K2020 – kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 05-163.10 Styrelseärende 2008-09-19 Till Förbundsstyrelsen

K2020 – kollektivtrafikprogram för

Göteborgsregionen

Förbundsstyrelsen tog vid styrelsekonferensen den 22 - 23 maj 2008 del av ett koncept ”K2020 – kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen”. Konceptet till kollektivtrafikprogram hade upprättats i enlighet med den överenskommelse som träffades den 10 november 2006 mellan de sex samverkande parterna – Göteborgs stad, Göteborgsregionens

kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Banverket och Vägverket. Av överenskommelsen framgår att GR är ägare av projektet med förbundsstyrelsen som styrgrupp, samt att varje part ansvarar för

rapportering till och eventuell förankring hos egna politiska

nämnder/styrelser eller motsvarande. Kollektivtrafikprogrammet är avsett att vara den gemensamma framtidsbild, som ska utgöra underlag för planering och beslut inom respektive samverkande organisation.

Förbundsstyrelsen beslöt att uppdra åt projektet att bearbeta konceptet till kollektivtrafikprogram med stöd av den vid styrelsekonferensen förda diskussionen. Enligt beslutet ska bearbetningen ske så att förbundsstyrelsen ska ha möjlighet att behandla ett förslag till kollektivtrafikprogram den 19 september 2008.

Ett slutligt förslag till kollektivtrafikprogram, daterat augusti 2008, har nu upprättats. Projektets ledningsgrupp, representerande de sex samverkande parterna, godkände vid sitt möte den 22 augusti 2008 förslaget och beslöt att överlämna det till förbundsstyrelsen för slutlig behandling. Projektet får därmed anses vara fullföljt i enlighet med den överenskommelse som träffades den 10 november 2006. Ledningsgruppen menade dock att det behövs tid för förankring av programmet utöver vad som

överenskommelsen anger och föreslog att programmet bör remissbehandlas. Kansliet gör bedömningen att förslaget till program bör översändas till de samverkande parterna för ett yttrande innan ett beslut om programmet fattas i förbundsstyrelsen. Samtidigt bör övriga kommuner i Göteborgsregionen

(2)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

ges tillfälle till ett yttrande. De tre övriga kommunalförbunden m fl inom den lokala arbetsmarknadsregionen bör informeras om programmet.

Därefter kan förbundsstyrelsen avsluta projektet genom att slutligt godkänna programmet och överlämna det till parterna.

Det är angeläget att processen bedrivs så att ett välförankrat förslag till kollektivtrafikprogram finns vid årsskiftet 2008-09. Arbetet med

investeringsplaneringen för perioden 2010-20 går då troligen in i en ny fas som omfattar den mer precisa åtgärdsplaneringen.

Kollektivtrafik-programmet blir ett viktigt underlagsmaterial i den process som då tar vid. Arbetsgruppernas arbete har dokumenterats i ett antal underlagsrapporter och finns nu, i enlighet med beslut i ledningsgruppen, tillgängliga på projektets hemsida (www.k2020.se). Dessa rapporter är att betrakta som ett kunskapsunderlag och som en redovisning av vad som studerats under projektets gång.

Avvecklingen av projektets organisation har påbörjats. Samtliga

arbetsgrupper har upplösts medan lednings- respektive samordningsgrupp behålls i avvaktan på förbundsstyrelsens slutliga godkännande av

programmet.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till de samverkande parterna, inklusive medlemskommunerna i GR, översända rapporten ”K2020 – kollektivtrafikprogram för

Göteborgsregionen”, daterad augusti 2008, för yttrande till förbundsstyrelsen senast den 31 december 2008,

att samtidigt översända rapporten till kommunalförbunden m fl inom den lokala arbetsmarknadsregionen för att ge information om intentionerna i programmet.

Göteborg 2008-08-25

Nils-Gunnar Ernstson

(3)

Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets

kommun med tillhörande

miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2008-08-12, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för egen del förslag till yttrande daterat 08-12. Presidiet föreslog vid sammanträde 2008-09-03 revideringar på sid. 3 under rubriken Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era.

att godkänna reviderat förslag till yttrande, daterat 2008-09-03.

Bo Aronsson

(4)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 08-108.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2008-08-12 Pia Arnesson Reviderat 2008-09-03

Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets

kommun med tillhörande

miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Ett första tjänsteutlåtande har behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen godkände för egen del detta utlåtande vid sammanträde 2008-08-28. Därefter har förslag till yttrande reviderats av förbundsstyrelsens presidium (sid.3, rubrik Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era).

I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den

kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd.

Bakgrund och syfte

Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas.

De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild

miljökonsekvensbeskrivning. Andra konsekvenser redovisas endast i korthet och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet

(5)

Sammanfattning av planen

I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är:

• Lilla Edets kommun i regionen

• Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

• Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna • Beredskap i klimatfrågan

• Lokalisering av vindkraftverk

En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft – Välbefinnande – Stolthet – Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en ”hävstång” för visionen:

• Medborgarkraft

• Samarbete över gränserna

• Attraktiv livsmiljö – goda boenden • Goda kommunikationer

• Rätt kommunal service • Högre utbildningsnivå

Kansliets kommentarer

Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka

avvägningar som måste göras.

De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv.

(6)

De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt.

Planförslagets fem huvudfrågor Lilla Edets kommun i regionen

Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt

sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism. Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet och djärvhet i tänkandet av hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har förutsättningar att bli en viktig knutpunk både för boende i älvdalen och för kommande verksamhetsetablering.

För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen.

Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna

Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft.I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna. Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner.

(7)

Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och skogsbruksintresset.

Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats:

• Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till tätorterna.

• Plantillstånd för mindre exploateringar – försiktig bebyggelseutveckling – får ges i de mindre orterna.

• Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte plantillstånd för större exploateringar.

Detta visar på en medveten strategi. Beredskap i klimatfrågan

Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas.

Lokalisering av vindkraftverk

En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de

ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftetableringar genom de

lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas.

I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional

policydiskussion för hur regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ.

(8)

Huvudmannabidrag till Miljösamverkan Västra

Götaland perioden 2009 - 2012

GR har medverkat i arbetet och finansieringen Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG) under den senaste fyraårsperioden. Verksamheten har bedrivits mycket framgångsrikt och är uppskattat av kommunerna i Västra Götaland.

I bifogade tjänsteskrivelse, daterad 2008-05-26, redovisas ett förslag till finansiering av verksamheten för MVG perioden 2009-2012.

Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad behandlade ärendet på sammanträdet den 28 augusti 2008. Styrgruppen beslöt att GR ansvarar för sin del av finansiering enligt förslag till yttrande, daterat 2008-05-26 under förutsättning att övriga uppdragsgivare ansvarar för sina delar av föreslagen finansiering, samt att uppmana förbundsstyrelsen att fatta samma beslut. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att GR ansvarar för sin del av finansieringen enligt ovanstående förslag under förutsättning att övriga uppdragsgivare ansvarar för sina delar av föreslagen finansieringen; samt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2008-05-26

Göteborg datum 2008-09-01 Bo Aronsson

(9)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 06-153.32 Styrelseärende Tjänsteskrivelse 2008-05-26 Lennart Lagerfors

Huvudmannabidrag till Miljösamverkan Västra

Götaland perioden 2009 - 2012

Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG) är ett projektsamarbete som påbörjades 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och

hälsoskyddsarbetet i Västra Götaland. Arbetet består i huvudsak av följande insatser. Framtagande av informations och underlagsmaterial i aktuella frågor. Utarbetande av tillsyns handledningar. Kurser och seminarier i anslutning till delprojekten. Information om MVGs arbete och resultat. Uppföljning och utvärdering av arbetet.

