Arbetsterapeuters erfarenheter av
arbetssituationen inom den kommunala
hälso- och sjukvården.
Maria Falck Nordström
Cecilia Westberg
Arbetsterapeut 2021
Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelning för hälsa och rehabilitering Arbetsterapiprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeuters erfarenheter av arbetssituationen inom den kommunala
hälso- och sjukvården.
Occupational therapists´ experience of their work situation in municipal
healthcare.
Maria Falck Nordström & Cecilia Westberg
Arbetsterapeutprogrammet
Kurs: A0038H – Arbetsterapi: Vetenskaplig teori och metod 7,5 Hp Vårterminen 2021
Falck Nordström, M & Westberg, C.
Arbetsterapeuters erfarenheter av tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska
universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2021.
Sammanfattning
Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av arbetssituationen
inom äldreomsorgen i den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med
yrkesverksamma arbetsterapeuter från tre olika kommuner i Norrbotten. Bearbetning av insamlad data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, vilket resulterade i tre kategorier. Resultat: Kategorin Tidfördelning mellan olika
arbetsuppgifter speglar arbetsterapeuternas upplevelse av hur tidfördelning påverkar
arbetssituationen och klientarbetet. Kategorin Organisationens inverkan på
arbetssituationen beskriver möjligheter och utmaningar som arbetsterapeuter inom den
kommunala hälso- och sjukvården upplever i sitt arbete. Sista kategorin Digitalisering kan
både ta tid och skapa förutsättningar belyser ökade förutsättningar för effektiv och
kvalitetssäker vård samtidigt som digitaliseringen kan innebära ökat krav på
kompetensutveckling. Resultatet visade att arbetsterapeuters dagliga arbete bestod av många tidskrävande arbetsuppgifter som på olika sätt och omfattning påverkade
klientarbete och arbetsmiljö. Ledarskapets inställning, stöd och engagemang upplevdes i hög grad påverka det kliniska arbetet. Slutsats: Studiens resultat visade att bristfälligt ledarskap, organisatoriska förändringar samt begränsade resurser och bristen på tid påverkade arbetsterapeutens arbete. Studien indikerade att deltagarna verkade i en högintensiv miljö där omfattande krav ställdes på både generell- och fördjupad kunskap, vilket innebar att kontinuerlig fortbildning samt kompetens- och evidensbaserat arbete upplevdes avgörande för att möta de krav som ställs på vården idag. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vikten av kunskap och vidareutbildning där vårdprioriteringar har ett tydligt arbetsterapeutiskt fokus.
Sökord: Occupational therapy, municipal health care, time, leadership, administration,
Falck Nordström, M & Westberg, C.
Arbetsterapeuters erfarenheter av tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska
universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2021.
Abstract
Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experiences of their
work situation for elderly care in municipal healthcare. Method: To answer the aim of the study nine semi-structured qualitative interviews were conducted with working
occupational therapists from three different municipalities in northern Sweden. Collected data were analyzed with a qualitative content analysis and an inductive approach which resulted in three categories. Result: The category Time allocation between different work
tasks reflects occupational therapists experience of the effect of work situation and client
work. The category Organizational impact on work situation describes possibilities and challenges that occupational therapist experience within the municipal healthcare. Final category Digitalization can take time and create opportunities highlights increased conditions for effective and quality care while digitalization concurrently can entail increased demand for competence development. The result showed that occupational therapists work consisted of many time- consuming work tasks that in different ways and extent affected client work and work environment. The leaderships attitudes, support and engagement were experienced to highly influence the clinical work. Conclusion: The result of the study showed that inadequate leadership, organizational changes, limited resources, and lack of time affected the occupational therapists´ work. The study indicated that the participants worked in a highly intense environment with extensive demands regarding general and advanced knowledge which implied that continues education as well as evidence-based practice were paramount for meeting the demands in healthcare of today. Further research is needed to illustrate the importance of knowledge and education for healthcare priorities with a distinct occupational therapy focus.
Key words: Occupational therapy, municipal health care, time, leadership, administration,
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 2
Åldrande befolkning och arbetsterapi 2 Arbetsterapi inom den kommunala verksamheten 2 Organisatorisk inverkan på det arbetsterapeutiska arbetet 4 Digitaliseringens inverkan på det arbetsterapeutiska arbetet 4
Syfte 5 Metod 6 Design 6 Urval 6 Procedur 6 Datainsamling 7 Dataanalys 8 Forskningsetiska överväganden 9 Resultat 10
Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter 10 Organisationens inverkan på arbetssituationen 12 Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar 13
Inledning
Allt fler äldre behöver stöd i sina vardagsaktiviteter vilket är en förutsättning för att uppleva ett hälsosamt och meningsfullt liv (Socialstyrelsen, 2020). Forskning har uppmärksammat att samhällets demografi står inför en förändring där den äldre befolkning ökar i snabb takt vilket ställer stora krav på sjukvårdens resurser och insatser (Statens offentliga utredningar, 2020; Statistiska Centralbyrån [SCB], 2015). Den första januari 1992 genomfördes
Ädelreformen (Regeringens proposition, 1990/91) i Sverige. Denna reform innebar en kommunalisering och gav kommunerna ett utökat och samlat ansvar för vård och omsorg av äldre personer. Hemmet är en central plats för många äldre och allt fler bor idag kvar
hemma i en större omfattning än tidigare. För en ökad självständighet och ett hälsosamt åldrande samt möjliggöra för de äldre att bo kvar i hemmet krävs arbetsterapeutiska interventioner som en del i det hälsofrämjande arbetet (Sixsmith et al,. 2014; Dahlin-Ivanoff, 2007).
