SV SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.4.2017 COM(2017) 213 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Sjätte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion
I. INLEDNING
Detta är den sjätte månatliga rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion och den omfattar utveckling på två huvudområden – dels bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet och it-brottslighet samt stöd till sådan verksamhet, dels förstärkning av försvaret inför och förmågan att stå emot dessa hot.
Den 7 april blev Stockholm det senaste offret för en terroristattack när en lastbil kapades och med avsikt kördes genom en shoppinggata full med folk innan den kraschade in i ett varuhus. Fyra personer avled och femton skadades. Denna attack skedde mindre än tre veckor efter attacken mot London och Houses of Parliament den 22 mars där ett fordon och en kniv användes med förödande resultat på en välbesökt och symbolisk plats. Båda attackerna utfördes liksom attackerna i Nice och Berlin förra året utan högteknologisk utrustning, vilket än en gång framhäver svårigheterna för medlemsstaternas myndigheter att bekämpa sådana hot och även vikten av det pågående arbetet med skydd av mjuka mål inom ramen för säkerhetsunionen1.
I denna rapport ges en uppdatering om hur arbetet framskrider med central lagstiftning och icke-lagstiftningsåtgärder inom säkerhetsunionen. Den har också ett särskilt fokus på bekämpning av grov och organiserad brottslighet – ett av de tre centrala områdena för Europeiska säkerhetsagendan från 20152. I samband med det arbete som görs med EU:s nya policycykel avseende grov internationell och organiserad brottslighet för 2018–2021 anges i den här rapporten vad EU enligt kommissionen bör prioritera i kampen mot grov och organiserad brottslighet.
Organiserad brottslighet är en central förutsättning för terrorism, då det är ett sätt för terrorister att skaffa vapen och ekonomiska medel. Gränsen mellan it-brottslighet och
”traditionell” brottslighet suddas också ut alltmer allteftersom brottslingar utnyttjar internet både som ett sätt att trappa upp sin verksamhet och som en källa till ekonomiska medel och nya metoder att begå brott. Terrorism, organiserad brottslighet och it- brottslighet är således sammankopplade, och att stödja kampen mot organiserad brottslighet är en viktig prioritering för EU-åtgärder inom ramen för säkerhetsunionen.
II. GENOMFÖRANDE AV PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN 1. Lagstiftningsinitiativ
Direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 31 mars3. De nya reglerna kommer att bidra till att förebygga terroristattacker genom att kriminalisera verksamhet såsom att finansiera terrorism, delta i utbildning eller resa för terroriständamål samt att organisera eller underlätta sådana resor. De stärker också rättigheterna för offer för terrorism, och inbegriper en förteckning över tjänster för att tillgodose de särskilda behoven för offer för terrorism. Medlemsstaterna måste införliva de nya reglerna i den nationella lagstiftningen senast den 8 september 2018.
Europaparlamentets plenum röstade den 14 mars 2017 för att godkänna översynen av skjutvapendirektivet4. Förslaget utvidgar avsevärt mängden förbjudna vapen (kategori A) så att civilpersoner inte har tillgång till de farligaste typerna av vapen. Enligt förslaget
1 COM(2017) 41 final.
2 COM(2015) 185 final.
3 EUT L 88, 31.3.2017, s. 6.
4 COM(2015) 750 final.
3
ska även akustiska och deaktiverade vapen omfattas av direktivet, och det ska bli lättare att spåra vapen genom skärpta regler om märkning och utbyte av information mellan medlemsstaterna. Rådet väntas ge sitt slutliga samtycke den 25 april. Medlemsstaterna kommer att ha 15 månader på sig att införliva de nya bestämmelserna i sin nationella lagstiftning och 30 månader att införa datoriserade register för all information som behövs för att kunna spåra och identifiera skjutvapen.
Trepartsmöten inleddes mellan medlagstiftarna den 21 mars 2017 om kommissionens förslag till riktade ändringar av det fjärde direktivet mot penningtvätt5, som kommissionen lade fram den 5 juli 2016. Förslaget har utformats för att omfatta nya finansieringsmetoder för terrorism, såsom virtuella valutor och förbetalda kort, och att öka öppenheten för att bidra till bekämpningen av penningtvätt. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att snarast möjligt slutföra förhandlingarna om detta viktiga förslag som kommer att bidra till att de resurser som är tillgängliga för terrorister minskar ytterligare.
