• No results found

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förskoleavdelningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven

Läsåret 2013-2014

(2)

2014-08-18

Förskoleavdelningen

Kvalitetsredovisning 2013-2014

KVALITETSREDOVISNING

Förskolan Prästkragen avdelningen Räven Läsåret 2013-2014

1. Inledning

Varje avdelning på förskolan Prästkragen har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta och sin egen lokala arbetsplan för den egna avdelningen. Arbetsplaner som är framarbetade utifrån förskolans läroplan Lpfö 98 och Kommunens skolplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisningen med dessa uppföljningar som grund.

.

1.1 Organisation

Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Förskolorna Prästkragen, Solängen och Svea, 9 avdelningar bildar ett område, Norrbyområdet.

Förskolechef ska vara en pedagogisk ledare som dessutom har administrativa uppgifter.

Förskolecheferna träffas regelbundet för att diskutera gemensamma mål och riktlinjer för att bibehålla samsynen på förskolorna.

Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys

och eventuella åtgärder från avdelningens kvalitetssäkring.

.

Sedan februari 2013 har vi tillgång till Time Care/bemanningen. Dit gör man beställningar av vikarier till förskolan.

Vi har en 100% pool som finns stationerad på Prästkragen. Poolen arbetar för den som är

frånvarande.

(3)

Kvalitetredovisningar.Likabehandlingsplan och Arbetsplaner finns att läsa på Förskolans Hemsida. På Hemsidan finns också en presentation av förskolan och dess avdelningar Förskolan Prästkragen består av 5 förskoleavdelningar. 2 st. 1-3 årsavdelningar och 2 st. 3-5 årsavdelningar, samt 1st 1-5 årsavdelning som finns på Olsboskolan. Personal antalet ligger totalt på 12 stycken och barnantalet på ca 75 barn.

Förskolan Prästkragen är miljöcertifierad och har ”Grön Flagg” genom stiftelsen ” Håll Sverige Rent”. Barn och personal sopsorterar tillsammans på förskolan.Odlingslådor och bärbuskar finns på förskolans gård.

Förskolan har gemensamma aktiviteter under hela året som t.ex. Gemensam sångstund,

Prästkrageloppet, Brandvecka, Lucia mm. Personalen arbetar i Tvärgrupper med förskolans barn 1 fm i veckan. Då är barnen indelade efter ålder. Temat under året har varit matematik.

Förskolorna på Norrbyområdet byter material med varandra för att ge barnen möjlighet till ännu mer varierad lek och lärande. En personal/avdelning ingår i en utvecklingsgruppsgrupp som träffas en/månaden för att diskutera pedagogiska frågor. Under detta läsår har

utvecklingsgruppen tillsammans med FC utvecklat arbetet med

dokumentation/Portfolio,inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.

Förskolan Prästkragens har ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten samt förbereder frukost och mellanmål. Singelavdelningen Snigeln har också ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten, men personalen på avdelningen förbereder själva frukost och mellanmål.

Avdelningen Räven är en 3-5 års avdelning där 20 barn var inskrivna under ht-13 och vt-14 Fördelade på 11 pojkar och 9 flickor. Av dessa barn är 6 barn flerspråkiga. Modersmålen är engelska,asyriska,arabiska,kurdiska och indiska.

Barn och personal på Räven äter ofta mat ute på förskolan. Maten äts då ur kåsor. Maten lagas ibland över öppen eld på förskolan. En gång i veckan är det skogsdag.

Avdelningen har en fungerande struktur för dagen och veckan. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner, och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka liksom enskild planeringstid för varje personal.

Dags-vecko och års strukturen är utformad utifrån den aktuella barngruppen.

All personal har arbetskläder, vilket underlättar arbetet tillsammans med barnen. Om brister upptäcks i ute- och innemiljö kontaktas kommunens felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i.