Bakgrund
Åldrande befolkning och arbetsterapi
Samhället står inför en expanderande äldrevård med omfattande behov av vårdinsatser som delvis beror på snabbare utskrivning från sjukhus samt en ökad medellivslängd
(Socialstyrelsen, 2020; SCB, 2015). Utifrån en systematisk översikt av Steultjens et al. (2004) framkom att den växande populationen äldre i västvärlden innebär stora utmaningar för vården. Åldrandet kan medföra reducerade funktionella förmågor och minskad
livskvalitet till följd av åldersrelaterade sjukdomar vilket kan medföra en ökad ekonomisk belastning för samhället. Arbetsterapins klient- och aktivitetsfokus kan skapa bättre
förutsättningar för denna klientgrupp att bibehålla samt förbättra både förmågor och förhöjd livskvalitet. Arbetsterapeutens arbetsuppgifter med fokus på förbättring, funktionell
självständighet, social delaktighet samt förhöjd livskvalitet kan således öka förutsättningarna till ett mer självständigt liv (Steultjens et al., 2004). Utgångspunkten inom arbetsterapi baseras på att människan i grunden är en aktiv varelse där aktivitet och delaktighet ger möjlighet till välmående och tillfredsställelse (Taylor, 2017; Argentzell & Leufstadius, 2010). Målet med de arbetsterapeutiska insatserna är att öka klientens upplevelse av välbefinnande och hälsa genom engagemang i vardagliga aktiviteter samt främja och förbättra aktivitetsutförandet för att möjliggöra ökad självständighet baserat på individuella förutsättningar (Sveriges Arbetsterapeuter, 2012; Doig et al., 2009). Detta klientcentrerade och holistiska förhållningssätt är en viktig del av det arbetsterapeutiska arbetet och en grundläggande förutsättning för att skapa ett gemensamt partnerskap byggt på respekt (Fisher & Marterella, 2019; Taylor, 2017). Åldrandets komplexitet kräver mångfacetterat stöd av ett flertal professioner, där arbetsterapeuten är betydande för att öka
förutsättningarna till ett hälsosamt åldrande och att möjliggöra för fler att bo kvar i hemmet samt bibehålla en social gemenskap (Sixsmith et al. (2014).
Arbetsterapi inom den kommunala verksamheten
Ett stort fokus inom arbetsterapi är att möjliggöra utförandet av aktiviteter som av klienten upplevs meningsfulla och tillfredsställande, vilket genom engagemang och delaktighet bidrar till ökat välbefinnande och hälsa (Boyt Schell et al., 2014). Användandet av aktivitet i
mellan person, omgivning och aktivitet (King & Olsson, 2014). Arbetsterapeutiska
processmodeller som Therapeutic Reasoning Process i Model of Human Occupation (Taylor, 2017) och Occupational Therapy Intervention Process Model (Fisher & Marterella, 2019) ger arbetsterapeuten en övergripande bild av de resurser, svårigheter och kontextuella faktorer som kan inverka på aktivitetsutförandet. Vidare ger användandet av processmodeller en ökad förståelse för interaktionen mellan olika omgivande faktorer och dess inverkan på
aktivitetsutförandet (Taylor, 2017; Fisher & Marterella, 2019).
Det arbetsterapeutiska klientarbetet innefattar att utreda aktivitetsförmåga och delaktighet, bedöma förutsättningar för relevanta åtgärder, behov samt förbättra, upprätthålla och kompensera nedsatta förmågor (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Utöver dessa åtgärder förskriver arbetsterapeuten hjälpmedel, vidtar åtgärder för att säkerställa tillgänglighet i både fysisk-, sociokulturell-, och digital miljö vilket enligt Sveriges Arbetsterapeuter (2018) ofta sker i samverkan med andra professioner. För att säkerställa god kvalitet och klientsäkerhet ingår dokumentation enligt gällande förordningar, lagstiftning och riktlinjer. Därutöver ingår handledning och konsultation med kollegor och andra professioner för att tillmötesgå
klientens behov (Sveriges Arbetsterapeuter, 2012). Konsultation beskrivs även i en studie av Furåker och Nilsson (2011) som ett arbetsterapeutiskt verktyg för att öka effektiviteten i klientarbetet och omfattar till stor del diskussioner, rådgivning och undervisning till annan vårdpersonal, klienter samt anhöriga. Vidare beskrivs att arbetsterapeuter inom den
Organisatorisk inverkan på det arbetsterapeutiska arbetet
Pågående samhällsutveckling medför ökade krav på arbetsterapeutens
professionsutövande, vilket enligt Sveriges Arbetsterapeuter (2018) innebär ett större behov av bredare kompetens och färdigheter samt att arbetsterapeutiska insatser baseras på evidens. Enligt Willman et al. (2016) ökar kompetenskraven på hälso- och
sjukvårdspersonal samtidigt som vårdsektorns behov ökar. Den snabba utvecklingstakten både gällande mediciner och informationsteknologi ger ökade behandlingsmöjligheter inom vården samtidigt som dessa möjligheter medför ökade krav på verksamheterna (Willman et al, 2016).
För att säkerställa en säker hälso- och sjukvård krävs en kombination av professionell kompetens och förbättringskunskap (Batalden & Davidoff, 2007). Willman et al (2016) beskriver evidensbaserad hälso- och sjukvård som både ett förhållningssätt och en process med avsikten att tillämpa vetenskapligt underlag på ett systematiskt sätt för att uppnå bästa tänkbara vård för individen. Kompetensutveckling är en viktig del av det arbetsterapeutiska arbetet (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018) och kräver organisatoriskt stöd för att säkerställa att tid avsätts och inte påverkar övrigt arbete eller medför ökad stress. För att säkerställa god kvalitet i det arbetsterapeutiska arbetet samt tillhandahålla bästa tänkbara resultat i
klientarbetet krävs långsiktig organisatorisk planering och implementering av ny kunskap (Sirkka et al., 2014).