I samband med att GR blev kommunförbund övertog GR även en del i ansvaret för finansieringen av Miljsamverkan Västra Götaland (MVG). Den senaste fyraårsperioden har kostnaderna fördelats med 1/3 på vardera Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och de fyra kommunförbunden. För 2008 uppgick GRs andel av kostnaderna till 100 000 kr.

Verksamheten den senaste fyraårsperioden har nyligen utvärderats. Resultatet visar att verksamheten bedrivits mycket framgångsrikt, och att kommunerna, särskilt de mindre med begränsade egna resurser, har haft stor nytta av MVGs verksamhet. Dessutom kan påpekas att MVGs arbetssätt har fått efterföljare i många andra län och regioner i landet.

Miljöchefsgruppen i Göteborgsregionen har diskuterat frågan och är mycket positiva till en fortsättning av verksamheten. Även styrgruppen för MVG som består av representanter för uppdragsgivarna är positiva och

rekommenderar en fortsättning under perioden 2009 – 2012.

Förslaget till finansiering av verksamheten 2009-2012 utgår ifrån att:

- att huvudmännen beslutar att MVG ska fortsätta med en ny fyraårig projektperiod 2009 2012

- att fördelningen av kostnaderna För MVG fördelas mellan de olika huvudmännen i samma proportioner som under innevarande period 2009-2012

- att verksamhetens omfattning ekonomiskt blir densamma som 2005 -2008 dvs oförändrad kostnadsram

(10)

Kostnaden för varje huvudman 2009 -2012 i 2008 års penningvärde blir:

- Västra Götalandsregionen 425 000 kr/år - Länsstyrelsen Västra Götaland 425 000 kr/år - De fyra kommunförbunden 425 000 kr/år varav

Fyrbodal 106 250 kr/år GR 106 250 kr/år Sjuhärad 106 250 kr/år Skaraborg 106 250 kr/år

(11)

Ett arbetsmarknadsråd för Göteborgsregionen

Bakgrund

Under 2007 arbetade AMS fram en ny organisation för sin verksamhet som börjat verka från och med årsskiftet. I samband att den nya organisationen antogs beslöts också om en ny struktur för den nya myndigheten

”Arbetsförmedlingen”(AF). Den centrala myndigheten AMS samt

Länsarbetsnämnderna och Arbetsmarknadsnämnderna i kommunerna lades ned.

Nya forum för AFs samarbete med externa parter föreslogs, dels branschråd och dels s k Arbetsmarknadsråd.

Syftet med Arbetsmarknadsråden är att etablera forum i

arbetsmarknadsområden som på en strategisk nivå hanterar frågor kring arbetskrafts- och kompetensförsörjning till arbetsgivare, understödjer en god sysselsättningsutveckling samt utvecklar integrations- och

jämställdhetsfrågor. Enligt AF har rådet en särskilt viktig roll när det gäller insatser som behöver bred förankring och belysning ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

AFs ambition är att få en bred sammansättning i forumet, och därför inbjuds representanter från arbetsmarknadens parter, organisationer och

myndigheter som är verksamma inom rådets intressesfär. AFs områdeschef är ordförande i rådet.

Statens ursprungliga planer var att dela upp Göteborgsregionen i två arbetsmarknadsområden med var sitt Arbetsmarknadsråd – ett som skulle utgöras av Göteborgs Stad samt Öckerö och ett annat som skulle bestå av övriga medlemskommuner samt Orust kommun. Medlemskommunerna och GR reagerade starkt på statens planer och markerade bl a för

arbetsmarknadsministern att man vill se Göteborgsregionen som ett

sammanhållet arbetsmarknadsområde, med en ledning och ett råd (skrivelse till arbetsmarknadsminister S O Littorin bifogas – bilaga 1).

(12)

Inbjudan till att delta i ett Arbetsmarknadsråd

GR har nu fått en inbjudan av AF att medverka i ett Arbetsmarknadsråd för de två arbetsmarknadsområdena vilka utgörs av de tretton

medlemskommunerna i GR. Syftet med rådet samt vilka parter som inbjuds att delta framgår av inbjudan (bilaga 2).

GR ges möjlighet att utse fyra ledamöter till rådet och AF menar att eftersom frågeställningarna i rådet i allt väsentligt handlar om arbetsmarknad och kompetensförsörjning är det önskvärt med en representation av politiker som har koppling till dessa områden.

Förslag

På senhösten 2007 träffade GRs styrgrupp för arbetsmarknad den dåvarande länsarbetsdirektören för att informera sig i frågan samt delge GRs

synpunkter. Den 16 november behandlade styrgruppen frågan och utgick också från antagandet att GR skulle ges möjlighet att utse fyra ledamöter till rådet.

Styrgruppen beslöt då att föreslå förbundsstyrelsen att besluta att utse ledamöter att representera Göteborgsregionen och dess medlemmar i ett arbetsmarknadsråd för hela GR-området, samt att ledamöterna skulle utses ur de båda styrgrupperna för utbildning respektive arbetsmarknad.

Frågan var därefter uppe i förbundsstyrelsen presidium (den 27 november 2007 § 127). Presidiet beslöt då att inte ta ställning i frågan utan vill avvakta en formell förfrågan från AF om att bilda ett Arbetsmarknadsråd.

att utse ledamöter att representera Göteborgsregionen och dess medlemmar i ett Arbetsmarknadsråd för hela GR-området, samt

att ledamöterna utses ur de båda styrgrupperna för utbildning respektive arbetsmarknad.

(13)

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm För kännedom: AMS GD Bo Bylund Vattugatan 17 113 99 Stockholm

Ompröva beslutet att dela upp Göteborgsregionen i två lokala

arbetsmarknadsområden

Innan AMS verksledning beslutade i frågan, om hur nationen ska delas in i lokala arbetsmarknads-områden, påtalade vi brevledes för verksledningen att vi vill se Göteborgsregionens tretton kommuner/ städer som ett sammanhållet arbetsmarknadsområde med en gemensam ledning.

Trots våra argument beslöt verksledningen att dela upp Göteborgsregionen i två områden. Den ena området omfattar Göteborgs stad samt Öckerö och det andra området omfattar övriga elva kommuner i Göteborgsregionen. Till varje område kommer det att finnas en ”övergripande” chef och till denna planeras ett arbetsmarknadsråd att knytas. Rådet föreslås innehålla en representation från bland annat kommuner, näringsliv och fackliga organisationer i respektive område.

Vi tycker att beslutet att dela upp Göteborgsregionen i två områden är felaktigt. Det försvårar vårt gemensamma arbete med att fortsätta utveckla vår region. Vi skriver detta brev i förhoppning om att arbetsmarknadsministern ska ompröva beslutet. AMS har tidigare på flera olika sätt uttryckt att det är viktigt och angeläget att statens myndighet etablerar och utvecklar ett bra samarbete med bland annat kommunerna. Vi utgår från att detta också är den nya myndigheten Arbetsförmedlingens intention och ambition. En bra början på ett samarbete är att inhämta synpunkter från parter som berörs innan beslut tas. Inget samråd har skett med någon av undertecknade när det gäller våra kommuner och frågan om hur vi ser på en indelning i lokala arbetsmarknadsområden.

