Andreas Sturesson (KD), ordförande Mia Frisk (KD) Ilan De Basso (S) AnneMarie Grennhag (M) Carin Bergren (M) Erik Arnalid (KD)

(1)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Beslutande Andreas Sturesson (KD), ordförande

Mia Frisk (KD) Ilan De Basso (S)

AnneMarie Grennhag (M) Carin Bergren (M)

Erik Arnalid (KD)

kl. 8:30-10:00, §§ 1 - 3

kl 8:55 – 10:50, §§ 1 - 7

Övriga närvarande Hans Åke Antonsson, fritidsdirektör Ella Fronczak, kulturchef

Peter Lindström, bitr.utbildningsdirektör Cecilia Grefve, socialdirektör

Ann Grännö Alm, barn- och ungdomsenheten Gert Kvick, säkerhetssamordnare

Åsa Ekman, barnstrateg

Marie Andréasson, utvecklingsledare Stellan Karlsson, processledare Åsa Jonsson-Sköld, IFO-chef, § 2

Börje Olsson, chef funktionshinderomsorg, § 2 Peter Engman, sektionschef, § 7

Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare

Utses att justera Carin Berggren Paragrafer 1 - 7

Underskrifter Sekreterare

Elisabet Öhrman

Ordförande

Andreas Sturesson

Justerande

Carin Berggren

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Kommunstyrelsens välfärdsutskott

Sammanträdesdatum 2014-01-24

Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande

Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping

Underskrift

(2)

§ 1

Adjungering av ledamöter i SBU

Utvecklingsledare Marie Andréasson, socialförvaltningen och processledare Stel- lan Karlsson, utbildningsförvaltningen, har viktiga funktioner för arbetet inom SBU-BBU-LSG-strukturen. Dessa funktioner var inte inrättade vid det tillfälle då beslut fattades angående representationen i SBU.

SBU:s beslut

– Utvecklingsledare Marie Andréasson, socialförvaltningen, och processledare Stellan Karlsson, utbildningsförvaltningen, adjungeras som ledamöter i SBU under 2014.

Expedieras till:

Diariet –ks

Marie Andréasson, socialförvaltningen Stellan Karlsson, utbildningsförvaltningen

(3)

Utredning av förutsättningar och former för ett HVB-hem för barn och ungdomar i egen regi

I samband med beslut om VIP 2014-2016 gav kommunfullmäktige socialnämn- den i uppdrag att utreda förutsättningar och former för att etablera HVB-hem för barn och ungdomar i egen regi. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska utredningen även beakta möjligheten att också kunna erbjuda platser till andra kommuner.

IFO-chef Åsa Jonsson Sköld och Börje Olsson, chef för funktionshinderomsor- gen, redogör för det pågående utredningsarbetet. Arbetet har inordnats i social- nämndens förbättringsarbete DIALOGEN.

Socialnämnden och socialförvaltningens ledningsgrupp har formulerat ett antal frågeställningar som ska besvaras i utredningen. Det gäller bl.a. vilken typ av HVB som är möjlig att bedriva i egen regi, socialnämndens tidigare erfarenheter av att bedriva HVB i egen regi, samt för- respektive nackdelar med att ha utred- ningsplats på HVB i egen regi. Andra frågor som ska besvaras är hur skolgången för ungdomar placerade i HVB i egen regi ska säkras på ett så bra sätt som möjligt samt vilka förutsättningar som finns att erbjuda platser till andra kommuner. Ut- redningen ska även belysa landstingets behandlande del i HVB-uppdraget samt bedriva omvärldsbevakning och redovisa vad som händer på nationell nivå i HVB frågan.