2. Verksamhetens förutsättningar

2.1 Personal

På Ht. 2013 ordinariepersonal: 9 st. förskollärare och 5 st. barnskötare .

På Vt. 2014 ordinariepersonal: 9 förskollärare och 5st. barnskötare.

(4)

2.1.1 Lärarnas utbildning och inriktning

Grundbemanningen är:

Ht. 2013, 9 st. förskollärare Vt. 2014, 9 st. förskollärare .

Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola

2012 63 %

2013 63 %

2014 63%

2.1.2 Lärartäthet

Målet med två förskollärare och en barnskötare per avdelningen uppfylls inte än. Endast en förskollärare saknas.

Antal inskrivna barn per årsarbetare

Ht. 2012 Vt. 2013 Ht.2013 Vt. 2014

Förskolan 5,4 5,8 6,5 6,6

2.1.3 Övrig personal

En 100 % pooltjänst finns stationerad på Prästkragen som täcker upp där behov finns.

En förskolechef 100 %.

Tillgång till tal-och språkpedagog.

Förskolan har vid behov tillgång till förskolekonsulent.

Modersmålsstöd vid behov.

En måltidspersonal, 75 %.

Lokalvårdare anställd av NVK.

2.2 Materiella resurser för lärande och lek

Alla avdelningar har bärbar dator och trådlöst nätverk. Digitalkameror och lärplattor för

dokumentation finns på varje avdelning på förskolan. Digitala fotoramar och telefonsvarare finns på varje avdelning. Förskolan har även fått projektorer som kan kopplas till datorn för att kunna visa större bild. Högtalare till projektor/dator finns också. Detta för att kunna använda dator i lärande syfte.

Ett ljusbord finns på försskolan för att stimulera lärandet.

Insatser har gjorts mot ökad ljudvolym i lokalerna. Ljudabsorberande tavlor på väggarna har satts

upp och finns på samtliga avdelningar på förskolan. Förskoleavdelningen centralt har köpt in

möbeltassar som sätts på fortlöpande när nya stolar köps in. Ljuddämpande mattor finns på alla

bord i förskolan.

(5)

2.3 Ekonomiska resurser

Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef. Förskolechefen har ansvar för en del av budgeten. Personalen har ansvar för förbrukningspengarna på förskolan. På förskolan

Prästkragen har man gemensam ekonomi som gör det möjligt att köpa in material efter barnens intressen och behov. Allt material tillhör alla barnen. På Prästkragen och Snigeln har vi en ekonomiansvarig som en gång/termin träffar ekonomiansvariga för de andra förskolorna och administrativ assistent. Ekonomigruppen på förskolan träffas regelbundet.

3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse .( Från föregående års Kvalitetsredovisning del 5).

Förbättringsområden från föregående års

kvalitetsredovisning

Resultat

2012 – 2013: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret

Resultat 2013 - 2014:

4.4.1 Normer och värden Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Till exempel genom att

synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka

nationaliteter och språk som representeras på

avdelningen genom till exempel olika länders flaggor,information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vår barngrupp och i vårt samhälle.

Vi har arbetat med de olika nationaliteterna genom att synliggjort siffror på olika språk, lämnat ut enkäten

”varddagliga fraser på de olika språken”, satt upp världskarta med barnens bild vid deras hemland. Vi har samtalat om alla barnens namn och vad de betyder och kommer ifrån.

Men vi vill fördjupa oss mer i olika traditioner.

4.2 Utveckling och lärande Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Till exempel genom att

synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka

nationaliteter och språk som representeras på

avdelningen genom till exempel olika länders flaggor,information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vår barngrupp och i vårt samhälle.

Vi har synliggjort i tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade genom att sätta upp Världskartan med bild på barnen vid deras hemland, köpt in jordklot, barnens flaggor , Mitt namn.

Vi hade planering att fira alla barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den planeringen.