Våra argument är flera för ett odelat Göteborgsområde. Vi delar AMS uppfattning att arbetsmarknads-områdena ska bygga på ”funktionalitet” – att det ska finns en naturlig interaktion mellan företag och personer som verkar inom området samt att flera kommuner kan ingå och tidigare länsgränser inte ska ha någon betydelse. Vi anser att Göteborgsregionen med råge uppfyller detta kriterium. Området är ett sammanhållet arbetsmarknadsområde och en så kallad funktionell region i flera avseenden. Vi tretton utgör tillsammans en gemensam bostads-, pendlings-, näringslivs-, utbildnings- och arbetsmarknadsregion. För drygt 10 år sedan inledde vi ett gemensamt arbete för att stärka människors livsvillkor i vårt område. Tillgång till arbete, mark och lokaler för företagsetablering, transport av varor, kollektivtrafik, bostad, utbildning och andra välfärdstjänster definierades då och är fortfarande centrala områden. För att kunna utveckla dessa blev det nödvändigt att planera och agera utifrån ett större territorium än den egna kommunens. Plattformar för gemensam dialog, vision, strategi och handling har etablerats. Två av dessa är Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) och Business Region Göteborg (BRG). Fokus i vårt arbete är och har hela tiden varit att se till funktionaliteten i vårt område och att överbrygga administrativa gränser som försvårar en uthållig tillväxt, ökad sysselsättning och välfärd. Kranskommunerna och

Göteborgs stad är på flera områden ”kommunicerande kärl” och intimt sammanflätade med varandra.

2007-06-08 1(2)

(14)

Mycket har gjorts men mycket mer kan och behöver göras. Hur samarbetet med andra parter fortsätter att utvecklas är en av nycklarna för att ta ytterligare steg. Företrädare från näringsliv och olika branscher samt arbetsmarknadens parter deltar aktivt i det regionala arbetet och markerar allt oftare hur betydelsefullt det är att Göteborgsområdet betraktas som en helhet och att administrativa gränser av olika slag överbryggas.

Samspelet mellan omland och kärna i Göteborgsområdet är av central betydelse – också inom det arbetsmarknadspolitiska området. Därför vill vi att Göteborgsregionen ska vara ett och inte betraktas som två lokala arbetsmarknadsområden i AMS nya organisation.

Hälsningar

Jan Hallberg,ordf (m) Förbundsstyrelsen GR

Göran Johansson, ordf (s) Hans Bergfelt, ordf (m) Ove Andersson, ordf (m) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Göteborgs stad Mölndals stad Stenungsunds kommun

Bjarne Färjhage, ordf (c) Jarl Karlsson, ordf (s) Ingegerd Löfgvist, ordf (m) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen

Lilla Edets kommun Ale kommun Alingsås kommun

Henrik Ripa, ordf (m) Per Ödman, ordf (m) Anette- Eiserman- Wikström, ordf (m) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen

Lerums kommun Kungsbacka kommun Härryda kommun

Arne Lernhag, ordf (m) Eva Bertilsson-Styvén, ordf (s) Stefan Svensson, ordf (m) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen

Öckerö Tjörn Partille

Bengt Gustafsson, ordf (m) Kommunstyrelsen

Kungälvs kommun

(15)

1(2)

2008-07-01 Dnr

Arbetsmarknadsområde Mölndal Michael Leufkens

POST BESÖK TELEFON FAX

Brogatan 2C 031-7465935 Arbetsförmedlingen Box 4 431 21 MÖLNDAL Växel 010-4866231 Direkt

E-post: arbetsformedlingen@arbetsformedlingen.se Direkt: michael.leufkens@arbetsformedlingen.se

Inbjudan till Lokalt Arbetsmarknadsråd i Göteborgsregionen

Arbetsförmedlingen i Göteborgsregionen avser att bilda ett lokalt arbetsmarknadsråd. Det huvudsakliga syftet med rådet är att understödja samverkansarbetet inom för regionen angelägna frågor med bäring på arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

Det handlar om att på en strategisk nivå hantera frågor kring arbetskrafts- och kompetensförsörjningen till arbetsgivare i regionen, understödja en god sysselsättningsutveckling samt positivt utveckla integrations- och

jämställdhetsfrågor. Avsikten är också att rådet skall kunna bidra med synpunkter på Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet inom regionen och

därigenom skapa möjligheter till att verksamheten utvecklas positivt. Rådet har en särskilt viktigt roll när det gäller områden som behöver bred förankring och belysning ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

Vår ambition är att sammansättningen av ledamöter på ett bra sätt skall kunna spegla behoven på den lokala arbetsmarknaden. I syfte att få en bred och representativ sammansättning av ledamöter inbjudes därför representanter från arbetsmarknadens parter, organisationer och myndigheter som är verksamma inom rådets intresseområden i regionen samt företrädare för kommunerna i regionen. Vår bedömning är att Arbetsmarknadsrådet för Göteborgsregionen behöver träffas 3-4ggr / år. Vi vill därför inbjuda till ett första möte fredagen den 14 november kl 12.30-16.00 på Arbetsförmedlingen, Rosenlundsgatan 4, Göteborg. M h t

mötestiden serveras en enklare förtäring i form av en lunchsmörgås. Anmälan om deltagande kan ske till Berit Ekström, 010-4862454 alternativt e-post

berit.ekstrom@arbetsformedlingen.se Välkommen!

Med vänliga hälsningar

Michael Leufkens Per Olsson

Bilaga: Sändlista

Göteborgsregionens kommunalförbund

(16)

2 (2)

2008-07-01 Dnr

Arbetsmarknadsområde Mölndal Michael Leufkens

Sändlista inbjudan Lokalt Arbetsmarknadsråd i Göteborgsregionen:

Göteborgsregionens Kommunalförbund Nils-Gunnar Ernstson

Business Region Göteborg Boye Johansson

Länstyrelsen i Västra Götalands län Talieh Ashjari Försäkringskassan Lars Arvidsson Svensk Handel Magnus Kroon Teknikföretagen Lennart Österlund SHR Petter Ullberg Företagarna Maria Derner LO-distriktet i Västsverige Ingrid Andreae Handelsanställdas Förbund Bo Mevander IF Metall Lennart Alverå HRF Dan Fransson SACO Christina Berntsson

(17)

Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor –

våld i nära relationer

Förbundsstyrelsen beslöt 2007-10-26 att skicka ut sociala styrgruppens förslag angående regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor – våld i nära relationer, på remiss till samtliga medlemskommuner. Samtidigt uppdrogs åt den sociala styrgruppen att sammanväga inkomna remissvar och återkomma till förbundsstyrelsen. Remissvaren visar att samtliga

medlemskommuner utom Mölndal ställer sig positiva till ett samarbete inom detta område; tre kommuner dock under förutsättning att alla kommuner deltar.

Sociala styrgruppen behandlade frågan 2008-04-08 och beslutade då att överlämna inkomna remissvar till förbundsstyrelsen och föreslå att förbundsdirektören får i uppdrag att ta frågan vidare i samarbete med medlemskommunerna. Genom att justera den totala budgeten motsvarande icke deltagande kommuners andel blir inte de deltagande kommunernas kostnader högre än i den ursprungligen presenterade kostnadsfördelningen. Länsstyrelsen har beviljat kommunerna 2 055 000 kronor i

utvecklingsmedel för ett kommungemensamt kompetenscentrum. Länsstyrelsen ställer inte som villkor att samtliga Göteborgsregionens kommuner deltar, dock bör en majoritet av medlemskommunerna ingå i samarbetet.

Förbundsstyrelsens presidium behandlade frågan 2008-05-22 och uttalade då att samarbetet kan starta med de nio kommuner som sagt ja samt att övriga kommuner ska ges möjlighet att ansluta efterhand.

