Utbildnings- och fritidsförvaltningen
KVALITETSREDOVISNING
Förskolan Björksta, avdelning Barret
Läsåret 2013-2014
Utbildnings- och fritidsförvaltningen
KVALITETSREDOVISNING Förskolan Björksta, avdelning Barret
Läsåret 2013-2014
1. Inledning
Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta, samt sin egna lokala arbetsplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisning med dessa uppföljningar som grund. Arbetsplaner är framarbetade utifrån förskolans reviderade Läroplan, LpFö 98(rev.2010) och kommunens skolplan
1.1 Organisation
Ledningsgruppen består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Perols området består av två förskolor Björksta och Björkbacken. Förskolechefens roll består av administrativt arbete och att vara pedagogisk ledare.
Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningarnas kvalitetssäkringar.
Förskolan Björksta har miljöcertifikatet Grön Flagg genom stiftelsen ” Håll Sverige Rent”. Grön Flagg ger en tydligare struktur för avdelningarnas hållbarhetsarbete med utgångspunkt i läroplanerna.
Förskolan Björksta består av fem avdelningar en femårsavdelning, två 1-3 årsavdelningar och två 3-5 års avdelning,. Avdelningar hjälps åt vid exempelvis planeringstiden för personal, samarbetet sker mellan 1-3 års avdelning och 3-5 års avdelning. Under hösten fanns 96 barn inskrivna och under våren fick avdelningarna 100 barn. Avdelning Barret hade 21 barn under vårterminen och det var 14 flickor och 7 pojkar. På avdelningen fanns fem flerspråkiga barn och representerade språk är
svenska, brasilianska, franska, polska, arabiska, syrianska, och albanska
2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal
Under hösten 2012 arbetade 8 stycken förskollärare på 100 %, varav en medarbetare hade tjänstenedsättning till 75 % och 4 stycken barnskötare på 100 %.
.
Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd.
Under hösten 2013 fanns 10 stycken förskollärare på 100 %, och 5 stycken barnskötare på 100 %.
varav en medarbetare hade tjänstenedsättning till 75 %. (En förskollärare var tjänstledig) .Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd..
Under våren 2014 fanns nio stycken förskolärare på 100 % och 6stycken barnskötare på 100 %. (En förskollärare var tjänstledig)En medarbetare hade tjänste nedsättning till 75 %.
Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är inte uppnådd.
2.1.1 Lärarnas utbildning och inriktning
10 stycken förskollärare med högskoleutbildning Inriktning:
1 förskollärare 30 hp ateljarista,
1 förskollärare 15 hp: Det språkande och matematiska barnet 3 förskollärare 7,5 hp: Matematisk problemlösning i skolan.
1 förskolärare 7,5 hp handledarutbildning
Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola
HT
20 12 66 % VT
2013 66 % HT
2013
66 % VT
2014 60 %
2.1.2 Lärartäthet
Antal inskrivna barn per årsarbetare
HT 2012 VT 2013 Ht 2013 Vt. 2014
Förskolan Björksta 5,75 6,00 6,4 6,7
2.1.3 Övrig personal
En pooltjänst (barnskötare) 100 % stationerad på förskolan under ht 2013 och vt 2014 Fyra pooltjänster (barnskötare) 50-75 % från förskola på obekväm arbetstid. Det finns en personal från städ och en måltidspersonal. Förskolan har tillgång till talpedagog och förskolekonsulent. Det finns en personal från städ och en måltidspersonal. En resurs 75 % för barn i behov av särskilt stöd under ht 2013 och vt. 2014.
2.2 Materiella resurser för lärande och lek
Förskolan Björksta ligger i ett villaområde med en utegård och utomhus finns material för att barnen skall kunna leka och använda fantasin. Förskolans gård inbjuder till rörelse genom att det finns stora ytor, barnen har tillgång till cyklar och gungor. Utemiljön har material för lärande och lek,bland annat en lekställning och leksakshus. Förskolan har fått tillgång till mer skogsyta som ger barnen tillfällen till fler lärande situationer under leken. Det finns kuperad terräng och omkullvälta träd som utmanar barnen i olika leksituationer. Den närliggande lekparken som finns vid Perols skolan används flitigt.
Lokalerna inomhus är underhållna och miljön förändras utifrån barnens intresse och inflytande.