4.4.6 Uppföljningar och

utvärdering och Vi Trasar barnen i augusti

och januari, detta är sedan

(6)

utveckling

Arbetslaget har använt sig av TRAS som

observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella

barngruppen.

ett underlag för gruppens utveckling och lärande av språkutvecklingen. Vi har kontunerliga språkgrupper.

4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse

4.1 Förskolechefens ansvar

Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan. Bl.a. genom en måluppfyllelse blankett och vart annat år med en medarbetarenkät.

Förskolechef har ansvarat för den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. . Arbetat med Jämnställdhet och Värdegrundsfrågor på bl.a. Apt-möten.

Förskolechef har under innevarande år haft medarbetarsamtal med samtliga personal och rehabiliteringsmöten med berörd personal, samt varit delaktig i löneprocessen för medarbetarna.

På Norrbyområdet finns en utvecklingsgrupp som förskolechef ansvarar för,gruppen består av en representant från varje avdelning. Gruppen träffas en gång i månaden. Under ht-13 och vt-14 har gruppen utvecklat arbetet kring dokumentation/Portfolio samt underlag till

inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.

.

Förskolechef har ansvarat för veckomöten ,husmöten och arbetsplatsträffar där pedagogiska frågor lyfts.. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga

representanterna. En gång per termin har förskolechef föräldraråd. Förskolechef har ansvarat för skyddsrond och hygienrond samt deltagit i brandtillsynen.

Förskolechefen har haft administrativa uppgifter såsom analyslistor och budgetuppföljningar.

Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.

4.2 Kompetensutveckling

- HLR-utbildning 2 personer

- Föreläsning: Autism- autismspektrumtillstånd vad är det? 1 person - Föreläsning: Få det att funka med Eric Donell. 2 personer.

- Barnsyn, kunskapssyn och pedagogisk dokumentation. 1 person -Utvecklingsgruppen 1 person

- Litteratur – ”Barn i sorg” 1 person

- Litteratur – ”Flera språk i förskolan” 2 personer.

(7)

- Litteratur- ”Trasboken” 2 personer

-Litteratur – ”Små barn matematik” 1 person -Litteratur – ”Matematik i förskolan” 1 person

-Litteratur- ”Förskolebarn i matematikens värld” 1 person -Kompendium: ”Flerspråkighet” 1 person

- Utbildning Lärplatta 2 personer

4.3 Förskolan som arbetsplats

All personal har vid medarbetarsamtalet fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling.

Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov.

Vid tre tillfällen under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbetat med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, s.k. planerings/uppföljningsdagar.

Utbildnings-och fritidsförvaltningen genomförde under juni 2013 en enkätundersökning gällande kvaliten i förskolan. Syftet med enkäten är att få en bild över hur verksamheten fungerar samt för att förbättra kvaliten i verksamheten.

Då svarsfrekvensen 23% var mycket låg och har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar.

Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas.

Förskolechefen redovisade resultatet på höstens föräldraråd. Förslag kom då från föräldrar att enkäten ska besvarade under ett föräldramöte.

4.4 Undervisningen ( mål och riktlinjer)

Förtydligande:

Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet.

Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen.

Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

4.4.1 Normer och värden Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

(8)

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen

arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden.

Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och

utvecklas. Analys: Vi har arbetat med Tema

Värdegrunden, vi har bland annat haft ”Veckans kompis”, använt oss utav kompiskort och utgått från Barnkonventionen. Vi har pratat om olika känslor

tillsammans med barnen och hur vi är mot varandra.

2. Arbetslaget har tagit del av

kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och

handledning relaterat till arbetet med

normer och värden. Analys: Vi har gått föreläsning

om NPF (ADHD,TOURETTS, ASPERGERS) och AD/HD ( Autismspektrumtillstånd) läst litteratur med inriktning normer och värden. Detta är något vi gärna ser oss att fördjupa oss mer i.

3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på

förskolan. Analys: Vi är noga och tilltala och

se varje barn och förälder varje dag. Vi värnar om att varje barn ska få komma till tals och få möjlighet att uttrycka sin åsikt.