Sociala styrgruppens presidium beslutade 2008-06-28 föreslå styrgruppen att överlämna de sammanställda remissvaren till förbundsstyrelsen samt att föreslå förbundsstyrelsen att ge förbundsdirektören i uppdrag att kontakta medlemskommunerna för att under hösten 2008 etablera ett

(18)

kommungemensamt kunskapscentrum i samarbete med Västra

Götalandsregionen. Dessutom föreslogs att beslut om fortsatt verksamhet, efter de två första åren, ska tas efter att en utvärdering gjorts.

Den sociala styrgruppen behandlar frågan 2008-09-15. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att, under förutsättning att den sociala styrgruppen beslutar i enlighet med sitt presidiums förslag, uppdra åt förbundsdirektören att kontakta medlemskommunerna för att under hösten 2008 etablera ett kommungemensamt kunskapscentrum i samarbete med Västra Götalandsregionen, samt

att beslut om fortsatt verksamhet, efter de två första åren, ska tas efter att en utvärdering gjorts.

Lars-Göran Jansson

(19)

GR 2008-02-25

Kommunstyrelsen

Handläggande tjänstemän

Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor – våld i nära relationer

Saken

Göteborgsregionens förbundsstyrelse skickade 2007-11-12 ut ett förslag om regionalt samarbete kring våld i nära relationer på remiss till kommunstyrelserna.

Sju kommuner har sagt ja, tre kommuner har sagt ja med förbehåll att övriga kommuner deltar och en kommun har avstått.

Inför den fortsatta beredningen av ärendet till förbundsstyrelsen vill GR nu veta hur de tre kommunerna med förbehåll ställer sig. Övriga kommuner informeras.

Bakgrund

Göteborgsregionens sociala styrgrupp har bedömt att våld i nära relationer är ett angeläget område för samarbete kommunerna emellan.

Ett förslag om att etablera ett kommungemensamt kunskapscentrum, som stöd för kommunernas verksamhet, har presenterats för

förbundsstyrelsen och varit utsänt på remiss till samtliga kommunstyrelser i Göteborgsregionen.

Samlokalisering och samarbete föreslås ske med Västra

(20)

både för att ge samordningsvinster och för att bidra till att utveckla en gemensam och bredare kompetens när det gäller våld i nära

relationer.

Tolv av medlemskommunerna har i sina remissvar tillstyrkt förslaget om ett kommungemensamt kunskapscentrum. Några kommuner påtalar särskilt värdet av samarbete med Västra Götalandsregionen och det kompetenscentrum som de – för sina verksamheter och för sina personalgrupper – kommer att starta under 2008.

Mölndals stad har beslutat att inte ingå i samarbetet.

Motivet till Mölndals avstyrkande är att det finns ett nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, att

länsstyrelsen har startat Samverkan för kvinnofrid i Västra Götalands län samt att Västra Götalandsregionen etablerar ett

kompetenscentrum om bemötande och behandling av våldtagna och misshandlade kvinnor och våld i nära relationer.

Vidare anför Mölndal att man erbjuder insatser till kvinnor och barn utsatta för våld inom öppenvårdssektionen där samordnare har ett särskilt ansvar för kvinnofrid. Intentionerna är att även erbjuda männen behandlingsinsatser.

Tre kommuner – Alingsås, Kungälv och Öckerö – har i sina

remissyttranden uttalat att deltagande i ett regionalt samarbete för deras del förutsätter medverkan från övriga medlemskommuner. Göteborgsregionens sociala styrgrupp behandlade ärendet och gick igenom de inkomna remissvaren vid sitt senaste möte den 21

februari.

Sociala styrgruppen konstaterar att tre kommuner – Kungälv, Alingsås och Öckerö – förutsätter att övriga kommuner deltar. Sociala styrgruppen beslutade därför att fråga hur dessa kommuner ställer sig till ett samarbete trots att Mölndal beslutat att inte ingå i samarbetet.

Övriga kommuner informeras.

En konsekvens av att Mölndal avstår att delta är att kostnaderna får fördelas på 12 istället för 13 kommuner, det blir en merkostnad för de övriga.

(21)

Den totala kostnaden för 2 års drift beräknas till 4,2 miljoner exklusive lokalkostnader.

Länsstyrelsen beslutade 2007-12-05 att bevilja GR 2 055 000 kronor i utvecklingsmedel till ett kommungemensamt kunskapscentrum. De beviljade medlen täcker driftskostnaderna, exklusive lokalkostnader, för första verksamhetsåret.

Kvarstår att finansiera är alltså 2,1 miljoner kronor.

Kostnaderna för de två första verksamhetsåren fördelar sig på följande sätt förutsatt att Mölndal inte deltar i finansieringen.

Verksamheten bör kunna starta vid halvårsskiftet 2008. Se bilaga.

Fortsatt hantering av ärendet –

För den fortsatta hanteringen av ärendet behöver GR få ett

ställningstagande från de tre kommunerna som angett ett förbehåll – Alingsås, Kungälv och Öckerö senast den 1 april 2008..

GR lämnar information till övriga kommuner.

Sociala styrgruppen kommer därefter att behandla frågan vid sitt nästa möte den 8 april.

Därefter föreläggs ärendet Göteborgsregionens förbundsstyrelse. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Avdelning Kompetens

Gustav Höjer Elvy Persson

Frågor besvaras av Elvy Persson tfn 031-335 50 83, mobil 0707-90 37 68

Elvy.persson@grkom.se

Sändlista

Samtliga medlemskommuner i Göteborgsregionen Handläggande tjänstemän

(22)

Till

Kommunstyrelsen

Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor –

våld i nära relationer

Göteborgsregionens sociala styrgrupp beslutade 2006 att uppdra åt GR att i samverkan med medlemskommunerna utreda förutsättningarna för ett regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor.

I tjänsteskrivelse daterad 2007-09-20 redovisas ett förslag till hur

Göteborgsregionens medlemskommuner dels kan samarbeta för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och barn och dels hur stödet till männen skulle kunna utvecklas.

Den sociala styrgruppen har behandlat ärendet vid sammanträden den 4 juni och 5 september 2007.

Den sociala styrgruppen beslutade den 5 september att översända ett förslag till förbundsstyrelsen, och att förslaget ska skickas ut på remiss till

kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner.

Kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast den 31 januari 2008. Den sociala styrgruppen tar därefter upp frågan på nytt efter

sammanvägning av inkomna remissvar, varefter det nya förslaget behandlas av förbundsstyrelsen.

Förslaget går i korthet ut på att Göteborgsregionens medlemskommuner föreslås etablera ett kommungemensamt kunskapscentrum – våld i nära relationer.

Vidare föreslås medlemskommunerna utveckla och förstärka verksamheten för män genom ett samarbete med Utväg.

Finansiering föreslås, i båda fallen, ske genom att Göteborgsregionens kommuner delar på kostnaden utifrån kommunstorlek (invånarantal).

(23)

Förbundsstyrelsens presidium har påtalat värdet av samarbete och

samlokalisering med det Kompetenscentrum om våld i nära relationer, som Västra Götalandsregionen avser att etablera i Göteborg. Ett sådant

samarbete ger både samordningsvinster och bidrar till att utveckla en gemensam och bredare kompetens – men utifrån olika uppdrag.

Förbundsstyrelsen beslutade 2007-10-26 att skicka ut förslaget på remiss till kommunstyrelserna i Göteborgsregionens samtliga kommuner.

Kommunens svar ska vara GR tillhanda senast den 31 januari 2008.