Digitaliseringens inverkan på det arbetsterapeutiska arbetet
I takt med samhällets stigande krav på digital användning tilltar förväntningarna på hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet (Säätelä, 2017). Kombinationen av ett ökat vård- och kompetensbehov samt minskade resurser fodrar innovativa förändringar där det digitala
Enligt Eklund et al. (2017) krävs ett helhetsperspektiv på samtliga plan för att
genomförandet av digitalisering ska accepteras och vara begriplig för tänkta användare. För nya, innovativa arbetssätt samt verksamhetseffektivisering krävs tillgång till korrekt
information för medarbetare, datahantering för uppföljningar och verksamhetsresultat (Regeringskansliet & Sveriges Kommuner och Landsting, 2016). För hälso- och sjukvården kan digitalisering innebära möjligheter till ökad delaktighet, inflytande samt självständighet, vilket även medför ökat behov av välfungerande kommunikativa system mellan och inom olika verksamheter samt mellan verksamhet och klient (Regeringskansliet & Sveriges Kommuner och Landsting, 2016). Hälso- och sjukvården är en komplex organisation med många inblandade aktörer som genomgår en omfattande strukturomvandling vilket innebär stora organisatoriska förändringar, synsätt och teknisk utveckling (Nilsson, 2017). Ny teknik banar vägen för nya möjligheter och förutsättningar vilket även kan innebära ökade risker och svårigheter. För att möjliggöra genomförandet av digitaliseringen inom hälso- och sjukvården lyfter Regeringskansliet och Sveriges Kommuner och Landsting (2016) vikten av att säkerställa tillgången till ändamålsenliga verksamhetsstöd för medarbetare som stödjer processerna i verksamheten. Ytterligare en aspekt som lyfts vid omfattande organisatoriska förändringar, där digitaliseringen ingår, är att exempelvis systemutveckling bör utgå från den instans där vård- och omsorgsinsatser genomförs i samarbete med berörd personal, vilket idag ofta inte är fallet (Sveriges Arbetsterapeuter och Kairos Future, 2018). Ovanstående resonemang visar på en komplex äldreomsorg med ett ökat teknikfokus, omfattande organisatoriska förändringar samt en åldrande befolkning med multidisciplinära vårdbehov vilket medför ökade krav på arbetsterapeutens professionsutövande. Baserat på erfarenheter från tidigare verksamhetsförlagda utbildningar finner författarna ett behov att undersöka yrkesverksamma arbetsterapeuters erfarenhet av arbetsbelastningens inverkan på arbetssituationen inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Syfte
Metod
Design
Baserat på studiens syfte och problemformulering har kvalitativ metodansats valts för att skildra kommunalanställda arbetsterapeuters erfarenhet av arbetssituationen. Kvalitativ intervjustudie med induktivt angreppssätt valdes för att erhålla ökad förståelse för deltagarnas självupplevda erfarenhet av specifika förhållanden (Lundman och Hällgren Graneheims (2017).
Urval
Undersökningsgruppen bestod av yrkesverksamma arbetsterapeuter inom äldreomsorgen. Ändamålsenligt urval har använts vilket enligt Hartman (2004) ökar förutsättningarna att erhålla relevanta deltagare baserat på studiens syfte och forskningsfråga.
Inklusionskriterier för deltagarna i studien var arbetsterapeutisk legitimation samt yrkesverksamma inom kommunal hälso- och sjukvård i minst sex månader. Antalet deltagare begränsades i enlighet med Trosts (2010) beskrivning av urvalsförfarande på grund av studiens omfattning för att säkerställa materialets hanterbarhet. Studiens
urvalsgrupp bestod av nio arbetsterapeuter, yrkesverksamma mellan 2–21 år från tre olika kommuner i norra Sverige.
Procedur
Inför genomförandet av intervjuerna kontaktades tio enhetschefer i kommuner i norra Sverige via e-post eller telefon. Information om kontaktuppgifter till enhetschefer söktes via respektive kommuns hemsida. Missivbrev (bilaga 2) skickades till samtliga
enhetschefer för förtydligande om bakgrunden till studiens syfte. Några av de enhetschefer som ställde sig positiva till studien förmedlade arbetsterapeuternas kontaktuppgifter till författarna för vidare kontakt. Då vissa enhetschefer valde att vidarebefordra information om studien direkt till verksamhetens arbetsterapeuter är antalet tillfrågade okänt. Förfrågan om medverkande skickades ut via e-post till deltagarna där missivbrev (bilaga 3),
kunde avbrytas. Efter affirmativt svar skickade författarna ut en länk till deltagarna via e-post där val mellan tillgängliga datum och tider kunde göras i bokningssystemet
Easypractice (bilaga 5). I bokningssystemet kunde deltagarna välja om de ville genomföra intervjun via telefon eller zoom. Bekräftelse och påminnelse skickades automatiskt ut via bokningssystemet till samtliga deltagares e-post. Deltagare som valt att genomföra intervjun via zoom fick information samt zoom-länk skickad via e-post inför genomförandet (bilaga 6). Vidare har deltagarna informerats om att godkänt examensarbete kommer publiceras på universitetets hemsida.