Vi lägger stor vikt att visa varandra respekt i barngruppen och i arbetslaget.

(9)

4. Arbetslaget har

synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen,

information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp

och vårt samhälle. Analys: Vi har synliggjort i

tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade genom att sätta upp Världskartan med bild på barnen vid deras hemland, köpt in jordklot, barnens flaggor , Mitt namn. Vi hade planering att fira alla barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den planeringen.

5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt.

Analys: Vi arbetar

kontinuerligt med att prata om likheter och olikheter tillsammans med barnen. Vi har pratat utifrån

Värdgrunden och Barnkonventionen.

6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om

verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a.

utifrån dessa. Analys: Vi har inte kunnat

utforma verksamheten på avdelningen utifrån barnens intressen då vi fått lov att anpassa miljön och arbetet efter barngruppen.

(10)

7. Arbetslaget har använt metoder för att

motverka stereotypa könsmönster. (genus)

Analys: Vi läser genus-böcker och erbjuder utklädnadskläder till alla, oavsett kön. Vid tillfällen uppmärksammar vi och disskuterar stereotypa könsmönster.

8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån

miljöcertifikatet Grön Flagg.

Analys: På grund utav mycket personalbyte har planeringen utav Grönflagg förvallit.

9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan.

Analys: Vi lägger stor vikt till utevistelse för barnen, vi besöker skogen och äter måltider utomhus. Vi har deltagit i Skräpplockarveckan samt att vi sopsorterar och går tillsammans med barnen regelbundet och återvinner . Vi vår och höst-städar på förskolan.

10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för

likabehandling och mot kränkande behandling.

Analys: Förskolan har arbetat gemensamt kring detta.

Förskolan har tillsammans reviderat. Förskolan har köpt in litteratur och material som

(11)

Barnkonventionen.

Åtgärd:

Vi gör upp en planering kring hur vi ska arbeta med olika nationaliteter på avdelningen, vi vill uppmärksamma olika traditioner mera. Vi kommer att forska och ta hjälp av föräldrarna för att få fram information.

Då det blir ny barngrupp till hösten ser vi till att barnen ska få vara med och forma miljön på avdelningen samt starta teman utifrån deras behov och intressen. Vi tar hjälp av barnintervjuer och barnmöten.

Vi på Räven ska arbeta aktivt med de nya målen i Grönflagg, personalen gör upp en grovplaneringen och följer den.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn:

Fråga: Positiva svar:

Flickor Positiva svar:

Pojkar Negativa svar:

Flickor Negativa svar:

Pojkar Hur känner du

dig när du kommer till förskolan?

9 11 0 0

Resultat:

Alla barnen känner sig trygga att komma till Räven.

Analys:

Vi tycker det är viktigt med ett bra mottagande så att alla barn och föräldrar känner sig trygga

.

Åtgärd:

Vi fortsätter som vi gör.

4.2 Utveckling och lärande

Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om

sin hälsa och sitt välbefinnande,

(12)

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande

egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen

arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande

dokument som

ständigt förändras och utvecklas

Analys: Vi utvärderar och utvecklar metoderna kontinuerligt.

2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling.

Analys: Norrbyområdet håller på att utforma ett nytt

(13)

arbetssätt kring arbetet med portfolio.

3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen.

Analys: Vi anser att det är viktigt att använda ett nyanserat språk.

4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling.

Analys: Vi kan bli bättre på att fördjupa oss i Grönflagg målen, då vi ej har kunnat fullfölja planeringen från de gamla Grönflagg målen helt.

5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod.

Analys: Vi har haft

Sapereveckor utifrån årstider och säsong då vi har arbetat med sinnena och frukt och grönt. Vi vill att det ska ske kontinuerligt i verksamheten då Sapere är en metod.

6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentations- arbete.

Analys: Alla i arbetslaget har använt oss av dator, kamera och lärplatta vid

dokumentation.