Ljudabsorberande tavlor har sätts upp samtliga avdelningar för att sänka ljudvolymen. Bord beställs nya med ljudabsorberande yta och äldre bord täcks med matta för att dämpa ljud. Möbeltassar finns på alla stolar.
Alla avdelningar har en digitalkamera för pedagogisk dokumentation samt varsin bärbar dator som hjälpmedel vid dokumentation, exempelvis portfolioarbetet och en digital foto ram för att synliggöra verksamheten. 3-5 års avdelning har gemensamma lokaler som de nyttjar tillsammans för
konstruktionslek, rollek och rörelselek.
Alla avdelningar har telefonsvarare för att vara tillgängliga för alla brukare. Förskolan har tillgång till projektorn som ett hjälpmedel för att kunna använda datorn i lärande syfte. Genom att koppla projektorn till datorn ges möjlighet att undersöka och reflektera på en större bild.. Under våren fick förskolan en stationär projektor och filmduk i stora lekhallen. Det gör större möjlighet att använda projektorn i vardagen eftersom materialet finns framme.
Lärplattor har införskaffats till alla avdelningar för att användas tillsammans med barnen för lärande situationer.
Om brister upptäcks i ute – och innemiljön kontakts kommuns felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i .
2.3. Ekonomiska resurser
Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef., men varje förskolechef har insyn i budgeten. En
viss del av budget ansvarar varje förskolechef för. Ekonomiansvarig finns på förskolan som har
möten kontinuerligt på förskolan. Varje förskola har en egen förbrukningsbudget som de förfogar
över. På förskolan finns en ekonomigrupp som träffas kontinuerligt för att beställa material och se
till att hålla ekonomin i balans. Strävan är att man skall köpa in material tillsammans som alla
avdelningar kan nyttja och låna av varandra.
3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse
Förbättringsområden från föregående års
kvalitetsredovisning
Resultat 2012 – 2013
Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret
Resultat 2013 - 2014:
Arbetslaget har använt
intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om
verksamheten de deltar i,personalen har utformat verksamheten bl.a utifrån dessa
Vi har använt oss av barnintervjuer och har anpassat verksamheten efter svaren
Personal har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, internet och bildprojektor tillsammans med barnen
Vi använder lärplatta, dator och bildprojektor, men skulle kunna göra det i större utsträckning
Arbetslaget använder Skolverkets självvärderingsmaterial som tex BRUK för att följa upp,utvärdera och utveckla verksamheten
Vi använder utvärderingsmallar kontinuerligt efter varje avslutad aktivitet
Personalen har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter
Vi har till viss del använt oss av barnintervjuerna i samband med planering av verksamheten
4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1. Förskolechefens ansvar
Förskolechef har under året haft medarbetarsamtal med all personal och har gett löneförslag vid den individuella lönesättningen för förskollärarna. Förskolechef har kontinuerligt följt upp verksamheten bland annat genom en måluppfyllese blankett samt vartannat år med en medarbetarenkät.
Förskolechef har ansvar för arbetsplatsträffar en gång per månad och varje vecka under höstermin 2013 var det veckomöte med en personal från varje avdelning. Under vårtermin 2014 provade perolsområdet att få information skriftligt. Under samma mötestid hade man gruppmöte på förskolan två gånger per månad. En gång i månaden träffades förskolechef och en personal från varje avdelning för att diskutera olika pedagogiska frågor.
Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska
arbetsmiljön. En gång per termin har förskolechefen haft föräldrarådsmöte. Varje månad har
förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna Skyddsrond och hygienrond
ligger under förskolechefens ansvar, där även deltagande i brandtillsyn ingår.
4.2 Kompetensutveckling HRL
Arbetsmiljö
4.3Förskolan som arbetsplats-Björksta
All personal har fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling vid medarbetarsamtal. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Personalen har också ansökt om egen kompetensutveckling och förskolechefer har tillsammans beslutat om detta varit möjligt att få utföra.
Under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, så kallade planerings- och uppföljningsdagar.. Dessa ligger vid terminsstart under höstterminen, samt terminsstart och terminsslut under vårterminen.
Föräldraenkäten lämnades ut under vecka 24 2014 och skulle redovisas för personalen hösten 2014.
