland ändringarna märks att skyddet också ska täcka fall av dåliga råd och att de nationella investerarskydden ska vara till fullo kapitaliserade inom 5 år (tio år enligt kommissionen). I rådet är för närvarande läget ganska låst. En omstridd fråga är om de nationella investerarskyddens finansiering ska harmoniseras eller inte och nivån på skydden.
Det sannolika är alltså att förslaget går till en andra läsning. Vid denna läsning föreligger det för närvarande flera svåra, utestående frågor som måste lösas för att ändringsdirektivet ska kunna antas. Detta kan ta tid och det är i dagsläget omöjligt att ange en mer exakt tidsuppskattning.
---