(14)

7. Arbetslaget har genom pedagogisk

dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet.

Analys: Vi har synliggjort dokumentation och utvärderat men sen har det tagit stopp, intresset har ej funnits att fortsätta.

8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material,

språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor.

Analys: Vi har Trasat alla barnen och arbetat i mindre språkgrupper.

9. Arbetslaget har använt sig av

språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer

i kontakt med. Analys: Sker vid inskolning

och som vi följer upp kontinuerligt och sedan lämnas till förskoleklassen.

10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor

tillsammans med

barnen. Analys: Vi har arbetat med

media men skulle vilja bli ännu bättre på att använda det i vår verksamhet.

11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska

utveckling genom att problematisera och skapa situationer,

(15)

erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och

rum och teknik, mm. Analys: I tvärgrupperna på

förskolan har barnen arbetat med inriktning matematik. På Räven skulle vi kunna bli bättre på att fördjupa oss i det mera.

12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

regelbundet som en naturlig del i verksamheten.

Analys:

Vi erbjuder barnen möjlighet att välja aktiviteter utifrån intressen.

13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt.

Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen,

information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle.

Analys:

Vi har synliggjort i tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade genom att sätta upp Världskartan med bild på barnen vid deras hemland, köpt in jordklot, barnens flaggor , Mitt namn.

Vi hade planering att fira alla barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den

planeringen.

(16)

14. Genom samtal, diskussioner,

reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering.

Analys: Vi har lagt stor vikt att arbeta med Värdegrunden, Barnkonventionen och Likabehandlingsplanen.

15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat,

experimenterat, och undersökt.

Analys: På barnensval har vi tillsammans med barnen genomfört olika experiment.

Vi går till skogen och

utforskar naturen. All personal har ej utbildning inom NTA.

16. Arbetslaget har planerat verksamheten/

aktiviteter utifrån genusperpektiv

Analys: Vi har inte haft planerad verksamhet kring genus.

Åtgärd:

Vi har som mål att ta media till hjälp att forska tillsammans med barnen. Vi kommer att använda oss av vår lärplatta, dator och fakta-filmer från till exempel FLOD.

En grovplanering utifrån Genus görs där vi sätter upp mål för vad vi vill arbeta med på avdelningen.

(17)

När vi utformar vår pedagogiska miljö ska vi tänka på att få in barns lärande samt i teman. Vi gör en grovplanering utifrån Matematik.

Vi har en önskan att all personal ska få gå på NTA-utbildning så vi kan experimentera mera och ha tema kring Natur och teknik.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn:

Fråga: Positiva svar:

Flickor Positiva svar:

Pojkar Negativa svar:

Flickor Negativa svar:

Pojkar Lär du dig saker

på förskolan?

7 9 2 2

Resultat:

De flesta barnen känner att de lär sig saker på förskolan.

Analys:

De barn som varit negativa har inte förstått frågan riktigt tror vi.

Åtgärd:

Intervjua barnen fler gånger och fråga dem om saker de har lärt sig.

4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Metod: Resultat 2012-2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av

barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och

aktiviteter. Analys: Barnen har inte haft

möjlighet att påverka så mycket som vi har velat då de behövt stöd att fungera som grupp.

2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen.

Analys: Vi har arbetat utifrån barngruppens behov på avdelnigen.

3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen.

Analys: i våra samtal med barnen ser

(18)

vi till att ställa frågor för att utveckla samtalen. Inte bara nöja oss med ett ja eller nej.

4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på

avdelningen. Hur vill vi ha det på vår

avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler.

Analys: Vi har arbetat aktivt med Normer och värden på avdelningen och kommit fram till gemensamma Trivselregler. Vi har haft tema värdegrunden.

5. Den aktuella

barngruppen har varit delaktig i

utformningen av miljön på förskolan.