En mycket stor andel (ca 50 procent) av de barn och ungdomar som är placerade har diagnoser inom psykiatrins område och/eller har en intellektuell funktionsned- sättning. Förutom dessa diagnoser har ungdomarna beteendestörningar av olika slag så som kriminalitet, missbruk m.m. Ungdomar över 13 år står för över 90 procent av placeringarna, varför utredningen fokuserar på denna grupp.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) verkar i sin tillståndsbedömning för att institutioner som tar emot ungdomar med diagnoser ska ha en specialkompetens – särskilt för gruppen med neuropsykiatriska diagnoser. För kommunen leder det bland annat till ökade vårddygnskostnader samt att HVB-hemmens smalare mål- grupper medför att kommunen anlitar fler HVB-hem än tidigare. Den alltmer spe- cialiserade vården har även medfört att några få placeringar blivit väldigt kost- samma. Sammanbrott i vården förekommer oftare än tidigare – vilket vanligtvis leder till att placeringen flyttas till en annan institution.

Barn- och ungdomsvården i Jönköpings kommun har i dagsläget två huvudsakliga strategiska områden: utvecklingen av institutionsvården och personalförsörjning.

Uppdraget att utreda HVB-hem i egen regi påverkas av andra utvecklingsområden inom barn- och ungdomsvården.

Länets övriga kommuner har gemensamt upphandlat institutionsvård för barn- och unga. Detta avtal gäller ytterligare två år. En stor andel av de vårdplatser som lä- nets kommuner använder upphandlas dock genom direktupphandling.

(4)

Även inom LSS-området finns boenden för barn och ungdom. Inom funktionshin- deromsorgen finns samma frågeställningar kring vård i egen regi kontra köp av platser. Över tid blir utmaningarna allt större genom krav på individuella lösning- ar för varje barn/ungdom. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen sam- verkar idag kring skolplaceringar av barn med exempelvis autism för att undvika placeringar utanför hemmet. En av fördelarna med placering inom kommunen är att umgänget i det privata nätverket kan behållas.

Ordföranden tackar för informationen.

Expedieras till:

Åsa Jonsson Sköld, socialförvaltningen Börje Olsson, socialförvaltningen

(5)

Frågor att arbeta vidare med mot bakgrund av resultatet i PISA- rapporten

Biträdande utbildningsdirektör Peter Lindström sammanfattar resultatet i studien PISA 2012 samt redogör för Skolverkets kommentarer och slutsatser med anled- ning av studien. Det ska noteras att PISA-studien beskriver den nationella nivån, och visar därför inte den specifika situationen i Jönköping.

PISA har studerat 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Av PISA:s studie framgår att svenska elevers resultat har försämrats på samtliga tre kunskapsområden och att svenska elever presterar under genomsnittet i OECD.

Många faktorer påverkar utfallet och det är svårt att fastställa samband mellan enskilda förändringar och resultatutvecklingen. Skolverket anser att andelen elever med utländsk bakgrund påverkar resultatet ytterst marginellt. Skolverket anser inte heller att orsaker kopplade till ett särskilt ämne är den huvudsakliga förkla- ringen, utan att det handlar om generella trender och systemeffekter.

Beträffande skolmiljö visar studien att sen ankomst förekommer mest i Sverige av alla OECD-länder och att en ökning har skett sedan 2003. Klassrumsklimatet är sämre i Sverige än genomsnittet i OECD. Relationen mellan lärare och elev i matematik är dock bättre i Sverige än genomsnittet i OECD och elevernas intresse, motivation och självuppfattning i matematik är högre i Sverige än genomsnittet i OECD och har ökat sedan 2003. Svenska elevers kunskaper i engelska och demo- krati- och samhällsfrågor är goda.

Hur likvärdigheten i den svenska skolan har utvecklats ser olika ut för olika kun- skapsområden: Utifrån resultaten i matematik har likvärdigheten inte försämrats mellan 2003 och 2012, medan den totala variationen i läsförståelse och naturvetenskap har ökat och är nu över genomsnittet i OECD. Variationen mellan skolor i läsförståelse och naturvetenskap har ökat, men ligger fortfarande under OECD- genomsnittet.