Svarsfrekvensen hade sjunkit: Björksta 11 % och Björkbacken 13 %. (2011 var svarsfrekvensen på förskolan Björksta 41 % och på förskolan Björkbacken 45 %) Det låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Föräldrarådsrepresentanterna från varje avdelning fick tillfälle att diskutera det sjunkande intresset för att svara på föräldraenkät. Representanterna från Perols området ansåg att det var bättre att få enkäten i pappersformat och på eventuellt ”drop in fika” på avdelningen. De ansåg också att föräldramötet var ett bra tillfälle att svara på enkäten.
4.4 Undervisningen
Förtydligande:
Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet.
Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen.
Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.
4.4.1 Normer och värden Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:
Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och
utvecklas. Kommentar:
Vi har en arbetsplan för normer och
värden. Kommentar:
Vi har en arbetsplan för normer och värden.
Analys:
Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och
värden.
Kommentar: vi har deltagit
Kommentar: vi har deltagit
Analys:
Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan.
Kommentar: bla. Genom revidering av
likabehandlingsplanen. Vi har lagt mycket vikt vid att diss. dessa saker.
Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns
representerade på
avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle.
Kommentar:
Vi har synliggjort olika nationaliteter i hallen.
Kommentar:
Vi har synliggjort olika nationaliteter i hallen. Vi har lånat böcker på olika språk.
Analys:
Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt.
Vi har pratat om att man ser och är
olika. Att alla inte pratar samma språk. Vi har pratat om att man ser och är olika. Att alla inte pratar samma språk.
Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån
dessa. Kommentar: Vi har arbetat med de
barnen ville lära sig, utifrån deras egna önskemål.
Vi har använt intervjublanketter
Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster.
(genus)
Vi har inte arbetat tillräckligt med detta
Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg.
Kommentar: grönflaggmöte en gång i månaden.
Kommentar: grönflaggmöte en gång i månaden.
Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan.
Kommentar: Vi är ute varje dag Kommentar: Vi är ute varje dag
och deltog i skräpplockning. och deltog i skräpplockning.
Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling.
Kommentar: Den är reviderad Kommentar: Den är reviderad
Åtgärd:
Vi måste lägga mer vikt vid barnens olika nationaliteter. Kanske ha en dag/land/år där vi uppmärksammar barnets hemland. Eventuellt involvera vårdnadshavare för att få mer insikt.
Genus är också något vi måste lägga mer vikt vid. Framför allt måste vi tänka på hur vi pratar med barnen och hur vi bemöter dem. Ett förslag för att komma bort från att vi uppmärksammar kläder (tex.”vilken fin klänning) osv är att införa färgdagar, då vi alla är klädda i samma färg, och bortser från plagget.
Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:
Antal tillfrågade barn:
Fråga: Positiva svar:
Flickor
Positiva svar:
Pojkar
Negativa svar:
Flickor
Negativa svar:
Pojkar Hur känner du
dig när du kommer till förskolan?
11 6 3 1
Resultat: De flesta barnen blir glada av att komma hit.
Analys: De barn som svarat att de blir ledsna kom oftast ihåg en incident som gjort de ledsna en gång
Åtgärd: Vi kommer försöka få alla barn att känna sig glada att komma hit.
4.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar,
ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:
1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas
vi har en arbetsplan för utveckling och lärande.
Detta är hos oss ett levande dokument som vi arbetar med kontinuerligt på planeringar.
Analys:
2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling.
Kommentar:
Vi följer varje barns utveckling Kommentar: Vi har inte arbetat tillräckligt med detta
3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen.
tex. Lärplatta, mellanmål, förskolan.
tex. Lärplatta, mellanmål, förskolan.
4. Arbetslaget har använt miljö- certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling.
Vi har möte 1 g/månad Vi har möte 1 g/månad
5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod.
Vi har möte 1 g/månad Sapere
dokumenteras i hallen Vi har haft en grönsak i månaden under våren
6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentations- arbete.
Ja Ja
7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet.
Ja 8. Arbetslaget har arbetat
språkstimulerande genom t.ex.
TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim
och ramsor. Kommentar: Vi har arbetat med
TRAS, språkdomäner, bilder och konkret material tex. Bokstavspussel, lärplatta. Vi läser sagor dagligen. Sjunger och leker olika ramsor.
Kommentar: Vi har arbetat med TRAS, språkdomäner, bilder och konkret material tex. Bokstavspussel, lärplatta. Vi läser sagor dagligen. Sjunger och leker olika ramsor.
Vi har haft tema språk.
