KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Björkbacken, avdelning Kastanjen Läsåret

(1)

Utbildnings- och fritidsförvaltningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Björkbacken, avdelning

Kastanjen

Läsåret 2013-2014

(2)

Utbildnings- och fritidsförvaltningen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Björkbacken, avdelning Fröet

Läsåret 2013-2014

1. Inledning

Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta, samt sin egna lokala arbetsplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisning med dessa uppföljningar som grund. Arbetsplaner är framarbetade utifrån förskolans reviderade Läroplan, LpFö 98(rev.2010) och kommunens skolplan

1.1 Organisation

Ledningsgruppen består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Perols området består av två förskolor Björksta och Björkbacken. Förskolechefens roll består av administrativt arbete och att vara pedagogisk ledare.

Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningarnas kvalitetssäkringar.

Förskolan Björkbacken har miljöcertifikatet Grön Flagg genom stiftelsen ” Håll Sverige Rent”.

Grön Flagg ger en tydligare struktur för avdelningarnas hållbarhetsarbete med utgångspunkt i läroplanerna.

Förskolan Björkbacken består av fyra avdelningar, två 1-3 årsavdelningar, en 3-5 års avdelning, samt en avdelning för barn med särskilt stöd ( Denna avdelning redovisas inte i statistiken, då barnen har tillhörighet till de andra avdelningarna. Avdelningar hjälps åt vid exempelvis planeringstiden för personal, samarbetet sker mellan 1-3 års avdelning och 3-5 års avdelning. Under hösten fanns 51 barn inskrivna och under våren fick avdelningarna 53 barn. Avdelning Fröet hade 16 barn under vårterminen och det var 9 flickor och 7 pojkar. På avdelningen fanns fem flerspråkiga barn och representerade språk är vietnamesiska och polska

.

(3)

2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal

Under hösten 2013 fanns 5 stycken förskollärare på 100 %, och 4 stycken barnskötare på 100 %.

varav en medarbetare hade tjänstenedsättning till 75 %. (En förskollärare var föräldralediga) .Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd..

Under våren 2014 fanns fem stycken förskolärare på 100 % och fyra stycken barnskötare på 100 %.

(En förskollärare var föräldraledig)Två medarbetare hade tjänste nedsättning till 75 %.

Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd.

2.1.1 Lärarnas utbildning och inriktning 6 stycken förskollärare med högskoleutbildning:

Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola

HT 2012

44 % VT

2013 66 % HT

2013 66 % VT

2014 66 %

2.1.2 Lärartäthet

Antal inskrivna barn per årsarbetare

Ht 2012 Vt. 2013 Ht 2013 Vt. 2014

Förskolan Björkbacken 5,4 5,8 5,8 5,9

2.1.3 Övrig personal

Fyra pooltjänster (barnskötare) 50-75 % från förskola på obekväm arbetstid. Det finns en personal från städ och en måltidspersonal. Förskolan har tillgång till talpedagog och förskolekonsulent.

Två personal 75 % och 50 % för barn i behov av särskilt stöd under ht 2013- och under vt 2014 utökades resursen med 50

2.2 Materiella resurser för lärande och lek

Förskolan Björkbacken ligger i ett villaområde med en utegård som har kuperande terräng som utmanar barnens fantasi och lek. Förskolans gård inbjuder till rörelse genom att det finns stora ytor, barnen har bland annat tillgång till cyklar, naturmaterial, och gungor.

Lokalerna inomhus är små och därför är förskolans uterum viktigt för att stimulera barnens lärande.

Miljöerna inomhus förändras utifrån barnens intresse och inflytande.

Ljudabsorberande tavlor har sätts upp på samtliga avdelningar för att sänka ljudvolymen. Bord beställs nya med ljudabsorberande yta och äldre bord täcks med matta för att dämpa ljud.

Möbeltassar finns på alla stolar.

(4)

Alla avdelningar har en digitalkamera för pedagogisk dokumentation samt varsin bärbar dator som hjälpmedel vid dokumentation, exempelvis portfolioarbetet och en digital foto ram för att synliggöra verksamheten..

Alla avdelningar har telefonsvarare för att vara tillgängliga för alla brukare. Förskolan har tillgång till projektorn som ett hjälpmedel för att kunna använda datorn i lärande syfte. Genom att koppla projektorn till datorn ges möjlighet att undersöka och reflektera på en större bild.