Datainsamling
Insamling av data har genomförts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där
Dataanalys
Bearbetning av insamlad data har genomförts utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims (2017)
processbeskrivning för att förutsättningslöst och systematiskt koda samt kategorisera insamlat material. Materialet från samtliga intervjuer har transkriberats ordagrant och lästs i sin helhet upprepade gånger av författarna. Samtliga intervjuer spelades in för att säkerställa ordagrann transkribering vilket enligt Bryman (2011) möjliggör för korrekt redogörelse av både innehåll av det sagda samt hur det förmedlas av deltagarna. Insamlat datamaterial diskuterades gemensamt för ökad trovärdighet samt undvika felaktig uppfattning av materialet. Initialt valdes två transkriberade texter ut som både författarna och handledare enskilt läst med syfte att uppnå mer konsekvent kodning. Meningsbärande enheter
identifierades och kondenserades, varpå koder utformades för att sedan jämföras av författarna och handledare vilket av Bryman (2011) beskrivs som interbedömarreliabilitet. Denna typ av angreppssätt bidrar enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) till ökad trovärdighet och enhetlighet i författarnas fortsatta förfarande vid kodning av intervjuer. Författarna upprepade därefter förfarandet av resterande transkriberade intervjuer utan handledarens medverkan. Kodningens formulering är relativt textnära med utrymme för viss tolkning av författarna. Samtliga intervjuer kondenserades och kodades gemensamt av författarna för att säkerställa enhetlighet gällande texternas helhet och innehåll. Kodernas likheter och skillnader jämfördes och diskuterades för att beskriva både latent- och manifesta innehåll vilket efter hand skapade tre kategorier (tabell 1) i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims (2017) beskrivning och tillvägagångssätt vid kvalitativ
Tabell 1. Exempel på textkondensering kodning och kategorisering.
Meningsbärande enhet Kondenserade
meningsenhet
Kod Kategori
Alltså det är väl grejen att det administrativa tar ju väldigt mycket tid […] vi pratade jag och min kollega och vi sa kanske 30–40%, men jag skulle säga att det nästan är 50%
administration. Det tar mycket, mycket tid gör det.
Det administrativa tar väldigt mycket tid, kanske 30–40%, men jag skulle säga att det nästan är 50% administration. Administration tar upp nästan 50% av arbetstiden. Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter
Men sen är det ju litegrann, eftersom det är en politiskt styrd organisation så har man väldigt lite möjligheter att påverka nerifrån.
Väldigt lite möjligheter att påverka eftersom det är en politisk verksamhet.
Svårt att påverka Organisationens inverkan på arbetssituationen
Jag kan vara med på utbildningar som tidigare har skett fysiskt i annan del av Sverige, men som nu går att delta i via Teams.
Jag kan vara med på utbildningar utan att delta fysiskt.
Underlättar
utbildningsdeltagan de
Digitalisering kan både ta tid och skapa
förutsättningar
Forskningsetiska överväganden
Samtliga deltagare i studien fick både skriftlig och muntlig information om studiens syfte samt förvaring och hantering av insamlade data. I det skriftliga informationsbrevet framgick även att deras medverkan var frivillig och konfidentiellt samt att de när som helst under studien kunde avbryta. Deltagarna har gett skriftligt godkännande till medverkan i studien där de även godkänt att intervjuerna spelades in. Samtligt material har förvarats inlåst och
avidentifierat samt utan åtkomst för obehöriga. Efter avslutade studier kommer allt material förstöras. Intervjustudier kan enligt Kvale och Brinkmann (2014) innebära att deltagarnas integritet påverkas vilket författarna beaktat och noga övervägt i studien. En möjlig risk var att frågornas utformning kunde upplevas utmanande och således påverka resultatet.
säkerställa anonymitet och konfidentialitet. Genom upprättandet av ett etiskt protokoll inför genomförandet av intervjuerna ökade författarnas möjligheter att bemöta eventuella etiska dilemman i studien. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är syftet med ett etiskt protokoll att ge författarna insikt kring eventuella etiska frågor som kan uppstå vid intervjutillfället vilket ökar författarnas möjlighet att bemöta dessa frågor på ett lämpligt sätt vid genomförandet. Kvale och Brinkmann (2014) hänvisar till fyra osäkerhetsområden vid genomförande av kvalitativa intervjuer vilka kan användas som en ram vid upprättandet av etiskt protokoll. Dessa områden avser informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och författarnas roll. I enlighet med dessa fyra osäkerhetsområden har författarna upprättat exempel på frågor som kan användas vid kvalitativa intervjuer. Nyttan med studien kan anses överväga riskerna då insamlad kunskap kan utgöra framtida underlag för effektivisering och arbetsterapeutisk kompetenshöjning inom vården samt förbättring av arbetsmiljö inom den kommunala verksamheten. Samtliga av de grundläggande etiska principerna; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav har beaktats i studien.
Resultat
Analyserat material återspeglade deltagarnas erfarenheter av arbetssituationen inom
kommunal hälso- och sjukvård och genererades från en kvalitativ innehållsanalys. Dessa tre kategorier är: Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter, Organisationens inverkan på arbetssituationen samt Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar. Resultatet visade att deltagarnas dagliga arbete bestod av många arbetsuppgifter som påverkade
klientarbetet och arbetsmiljön i varierande omfattning, vilket speglas i nedanstående resultat och kategorier.
Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter
Denna kategori beskriver deltagarnas erfarenhet av tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter och deras upplevelse av hur det påverkar arbetssituationen och klientarbetet. Gemensamt för samtliga deltagare var att administration ansågs som krångligt och tidskrävande vilket innebar mindre tid för klientkontakt och klientnära arbete, något som deltagarna inte ansåg gagnade klienterna. Deltagarna uppgav dokumentationsplikten som viktig för att säkerställa
beskrev det på följande sätt:
När jag valde att utbilda mig till arbetsterapeut…så trodde jag ju att jag skulle ha mycket mer patienttid, alltså patientkontakt. Det är ju otroligt stor del av arbetet som är administrativt och som gäller att t.ex. journalföra, söka information, kolla rutiner, beställa hjälpmedel […] och väldigt mycket runt i kring som ändå är patientarbete men vid datorn, att man inte är ute så mycket att man inte har så mycket tid med patienten. Det var inte den typfördelningen som jag förställde mig riktigt.