När det gäller att stärka kontrollerna vid gränserna trädde ändringarna av kodexen om Schengengränserna avseende systematiska kontroller vid de yttre gränserna även för EU-medborgare6 i kraft den 7 april. Denna viktiga lagstiftning kommer att öka säkerheten inom Schengenområdet utan att störa trafikflödet. Under vissa angivna omständigheter och på grundval av en förhandsriskbedömning för att undvika säkerhetsrisker kan medlemsstaterna i situationer där trafikflödet vid vissa land- och sjögränser påverkas oproportionerligt mycket genom ett tidsbegränsat undantag besluta att utföra riktade kontroller av EU-medborgare mot databaser vid dessa gränser.
Riskbedömningarna måste delas med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. När det gäller initiativ som rör gränsförvaltning inleddes trepartsmöten mellan medlagstiftarna den 23 mars om kommissionens förslag att inrätta ett in- och utresesystem för EU för att förbättra gränsförvaltningen, bekämpa irreguljär migration och stärka den inre säkerheten genom att registrera tredjelandsmedborgares förflyttningar över Schengenområdets yttre gränser7. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att göra snabba framsteg för att möjliggöra att systemet börjar utvecklas i år och därigenom säkerställa att det kan tas i bruk senast i början av 2020. Medlagstiftarnas respektive tekniska diskussioner om EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)8 framskrider väl. Kommissionen kommer att fortsätta att aktivt stödja medlagstiftarna och driva ärendet vidare. Förslaget till EU:s in- och utresesystem och Etias är prioriterade lagstiftningsärenden enligt den gemensamma förklaringen9 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Institutionerna enades därför om att prioritera dessa ärenden i lagstiftningsprocessen för att se till att man snabbt når resultat.
När det gäller genomförandet av nyligen antagna lagstiftningsakter fortsätter kommissionen att stödja medlemsstaterna i ett snabbt genomförande av EU:s direktiv om passageraruppgifter10. Den 8 mars höll kommissionen ett fjärde möte om genomförandet av direktivet om passageraruppgifter, vilket visade att flera medlemsstater nu är i färd med att anta lagstiftning eller ändra befintlig lagstiftning före antagandet av direktivet. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka och stödja genomförandet.
5 COM(2016) 450 final, 5.7.2016.
6 COM(2015) 670 final, 5.12.2015.
7 COM(2016) 194 final, 6.4.2016, COM(2016) 196 final, 6.4.2016.
8 COM(2016) 731 final, 16.11.2016.
9 https://ec.europa.eu/commission/publications/joint-declaration-eus-legislative-priorities-2017_en
10 EUT L 119, 4.5.2016, s. 132.
2. Genomförande av icke-lagstiftningsåtgärder
Det sista mötet för expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet planeras äga rum den 25 april. Som en del av arbetet med att slutföra gruppens arbete träffades undergruppen för befintliga system i mars för att granska tullsystem (användning av och tillgång till brottsbekämpningsinformation) och brottsbekämpande myndigheters åtkomst till SIS, VIS och Eurodac.
I mars ledde kommissionen en EU-delegation med det nuvarande och framtida ordförandeskapet i rådet, EU:s samordnare för kampen mot terrorism, chefen för Europols enhet för anmälan av innehåll på internet samt direktören för kompetenscentrumet vid nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, till Förenta staterna för sammanträden med de viktigaste sociala medieföretagen och internetföretagen för att främja frivilliga partnerskap med EU och sörja för att de initiativ som man enades om i december 2016 vid EU:s internetforum följs upp. Som tidigare rapporterats utgör EU:s internetforum, som inrättades i december 2015, en viktig del av kommissionens svar på terroristorganisationernas ökande missbruk av internet.
Ett viktigt resultat var presentationen av arbetsprototypen av den gemensamma databas över hasher som inrättats av internetföretagen, vilket gör det möjligt för företagen att markera känt terroristinnehåll, identifiera liknande innehåll, bedöma innehållet enligt deras egna policy och snabbt avlägsna det definitivt. Företagen fokuserar nu på att testa och förbättra skalbarheten samt att identifiera nya, i synnerhet mindre, företag som kan delta i konsortiet, för att maximera verktygets effekt och omfattning. Från EU:s sida poängterade man även vikten av att företagen agerar mer proaktivt genom automatisk detektering av skadligt innehåll.
Som en del av kommissionens insatser för att motverka radikalisering på internet har ytterligare 10 miljoner euro öronmärkts för informationskampanjer med motbudskap genom programmet för att stärka civilsamhällets ställning, ett centralt initiativ inom ramen för EU:s internetforum. Programmet lanserades den 15–16 mars och samlar 100 aktörer.
Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) och dess kompetenscentrum främjar utbyte av sakkunskap och bästa praxis bland aktörer som jobbar med förebyggande och bekämpning av radikalisering i praktiken. RAN- kompetenscentrumet ger stöd till medlemsstaterna, t.ex. med att utforma förebyggande strategier och program för avradikalisering i fängelser. Enligt planerna i meddelandet om radikalisering 201611 upprättade kommissionen i början av 2017 ett nätverk av berörda parter som arbetar med förebyggande, med två huvudmål: i) att stärka och institutionalisera utbytet av sakkunskap och erfarenheter om förebyggande lösningar och strategier mellan medlemsstaterna och ii) att involvera medlemsstaterna mer i RAN:s verksamhet, genom att se till att nätverkets resultat sprids i större utsträckning i medlemsstaterna, sörja för optimalt deltagande av nationella, regionala eller lokala experter vid RAN-evenemang och fastställa medlemsstaternas behov av RAN-utbildning, seminarier och rådgivning. Det första mötet ägde rum den 2 februari 2017 och fokus vid framtida möten (varje kvartal) kommer att ligga på prioriterade temaområden såsom återvändande, avradikalisering och polarisering.
11 COM(2016) 379 final, 4.6.2016.
5
För att förbättra det gränsöverskridande brottsbekämpande samarbetet anordnade kommissionen den 27 mars ett seminarium som kretsade kring förföljande över gränserna. Det innebär att brottsbekämpande myndigheter i en medlemsstat förföljer misstänkta (vanligen i bil) från de inre gränsområdena i det egna landet till en angränsande medlemsstats territorium. Detta första seminarium möjliggjorde en konstruktiv diskussion om det praktiska genomförandet av förföljande och om sätt att underlätta den här känsliga formen av gränsöverskridande polissamarbete.
När det gäller luftfartsskydd har arbetet framskridit med riskbedömningen om hot och sårbarhet i samband med flygningar till EU från tredjeländer, efter att arbete inleddes i januari med att utarbeta en riskmatris som kombinerar hotbedömning och detaljerade aspekter av sårbarhet. Detta kommer att bana väg för prioritering och samordning av de externa insatserna för kapacitetsuppbyggnad i sårbara tredjeländer. EU har visserligen utformat en stabil ram för luftfartsskydd, men det är viktigt att påskynda de processer som nämns ovan för att täppa till potentiella kryphål i säkerheten. Det förbud mot vissa elektroniska apparater som Förenta staterna och Förenade kungariket nyligen utfärdade understryker behovet av att främja närmare samarbete mellan medlemsstaterna, och samtidigt respektera deras rätt att besluta om införande av extra säkerhetsåtgärder för flygningar från tredjeländer. För att förbättra detta samarbete anordnade kommissionen ett säkerhetsskyddsklassificerat expertmöte den 31 mars med medlemsstater, Australien, Kanada och Förenta staterna.
III. EU:S PRIORITERINGAR NÄR DET GÄLLER ATT BEKÄMPA GROV OCH ORGANISERAD BROTTSLIGHET – EU:S NYA POLICYCYKEL Målet med EU:s så kallade policycykel är att säkerställa ett effektivt samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, EU-institutionerna och EU-organen, vilket bör leda till samstämmiga och stabila operativa insatser mot de mest akuta brottshot som EU står inför. Det är en evidensbaserad process som börjar med Europols presentation av hotbildsbedömningen avseende grov och organiserad brottslighet (EU Socta), vilken innehåller ett antal rekommendationer om de huvudsakliga brottshot EU står inför. EU Socta-rapporten ligger till grund för diskussionerna mellan medlemsstaterna om prioriteringar i fråga om att ta itu med brottshot på EU-nivå.
Prioriteringarna antas sedan av rådet (rättsliga och inrikes frågor) och återspeglas i medlemsstaternas gränsöverskridande operativa verksamhet, framför allt genom gemensamma insatser mellan medlemsstaterna och EU-organen med stöd av Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact)12. Kommissionen har gett och kommer att fortsätta ge ekonomiskt stöd till genomförandet av EU:s policycykel och har anslagit 4 miljoner euro för 2017 utöver finansieringen på 9 miljoner euro under 2015 och 2016.
Som helhet betraktad har EU:s pågående policycykel (2013–2017) genomförts på ett framgångsrikt sätt. I en oberoende utvärdering13 som utförts på uppdrag av kommissionen drogs slutsatsen att det huvudsakliga målet har uppnåtts, nämligen att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna i kampen mot grov och organiserad brottslighet14. EU:s policycykel har lett till ett förbättrat utbyte av information och god
12 https://www.europol.europa.eu/crime-areas-and-trends/eu-policy-cycle-empact
13 Utvärderingsstudie om EU:s policycykel avseende grov internationell och organiserad brottslighet 2013–2017, slutrapport, 30.1.2017.