Skolverket anser att en ökad individualisering i form av eget arbete och en för- skjutning av ansvar från lärare till elev kan ha påverkat resultaten negativt. För- ändringar i ungdomarnas värderingar kan leda till att traditionella ämneskunskap- er inte upplevs som attraktiva eller viktiga för framtiden. Undervisningen är kanske inte heller anpassad till elevernas förändrade krav och intressen. Elevernas fritidsvanor har också förändrats, exempelvis har datoranvändningen ökat och läsvanorna förändrats.

Skolverket har under 2013 genomfört en tillsyn av skolverksamheten i Jönköpings kommun. Den huvudsakliga kritiken i tillsynsrapporten gäller frågor kring integ- ration och likvärdighet. Utbildningsförvaltningen bedriver ett kontinuerligt för- bättringsarbete. Bland annat har en översyn gjorts av mottagandet av nyanlända

(6)

elever, utveckling av undervisningsmetoder i svenska och matematik, en ny led- ningsorganisation är föreslagen att gälla fr o m 2014-07-01, vilken syftar till att ge förbättrade möjligheter för skolledaren att vara pedagogisk ledare. Genom det systematiska kvalitetsarbetet följs elevernas kunskapsutveckling upp kontinuerligt. Resultatet av de åtgärder som genomförs visar sig dock inte omedelbart.

SBU för en diskussion kring bl.a. elevinflytande och hur eleverna kan påverka utformningen av undervisningen, samt betydelsen av tidig satsning på språkut- veckling redan i förskolan.

Expedieras till:

Peter Lindström, utbildningsförvaltningen

(7)

Barnahus

Socialdirektör Cecilia Grefve informerar om planeringen rörande inrättande av ett Barnahus i Jönköping. Barnahuset planeras starta i april 2014. Alla nödvändiga beslut har fattats och avtal är underskrivna. Lokaler är under iordningställande i Hälsans vårdcentrum.

Barnahus har funnits i Sverige sedan 2005 efter amerikansk förebild. Socialstyrel- sen, Rättsmedicinalverket, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram nationella riktlinjer för samverkan vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt kriterier för Barnahus.

I Sverige finns nu ca 30 Barnahus.

Målgruppen för Barnahuset i Jönköpings län är barn 0 – 18 år som misstänks vara utsatta för misshandel eller andra våldsbrott, olaga frihetsberövande, grov

fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap brottsbalken av någon närstående, sexualbrott eller könsstymp- ning, samt barn 0 – 15 år som misstänks vara förövare av sexualbrott. Barn som bevittnat våld ingår inte i målgruppen i utgångsläget, bland annat beroende på att gruppen är svår att definiera.

Syftet med Barnahuset är att kunna erbjuda en fysiskt och psykiskt trygg miljö där myndigheterna/de vuxna kommer till barnet i stället för tvärt om. Myndigheterna har ett gemensamt mål i ett gott omhändertagande med barnet i fokus. Barnahuset innebär en helhetslösning för de insatser som är tänkta att ge barnet upprättelse, skydd, stöd och behandling.

I Barnahuset är det barnets berättelse som är det centrala och de samverkande myndigheterna hjälps åt utifrån sina kompetenser kring barnets fysiska hälsa (barnläkare, rättsläkare, gynekolog), psykiska hälsa (barn- och ungdomspsykia- trisk kompetens), brottsutredning (polis, åklagare) och skydd (socialsekreterare). I Barnahuset sker samråd, polisförhör, socialtjänstutredning, läkarundersökning, krisstöd och behandling. Olika utredningar kan pågå parallellt och barnet behöver inte upprepa sin berättelse flera gånger.

Uppföljningar och utvärderingar av Barnahus har gjorts, bl a ”Barnahusutredning- en” 2010. Rädda barnen och Linköpings Universitet har gjort en kvalitetsgransk- ning av 23 svenska verksamheter – ”Inuti ett Barnahus”. I studien konstateras sammanfattningsvis att Barnahusen är här för att stanna. Dock finns stora variat- ioner i vilket innehåll som erbjuds vid olika Barnahus, varför ett nationellt an- svarstagande behövs. Vidare konstateras att det inte finns något samband mellan Barnahus och korta handläggningstider, vilket är något som behöver förbättras.