Andra aspekter som deltagarna beskrev som tidskrävande var anhörigkontakt och hjälpmedelsförskrivning. Vidare framkom att dokumentation av
hjälpmedelsförskrivningsprocessen, som egentligen upplevdes relativt enkel, i vissa fall kunde ta upp till 40 minuter att genomföra. Utöver detta krävdes ytterligare administrativ tid för kunskapsinhämtning gällande riktlinjer och information vilket ansågs uppta stor del av dagen. Förskrivningar av specialhjälpmedel till klienter med komplexa behov krävde ofta inblandning av flera aktörer till exempel ortopedtekniska specialister, sitt-team,
hjälpmedelskonsulenter samt tekniker. Förskrivning av specialhjälpmedel innebar ofta remisser till specifika instanser, något som beskrevs som en tidskrävande process och kunde ta upp till sex månader, ibland längre. Ytterligare aspekter som beskrevs av deltagarna var att stor del av arbetstiden spenderades på olika former av möten samt handledning av personal. Några av de möten som omnämndes var Team-möten, arbetsplatsträffar (APT) och
yrkesträffar. Deltagarna beskrev möten som viktiga att prioritera. Samtidigt ansågs antalet möten ha ökat och effektiviteten minskat vilket medförde ökad stress och innebar minskad tid för klientkontakt, något som ansågs påverka resterande arbetsuppgifter negativt. Målet att arbeta mot hemgång var tydligt vilket i vissa fall medförde att rehabiliterande insatser som träning samt helhetsbedömningar av klienter upplevdes få för lite utrymme i verksamheten. Avslutningsvis beskrevs arbetsterapeutens roll som central inom den
kommunala hälso- och sjukvården med ett övergripande ansvar beträffande rådgivning och samverkan gentemot andra professioner, klienter och anhöriga. I en redan pressad
Organisationens inverkan på arbetssituationen
Denna kategori återspeglar de organisatoriska möjligheter och utmaningar den kommunala hälso- och sjukvården står inför. Krav på samverkan, tydligt ledarskap, kunskapsutveckling samt en konstant kostnadseffektivisering är några faktorer som påverkade det dagliga arbetet och arbetssituationen.
Deltagarna ansåg att vården kännetecknades av stora organisatoriska förändringar, ofta med kontinuerligt behov av samverkan med flera aktörer vilket medförde ökade krav på deras professionsutövande där behoven upplevdes större än resurserna. Gällande samverkan beskrev deltagarna utskrivningsprocessen mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård som stressig då klienterna i större omfattning skickades hem allt snabbare vilket upplevdes som påfrestande och en process som inte gick att påverka. Utskrivningsprocessen och de rutiner som finns överenskommet mellan region och kommun för utskrivningsklara klienter beskrevs som bristfälliga. Den korta mottagningstiden vid utskrivning från
slutenvården var en faktor som upplevdes problematisk och ansågs i vissa fall kunna påverka klientsäkerheten. Vidare efterfrågade deltagarna tydligare kommunikation med samtliga aktörer för att effektivisera klientarbetet. Känslan av att inte kunna påverka arbetsprocesserna är ytterligare en aspekt deltagarna beskrev som organisatoriska utmaningar. Nedanstående citat återspeglar några av dessa aspekter:
beskriver även erfarenheter kring den organisatoriska processen gällande kvalitetsutveckling i den direkta verksamheten. Deltagare beskrev strukturen i beslutskedjan som problematisk samt att förbättringsförslag för verksamheten upplevdes ta lång tid att implementera då dessa frågor skickades vidare uppåt i organisationen något deltagarna ansåg försvårade arbetet.
Samtidigt som de organisatoriska utmaningarna var många lyftes friheten och flexibiliteten att själv planera sin arbetssituation i den kommunala hälso- och sjukvården som en positiv aspekt och möjlighet vilket uppskattades av samtliga deltagare. Planering av arbetet beskrevs som tids- och kompetenskrävande däremot upplevde majoriteten av deltagarna flexibiliteten som ett positivt inslag i den dagliga verksamheten vilket följande citat tydliggör.
” […] det här är en verksamhet där jag själv bokar mina möten och mina uppföljningar osv. hos patienterna så det är ju en jättestor frihet och flexibilitet.”
Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar
Kategorin speglar digitaliseringens inverkan på det arbetsterapeutiska arbetet. Deltagarna ansåg att kraven på digital användning inom hälso- och sjukvården hade ökat, vilket kunde skapa goda förutsättningar för en effektiv och kvalitetssäker vård samtidigt som det även kunde innebära ökat krav på kompetensutveckling hos personalen. I resultatet
framkom att samverkan samt arbetsprocessen försvårades, bland annat på grund av avsaknad av effektiv teknisk support och utbildning av olika digitala system samt att dokumentation inte samkördes mellan exempelvis kommun och region vilket kunde medföra dubbelarbete. Nedanstående citat styrker några av dessa aspekter:
Teknik krånglar. Det bara är så. Och när tekniken krånglar och jag inte kan göra mitt jobb får jag spendera orimligt mycket tid med att försöka lösa problemet. Betald arbetstid som bäst hade lagts på patienter, måste i stället handla om att ringa runt till folk, bollas rätt och sedan invänta assistans, beställning av digitala licenser mm. Detta sker ändå oftare än man tror.