14 EU:s pågående policycykel omfattar 9 prioriteringar för kampen mot grov och organiserad brottslighet: underlättande av olaglig invandring, människohandel, varumärkesförfalskade varor,
praxis samt till många gemensamma utredningar och insatser av medlemsstaterna. Det har också bidragit till att etablera kontakter och förtroende, även med tredjeländer.
Den nya policycykeln inleddes genom Europols presentation av EU Socta 2017- rapporten den 9 mars 201715. I rapporten undersöks möjliga länkar mellan grov och organiserad brottslighet och terrorism, som att organiserad brottslighet kan främja terrorism t.ex. genom olaglig handel med skjutvapen och tillverkning av falska handlingar eller intäkter från narkotikasmuggling. Det här var det tillvägagångssätt som föreslogs i Europeiska säkerhetsagendan16, och som följdes upp i meddelandet Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion17.
I EU Socta 2017 rekommenderas att man fokuserar på fem prioriterade brottshot: 1) it- brottslighet, 2) framställning, handel och distribution av narkotika, 3) smuggling av migranter, 4) organiserade inbrott och stölder (organiserad egendomsbrottslighet) samt 5) människohandel. Där rekommenderas också att man tar itu med tre övergripande frågor som möjliggör eller ökar alla typer av allvarlig och organiserad brottslighet, nämligen a) dokumentbedrägeri, b) kriminell finansiering, bland annat penningtvätt och c) onlinehandel med olagliga varor och tjänster.
Utgående från EU Socta 2017 utarbetar kommissionen och rådets ordförandeskap sina förslag till prioriteringar för brottsbekämpning i EU:s nya policycykel för åren 2018–
2021, vilka ska diskuteras i ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten och godkännas av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i juni 2017.
Med tanke på fastställandet av EU:s framtida prioriteringar när det gäller kampen mot grov brottslighet och organiserad brottslighet stöder kommissionen de fem prioriterade brottshot som Europol har fastställt (se punkterna 1–5). Utöver detta anser kommissionen att särskild uppmärksamhet och ekonomiska resurser bör avsättas på EU-nivå för att ta itu med följande tre brottshot: 6) olaglig handel med skjutvapen, 7) momsbedrägeri och 8) miljöbrott. Dessa tre områden bör också vara prioriterade brottshot i EU:s nya policycykel (se punkterna 6–8 nedan).
En viktig fråga som lyfts fram i EU Socta 2017 är att brottslingar använder sig av ny teknik. För nästan alla typer av organiserad brottslighet utnyttjar och anpassar brottslingar teknik med allt större skicklighet och allt större effekt. Användningen av internet för alla typer av olaglig handel med varor och tjänster är allt mer utspridd. Detta kräver att de brottsbekämpande myndigheterna är utrustade med lämpliga verktyg för att bekämpa denna typ av onlinebrottslighet och att de gemensamt ska fortbildas och lära sig. Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning har en viktig roll att spela när det gäller att tillhandahålla tjänstemän inom brottsbekämpning lämplig fortbildning i enlighet med politiska prioriteringar och identifierade hot.
Den grova och organiserade brottsligheten har också en viktig yttre dimension. I EU Socta 2017 framhålls att personer av över 180 olika nationaliteter – som bor i eller utanför EU – är involverade i organiserad brottsverksamhet i EU. 40 % av de misstänkta är inte medborgare i medlemsstaterna. De centrala handelsrutterna för organiserade
punktskattebrott och momsbedrägerier, kokain och heroin, syntetiska droger, olaglig handel med skjutvapen, organiserade egendomsbrott och it-brottslighet.
15 https://www.europol.europa.eu/activities-services/main-reports/european-union-serious-and-organised- crime-threat-assessment-2017
16 COM(2015) 185 final, 28.4.2015.
17 COM(2016) 230 final, 20.4.2016.
7
brottshot har sitt ursprung utanför EU. Arbetet pågår med att ta itu med den yttre aspekten av organiserade brottshot18. Det är viktigt att fortsätta att säkerställa länkarna mellan EU:s inre säkerhet och yttre åtgärder när det handlar om att komma till rätta med grova och organiserade brottshot, även genom Europols samarbete med tredjeländer.
1. It-brottslighet
It-attackerna ökar i fråga om styrka, volym och kvalitet19. It-brottsligheten är till sin natur internationell – offer, brottslingar och bevis finns ofta i olika länder, och är underställda olika jurisdiktioner. Medlemsstaterna har visat stort intresse för it- brottslighetsprioriteringen, vilket framgår av antalet operativa handlingsplaner20 som upprättats på områdena it-attacker, sexuellt utnyttjande av barn online och betalkortsbedrägerier. På EU-nivå har Europeiska it-brottscentrumet vid Europol (EC3) på ett avgörande sätt bidragit till kampen mot it-brottslighet21. Eurojust har ett nära samarbete med EC3, genom utplacering av en expert och medlemskap i programstyrelsen. EC3 omfattar också Joint Cybercrime Action Taskforce. Dess uppgift är att driva underrättelsestyrda och samordnade åtgärder mot centrala it-brottshot genom partnernas gränsöverskridande utredningar och insatser22.