Kontaktperson hos GR – Elvy Persson, 031-335 50 83, 0707-80 37 68 elvy.persson@grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Avdelning Kompetens Gustav Höjer Avdelningschef Bifogas Protokollsutdrag från förbundsstyrelsen 2007-10-26 Tjänsteutlåtande daterat 2007-09-20

(24)

Dnr: 07-189.63 Tjänsteskrivelse Elvy Persson 20 september 2007

Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor –

våld i nära relationer

Saken

Den sociala styrgruppen beslutade i september 2006 att uppdra åt GR att i samverkan med medlemskommunerna utreda förutsättningarna för regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor.

Kvinnojourernas roll och finansiering samt det manliga perspektivet bör finnas med bland de frågeställningar som närmare ska analyseras. En kort lägesrapport presenterades för den förra sociala styrgruppen i november 2006.

I detta tjänsteutlåtande redovisas ett förslag till hur Göteborgsregionens medlemskommuner kan samarbeta för att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och barn och hur stödet till männen skulle kunna utvecklas. En kartläggning har gjorts om hur kvinnojourerna är finansierade i medlemskommunerna.

Förslag

Göteborgsregionens medlemskommuner föreslås etablera ett kommungemensamt kunskapscentrum – våld i nära relationer. Göteborgsregionens medlemskommuner föreslås också utveckla och förstärka verksamheten för män genom ett samarbete med Utväg. Finansiering föreslås, i båda fallen, ske genom att Göteborgsregionens kommuner delar på kostnaderna utifrån kommunstorlek (invånarantal). Samarbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen, efter samråd (remiss) med samtliga medlemskommuner och beredning i den Sociala styrgruppen,

(25)

beslutar att rekommendera sina medlemskommuner att etablera ett samarbete för förbättrat stöd till våldsutsatta kvinnor och barn och ett utvecklat stöd till män.

Förslag till tidplan för förankring och beslut

Sociala styrgruppen behandlar förslag till regionalt samarbete kring

våldsutsatta kvinnor – våld i nära relationer – vid sammanträden den 4 juni och 5 september 2007.

Sociala styrgruppen beslutar den 5 september 2007 att översända förslaget till förbundsstyrelsen och föreslår att det sänds på remiss till

medlemskommunerna.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att sända ut Sociala styrgruppens förslag på remiss till kommunstyrelserna i samtliga medlemskommuner – 26 oktober.

Kommunernas svar föreslås vara GR tillhanda senaste den 31 december 2007.

Sociala styrgruppen tar upp frågan på nytt efter sammanvägning av inkomna remissvar.

Förbundsstyrelsen behandlar förslaget från den Sociala styrgruppen.

Bakgrund

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Våld i nära relationer berör kvinnor, män och barn.

Våld mot kvinnor är en angelägenhet för flera aktörer och inte enbart ett ansvar för kommunens socialtjänst.

Samhället har på en rad områden under senare år gjort satsningar och uppmärksammat behovet av stöd till kvinnor, som utsätts för våld i nära relationer.

Kommunernas socialtjänst är en viktig aktör för våldsutsatta kvinnor, men även för att ge stöd och hjälp till barn som bevittnat våld i hemmet och för insatser till män som utövar våld. Kriminalvården har ett stort medansvar för insatser till män som utövat våld i nära relationer.

(26)

Staten har skärpt lagstiftningen på området. Från den 1 juli 2007 skall kommunerna särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp.

(Prop. 2006/07:38)

Barn som bevittnat våld är att betrakta som brottsoffer.

Under de senaste åren har också särskilda satsningar gjorts mot det s.k. hedersrelaterade våldet efter en del uppmärksammade händelser.

Länsstyrelserna har haft särskilda medel till detta. För 2007 och 2008 finns utvecklingsmedel riktade till kommunerna för att förstärka och

kvalitetsutveckla kvinnojoursverksamhet.

Våld i nära relationer mot kvinnor kan ta sig olika uttryck, som lätt får till följd att samhället tar ”en fråga i taget”. Våld i nära relationer utgår i

grunden från liknande mekanismer, bristande jämställdhet och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Vi ser att frågorna blivit mer och mer spretiga. Spretigheten försvårar att hålla sig ajour med utvecklingen och att använda sig av de mest

verkningsfulla metoderna. Det saknas en tillräcklig överblick. Det är dags för ett samlat grepp.

Initiativ på nationell och regional nivå

Området börjar också bli mer och mer belyst genom forskning. Ett

nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor har

under 2006 etablerats i Uppsala.

En nyligen publicerad utredning från Socialstyrelsen redovisar att våldet mot kvinnor orsakar betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har flera regeringsuppdrag inom området, bl a att lyfta fram och beskriva relevanta behandlingsmetoder. Socialstyrelsen förbereder en handbok till stöd för socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn.

Vision Västra Götaland har som viktigt inslag när det gäller jämställdhet

angett – en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tagit initiativ till samverkan för

kvinnofrid i Västra Götalands län.

Samverkan omfattar ett antal aktörer och en gemensam programförklaring har antagits 2005.

(27)

De samverkande organisationerna ska

• Arbeta aktivt genom förbättrade rutiner, metoder och handlingsprogram

• Informera varandra om lokala insatser och vara beredda att låta sig påverkas av andras förslag

• Diskutera och medverka i gemensamma satsningar, t ex utbildning för nyckelgrupper, informationsspridning, uppföljning och

utvärdering

Västra Götalandsregionen har under våren 2007 beslutat att etablera ett

”Kunskaps- och kompetenscentrum om bemötande och behandling av våldtagna och misshandlade kvinnor och våld i nära relationer”. Centret är avsett att vara etablerat 2008.

Bräcke Diakoni har under 2007 startat ett Utvecklingscentrum kring våld

och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder.

Gryning Vård AB driver sedan några år skyddsboende för ungdomar

utsatta för hedersrelaterade hot.

Utväg har verksamhet i hela Göteborgs stad och i Södra Älvsborg.

Utväg är en operativ verksamhet som bygger på myndighetssamverkan mellan kommun, hälso- och sjukvård, polis, åklagare och kriminalvård. Utväg innehåller myndighetsövergripande och samordnade åtgärdsprogram för kvinnor, män och barn.

Hur förslaget har tagits fram

En arbetsgrupp har formerats för uppdraget. I gruppen ingår –

Birgitta Nyzell, planeringsledare Göteborgs stad/stadskansliet Siv Andersson, metodutvecklare SDF Gunnared

Anette Johannesson, socialchef Lerums kommun

Elvy Persson GR

Gruppen har i sitt arbete samrått och haft kontakt med Gryning Vård AB, kriminalvården, Utväg och Västra Götalandsregionen.

(28)

Information har lämnats till Göteborgsregionens chefer för Individ- och familjeomsorg.

Arbetsgruppens slutsatser

Vi konstaterar att det regionala samarbetet bör omfatta insatser till kvinnor, män och barn. En ytterligare utgångspunkt är att frågorna idag tenderar att bli alltför splittrade utifrån olika problembilder och att insatser och

metodutveckling tjänar på att bli mer enhetligt samlade. Föreslagna insatser ska ha ett tydligt barnperspektiv och ha sin utgångspunkt i Barnkonventionen.

Den skärpta lagstiftningen inom området och ett förbättrat kunskapsläge ställer krav på kommunerna att hålla sig uppdaterade med utvecklingen så att man använder de mest verkningsfulla metoderna i sitt arbete.

Vi noterar vidare att insatser för män är svagt utvecklade och måste

förbättras. Insatser för män ska ses som både åtgärdande och förebyggande och måste kunna erbjudas tidigare än i dag. De måste också bli mer

tillgängliga för män i alla delar av Göteborgsregionen.