Lärplattor har införskaffats till alla avdelningar för att användas tillsammans med barnen för lärande situationer. Under vårterminen införskaffades en vagn till projektor och kanon för att underlätta användandet i vardagliga situationer.

Om brister upptäcks i ute – och innemiljön kontakts kommuns felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i

2.3. Ekonomiska resurser

Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef., men varje förskolechef har insyn i budgeten. En viss del av budget ansvarar varje förskolechef för. Ekonomiansvarig finns på förskolan som har möten kontinuerligt på förskolan. Varje förskola har en egen förbrukningsbudget som de förfogar över. På förskolan finns en ekonomigrupp som träffas kontinuerligt för att beställa material och se till att hålla ekonomin i balans. Strävan är att man skall köpa in material tillsammans som alla avdelningar kan nyttja och låna av varandra.

3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse

Förbättringsområden från

föregående års kvalitetsredovisning

Resultat 2012 – 2013

Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret

Resultat 2013 - 2014:

Utveckla arbetet med kulturell

mångfald. Vi har breddat vår kunskap om

familjernas olika hemkulturer samt dokumenterat detta.

Utveckla den pedagogiska miljön inomhus.

Genom observationer/

intervjuer och fortlöpande dialoger med barnen anpassades miljön i den mån möjligt efter barnens önskemål.

(5)

Utarbeta fler konkreta metoder för att utveckla verksamheten.

Egna rutiner för bla Pedagogisk Dokumentation, Grovplanering samt Utvärdering och

Uppföljning är färdiga ! Nya mallar för inskolning samt portfoliosamtal är sammanställda.

4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1. Förskolechefens ansvar

Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan.

Förskolechef har under året haft medarbetarsamtal med all personal och har gett löneförslag vid den individuella lönesättningen för förskollärarna. Förskolechef har kontinuerligt följt upp verksamheten bland annat genom en måluppfyllese blankett samt vartannat år med en medarbetarenkät.

Förskolechef har ansvar för arbetsplatsträffar en gång per månad och varje vecka under höstermin 2013 var det veckomöte med en personal från varje avdelning. Under vårtermin 2014 provade perolsområdet att få information skriftligt. Under samma mötestid hade man gruppmöte på förskolan två gånger per månad. En gång i månaden träffades förskolechef och en personal från varje avdelning för att diskutera olika pedagogiska frågor.

Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. En gång per termin har förskolechefen haft föräldrarådsmöte. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna Skyddsrond och hygienrond ligger under förskolechefens ansvar, där även deltagande i brandtillsyn ingår.

4.2 Kompetensutveckling



Mångkulturellt arbete.

4.3Förskolan som arbetsplats-Björkbacken

All personal har fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling vid medarbetarsamtal. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Personalen har också ansökt om egen kompetensutveckling och förskolechefer har tillsammans beslutat om detta varit möjligt att få utföra.

Under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, så kallade planerings- och uppföljningsdagar.. Dessa ligger vid terminsstart under höstterminen, samt terminsstart och terminsslut under vårterminen.

Föräldraenkäten lämnades ut under vecka 24 2014 och skulle redovisas för personalen hösten 2014.

Svarsfrekvensen hade sjunkit: Björksta 11 % och Björkbacken 13 %. (2011 var svarsfrekvensen på

(6)

förskolan Björksta 41 % och på förskolan Björkbacken 45 %) Det låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Föräldrarådsrepresentanterna från varje avdelning fick tillfälle att diskutera det sjunkande intresset för att svara på föräldraenkät. Representanterna från Perols området ansåg att det var bättre att få enkäten i pappersformat och på eventuellt ”drop in fika” på avdelningen. De ansåg också att föräldramötet var ett bra tillfälle att svara på enkäten.

4.4 Undervisningen Förtydligande:

Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet.

Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen.

Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

4.4.1 Normer och värden Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

 Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden.

Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas.

Analys: Arbetet sker fortlöpande samt utifrån grovplaneringen.

Arbetsplanen uppdateras fortlöpande. Materialet för hur vi arbetar med ”Normer och värden” samlas i en pärm och metoderna dokumenteras. Vi utgår mycket från material kring Barnkonventionen.

 Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och

handledning relaterat till arbetet med normer och

värden. Analys: Vi har inte önskat att gå

fortbildning just nu, eftersom vi

(7)

prioriterat annat. Samtlig personal har dock önskemål för vidareutbildning vid ett senare skede.

 Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan.

Analys: Ja, arbetet sker

fortlöpande och i samband med planering/ pedagogisk

dokumentation som ett återkommande moment.

 Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen,

information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle.

Analys: Vi har både synliggjort och arbetat med barns hemkultur på olika sätt, t ex genom arbetet med ”Barnkonventionen på lådan”, flaggor, jordglob och översättningsprogram. Samt i arbetet med normer och värden.

Vi bör dock fokusera på att utarbeta tydliga rutiner och strategier för arbetet.

 Arbetslaget har

tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt.

Analys: Ja, ett av vårterminens teman har varit ”Lika- Olika”

baserat på material från barnkonventionen. Vi har läst sagor med utgångspunkt i ämnet, samt haft drama/ teater som belyst viktiga frågor om likheter/

olikheter.

 Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat

verksamheten bl.a.

utifrån dessa. Analys: Ja. Frågorna har arbetats

fram baserat på verksamhetens upplägg för terminen. I

kombination med observationer har vi genomfört en

grundplanering av verksamheten.

(8)

 Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster.

(genus)

Analys: Ja, bla genom att genomgående arbeta

normkritiskt och problematisera barnens stereotypa

könsföreställningar. Samt även genom planerade moment i t ex gestaltning inom temat

”Lika/Olika”.

 Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg.

Analys: Ja, samt även integrerat detta i andra teman som t ex NTA- experiment och

”Kretslopp/ Vatten” samt Sapere

 Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan.

Analys: Ja, alla planerade moment för Skräpplockarveckan genomfördes enligt

grovplaneringen.

 Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för

likabehandling och mot kränkande behandling.

Analys: Ja, samtliga av avdelningens personal har dessutom varit delaktiga i utformningen av

Likabehandlingsplanen.

Åtgärd:

 Utarbeta tydliga rutiner och strategier för arbetet med barns hemkultur inom delen ”normer och värden” i Läroplanen.

 En personal skulle kunna gå på fortbildning och sedan delge de andra.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn: 15 (9 svar) Fråga: Positiva svar:

Flickor

Positiva svar:

Pojkar

Negativa svar:

Flickor

Negativa svar:

Pojkar Hur känner du

dig när du 2 5 1 1

(9)

kommer till förskolan?

Resultat:

Nästan samtliga barn upplever det positivt att komma till förskolan. Barn kan bli ledsna när vårdnadshavaren går.

Analys:

En grundläggande trygghet underlättar lämningar, samt dialog med vårdnadshavare om tillvägagångssätt vid lämning.

Åtgärd:

Stimulera för goda personliga relationer mellan personal och barn är avgörande för barnens trygghet.

Varierande aktiviteter som tilltalar samtliga barn kan underlätta lämningarna och barnens trivsel.

God och daglig dialog med vårdnadshavare är nödvändig.

4.2 Utveckling och lärande

Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande

egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar

varandra,

(10)

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande.

Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas

Analys: Ja, arbetsplanen är

”levande” och uppdateras även månadsvis. Metoderna

sammanfattas ämnesvis, och revideras allt eftersom.

2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling.

Analys: Ja, arbetslaget önskar dock att utveckla arbetet och förenkla metoderna för att synliggöra barns identitet och utveckling, t ex genom användningen av digitala hjälpmedel.

3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen.

Analys: Ja, vi är noga med att använda synonymer till de orden barnen redan kan, samt utmana dem i vardagliga dialoger genom att anpassa den språkliga nivån efter barnens behov.

4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling.

Analys: Ja, arbetet har haft en tydlig grundplanering och struktur, samt fungerat som en röd tråd och integrerats väl med

(11)

andra teman.

5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod.

Analys: Ja, t ex genom plantering, Sapere-luncher, skapande och dokumentation.

6. Alla i arbetslaget har använt dator i sitt dokumentations-arbete.

Analys: Ja, samt Lärplatta, kamera, barnobservationer, barnintervjuer.

7. Arbetslaget har genom pedagogisk

dokumentation synliggjort det

gemensamma lärandet.

Analys: Ja, arbetslaget har tydliga rutiner för pedagogisk

dokumentation som fortlöpande utvecklas, t ex i förhållande till kvalitetssäkringar.