Ytterligare steg är bland annat att utreda möjliga lösningar för att avlägsna hinder för brottsutredningar mot it-brottslighet, genom att identifiera särskilda initiativ om tillgång till bevis och information23. Samarbetet för att bekämpa it-brottslighet måste behålla fokus på identifiering och skydd av offer på grundval av de befintliga rättigheter för offer som anges i EU:s lagstiftning24 och nuvarande bästa praxis25. Samarbetet mot sexuell exploatering av barn online måste fortsätta och stärkas ytterligare. 26 När det gäller betalkortsbedrägerier är det nödvändigt att utvidga det befintliga samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter till ett bredare spektrum av brottslig verksamhet som rör andra betalningsmedel än kontanter. Som tillkännagavs i handlingsplanen för att stärka kampen mot finansiering av terrorism förbereder kommissionen sig på att uppdatera 2001
18 Här ingår EU-finansierade projekt (till exempel på västra Balkan och i Sahelregionen), uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (såsom insatsen Eunavfor MED Sophia som uttryckligen utformades även för att störa smugglares affärsmodell) och gränsförvaltningsinsatser i tredjeländer.
19 Se hotbildsbedömningen av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) 2016:
https://www.europol.europa.eu/activities-services/main-reports/internet-organised-crime-threat- assessment-iocta-2016
20 Operativa handlingsplaner utformas för var och en av Empacts prioriteringar för att samordna medlemsstaternas och EU-organisationernas insatser mot identifierade hot. Under 2015 och 2016 lades 114 operativa handlingsplaner mot it-brottslighet fram.
21 Sedan EC3 inrättades har centrumet deltagit i tiotals uppmärksammade insatser och över 200 utplaceringar av operativt stöd på plats, vilket har lett till hundratals gripanden. Det har också analyserat över 800 000 filer, varav det stora flertalet har visat sig vara skadliga.
22 https://www.europol.europa.eu/activities-services/services-support/joint-cybercrime-action-taskforce
23 Rådets slutsatser av den 9 juni 2016 om förbättrad straffrätt i cyberrymden.
24 I synnerhet direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (EUT L 315, 14.11.2012, s. 57) och direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1).
25 Till exempel projektet NoMoreRansom som leds av Europol och involverar brottsbekämpande myndigheter och privata organisationer för att hjälpa personer som fallit offer för sabotageprogram som krypterar deras uppgifter (ransomware). Det ger brottsoffer de verktyg de behöver för att dekryptera sin programvara och återfå information.
26 Se kommissionens rapport om genomförandet av direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi, COM(2016) 872 final, 16.12.2016.
års rambeslut om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter27.
2. Framställning, handel och distribution av narkotika
Den olagliga narkotikamarknaden är fortfarande den största kriminella marknaden i EU.
Enligt EU Socta 2017 är mer än en tredjedel av de kriminella grupper som är verksamma inom EU involverade i framställning av, handel med eller distribution av olika typer av narkotika. Försäljningen på narkotikamarknaden i EU beräknas uppgå till minst 24 miljarder euro per år. Den olagliga narkotikahandeln stöder också den informella ekonomin och leder till våld och annan brottslig verksamhet och skapar stora sociala problem.
EU vidtar åtgärder mot olaglig narkotikahandel inom ramen för EU:s narkotikastrategi 2013–2020, som syftar till att minska både tillgången till och efterfrågan på narkotika.
Kommissionen föreslog den 15 mars ett utkast till EU:s nya handlingsplan mot narkotika för perioden 2017–2020. För att EU ska kunna agera snabbare och effektivare vad gäller nya psykoaktiva ämnen enades rådet i december 2016 om en allmän riktlinje för ett nytt lagstiftningspaket för att ta itu med nya psykoaktiva ämnen och införa EU-kontroll av skadliga ämnen28. Diskussionerna mellan medlagstiftarna inleddes den 1 mars.
