Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola 2013/14

(1)

Likabehandlingsplan för Jonsereds

förskola

2013/14

(2)

Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola

Inledning

På förskolan accepterar vi inga former av kränkande behandling. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av vårt demokratiska uppdrag i förskolan. Vi arbetar aktivt för att ingen form av kränkande behandling skall förekomma. Alla som arbetar i förskolan ska genast reagera på

kränkningar. Alla har också ansvar för att lämpliga åtgärder för att i fortsättningen förhindra kränkningar snabbt sätts in.

Så här definierar vi

Kränkande behandling är:

 Trakasserier

 Kränkande behandling

 Annan kränkande behandling

 Diskriminering

Trakasserier är kränkande

behandling som har samband med:

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barn/elevs värdighet genom:

Annan kränkande behandling:

Diskriminering:

Kön

Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning

Fysiska som slag och knuffar

Verbala som hot, svordomar och öknamn Psykosociala som utfrysning, får inte vara med och leka eller blickar, och att alla går iväg när man kommer.

Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet

T. ex när en vuxen på förskolan missgynnar ett barn och det har

samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning

Främja lika rättigheter

Alla som arbetar på förskolan ska arbeta för att skapa en miljö där alla som vistas ska känna sig trygga

 Barnkonventionens texter skall vara vägledande i arbetet med förskolebarnen.

 Personalens förhållningssätt till barn, föräldrar och varandra är viktigt. De vuxna ska vara goda förebilder för barnen och visa detta så tydligt att det skapar ett öppet och demokratiskt klimat på förskolan, att man tar avstånd från alla former av kränkningar och genast tar tag i och pratar om när något sådant hänt.

 Alla vuxna på förskolan visar hur man gör i praktiken för att främja alla människors lika värde barngrupperna visar i praktiken på vikten av att ha en tolerant attityd mot olikheter.

 Diskussionen om hur vi förankrar och konkretiserar innehållet i vår gemensamma värdegrund skall pågå ständigt på alla våra arbetslagsträffar och övriga pedagogiska möten.

 Kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna skall öka och därför prioriterar vi kompetensutveckling i detta när behov uppstår men framförallt också gemensamma diskussioner inom detta område.

(3)

Förebyggande åtgärder

för att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling

Kartläggning av akuta och förebyggande åtgärder på förskolan

Vi vuxna tar tydligt avstånd från alla former av kränkningar. Om vi negligerar en kränkning så visar vi tyvärr och ger signaler om att den är ok.

Vi tar genast tag i en situation som inte är ok och pratar med dem som är inblandade om vad som hänt, dokumenterar och följer upp.

Vi pratar ofta med barnen om att alla är olika och att det är bra. Vi tänker på olika sätt och att våra miljöer som vi kommer ifrån är olika men att vi med våra olika förutsättningar kan betyda mycket för varandra.

När barnen är ute på gården är vi vuxna tillsammans med barnen och där har vi alla möjligheter att förebygga kränkningar och främja likabehandling och samtidigt diskutera detta med barnen.

Vi vuxna placerar oss medvetet ute på gården för att försöka se vad som händer. Att vara synlig ger lugnande inverkan på barnen. Vi har tillsammans definierat de olika riskområden som finns och som kan vara platser, där mobbning eller kränkningar realiseras.

För att hålla likabehandlingsplanen levande på förskolan har vi valt att ha en återkommande temavecka per läsår, där vi diskuterar ”Olika fast lika bra”. Detta skall dock genomsyra vår verksamhet hela läsåret.

På Jonsereds förskola finns följande riskområden:

Utomhus: Bakom förrådet på nedre gården I och bakom förråden

På altanen

Utanför Gjuteriets dörr vid rutschkanan Lekhuset vid Väveriet

Kullen

Buskarna bakom gungorna Gungorna på baksidan A-S Tornet A-S

Ytterdörren A-S Skogen A-S

Inomhus: Rummet längst in på Spinneriet Kapprummen

Yttrehallen på Väveriet Toaletterna

Genomfartsrummet på Väveriet

Korridoren mellan Gjuteriet och Snickeriet Rummet längst in på Gjuteriet

Övervåningen A-S Rummet längst in A-S

Vi vuxna visar tydligt vad som gäller och vad som inte är OK!

(4)

Kön: Etnisk tillhörighet: Religion och annan trosuppfattning:

Transexuella barns rättigheter är skyddade i lagtext. Skolan ska förhindra könsdiskriminering

Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om man är född i Sverige kan man vara rom, same, svensk, kurd, eller något annat.

Religionsfriheten är skyddad av internationella konventioner.

Vad vill vi?

Förebygga och motarbeta sexuella trakasserier som kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt som är kopplade till barnens könstillhörig- het

Vad vill vi?

Vi har ett ansvar för att arbeta mot och förklara hur det förhåller sig med rasism och främlingsfientlighet även med de små barnen.

Vad vill vi?