9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt
med. Kommentar: Språkdomäner
finns till alla flerspråkiga barn. Språkdomäner har inte gjorts på alla barn.
10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med
barnen. Kommentar: Vi har arbetat med
TRAS, språkdomäner, bilder och konkret material tex. Bokstavspussel, lärplatta. Vi läser sagor dagligen. Sjunger och leker olika ramsor.
Kommentar: Vi har en mediatavla, där vi tillsammans med barnen sätter upp information.
Vi behöver lära oss att arbeta mer med media.
11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm.
Kommentar: i brist på planeringstid, har de inte blivit så många matematiska utmaningar.
Barnen är delaktiga vid dukning där de får räkna barn, bestick, tallrikar och glas.
Vi har haft en ko med oss i skogen, Coola Klara, som varje vecka gett barnen ett nytt matematiskt problem att lösa
12. Arbetslaget har erbjudit
aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en
naturlig del i verksamheten. Kommentar: De finns i vår
dagliga miljö. Kommentar: De finns i vår
dagliga miljö.
13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika
nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle.
Kommentar: Vi har synliggjort olika nationaliteter i hallen.
Kommentar: Vi har synliggjort olika nationaliteter i hallen.
Vi har lånat böcker på barnens språk
14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering.
Kommentar: Genom samtal,
diskussioner och reflektioner. ”hur är en bra kompis”.
Kommentar: Genom samtal,
diskussioner och reflektioner. ”hur är en bra kompis”.
15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och
undersökt. Kommentar: Brist på planeringstid.
Vi har inte arbetat med NTA
16. Arbetslaget har planerat verksamheten/
aktiviteter utifrån genusperpektiv
Vi har inte tänkt tillräckligt på genus.
Åtgärd:
Vi behöver bli bättre på att arbeta med olika media. Lärplattan borde få en mer central roll, t.ex. i samlingar.
Att vi inte arbetat med NTA beror på visst bristande intresse hos personalen, och utebliven planering. Vi har som mål att starta upp med detta direkt ht-14.
Portfolio disskuteras i kommunen, men självklart kommer vi att på något sätt dokumentera barnens utveckling.
Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:
Antal tillfrågade barn:
Fråga: Positiva svar:
Flickor Positiva svar:
Pojkar Negativa svar:
Flickor Negativa svar:
Pojkar Lär du dig saker
på förskolan? 12 7 2 0
Resultat: De flesta barnen tycker att de lär sig något på förskolan
Analys:Vi tror att de barn som inte känner att de lär sig något, inte har insett att man lär även via exempelvis leken.
Åtgärd: Vi måste variera aktiviteterna så att alla barn känner att de lär sig något, samt även lyfta frågan bland barnen ”har ni lärt er något nu?”
4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metod: Resultat 2012-2013: Resultat 2013 – 2014:
1. Arbetslaget har använt sig bl.a.
av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter.
Kommentar: Vi har arbetat med de barnen ville lära sig, utifrån deras egna önskemål.
Analys:
2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen.
Kommentar: De har den. Men inte med positiv effekt.
Ja, det har den.
3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen.
Kommentar:
Vi uppmuntrar barnen att hitta egna lösningar.
”Vad ska du göra då?” är en av våra standardfrågor.
4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen.
Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta
bort ordet inte i dessa regler. Kommentar: Vi har arbetat med att få bort negationer i vardagen.
Barnen har varit för lite delaktiga i trivselregler.
Personalen har spelat rollspel där vi visat hur det kan gå till och hur man kan göra då.
Vid en samling har vi pratat fram regler för vår avdelning.
Analys:
5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan.
Kommentar:
Barnen har varit delaktiga vid De skulle kunnat vara mer delaktiga
6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm.
Kommentar: Barnen är alltid med och
sätter in dokument i sina pärmar. Kommentar: Barnen är alltid med och sätter in dokument i sina pärmar.
7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar.
Kommentar: Alla som vill får tycka.
Vi är noga med att poängtera alla kan och får tycka/göra som den själv vill
Åtgärd: Vi har planer på förändring till hösten, och vi tänker då låta barnen vara med och ha
synpunkter på hur miljön ska vara här på förskolan.
Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:
Antal tillfrågade barn:
Fråga: Positiva svar:
Flickor Positiva svar:
Pojkar Negativa svar:
Flickor Negativa svar:
Pojkar Får du vara med
och bestämma på förskolan?