8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner,

bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och

ramsor. Analys: Ja, t ex genom specifika

språksamlingar och språkövningar. Vi har även sjungit, haft flanosagor, sagolådor, bildkort, teatrar, uppdragskort, spel och olika lekar.

9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med.

Analys: Ja, språkdomänerna har fyllts i vid Portfoliosamtalen.

(12)

10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor

tillsammans med

barnen. Analys: Ja, dock inte ljudböcker,

men ”canonen”.

11. Arbetslaget har

stimulerat och utmanat barnen i sin

matematiska utveckling genom att

problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm.

Analys: Ja, arbetslaget har dock upplevt svårigheter med att synliggöra t ex siffror eftersom vi inte har möjlighet sätta upp något på väggarna. Vi har även haft specifika samlingar med ett matematiskt fokus under en viss period.

12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

regelbundet som en naturlig del i

verksamheten. Analys: Ja, återkommande

aktiviteter inom ämnet återkommer veckovis i

planeringen. Drama har varit ett av vårens teman.

13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt.

Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen,

information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle.

Analys: Ja, men vi vill hela tiden utveckla arbetet t ex genom ett årshjul som även synliggör hemkulturens olika traditioner.

14. Genom samtal, diskussioner,

reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med

konflikthantering.

Analys: Ja, detta har varit ett av årens genomgående tema.

Teater, drama och gestaltning i

(13)

kombination med

problematiserade frågor har varit de största utgångspunkterna.

Konflikthantering sker med tydliga utgångspunkter i barnens upplevelser.

15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat,

experimenterat, och undersökt.

Analys: NTA har varit schemalagt varje vecka och kombinerats med bla vattenlek och besök till bäcken inom andra teman.

16. Arbetslaget har planerat verksamheten/

aktiviteter utifrån genusperpektiv

Analys: Varierande aktiviteter ger barnen flera möjligheter till olika typer av lek/lärande obegränsat av stereotypa könsroller.

Åtgärd: Revidera den lokala arbetsplanen utifrån nya rubriker som Traditioner, Normer och värden, Inflytande och Lek och skapande.

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn: Samtliga (8 svar) Fråga: Positiva svar:

Flickor Positiva svar:

Pojkar Negativa svar:

Flickor Negativa svar:

Pojkar Lär du dig saker

på förskolan?

3 4 - 1

Resultat: Överlag upplever barnen att de lär sig något på förskolan. Det negativa svaret är i skrivandets stund inte längre aktuellt efter dialog med vårdnadshavare.

Analys: Det negativa svaret kan bero på huruvida barnet upplever att dess intressen bemöts på ett adekvat sätt.

Åtgärd: Detta är ett område vi tror ska kunna åtgärdas även det med ett grovplanerat arbete i de åldershomogen grupperna.

4.4.3 4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

(14)

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Metod: Resultat 2012-2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av

barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter.

Analys: Ja samt även i

kombination med systematiska observationer.

2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen.

Analys: Ja, temana är valda utifrån barnens/ barngruppens intressen och behov.

3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen.

Analys: Ja, framförallt på en daglig och avslappnad basis.

tillsammans med barnen diskuterat fram

trivselregler på

avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning?

Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort

ordet inte i dessa regler. Analys: Ja, vi är försiktiga mot

varandra och med våra saker.

Dessa är den enda som är tydligt betonade genom användningen av ordet ”inte”.

5. Den aktuella

barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan.

Analys: Ja, barnen har valt inom ramen för vad som är möjligt i verksamheten.

(15)

6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm.

Analys: Ja, viss insättning av alster har även skett igenom pedagogisk dokumentation tillsammans med barnet.

7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex.

omröstningar. Analys: Leken är vår viktigaste

verktyg. Vår delaktighet på olika nivåer bidrar till utveckling t ex vad gäller det sociala samspelet.

Åtgärd: Barns inflytande får en egen rubrik med tydliga metoder i den lokala arbetsplanen

Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 – 2014 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn: Samtliga (9 svar) Fråga: Positiva svar:

Flickor

Positiva svar:

Pojkar

Negativa svar:

Flickor

Negativa svar:

Pojkar Får du vara med

och bestämma på förskolan?

2 5 1 (vet ej)

Resultat: Överlag upplever barnen att de har inflytande. Dock inte alla.