Förskolans förhållningssätt till religion eller annan trosuppfattning är icke-konfessionell. Förskolan får inte missgynna något barn pga.

religionsuppfattning/tro.

Hur når vi målen?

Vi arbetar mycket med frågor som rör likabehandling och jämställdhet.

Det jämställdhetspedagogiska perspektivet är viktigt i vårt vardagsarbete. I våra samtal med barnen tar vi upp dessa frågor när aktualitet och behov av att samtala om dessa frågor uppstår.

Vi försöker förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som rör barnens etniska tillhörighet. Vi pratar om hur vi skall förhålla oss till detta på våra arbetslagsträffar men också i barngrupperna.

För att förebygga och förhindra diskriminering av religion eller annan trosuppfattning krävs samtal på ett annat plan. Samtal som är berörande och svåra. Vi tar upp livsfrågor tillsammans med barnen när de är aktuella och kommer på tal.

Vem ansvarar för dem?

Ansvarig för att samtal kring likabehandling (kön) förs är rektor och lärare i respektive barngrupper.

Ansvarig för att samtal kring likabehandling (etnisk tillhörighet) förs är rektor och lärare i respektive barngrupper.

Ansvarig för att samtal kring likabehandling (religion och annan trosuppfattning) förs är rektor och lärare i respektive barngrupper.

Funktionshinder: Sexuell läggning: Annan kränkande behandling:

Kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.

Kan vara synlig eller osynlig och svår att leva med.

Kan göra så att många barn och vuxna som drabbas av detta får ett oerhört svårt liv att leva.

Vad vill vi?

Genom pedagogiska samtal, Ap- träffar, litteratur och bra exempel vill vi förebygga och förhindra

diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder.

Vad vill vi?

Genom samtal, och för åldrarna lämplig litteratur samt förebyggande åtgärder beroende av situation, ständigt hålla dialogen levande.

Vad vill vi?

Förebygga och motarbeta i alla former av kränkningar. Värna om leken MEN vara vaken för negativa mönster.

Vi vill förebygga och förhindra genom att studera ämnet lite mera.

T.ex genom föreläsningar eller studiecirklar i värdegrundsfrågor och ta fram information för att få kunskap i den form som passar alla barn och vuxna som är i förskolan samt förankra, införliva detta så att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument och en källa till hjälp i dessa frågor.

Vi behöver kunskap till alla som arbetar i förskolan inom detta område. Det kan vara i form av litteratur, föreläsningar, studiecirklar och samtalsarenor för de vuxna. Vi behöver få tag på lämpligt

pedagogsikt material som anpassats för förskolebarn. Dialogen med barnen i dessa frågor är viktigast men också den med föräldrarna för att öka och fördjupa kunskaperna.

Vi vill lära genom att låta barnen fråga vad de andra leker och om de får vara med.

Låta de andra förklara leken.

Ha sunt förnuft och lyhördhet inför situationer som uppstår.

(5)

Arbetsgång för vårt arbete med Likabehandling

1. När ett barn känner sig kränkt i förskolan

 Förskolans personal arbetar operativt tillsammans med rektor/resursenheten kring Likabehandling

 För att få en tydlig bild av vad som har hänt analyserar berörd personal situationen genom snabba beslut där alla inblandade raskt inringas och får kunskap om vad som inte varit och är Ok.

 När de vuxna vet vad som hänt samtalar man med barnen och tar också upp det med barnens föräldrar om händelsen.

 De vuxna visar alltid tydligt att de tar avstånd från alla former av kränkning.

 Fortsätter den kränkande behandlingen tar personalen kontakt med föräldrar och diskuterar vilka åtgärder som ska vidtas.

 Händelsen, åtgärden och uppföljningen skall dokumenteras.

2. Kompetensutveckling

 Vi behöver som förskola ha en tydligt uttalad värdegrund

 Likabehandlingsarbetet skall alltid vara med på dagordningen på planeringsmöten och AP-träffar mm.

 Föreläsningar i värdegrundsfrågor för både personal och föräldrar behövs.

 Förankringen av och föräldrarnas delaktighet i likabehandlingsplanen är viktig och ska tas upp i föräldrarådet.

3. Uppföljning, utvärdering och revidering

 Formuleringarna i värdegrunden – måste vara levande – hur lever de?

 Dokumentationen är viktig i arbetet med likabehandling – hur fungerar det?

 Organisationen kring likabehandling måste fungera - hur fungerar den?

 Presentationen av Likabehandlingsarbetet i Teamplanen – hur presenterar vi den?

 Hur fungerar verksamheten kring Likabehandling inför Kvalitetsredovisningen – har vi koll?

 Stående faktasammanställning i Kvalitetsredovisningen – gör vi detta?

 Återkommande uppföljning i verksamheterna muntligt eller med hjälp av enkäter – gör vi detta?

 Likabehandlingsplanen revideras en gång om året för att säkra kvalitén i denna och i samband med att den lokala arbetsplanen skrivs. Detta är rektors ansvar i samarbete med personal på förskolan.