12 4 2 3
Resultat: De flesta barnen tycker att de får vara med och bestämma på förskolan.
Analys: Några av de barnen som inte tycker att de får bestämma något, tror vi svarade så för att de känner att kompisarna bestämmer mer.
Åtgärd: Se till att alla får komma till tals lika mycket, och att inte bara ett barn bestämmer över de andra. Till hösten planerar vi att ha ”Barnens val” en gång i veckan, där barnen själva får bestämma vad de ska göra för aktivitet.
4.4.4 Förskola – Hem Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:
1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions-
/inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur
inskolningen ska gå till. Kommentar: Barn utifrån bjuds in tillsammans med vårdnadshavare, där vi då planerar inskolningen.
Kommentar: Barn utifrån bjuds in tillsammans med vårdnadshavare, där vi då planerar inskolningen.
2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex.
daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram.
Kommentar: Nytt hos oss är att vi mailar vårdnadshavare om information angående kommande vecka. De som ej har tillgång till dator får de utskrivet på papper.
Kommentar:Vi har även veckomail och annan info på mail till föräldrarna
3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov.
4. Ca 6 – 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal.
Kommentar:
Alla uppföljningssamtal är gjorda förutom de senaste inskolningarna.
Kommentar:
Alla uppföljningssamtal är gjorda förutom de senaste inskolningarna.
5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering.
Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten.
Kommentar: Vi hade ett tidigt möte,
vilket vi upplevde som positivit. Vi hade ett föräldramöte där en talpedagog kom och berättade om vikten att läsa för sina barn.Självklart tog vi även upp styrdokument och likabehandlingsplanen.
6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till
utvecklings/portfolio-samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits.
Kommentar: Alla är bokade men ej
genomförda. Alla blev kallade till samtal, men några valde att inte ha några samtal 7. Vid behov har det funnits
möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal.
Kommentar: Behov har funnits.
8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året.
Kommentar: De är genomförda. Kommentar: De är genomförda
9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en
”synpunktslåda” som finns på varje avdelning
Kommentar: De finns. Vi har upplyst föräldrar att lämna synpunkter, dock har vi ännu inte en låda till det.
Analys:
10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering.
Kommentar: Den finns i
föräldrapärmen. Kommentar: Den finns i
föräldrapärmen.
11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten.
Kommentar: Alltid välkomna. Kommentar: Alltid välkomna.
12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal.
Kommentar: Genomfört Kommentar:Gemnomfört
Analys:
Åtgärd:
Språkdomäner ska vi se till att göra på varje barn!
4.4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:
1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna.
Kommentar: Vi har haft besök Vi har följt planen 2. Arbetslaget har följt
överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling.
Kommentar: Vi har gjort enligt planen. Kommentar: Vi har gjort enligt planen.
3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass.
Kommentar: De har varit på besök.
Vi har inte haft besök
Åtgärd:
Vi har brustit i planeringen och inte tänkt på detta i god tid .Att man planerar in ett besök från
förskoleklass tidigt tror vi kommer få bättre verkan.
4.4.6. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:
1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling.
Kommentar: Till exempel så mäter vi barnen en gång varje termin.
Kommentar: Till exempel så mäter vi barnen en gång varje termin.
2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva
som pedagoger. Kommentar: Vi har kvalitetssäkrat men
inte allt. Vi har kvalitetssäkrat efterhand vi
avslutat något
Analys:
3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för
utformningen av verksamheten.
Vi har även haft barnmöte 1g/v där barnen fått komma extra mycket till tals 4. Arbetslaget har använt sig av
TRAS som
observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen.
Kommentar: Vi har trasat alla barn utom
de senast inskolade. Alla barn är inte trasade
5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkrings- material för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
Kommentar: Vi andvänder uv och
utvärderingsmall 2. Genomfört efter varje aktivitet
Analys:
6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning-/utvärdering.
Kommentar: De är genomfört. Kommentar: De är genomfört.
7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av
föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess
resultat. Kommentar: Vi har arbetat utifrån den gamla.
Åtgärd: TRAS skall genomföras på alla barn.
5.Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse
Förbättringsområden från föregående års
kvalitetsredovisning
Resultat
2013 – 2014: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret
Resultat 2013 - 2014:
Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt.