3. Smuggling av migranter
Smuggling av migranter till EU är idag en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet29. Smuggling av migranter leder inte bara till större irreguljär migration till EU – vilket påverkar säkerheten vid gränserna och undergräver migrationsförvaltningen – utan utgör även en grov form av brottslighet, som i allt högre grad utsätter migranterna för våld och utnyttjande och till och med kan bli deras död. I Europeiska migrationsagendan30 och i EU:s handlingsplan mot smuggling av migranter31 fastställs att det finns ett behov av att prioritera bättre förebyggande och bekämpning av smuggling av migranter, bland annat genom att minska den irreguljära migrationen och förlusterna av människoliv i Medelhavet. Det ökade stödet till Europol, bland annat inrättandet av det särskilda Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling, är tänkt att bidra till arbetet med dessa utmaningar.
Verksamhetsrapporten som sträcker sig över ett år illustrerar det omfattande stöd som centrumet tillhandahåller europeiska polis- och gränskontrollmyndigheter vid samordning av mycket komplexa gränsöverskridande insatser mot smuggling32. Eurojust har också utsett rättsliga kontaktpunkter vid mottagningscentrumen i Grekland och Italien för att kanalisera relevant information och relevanta fall till Eurojusts nationella enheter för rättslig uppföljning och samordning på EU-nivå. Smuggling av migranter är också en viktig fråga att ta itu med längs den centrala Medelhavsrutten enligt det gemensamma meddelandet av den 25 januari 201733.
27 EGT L 149, 2.6.2001, s 1.
28 COM(2016) 547 final, 29.8.2016.
29 Europol uppskattar att minst 90 % av alla migranter och asylsökande som tar sig till EU på ett irreguljärt sätt har gjort det genom att använda smugglares tjänster. Under 2015 genererade migrantsmugglingsnätverk som erbjöd tjänster för att göra det lättare att nå eller röra sig inom EU uppskattningsvis 4,7–5,7 miljarder euro.
30 COM(2015) 240 final, 13.5.2015.
31 COM(2015) 285 final, 27.5.2015.
32 https://www.europol.europa.eu/newsroom/news/europol%E2%80%99s-european-migrant-smuggling- centre-one-year
33 JOIN(2017) 4 final, 25.1.2017.
9
4. Organiserad egendomsbrottslighet
Organiserad egendomsbrottslighet omfattar en rad olika typer av brottslig verksamhet som bedrivs av mycket specialiserade mobila grupper som idkar organiserad brottslighet i hela EU, i synnerhet genom organiserade inbrott, stölder och rån samt brott med motorfordon34. Trots det utreds denna typ av brottslighet sällan eftersom enskilda incidenter ofta klassas som småbrottslighet. Ökningen av bostadsinbrott som kan hänföras till kringresande kriminella grupper huvudsakligen från sydöstra och östra Europa är ett stort problem för brottsbekämpande myndigheter. För att bekämpa den här mycket rörliga formen av brottslighet prioriteras samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter inom EU, men även med partnerländer i grannskapet35.
5. Människohandel
Människohandel har varit ett prioriterat hot för EU i mer än tio år och bör så förbli under nästa policycykel. Detta är en av de grövsta typerna av organiserad brottslighet och en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna – men även en av de mest lönsamma kriminella marknaderna. 36 Människosmugglare förlitar sig också mycket på dokumentbedrägeri för att kunna syssla med sin verksamhet37.
EU har utarbetat en effektiv och övergripande rättslig och politisk ram för att ta itu med människohandel, i synnerhet direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer38 och EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–201639. Kommissionen undersöker för närvarande vilka åtgärder som behövs för den politiska ramen för perioden efter 2016, med utgångspunkt i den befintliga ramen och på grundval av en utvärdering av dess resultat.
6. Olaglig handel med skjutvapen
Nationella svarta marknader är den främsta källan till skjutvapen för terrorister och kriminella. Denna marknad härrör från stölder eller avledning av lagliga vapentransporter och depåer. Det vanligaste sättet att idka olaglig handel med skjutvapen i EU idag är att handla olagliga skjutvapen online på darknet vilka sedan levereras med vanliga post- och pakettjänster. Antalet ärenden som har att göra med utredningar av olaglig handel med
34 Enligt EU Socta 2017 har det skett en stadig ökning av antalet rapporterade inbrott under de senaste åren. Uppskattningsvis begås ett inbrott var 1,5 minut i EU, och några medlemsstater registrerar 1 000 inbrott varje dag.
35 Ett exempel på gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter är Operation Turnstone som genomfördes i maj 2015 och som riktade in sig på grov gränsöverskridande organiserad egendomsbrottslighet i Östersjöområdet. Närmare 80 000 enheter från passagerar- och fordonsförteckningar från färjor som trafikerar Östersjön kontrollerades både i nationella register och Europols databaser, vilket ledde till 325 träffar på värdefulla mål. Gärningsmännen greps efter en intensiv övervakningsinsats där de misstänkta personerna övervakades från det att de först anlände med färja från Tallinn till Stockholm över mer än 1 000 km genom Sverige till Bodø i Norge. Se Europols översyn 2015.