Analys: Vi har inte kunnat låta barnen varit delaktiga i utformingen av avdelningen miljö på grund utav deras olika behov.

6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de

dokument som sätts in i deras portfoliopärm.

Analys: Barnen är delaktiga i sin portfoliopärm, vi sätter in

dokumentationen tillsammans med barnen.

7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex.

omröstningar. Analys: Barnen har inte haft

egenskapen att kunna ta beslut tillsammans på grund av deras olika behov.

(19)

Åtgärd:

Vi hoppas att barnen kan vara mer delaktiga och påverka miljön, planeringar och demokratiska beslut i verksamheten. Vi kommer att ha barnintervjuer och barnmöten. Miljön hoppas vi att kunna utforma tillsammans med barnen.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn:

Fråga: Positiva svar:

Flickor

Positiva svar:

Pojkar

Negativa svar:

Flickor

Negativa svar:

Pojkar Får du vara med

och bestämma på förskolan?

6 9 3 2

Resultat:

Två stycken fick vi ej något svar av.

Analys:

De som sa nej har inte förstått att de själva kan ha inflytande och få bestämma. Vi tror att det beror på ålder och kultur.

Åtgärd

: Vi ska upplysa barnen mera att de får vara med att bestämma

.

4.4.4 Förskola – Hem Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för

• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,

• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och

• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

Arbetslaget ska

• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,

• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,

utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och

• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions-

/inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan

(20)

och hur inskolningen ska gå till.

Analys: Vi hade ett enskilt samtal med föräldrar och barn, gammal personal och ny personal där vi informerade om hur allt fungerar. Vi skrev även ett välkomst brev till nya föräldrar.

2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm,

hemsidan och digital fotoram.

Analys: Vi ger

vårdnadshavarna insyn i verksamheten. De får även information genom veckobrev.

3. Arbetslaget har använt sig av olika

inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov.

Analys: Vi valde att ha enskilt samtal med varje barn och vårdnadshavare.

4. Ca 6 – 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras

vårdnadshavare kallats till ett

uppföljningssamtal.

Analys: Vi har erbjudit ett uppföljningssamtal. Vid speciella tillfällen har vi bokat in extra möten.

5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument,

likabehandlingsplan och årsplanering.

Vårdnadshavarna har getts möjlighet till

(21)

inflytande i och synpunkter på verksamheten.

Analys: Vi hade ett

föräldramöte i september 2013 där vi berättade om

verksamheten och aktuell information.

6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till

utvecklings/portfolio- samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk

erbjudits.

Analys: Vi erbjuder samtal med oss personal under en tre-veckors period.

Föräldrarna får själva skriva upp en passande tid.

7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och

avdelningens personal.

Analys: Vi erbjuder alltid samtal vid behov.

8. Arbetslaget har anordnat

trivselaktiviteter under året.

Analys: Vi har haft

Prästkragelöpet under hösten, lucia och Trivselkväll i maj.

(22)

9. Förskolan ger

möjlighet att lämna in synpunkter till

föräldrarådet i en

”synpunktslåda” som finns på varje

avdelning

Analys: Representanterna till föräldrarådet bestäms under föräldramötet men alla föräldrar kan delta i

föräldrarådet. Alla föräldrar har även möjlighet att lämna åsikter i förskolans

synpunktslåda.

10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens

synpunktshantering.

Analys: Detta informerar vi om vid föräldramötet på hösten.

11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten.

Analys: Vi välkomnar vårdnadshavare att besöka avdelningen och hälsa på sina barn när de vill.

12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal.

(23)

Analys: Vi har överlämnade samtal vid byte av förskola.

Åtgärd:

Vi fortsätter och är tydliga i fråga om mål och innehåll så barn och vårdnadshavare har möjlighet till inflytande.

4.4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer:

Förskollärare ska ansvara för

• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

Arbetslaget ska

• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem

samt samverka med dem, och

• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har följt planen för

överlämnande mellan verksamheterna.