Våra förslag bygger på att insatser för kvinnan och barnet kan klaras i den egna kommunen/stadsdelen. Det är betydligt svårare att klara insatser för männen och vi lägger därför förslag på hur insatser för män kan utvecklas och förstärkas.

Äldre kvinnor och kvinnor med funktionshinder liksom kvinnor med missbruksproblem är fortfarande i stor utsträckning glömda grupper när det gäller våld.

Insatser till familjer med annan etnisk bakgrund är ett stort utvecklingsområde.

Vi noterar vidare att det är angeläget att behålla den goda kvalitet på skyddsboenden för hedershotade ungdomar, som drivs av Gryning Vård AB.

Som helhet gör vi bedömningen att det finns goda motiv för ett regionalt samarbete både när det gäller att kvalitetsutveckla och stödja socialtjänstens insatser och när det gäller de operativa insatserna, särskilt för männen.

(29)

Vi ser också att det finns ett främjande perspektiv, där alla verksamheter i en kommun – skola, förskola, äldreomsorg, kommunala bostadsbolag -, behöver kunskap och stöd i frågor som rör våld i nära relationer.

Vi konstaterar slutligen att flera aktörer är aktiva inom området och att vårt uppdrag är att presentera förslag som stödjer medlemskommunernas åtaganden när det gäller våld i nära relationer.

Arbetsgruppen har tagit initiativ till kontakter med Västra

Götalandsregionen för att diskutera möjligheterna till samverkan med det Kunskaps- och kompetenscentrum som VGR avser att etablera 2008. Vår uppfattning är att medlemskommunerna stegvis kan bygga samarbete och allianser med andra aktörer/organisationer, såsom Västra

Götalandsregionen och Bräcke Diakoni. Den kunskapsuppbyggnad och metodutveckling som sker på nationell nivå ska spridas till

Göteborgsregionens medlemskommuner.

Arbetsgruppens förslag -

Arbetsgruppen har valt att lägga förslag inom två områden – • Skapa ett kommungemensamt kunskapscentrum i

Göteborgsregionen – våld i nära relationer

• Utveckla och förstärk verksamheten för män genom samarbete med Utväg

Uppdragen till ett kommungemensamt kunskapscentrum i Göteborgsregionen

En viktig utgångspunkt för ett kommungemensamt kunskapscentrum är att det ska omfatta alla typer/yttringar av våld i nära relationer för att få frågorna mer samlade.

Centret har som uppgift att samla in och sprida tillgänglig forskning och metodutveckling inom området, en viktig regional samverkanspart är FoUiVäst/GR.

Uppgifterna kan i korthet sammanfattas –

• Fungera som kunskapsbank för förebyggande och åtgärdande insatser

(30)

• Ge konsultation till personal i kommuner/stadsdelar och till frivilligorganisationer

• Samordna etablering av verksamheter som omfattar flera kommuner/stadsdelar

• Ge kompetensutveckling till personal

• Hålla sig uppdaterad på forskning och metodutveckling inom området

• Bygga upp allianser med andra aktörer, frivilligorganisationer, polis, kriminalvård och hälso- och sjukvården

• Bygga upp ett nätverk med kontaktpersoner i kommuner/stadsdelar för att stärka ett regionalt samarbete och erfarenhetsutbyte

Personaldimensionering och preliminär kostnadsberäkning – kommungemensamt kompetenscentrum

Finansiering sker genom att Göteborgsregionens kommuner delar på kostnaden utifrån kommunstorlek (invånarantal).

Vi utgår från att det behöver rekryteras en man och en kvinna och att det därutöver behövs resurser för att köpa in spetskompetens inom olika områden. Det innebär att vi föreslår en grundbemanning på 2,0 årsarbetare och därutöver möjlighet att köpa tjänster motsvarande 1,0 årsarbetare. Den årliga kostnaden beräknas till ca 2,1 mkr. I kostnaden ingår lönekostnader för grundbemanning och köpta tjänster, handledning, utbildning, IT-support, telefoni, kontorsutrustning och inventarier (kapitaltjänst).

Lokalkostnader är inte inräknade.

Det är svårt att i detta läge göra en mer noggrann uppskattning av behoven, därför föreslår vi att starta i denna omfattning och att göra en utvärdering av behoven efter två år.

Utveckla verksamheten för män genom samarbete med Utväg

Utväg utgår från en myndighetssamverkan och innehåller samordnade åtgärdsprogram för kvinnor, barn och män.

(31)

Utgångspunkten för vårt förslag är att i samarbete med Utväg etablera mer flexibla och lättillgängliga insatser för män.

Utväg har ställt sig positiva till att samordna och bedriva mansverksamhet för Göteborgsregionens kranskommuner. Denna lösning förutsätter att kranskommunerna själva klarar att erbjuda insatser till kvinnor och barn. Sådana insatser kan vara samarbete med kvinnojourer, verksamhet för barn som bevittnat våld och stöd från kommunernas kvinnofridssamordnare. Kriminalvården finansierar bara insatser för dömda män. För att få en möjlighet att erbjuda insatser till män på ett tidigare och därmed mer förebyggande stadium krävs kompletterande insatser från kommunen. Insatserna omfattar enskilda stöd- och motivationssamtal och deltagande i strukturerad gruppverksamhet.

Personaldimensionering och preliminär kostnadsberäkning – insatser för män genom samarbete med Utväg

Finansiering sker genom att kranskommunerna delar på kostnaden utifrån kommunstorlek (invånarantal).

Vi uppskattar att det behöver anställas två personer (åa) för stöd- och motivationsarbete. Dessutom behövs gruppledare på uppdragsbasis (deltid).för att leda gruppverksamhet för män.

Vi bedömer att denna bemanning behövs för att klara omfattningen och att kunna erbjuda insatser på flera orter och därmed öka tillgängligheten. Om det föreslagna konceptet bedöms intressant krävs självklart mer detaljerad samplanering mellan Utväg och kranskommunerna.

Den årliga kostnaden beräknas till ca 2,0 mkr. I prislappen är också inräknat vissa utbildnings- och handledningsinsatser till kommunernas befintliga personal.

(32)

Kommun Folkmängd inkl Mölndal % Kostnad inkl Mölndal Ale 27092 3,0% 0 Alingsås 36739 4,1% 0 Göteborg 493502 55,1% 0 Härryda 32969 3,7% 0 Kungsbacka 71942 8,0% 0 Kungälv 39649 4,4% 0 Lerum 37711 4,2% 0 Lilla Edet 12835 1,4% 0 Mölndal 59430 6,6% 0 Partille 33699 3,8% 0 Stenungsund 23389 2,6% 0 Tjörn 14944 1,7% 0 Öckerö 12256 1,4% 0 Summa 896157 100% 0 Källa SCB Kommun Folkmängd inkl Mölndal % Kostnad inkl Mölndal Folkmängd utan Mölndal % Kostnad utan

Mölndal Ökad kostnad Ale 27092 3,0% 63486 27092 3,2% 67995 4509 Alingsås 36739 4,1% 86092 36739 4,4% 92207 6115 Göteborg 493502 55,1% 1156443 493502 59,0% 1238581 82138 Härryda 32969 3,7% 77258 32969 3,9% 82745 5487 Kungsbacka 71942 8,0% 168585 71942 8,6% 180559 11974 Kungälv 39649 4,4% 92911 39649 4,7% 99510 6599 Lerum 37711 4,2% 88370 37711 4,5% 94646 6277 Lilla Edet 12835 1,4% 30077 12835 1,5% 32213 2136 Mölndal 59430 6,6% 139265 Partille 33699 3,8% 78968 33699 4,0% 84577 5609