36 Utgående från Europols rapport om finansieringsmodellerna för människohandel 2015 beräknas den globala vinsten från alla typer av människohandel uppgå till 29,4 miljarder euro per år. En människosmugglare har i genomsnitt en årlig inkomst på 70 000 euro. Den uppskattade globala årsvinsten för sexuellt utnyttjande i samband med människohandel är 25,8 miljarder euro och för arbetskraftsexploatering i samband med människohandel 3,5 miljarder euro.
37 I december 2016 antog kommissionen en handlingsplan för att stärka EU:s insatser mot bedrägeri med resehandlingar (COM(2016) 790 final, 8.12.2016). Den 27 mars godkände rådet i sina slutsatser handlingsplanen och efterlyste ett snabbt genomförande.
38 EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
39 COM(2012) 286 final, 19.6.2012.
skjutvapen på darknet ökar (2 % under 2014, runt 6,5 % under 2015 och 9 % under 2016).
Att den olagliga handeln med skjutvapen har prioriterats i EU:s pågående policycykel har visat sig ge resultat med ett ökat åtagande från medlemsstaterna (från 12 till 22 deltagande länder) och en bredare medverkan från tullmyndigheterna40. Det finns också ett ökat samarbete med internationella partner (Interpol, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå) och regionalt samarbete (främst på västra Balkan), vilket har lett till i genomsnitt 17 åtgärder per år under de senaste tre åren41.
För att strypa tillgången till vapen för brottslingar och terrorister anser kommissionen att denna prioritering bör bibehållas i den nya cykeln42 för att komplettera den överenskommelse som nåddes i mars om att skärpa kontrollerna av lagligt ägda skjutvapen, bland annat genom att utvidga förbudet mot de farligaste typerna av vapen43. 7. Gränsöverskridande momsbedrägerier
Organiserade brottsgrupper orsakar inkomstförluster på 40–60 miljarder per år genom gränsöverskridande momsbedrägerier, och 2 % av de grupperna står för 80 % av de gemenskapsinterna bedrägerierna via skenföretag44. Bedrägerier är mycket komplexa och svåra att upptäcka och kräver därför att skatteförvaltningarna och de brottsbekämpande organen tar sig an dem på ett samordnat sätt. På EU-nivå tillhandahåller Eurofisc – ett nätverk av tjänstemän från skatteförvaltningen – ett snabbt och multilateralt utbyte av riktad information för att komma till rätta med allvarliga gränsöverskridande momsbedrägerier. Det sköter viktiga underrättelser om bedragare och nya tendenser i samband med bedrägerier. Mot bakgrund av de ekonomiska förluster som orsakas av gränsöverskridande momsbedrägerier organiserade av kriminella grupper anser kommissionen att det är en fråga som bör ingå i EU:s nya policycykel45.
Som meddelats kommer kommissionen att lägga fram ett förslag i september 2017 om att övergå till ett gemensamt EU-momsområde, och på så sätt göra sig av med den centrala svagheten i systemet för att minska gränsöverskridande bedrägeri avsevärt46.
När Europeiska åklagarmyndigheten47 har inrättats kommer den att vara den viktigaste aktören i kampen mot brott som påverkar unionens ekonomiska intressen. Europeiska
40 22 medlemsstater är involverade (Belgien, Bulgarien, Danmark, Grekland, Spanien, Finland, Frankrike, Malta, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovenien, Sverige, Förenade kungariket, Luxemburg, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Kroatien, Tyskland och Cypern). Involverade är även nio institutioner, byråer och nätverk (kommissionen, Europol, Cepol, Eurojust, Europeiska utrikestjänsten, den europeiska skjutvapenexpertgruppen, Interpol, Frontex, eu-LISA) samt tredje parter (Schweiz, US-ATF).
41 Allt från tillnärmning av nationell lagstiftning, inrättande av centraliserade samordningsorgan (”nationella kontaktpunkter”) för att säkerställa ett bättre utbyte av information och underrättelser, utbildning eller gemensamma gränsöverskridande utredningar och brottsbekämpande insatser (på västra Balkan, med fokus på gas/larmvapen, omvandlade skjutvapen, onlinehandel eller paketleveranser).
42 En majoritet av medlemsstaterna uttalade sitt stöd för denna prioritering i de pågående diskussionerna vid förberedelserna för den nya cykeln.
43 COM(2015) 750 final, 18.11.2015.
44 Revisionsrättens rapport nr 24/2015 om gemenskapsinterna momsbedrägerier.
45 Ett betydande antal medlemsstater ställde sig också positiva till att momsbedrägerier anges som en prioritering i den nya cykeln i de pågående diskussionerna vid förberedelserna för den nya cykeln.