Analys: Vi har en handlingsplan som vi följer vid överlämnade.

2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling.

Analys: Vi har samtal med berörd personal kring barnens behov.

(24)

3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass.

Analys: Vi bjuder in alla gamla förskolebarn, blivande förskoleklass barn får även hälsa på två gånger i sin kommande förskoleklass.

Åtgärd:

Vi fortsätter att hålla oss till den handlingsplan som finns.

4.4.6. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:

Riktlinjer:

Förskollärare ska ansvara för

• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,

• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och

påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och

• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.

Arbetslaget ska

• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens

möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper

om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,

• dokumentera, följa upp och analysera

– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och

inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som

(25)

intressant, meningsfull och rolig,

– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla

– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,

vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har använt portfolio för att

synliggöra varje barns utveckling.

Analys: Vi i Norrbyområdet håller på och utformar en ny metod av portfolio.

2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger.

Analys: Vi behöver att bli bättre på att följa upp den pedagogiska

dokumentationen.

3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten.

Analys: Utifrån barns behov har vi inte kunnat fullfölja deras intressen så mycket som vi hade velat.

(26)

4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med

språkutvecklingen för den aktuella

barngruppen.

Analys: TRAS är en metod vi använder kontinuerligt under hela året. TRAS ligger som underlag för våra

språkgrupper.

5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkrings- material för att följa upp, utvärdera och utveckla

verksamheten.

Analys: Vi utväderar

verksamheten kontinuerligt.

6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering.

Analys: Vi reviderar vår arbetsplan på höstens planeringsdag utifrån våra utvärderingar från våren.

7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat

verksamheten utifrån dess resultat.

Analys: Vi har tagit del av föräldraenkäten på en arbetsplatsträff.

(27)

Åtgärd:

I höst kommer vi att börja arbeta med en ny metod för portfolio.

Vi kommer att försöka kalla till fler barnmöten i verksamheten för att kunna följa upp den pedagogiska dokumentationen.

Vi hoppas på att kunna arbeta utifrån barnens intressen, vi kommer att ha barnintervju och barnmöten.

5. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse .

Handlingsplan

För att barnen ska få vara med och påverka sin tid på förskolan ska vi ha barnmöten i mindre grupper där vi tar beslut och diskuterar. Vi kommer att fortsätta med barnens val där barnen själva får välja aktiviteter som de vill göra.

För att barnen ska bli delaktiga i utformningen av miljön på förskolan ska vi arbeta med barnens behov och intressen. Eftersom vi kommer att få nästintill en helt ny barngrupp kommer vi att kunna forma om miljön på avdelningen tillsammans med dem från början. Vi kommer att få in yngre barn på avdelningen än tidigare, då får vi anpassa miljön efter dem. I höst ska vi ha

barnintervjuer som vi kommer att utgå ifrån när vi arbetar med verksamheten. Vi kommer att ha kontinuerliga barnmöten tillsammans med barnen.

Vi ska utforma en grovplanering kring Genus arbetet för att få in det som en naturlig del i

verksamheten. Vi pedagoger får forska och lära oss mer om Genus inför detta. Vi pedagoger är

med i leken för att bjuda in till nya leksätt till exempel så kan leksaksspisen plötsligt bli en

cementblandare. Vi ska använda oss av sagor som underlag i Genusarbetet och diskutera

tillsammans med barnen.

References

Related documents

Skolgatan är den huvudsakliga angöringen till befintligt skolområde Fornängssko- lan/Prästgårdsskolan för såväl biltrafik som för skolbussar.. Angöringen för skolbussar- na

Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och

Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Eftersom barnen har erbjudits att utveckla sin kreativitet på olika sätt har vi sett att fler barn

Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och

Vi pedagoger är närvarande tillsammans med barnen för att stötta i lek, fånga upp det barnen tycker är intressant, men också besvara barnens olika frågor.. Vi är nära

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och

Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och

Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och