Utredningen konstaterar att det tar tid och kraft att komma igång med verksamheten och att det finns oklarheter finns kring sekretesslagstiftning och doku- mentationsmöjligheter.

(8)

Barnahuset i Jönköping kommer att ha två samordnare, som vardera arbetar 50 procent med denna uppgift. Samordnarens roll är att arbeta för att främja samverkan mellan parterna. Att fördela samordnaruppgiften mellan två personer är att föredra för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och undvika ensamarbete.

Det arbete som återstår innan Barnahuset i Jönköping startar är att ta fram rutiner för verksamheten, ombyggnad och inredning av lokalerna, information inför och när verksamheten startat, samt introduktion av personal.

Under SBU:s behandling framkommer synpunkter att beakta i det fortsatta arbetet vad gäller benämningen ”förhörsrum”, barns inflytande på lokalernas utformning samt semesterplaneringen.

Ordföranden tackar för informationen.

(9)

Sammanträdestider 2014

Följande sammanträdesdagar föreslås för SBU under 2014:

25 mars kl. 8:30 – 11:30 5 juni kl. 13:30 23 oktober kl. 13:30 18 december kl. 13:30

SBU:s beslut

– Föreslagna sammanträdestider fastställs.

Expedieras till:

Diariet-ks

Kommunalrådsexpeditionen

(10)

§ 6

Psynk:s konferens ”Recept för att säkra framtidens välfärd”

Projektet Psynk – Psykisk hälsa barn och unga inbjuder till konferensen ”Recept för att säkra framtidens välfärd”. Konferensen äger rum i Stockholm den 20 feb- ruari 2014.

(11)

Övriga frågor Supervalåret 2014

Fritidsdirektör Hans-Åke Antonsson informerar om att regeringen gett Ungdoms- styrelsen i uppdrag att samordna skolvalen i landet i samband med val till Euro- paparlamentet och Riksdagen. Myndigheten har också fått i uppgift att ta fram ett stödmaterial kring hur man kan arbeta med partiernas medverkan i skolan.

Ungdomsstyrelsen har även gett Sveriges elevråd, SVEA och Sverok, uppdraget att producera pedagogiska rollspel till de två valen.

Ungdomsstyrelsen anordnar utbildningen ”Höj rösten 2014” i Jönköping och på ytterligare fyra orter i landet. Utbildningen vänder sig till personer som arbetar med ungdomar inom föreningslivet, skolan, fritidsverksamhet eller på andra sätt och vill verka för att få fler unga att rösta. Jönköpings kommun har ansökt om projektmedel för att arbeta med projektet i kommunens prioriterade områden.

Under SBU:s behandling uppkommer frågan om gemensamma riktlinjer för partiernas information i skolorna. Ordföranden påtalar att partier och ungdomsförbund bör bjudas in i ett tidigt skede inför valrörelsen.

Sociala insatsgrupper

Sektionschef Peter Engman ger en lägesrapport angående arbetet med sociala insatsgrupper. Socialtjänsten har haft överläggningar med polisen kring bildandet av sociala insatsgrupper. Förslag finns beträffande representation från polisen och socialtjänsten i en styrgrupp för arbetet. Styrgruppen bör kompletteras med en representant från utbildningsförvaltningen. Kontakt kommer att tas med någon av de kommuner som arbetar med sociala insatsgrupper, för att få del av deras erfarenheter.

Målgruppen i Jönköping kommer att vara ungdomar i åldern 13 – 15 år. Social- förvaltningen kommer att göra en bedömning av hur många ungdomar som kan vara aktuella.

Ordföranden uppmanar socialförvaltningen att återkomma om behov finns av ytterligare beslut av SBU.

Expedieras till:

Utbildningsförvaltningen

Peter Engman, socialförvaltningen, Råslätt