46 Handlingsplan för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut, COM(2016) 148 final, 7.4.2016.
47 Den 3 april meddelade 16 medlemsstater de tre EU-institutionerna om sin avsikt att inleda ett utökat samarbete för att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten.
11
åklagarmyndigheten kommer att ha behörighet att utreda och lagföra sådana brott i hela EU, bland annat allvarliga gränsöverskridande momsbedrägerier som innebär skada på minst 10 miljoner euro. Detta gäller i synnerhet karusellbedrägerier och gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag, ofta med hjälp av organiserade brottsstrukturer48.
8. Miljöbrott
Miljöbrott omsätter 91–258 miljarder amerikanska dollar per år49 och ökar 2–3 gånger så snabbt som den globala ekonomin. Det gör miljöbrott till den fjärde största brottstypen i världen, efter narkotikahandel, förfalskning och människohandel50. EU är ursprungsmarknaden (t.ex. olaglig handel med avfall) eller destinationsmarknaden (t.ex.
skyddade arter, olagligt timmer) och/eller en knutpunkt för olaglig transitering till andra regioner (t.ex. produkter av vilda djur och växter såsom elfenben)51. 52
Miljöbrottens betydelse har erkänts på EU-nivå genom antagandet av miljöbrottsdirektivet53. Medlemsstaternas strafflagstiftning har anpassats till direktivets krav på påföljder för olika typer av miljöbrott, bland annat avfall och olaglig handel med vilda djur och växter. EU har också antagit en handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter54 i februari 2016, och den håller på att genomföras. Kommissionen stöder och samarbetar också med EU:s nätverk av poliser, åklagare, inspektörer och domare som är specialiserade på bekämpning av miljöbrott55. Mot bakgrund av dess ekonomiska inverkan, det allvarliga hotet mot säkerheten och dess förödande effekt på den naturliga miljön anser kommissionen därför att miljöbrott bör ingå i EU:s nya policycykel.
IV. SLUTSATS
Kommissionen anser att 2017 års hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet är en god utgångspunkt för att fastställa EU:s prioriteringar för brottsbekämpning för fyra år framåt. Utgående från den uppmanar kommissionen rådet att godkänna följande åtta brottshot som prioriteringar i EU:s policycykel avseende grov
48 Europeiska åklagarmyndigheten kommer att leda till ett större antal åtal, fällande domar och att unionsmedel som gått förlorade genom bedrägerier fås tillbaka i större utsträckning. Dess behörighet kommer att ha sin grund i det föreslagna direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, där det fastställs minimiregler för definition av brott mot EU:s budget och påföljder (COM(2012) 363 final, 11.7.2012). Direktivet väntas bli antaget i juni 2017.
49 http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=27076&ArticleID=36202&l=en
50 http://unep.org/documents/itw/environmental_crimes.pdf
51 https://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/wildlife/World_Wildlife_Crime_Report_2016_final.pdf;
http://unep.org/documents/itw/environmental_crimes.pdf
52 Under 2015 samordnade Europol den globala insatsen mot naturvårdsbrott Cobra III: 25 medlemsstater, Interpol och Eurojust deltog i insatsen inom ramen för EU:s grupp för kontroll av efterlevnad av bestämmelser om vilda djur och växter. Insatsen inriktades främst på personer som smugglar elfenben och noshörningshorn och som är verksamma på rutten från Afrika via Europa till de asiatiska marknaderna (huvudsakligen Kina och Vietnam). Insatsen bestod av 70 komplexa utredningar i 25 deltagande länder och 600 beslag, bland annat stora mängder new age-mediciner som innehöll extrakt av skyddade växter samt tusentals kilo skyddat timmer. Se Europols översyn 2015.
53 Direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, EUT L 328, 6.12.2008, s. 28.
54 COM(2016) 87 final, 26.2.2016.
55 EnviCrimeNet, det europeiska nätverket för miljöåklagare (ENPE), Impel och Europeiska unionens miljödomarförening (EUFJE).
internationell och organiserad brottslighet för åren 2018–2021: it-brottslighet, narkotikabrottslighet, smuggling av migranter, organiserad egendomsbrottslighet, människohandel, olaglig handel med skjutvapen, momsbedrägerier och miljöbrott.
Nästa rapport väntas den 16 maj och den kommer att innehålla kommissionens slutsatser utifrån slutrapporten från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet, samt konkreta idéer som Europaparlamentet och rådet kan använda som en grund för en gemensam diskussion om nästa steg.