vårdpersonal på grund av ökat antal digitala möten och digital systemanvändning vilket deltagarna ansåg kunde innebära att viktig klientinformation förbisågs eller uteblev helt. Vid överrapportering och utskrivningsprocessen från region till kommunal hälso- och sjukvård användes systemet Lifecare Samordnad Planering av samtliga deltagare. Ett system med avsikten att underlätta utskrivningsprocessen och informera mottagande instans om det viktigaste kring klienten. Vissa deltagare upplevde vårdöverlämning och information i Lifecare som bristfällig, enkelriktad och ibland rent felaktig, vilket hade negativ inverkan samt försvårade det arbetsterapeutiska arbetet avsevärt. Samtliga deltagare lyfte både för- och nackdelar med användandet av digital teknik. Gemensamt för samtliga var att de anser att det krävs god kompetens, förståelse samt tydligt och effektivt användarstöd för att underlätta arbetet. Det framkom även att digitaliseringen kunde påverka hälsan negativt i och med ett ökat stillasittande. Dagar som bestod av ett flertal digitala möten upplevdes kunna orsaka huvudvärk och stress samt att behovet av återhämtning ansågs större vid användning av digital teknik.
Positiva aspekter som lyftes i denna kategori var att digitala möten och utbildningar kunde spara tid samt skapa ökade förutsättningar till deltagande om de användes korrekt. Minskade resor nämndes också i studien där både miljö- och tidsaspekter beskrevs som ett positivt utfall tack vare ökat användande av digital teknik. Ytterligare en positiv aspekt som deltagarna lyfte vid användning av digital kommunikation var att det kunde underlätta arbetet genom att de inte behövde ringa och jaga personal för att få klientinformation i samma omfattning som innan införandet av Lifecare. Användandet av digital teknik ansågs även kunna öka effektiviteten i arbetet där bland annat tidsbesparande aspekter lyftes, under förutsättning att tekniken användes på rätt sätt. Under intervjuerna framkom även att
digitaliseringen använts mer frekvent under pågående Covid-19 pandemi som en viktig del i det dagliga arbetet vid möten med både kollegor och klienter. Sammanfattningsvis
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av arbetssituationen inom äldrevården i den kommunala hälso- och sjukvården. Studien baserades på nio intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i de tre kategorierna: Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter, Organisationens inverkan på
arbetssituationen samt Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar. De
framträdande aspekter som författarna vill diskutera är: ledarskapets betydelse, utvecklings-
och kompetensarbete, olika former av samverkan samt digitalisering som i olika omfattning
upplevdes påverka klientarbetet och arbetssituationen.
Av resultatet framkom att ledarskapet hade en central roll och inverkan på deltagarnas prioritering av tid i det dagliga arbetet. Chefens förståelse för arbetsterapeutens arbete beskrevs som viktigt för att driva arbetet framåt i en arbetsterapeutisk anda. I samband med omfattande arbetskrav och tidsbrist uppstod svårigheter att prioritera arbetet där ledarskapet beskrevs som betydelsefullt. Vidare framkom att ledarskapets inställning, stöd och
engagemang i hög grad påverkade arbetssituationen vilket även beskrivs i en studie av Wressle och Samuelsson (2014) som visade att tidsbrist samt bristfälliga resurser hade stor inverkan på klientarbetet, där ledarskap och organisation var centralt. Fynden i föreliggande studie visade att möjligheten till självständigt och flexibelt arbete var grundläggande för en god och hållbar arbetssituation. Vidare framkom att ett ledarskap med professionsbunden kunskap, empatiskt och stödjande förhållningssätt var fördelaktigt, vilket styrks av tidigare forskning (Schmidt et al., 2014; Scott et al. 2010; Van Walraven et al., 2004) där ledarskap beskrivs som fundamentalt för en god arbetsmiljö.
I föreliggande studie framkom ett ökat behov av gemensamt arbetssätt och nyttjande av intern kompetens vid implementering av nya metoder och samverkansformer. Ledningen ansågs ha ett stort ansvar för att säkerställa att tillräckligt med tid avsattes, vilket
överensstämde med fynden i studier av Surji (2014) och Socialstyrelsen (2008) som båda belyser betydelsen av tydlig organisatorisk styrning och väl tilltaget tidsperspektiv. Vidare beskrevs verksamhetens organisation i föreliggande studie som komplex, där en
mångfacetterad miljö med många inblandade aktörer och chefer påverkade
krävde. Vidare beskrevs svårigheter att hantera dessa utmaningar då tiden ofta var
begränsad. Av resultatet framgick att tidsbrist och hög arbetsbelastning kunde medföra att vissa arbetsuppgifter inte hann slutföras på avsatt tid eller fick bortprioriteras, vilket i längden kunde påverka arbetssituationen, hälsa och välmående. Deltagarnas beskrivning av verksamhetens strukturella hinder och koppling till potentiell ohälsa överensstämde med hur Erlandsson och Persson (2014) samt Eklund et al. (2017) skildrar aktivitetsobalans,där aktiviteter som genomfördes i komplexa miljöer med frekventa avbrott kunde medföra negativ inverkan på hälsa och välmående.