Analys: Att ett barn upplever att det inte har inflytande kan bero på att aktiviteterna är anpassade baserat på majoritetsbeslut.

Åtgärd: Genom att arbeta i åldershomogena grupper tror vi att de ska bli enklare att bemöta varje barns intressen och behov.

4.4.4 Förskola – Hem Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för

• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,

• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och

• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

(16)

Arbetslaget ska

• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,

• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,

utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och

• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions-

/inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till.

Analys: Ja detta har gjorts, men vi har inte lyft fram

”Likabehandlingsplanen”, så det ska vi åtgärda.

2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering,

föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram.

Analys: Ja, vårdnadshavarna har fått insyn på olika vis, både muntligt, skriftligt, via bilder och digitalt.

3. Arbetslaget har använt sig av olika

inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov.

Analys: Ja, vi har mött behoven på bästa sätt utifrån de behov som funnits.

4. Ca 6 – 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras

vårdnadshavare kallats till ett

uppföljningssamtal.

Analys: Ja, de har kallats till uppföljningssamtal där vi samtalat om upplevelser av barnets inskolning och trivsel.

(17)

genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument,

likabehandlingsplan och årsplanering.

Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten.

Analys: Vi har haft föräldramöte där vi presenterat styrdokument och berättat om verksamheten, samt gett tillfälle till inflytande.

Årsplaneringen har skickats hem med barnen vid ett annat tillfälle.

Behöver ändra rutinerna så att vi kommer ihåg att även lyfta fram

”Likabehandlingsplanen” på föräldramötet.

6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till

utvecklings/portfolio- samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits.

Analys: Det har gjorts och fungerat bra. Vi har inte haft något behov av tolk.

7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal.

Analys: Ja, vi har haft samtal vid behov.

8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året.

Analys: Vi hade en lyckad trivselkväll i vår med

”Springlopp, ”Mini-Röris” och medaljutdelning.

9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en

”synpunktslåda” som finns på varje avdelning

Analys: Ja, vi har en

synpunktslåda samt informerar regelbundet om denna.

(18)

10. Vårdnadshavare har informerats om

möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens

synpunktshantering.

Analys: Det har gjorts när vi upplevt att det funnits behov.

11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten.

Analys: Skulle vilja förbättra detta genom att exv. Bjuda på ”drop-in fika”

12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal.

Analys: Vi har haft

överinskolningssamtal och det har fungerat bra.

Åtgärd:

 Rutinerna för att presentera ”Likabehandlingsplanen” ska förbättras, föras in som en punkt i presentations-powerpointen som visas på föräldramöten och inskolningssamtal.

 Drop-in fika för barnens familjer och vänner.

4.4.5. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:

Riktlinjer:

Förskollärare ska ansvara för

• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,

• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och

påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga

målområden kritiskt granskas, och

(19)

• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.

Arbetslaget ska

• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens

möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper

om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,

• dokumentera, följa upp och analysera

– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,

– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla

– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,

vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

Metoder: Resultat 2012 – 2013: Resultat 2013 – 2014:

1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling.

Analys: Portfolio är en naturlig del av verksamheten och barnens individuella utveckling är i centrum och varje Portfoliopärm är unik.

2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig

själva som pedagoger. Analys: Arbetslaget har utarbetat

egna specifika rutiner för arbetet med dokumentation som ständigt revideras för att utvecklas.

kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är

intresserade av och höra

deras synpunkter för att Analys: Arbetslaget har utarbetat

(20)

ha som grund för utformningen av verksamheten.

specifika material för observationer och intervjuer anpassat efter barngruppen. Det finns även fasta rutiner för reflektion och analys tillsammans med barnen.

4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen.

Analys: Arbetet med TRAS försvårades av personalbyte, men det övergripande behoven har kartlagds allt eftersom t ex genom den pedagogiska dokumentationen.

5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkrings- material för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

Analys: Ja, och har dessutom egna fasta rutiner för arbetets upplägg.

6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning-

/utvärdering.

Analys: Ja, detta sker fortlöpande väl förankrat i t ex

grovplaneringar, och dokumentationer.

7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av

föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat.

Analys: Föräldranekäten har inte gjorts detta år.

Åtgärd: Inarbeta rutinerna för uppföljning och utvärdering.

(21)