Kostnadsfördelning kompetenscentrum våld i nära relationer år 2008/09 (Exkl lokaler)

(33)

Stenungsund 23389 2,6% 54808 23389 2,8% 58701 3893

Tjörn 14944 1,7% 35019 14944 1,8% 37506 2487

Öckerö 12256 1,4% 28720 12256 1,5% 30760 2040

Summa 896157 100% 2100000 836727 100% 2100000 139265

Källa SCB

(34)

Förslag till ramavtal för köp/sälj av

äldreboendeplatser mellan kommuner

Den sociala styrgruppen har tidigare beslutat ta fram ett förslag till ramavtal mellan kommuner som sinsemellan säljer och köper äldreboendeplatser enligt SoL. Bakgrunden är de ökade kraven på specialanpassade boenden utifrån t.ex. språkgrupp eller funktionshinder som gör att den enskilda kommunen i vissa fall har svårt att erbjuda lämpligt boende. Lagstiftningens bestämmelser om vistelsebegrepp och kommunens yttersta ansvar kan ibland ha haft en hämmande effekt på benägenheten att samverka mellan kommuner för att på bästa sätt lösa dessa specifika boende- och hjälpbehov. Avtalsförslaget har utarbetats med bistånd av den juridiska enheten på Göteborgs stadskansli.

Ett ramavtal är avsett att ge en grund för ett civilrättsligt avtal som reglerar betalningen mellan säljande och köpande kommun under den tid den boende utnyttjar den aktuella bostaden. Viktigt att notera är att det föreslagna

avtalet inte påverkar Socialtjänstlagens eller Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om vistelsebegrepp etc. utan har som syfte att just reglera betalningen mellan säljare och köpare för den person, den bostad och den service avtalet gäller. Ramavtalet ger också kommunerna möjlighet att anpassa avtalet efter de lokala behov som kan finnas.

GRs medlemskommuner har haft möjlighet att yttra sig över utkastet till ramavtal, och samtliga ser det som positivt med ett ramavtal.

Sociala styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde 15 maj 2008 att föreslå GRs förbundsstyrelse att rekommendera medlemskommunerna att vid köp/sälj av äldreboendeplatser enligt Socialtjänstlagen använda sig av föreliggande ramavtal.

(35)

att rekommendera medlemskommunerna att vid köp/sälj av

äldreboendeplatser enligt Socialtjänstlagen använda sig av föreliggande ramavtal.

Lars-Göran Jansson

(36)

200

AVTAL

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

1. Omfattning

(Säljaren) upplåter en plats vid (boende) enligt socialtjänstlagen (SoL). Åtagandet omfattar att ge den boende service, omsorg samt sådana insatser som följer av 18 och 18 a §§ hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I det särskilda boendet ingår tillsyn och omsorg dygnet runt, samtliga måltider, insatser för aktivering samt ansvar för kontakter med anhöriga.

Ansvaret för färdtjänst åvilar den kommun där den enskilde är folkbokförd. 2. Utförande

Verksamheten skall drivas i överensstämmelse med SoL, HSL samt annan för området aktuell lagstiftning och tillämpliga föreskrifter såsom bl.a. socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Anmälan enligt Lex Maria (SFS 1998:531, 6 kap. 4 § ) kommer att hanteras enligt de riktlinjer som finns för säljaren och kopia kommer att tillställas köparen. Lex Sarah (14 kap. 2 § SoL) kommer att hanteras enligt de riktlinjer som finns för säljaren och kopia kommer att tillställas köparen. 3. Avtalstid

Detta avtal gäller från och med den dag platsen ställs till förfogande för köparen, under förutsättning att säljaren accepterar bokningen. Avtalet gäller så länge xx bebor lägenheten. Den boende eller hans/hennes dödsbo disponerar platsen till den dag lägenheten är tömd och besiktigad, senast en månad efter det att den boende flyttat eller avlidit. Köparen skall betala för platsen fram till den dag lägenheten är tömd och besiktigad. I annat fall gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad.

4. Myndighetsutövning

Köparen har ansvar i enlighet med 16 kap. 2 § socialtjänstlagen. Köparen överlämnar skriftligt beslut, beslutsunderlag och erforderliga uppgifter för att säljaren skall kunna ge en god och säker vård och omvårdnad.

5. Genomförandeplan

Säljaren skall i samråd med den enskilde och/eller dennes anhöriga/god

(37)

omsorg och service. Genomförandeplanen skall hållas aktuell och revideras vid behov.

6. Förändring av vårdbehov

Säljaren skall omgående meddela köparen om den boendes vård- och omsorgsbehov förändras. Det åligger även säljaren att omgående meddela om den boende läggs in på sjukhus, avlider eller av annan anledning flyttar.

7. Akuta behov

Säljaren skall utöver vad som angivits ovan tillgodose tillfälliga akuta omsorgs- eller vårdbehov som inte omfattas av biståndsbeslutet. Sådana insatser ingår i den avtalade ersättningen.

8. Samarbete

Parterna skall tillsammans med den boende verka för att hans/hennes integritet, valfrihet, trygghet och självbestämmande tillvaratas på ett ut rättssäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Den boende skall ges möjlighet att bo kvar i enlighet med säljarens riktlinjer för särskilt boende och leva ett aktivt liv med service, omsorg och sjukvård som anpassas till hans/hennes behov, hälsa och egna möjligheter.

9. Insyn

Köparen har rätt till insyn i verksamheten enligt detta avtal. Säljaren skall ge

Socialstyrelsen och länsstyrelsen tillgång till de uppgifter som behövs för respektive myndighets tillsynsverksamhet.

Köparen skall:

- Med beaktande av den boendes integritet ha tillträde till lägenheten och verksamhetslokalerna.

- Ha rätt att ta del av samtliga planer och övrigt material som rör utförandet av säljarens uppgifter i förhållande till den enskilde.

- ha rätt att ta del av det material hos säljaren som behövs för köparens uppföljning. 10. Information till köparen

Säljaren åtar sig att på eget initiativ fortlöpande informera köparen om verksamheten. Säljaren är vidare skyldig att lämna information till köparen på dennes begäran.

(38)

11. Personal

Säljaren svarar för att personalen har adekvat utbildning och erfarenhet för att arbeta med de boende samt att omsorgspersonal finns tillgänglig dygnet runt. Säljaren svarar även för att det finns en personalstyrka som erfordras för att tillgodose den boendes behov. Sjuksköterska skall finnas tillgänglig i verksamheten och skall samverka och utföra de uppdrag enligt det kommunala sjukvårdsansvaret åvilar sjuksköterskan. Säljaren svarar för att det finns verksamhetschef (enligt 29 § HSL), medicinskt ansvarig sjuksköterska, samt tillgång till habilitering och rehabilitering för funktionshindrade i enlighet med bestämmelserna i HSL.

12. Kvalitetsuppföljning

Säljaren svarar för att det finns fungerande rutiner för intern kvalitetskontroll och utvärdering. Säljaren kvalitetssäkrar verksamheten enligt eget

kvalitetssäkringsprogram. 13. Hyreskontrakt

Hyreskontrakt tecknas mellan köparen och säljaren. Köparen tecknar andrahandskontrakt med den boende.

14. Utrustning, förbrukningsartiklar m.m.

Lägenheten är utrustad med säng och sängbord. Säljaren tillhandahåller och bekostar medicinsk utrustning och övrig utrustning, de arbetsredskap och de hjälpmedel och förbrukningsartiklar, som åtgår för att fullgöra åtagandet.

Säljaren skall tillhandahålla förbrukningsartiklar enligt 18 c § HSL och övriga förbrukningsartiklar som följer hälso- och sjukvårdsansvaret och förskrivs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.

Säljaren svarar även för ej patientbundna läkemedel för akuta livsuppehållande åtgärder, t ex allergiska reaktioner. Säljaren svarar för grundutrustning på boendet. Säljarens personal gör en grundbedömning och tar därefter kontakt med köparen vid förskrivning av personligt förskrivna hjälpmedel.

Köparen bekostar personligt förskrivna hjälpmedel. 15. Försäkring

Säljaren tecknar patientförsäkring enligt patientskadelagen samt övriga för verksamheten nödvändiga försäkringar.

16. Avgifter

Köparen fastställer och fakturerar den boendes avgifter som tillfaller köparen. Säljaren bestämmer hyra för respektive lägenhet. Köparen betalar hela det pris för platsen som framgår av punkten 17 i avtalet samt den hyra som fastställts för lägenheten till säljaren.

(39)

17. Pris

Köparen ersätter säljaren med xx kr per vårddygn. I beloppet ingår ………Osv-valfritt

18. Prisjustering

Prisjustering av det pris som framgår av punkten 17 sker per den 1 januari varje år och baseras på den förändring av kostnaden för platsen som skett.

19. Betalningsvillkor

Ersättning erläggs månadsvis i efterskott. Vid dödsfall, avflyttning eller sjukhusvistelse görs avdrag med xx kr per dag för matkostnad på faktura. Faktura skickas efter varje månads slut och betalas mot trettio dagars kredit efter fakturadatum. Inga fakturaavgifter eller expeditionskostnader tas ut. Dröjsmålsränta utgår enligt gällande referensränta plus åtta procent.

20. Överlämnande av handlingar

Vid detta avtals upphörande lämnar säljaren kopia på alla handlingar som rör den boendes personliga förhållanden om köparen så önskar.

21. Omförhandling

Part äger rätt att under avtalstiden påkalla förhandlingar om förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras eller om oförutsedd händelse inträffar som enligt parts uppfattning väsentligen ändrar förutsättningarna för verksamheten enligt detta avtal. 22. Force majeure

Om part på grund av force majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan omständighet som part inte råder över förhindras från att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter, befrias part i nödvändig omfattning från fullgörelse av dessa skyldigheter.

Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund.

Motparten skall omedelbart underrättas om omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse föreligger.

Det åligger part att medverka till att verkningarna av händelser som avses i denna punkt minimeras.

23. Hävningsrätt

Part får häva detta avtal om motparten inte fullgör sina åligganden enligt avtalet och rättelse inte sker efter erinran, under förutsättning att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse.

(40)

Underlåtenhet av part att vidta rättelse enligt första stycket utgör avtalsbrott av väsentlig betydelse.

Vid övervägande om hävning skall skälig hänsyn tas till den boende. 24. Tvist

Tvist rörande tillämpning och tolkning av detta avtal avgörs av den tvistlösningsgrupp som säljaren och köparen utsett.

25. Utväxlingsavtal

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar till var och en av parterna. Göteborg den

(41)

Dnr: 08-131.010 Styrelseärende 19 september 2008 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till sammanträdestid och plats för

styrelsemötena år 2009

Förbundsfullmäktige fattade den 10 juni i år beslut om årsredovisning för GR för 2007 samt verksamhetsinriktning och budget inför 2009.

Processen rörande 2010 års verksamhetsinriktning och budget föreslås få samma upplägg som under 2008. Det betyder att förslag till

samrådsunderlag skickas ut till kommunerna för ställningstagande efter presidiets sammanträde den 6 februari 2009. Förbundsstyrelsen tar ställning till samrådsunderlaget den 27 februari. Beslut om årsredovisning för 2008 samt verksamhetsinriktning och budget för 2010 fattas vid sammanträdet den 8 maj.

Förbundsfullmäktige fattar beslut om årsredovisning 2008 samt fastställer verksamhetsinriktning och budget för 2010 vid sitt sammanträde den 9 juni 2008.

att sammanträdena under år 2009 äger rum och förläggs enligt följande: fredag den 27 februari (v 9) i Härryda kommun

fredag den 3 april (v 14) i Stenungsunds kommun

torsdag och fredag den 7-8 maj (v 19) styrelsekonferens fredag den 11 september (v 37) i Öckerö kommun fredag den 23 oktober (v 43) i Alingsås kommun fredag den 4 december (v 49) i Partille kommun Göteborg 2008-09-03

Gunnel Rydberg

Bilaga: Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige 2009.

(42)

Bilaga

Gunnel Rydberg 2008-09-03

Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse

och förbundsfullmäktige 2009

29 januari Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till

samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2009)

6 februari Presidiemöte kl. 13.30 - 15

12 februari Utskick inför styrelsesammanträde (Utskick av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2009)

27 februari Förbundsstyrelsens sammanträde (Beslut om

samrådsunderlag 2009) 10 mars Utskick inför presidiemöte.

16 mars Presidiemöte kl. 13.30 - 15

19 mars Utskick inför styrelsesammanträde.

3 april Förbundsstyrelsens sammanträde

15 april Utskick inför presidiemöte.(Utskick av förslag till

årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.)

20 april Presidiemöte 13.30 - 15

23 april Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde

7-8 maj Förbundsstyrelsekonferens. (Beslut om förslag till alt.

årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.)

(43)

9 juni Förbundsfullmäktigesammanträde (Beslut om

årsredovisning för 2008 samt om verksamhetsinriktning och budget för 2010)

18 augusti Utskick inför presidiemöte

24 augusti Presidiemöte 13.30 - 15

27 augusti Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde

11 september Förbundsstyrelsens sammanträde

29 september Utskick inför presidiemöte

5 oktober Presidiemöte 13.30 - 15

8 oktober Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde

23 oktober Förbundsstyrelsens sammanträde

10 november Utskick inför presidiemöte

16 november Presidiemöte 13.30 - 15

19 november Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde

(44)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Anteckningar Förbundsstyrelsen 22-23 maj 2008 Gunnel Rydberg

Minnesanteckningar från styrelsekonferensen på

Aspenäs i Lerum, 22-23 maj 2008

1. Göteborgsregionen i en globaliserad värld – tillväxtens krav och möjligheter

Jan Jörnmark, Handelshögskolan i Göteborg, ger några reflektioner. (OH i bilaga)

Lågkonjunkturen till trots ser vi idag en uppåtgående trend för

världshandeln. Exporten i procent av BNP är ett bra mått på tillväxt, och där ligger Göteborg bra till. Under en del år har en process av utspridning pågått i Göteborg med omnejd. En naturlig följd av den utvecklingen är att man nu strävar mot en förtätning. Ökade människoströmmar ställer större krav på en fungerande social infrastruktur.

Man brukar tala om tre produktivkrafter – mark, kapital och arbete. Alla tre faktorerna gör att det är billigare att leva utanför städerna. Ändå flockas vi kring tillväxtcentrum och städer. Enligt produktionsteorin skulle städerna egentligen splittras; det är kreativiteten som håller ihop dem.

Det gäller att hålla transaktionskostnaderna, dvs. kostnaderna för att använda marknaden, låga för att få en pålitlighet. Säkerhet och upprepningsbarhet är andra nyckelord för en framgångsrik stad.

Ur diskussionen:

- Vi har för få och för gamla älvförbindelser jämfört med andra städer med floder mitt i.

- Möjlighet att förtäta i kärnan är stor i Göteborg.

- Vi kan inte ha tillväxt i samma fart - då har vi snart ingen jord kvar. Konsumtionen måste minska.