Resultatet av studien illustrerade att betydelsen av utvecklings- och kompetensarbete upplevdes som en viktig del i det dagliga arbetet, dock framkom delade meningar om huruvida möjligheterna och tiden fanns. Kompetens- och evidensbaserat arbete beskrivs i studier av Craik och Rappolt (2006) samt MacEwan Dysart och Tomlin (2002) som avgörande för att stärka och utveckla den arbetsterapeutiska professionen samt säkerställa val av adekvata interventioner i det kliniska arbetet, vilket framhålls som en
framgångsfaktor för att öka professionens trovärdighet. Av resultatet i föreliggandes studie framgick att utvecklings- och kompetensarbete ansågs tidskrävande, vilket kunde medföra att inhämtandet av ny information uteblev. Vidare framkom att en stödjande och kompetent ledning med god förståelse kunde driva utvecklings- och kompetensarbetet framåt i
verksamheten. Enligt studier av Karlsson och Törnqvist (2007) samt Craik och Rappolt (2006) framkom att arbetsterapeuter ansåg professionell kompetensutveckling och forskning som viktigt för att utveckla den professionella rollen och yrkets trovärdighet, vilket
överensstämde med fynden i föreliggande studie. Vidare framkom en vilja att bedriva utvecklings- och förbättringsarbeten inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården med förbehållet att mer tid och resurser insattes för att möjliggöra detta under ordinarie arbetstid. Gemensamma interna utbildningsinsatser erbjöds periodvis av ledningen då även tid för implementering prioriterades, dock ansågs detta ske på bekostnad av klientbetet vilket kunde upplevas stressande och påverka arbetssituationen. Studier av Lyons et al. (2010), Melton et al. (2010) och Humphris et al. (2000) visar att en tydlig organisatorisk struktur kan öka förutsättningarna att prioritera arbetet vilket kan leda till ökat engagemang att utveckla verksamheten.
Marterella (2019) samt Taylor (2017) erhålla en övergripande förståelse för de komplexa komponenter som inverkar på människa och aktivitetsutförande i sin helhet. Deltagarnas erfarenhet av bristande möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling minskar således möjligheten till det holistiska och klientcentrerade arbetssätt som förespråkas inom arbetsterapi.
I resultatet av studien framkom att begreppet samverkan, framför allt gällande
utskrivningsprocessen mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård, upplevdes bristfällig och tidskrävande, vilket i vissa fall ansågs kunna påverka både klientsäkerheten och arbetssituationen. Förekomsten av ineffektiv kommunikation, både mellan olika
vårdleverantörer och dess klienter samt mellan olika vårdprofessioner resulterade i merarbete vilket upplevdes stressigt och tidsödande, något även studier av Hansson et al. (2018) samt Van Walraven et al. (2004) identifierat som hinder för en väl fungerande och effektiv samverkan. Resultatet i föreliggande studie visade att ökad förståelse för varandras
professioner var avgörande för ett gott samarbete och förbättrad kommunikation, ett område som dessutom ansågs behöva utvecklas ytterligare inom verksamheten. Samtidigt som införandet av det digitala verksamhetssystemet Lifecare till viss del kunde innebära tidsbesparing och flexibelt mottagande av klientinformation ansåg deltagarna
I föreliggande studie framgår att digitaliseringen både innebar stora nyttoaspekter med tidsbesparing och ökad effektivitet samtidigt som det medförde ökade krav på tillförlitliga och gemensamma beslutsunderlag. Resultatet skildrade de tilltagande krav och
förväntningar som dagens vård står inför i samband med en ökad digitalisering. Vidare framkom ett behov av digital kunskapsutveckling för att möta upp verksamheternas krav på ny och mer avancerad teknologi i det dagliga klientarbetet, vilket överensstämde med studier av Konttila et al. (2019), Krowhwinkel et al. (2017), Säätelä (2017), samt
Malinowsky et al. (2014) där vikten av organisatoriskt stöd beskrevs som avgörande för att möjliggöra långsiktigt digitalt utvecklingsarbete samt säkerställa god och klientcentrerad vård. Av resultaten från föreliggande studie framgick att digitaliseringens framsteg ansågs ha bidragit till ökad tillgänglighet och effektivisering. Samtidigt upplevdes en försämring kring samverkan med regionen då majoriteten av alla klientkontakter skedde genom digitala verksamhetssystem, vilket upplevdes ha försämrat informationsinnehållet. Förekomsten av de nackdelar som uppdagats i samband med införandet av digitala verksamhetsstöd i föreliggande studie överensstämde inte med studien av Aceto et al. (2018) där enbart fördelar med en digitalisering inom hälso- och sjukvården lyfts fram. Vidare illustrerade resultatet i föreliggande studie att stödjande faktorer som snabbt och effektivt informationsutbyte ansågs kunna bidra till både tids- och
personaleffektiviseringar. Samtidigt som digitaliseringen upplevdes kunna bidra till tidsbesparingar efterfrågades ökad enhetlighet i det digitala användandet inom respektive verksamhetsområde, detta för att säkerställa att tekniken motsvarade tänkt användningsområde och gynnade klienten. Studiens resultat visade att
Positiva aspekter som framkom i studien var att den ökade användningen av digital teknik innebar en tidsbesparing, där utbildningar, handledning och möten kunde genomföras digitalt. Vidare framgick att fysiska möten ansågs fördelaktiga och ökade förutsättningarna för delaktighet, vilket överensstämde med fynden i Larsson-Lund och Nymans (2020) studie samt Socialstyrelsens (2008) föreskrifter, där bristande digital kompetens ansågs kunna orsaka reducerat klientinflytande och skapa ökad aktivitetsorättvisa (occupational injustice). Minskad möjlighet till inflytande är inte förenligt med ett arbetsterapeutiskt förhållningssätt där avsikten är att säkerställa klientcentrering samt ömsesidig medverkan i den terapeutiska relationen, vilket tydligt framkommer i Fisher och Nymans (2011) rapport. Vikten av det terapeutiska
förhållningssättet framhålls även i Model of Human Occupation (Taylor, 2017) med avsikt att upprätthålla en god relation mellan arbetsterapeut och klient för att främja delaktighet. En relation som för vissa klientgrupper i samhället kan försvåras om det fysiska mötet uteblir, något deltagarna i föreliggande studie uppmärksammat. Vidare framkom att digitala hjälpmedel upplevdes kunna påverka och försvaga den
personliga relationen, både mellan arbetsterapeut och klient samt mellan olika professioner inom verksamheten. Det fysiska mötet med klienten beskrevs av deltagarna som fundamentalt och ökade förutsättningarna att använda sig av det kliniska resonemanget i större omfattning än vid digitala möte, vilket sågs som väl investerad tid för en fortsatt god relation. Det kliniska resonemanget beskrivs av Boyt Schell (2014) som en komplex och mångfasetterad process och kan liknas med det terapeutiska resonemanget i Model of Human Occupation (Taylor, 2017), vilket används för att erhålla ökad förståelse för klienten med avsikt att utveckla en gemensam plan tillsammans i det fortskridande arbetet.
Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod vilket gav författarna ökad förståelse för deltagarnas
uppnå större spridning valdes deltagare inom olika kommuner i norra Sverige. Resultatet bör beaktas med viss tillförsikt då studien begränsades till enbart nio deltagare i tre kommuner. En större geografisk spridning och högre deltagarantal hade kunnat belysa fler meningsfulla variationer vilket ökat studiens trovärdighet ytterligare. Trots urvalets begränsning återfanns liknande aspekter i deltagarnas berättelser. För att erhålla ytterligare variationer av betydelse genomfördes uppföljningsfrågor vid ett senare tillfälle vilket bidrog till datamättnad (Olsson & Sörensen, 2011). För att ytterligare belysa olika synvinklar och variationer valdes
legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamheter inom kommunal hälso- och sjukvård där yrkeserfarenheten varierade mellan 2–21 år, vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) ger ökad tillförlitlighet av det som avses studeras.
viktiga aspekter som förstärks i det fysiska mötet.
Avsatt tid för intervjuer var 60 minuter vilket deltagarna informerades om i förväg. Författarna ansåg tiden tillräcklig för att erhålla efterfrågad information och samtliga intervjuer fullföljdes inom tidsramen. Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant och lästes i sin helhet för att i enlighet med Bryman (2011) öka möjligheten för korrekt redogörelse. Författarna har gemensamt valt ut meningsbärande enheter, koder samt kategorier som sedan diskuterats med handledare vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) anses öka studiens trovärdighet. För att underlätta för läsaren
presenterades en tabell med exempel på textkondensering, kodning samt kategorisering vilket stärkt studiens tillförlitlighet. Vidare redovisades ett antal citat i resultatet för att möjliggöra för läsaren att bedöma studiens giltighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Resultatet bör beaktas med viss tillförsikt då författarnas förförståelse gällande tidigare erfarenhet, teoretisk kunskap samt förutfattade meningar kan prägla analysen och medföra att viss information förbisetts i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims (2017) beskrivning av delaktighet. Vidare kan författarnas förförståelse ses som en möjlighet att erhålla djupare förståelse vilket minskat risken att viktig information förbisetts. Utifrån forskningsetiska skäl har författarna valt att utesluta deltagarnas namn, geografiska platser, kön och verksamheter för att säkerställa anonymitet och konfidentialitet. Studiens
överförbarhet bör ses i relation till att den enbart omfattade nio intervjuer från tre kommuner i Norrbotten. Urvalsförfarande, datainsamling samt analys har noggrant beskrivits, vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) ökar förutsättningen för läsaren att bedöma studiens överförbarhet till andra grupper och sammanhang.
Slutsats
kontinuerlig fortbildning samt kompetens- och evidensbaserat arbete upplevdes avgörande för att möta de krav som ställs på vården idag. Ytterligare forskning behövs för att belysa vikten av kunskap och vidareutbildning för att vårdprioriteringar ska ske med ett tydligt arbetsterapeutiskt fokus.
Tillkännagivande
Referenslista
Aas, R. W., & Grothe, M. (2007). Clients using community occupational therapy services: Sociodemographic factors and the occurrence of diseases and disabilities. Scandinavian
Journal of Occupational Therapy 14(3),150-159. DOI: 10.1080/11038120600968811
Aceto, G., Persico, V., & Pescapé, A. (2018). The role of Information and Communication Technologies in Healthcare: Taxonomies, Perspectives, and Challenges. Journal of Network
and Computer Applications, 107, 125-154. DOI:10.1016/j.jnca.2018.02.008
Argentzell, E., & Leufstadius, C. (2010). Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. I Eklund, M., Gunnarsson, B & Leufstadius C. (Red.). Aktivitet & Relation: Mål och medel inom
psykosocial rehabilitering. (1:2 uppl., s. 41–69). Studentlitteratur.
Batalden, P. B., & Davidoff, S. (2007). What is “quality improvement” and how can it transform healthcare? Quality & Safety in Health Care, 16 (1), 2-3, DOI:10.1136/qshc.2006.022046 Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5. uppl.). Studentlitteratur. Boyt Schell, B. A. (2014). Professional Reasoning in Practice. In B.A.B Schell, G, &
M.E. Scaffa. (Eds). Willards and Spackman´s occupational therapy. (12th ed., 384-397). Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Craik, J., & Rappolt, S. (2006). Enhancing research utilization capacity through multifaceted professional development. American Journal of Occupational Therapy, 60(2), 155-164. https://doi.org/10.5014/ajot.60.2.155
Dahlin-Ivanoff, S., Haak, M., Fänge, A., & Iwarsson, S. (2007). The multiple meaning of home as experienced by very old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational
Therapy, 14(1), 25–32. https://doi.org/10.1080/11038120601151714
Doig, E., Fleming, J., Cornwell, P. L., & Kuipers, P. (2009). Qualitative Exploration of a Client-Centered, Goal-Directed Approach to Community-Based Occupational Therapy for Adults with Traumatic Brain Injury. American Journal of Occupational Therapy, Vol (63), 559-568. https://doi.org/10.5014/ajot.. 63.5.559
Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U, Törnstrand, C., Erlandsson, L-K., & Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(1), 41-56, DOI:
10.1080/11038128.2016.1224271
Erlandsson, L-K., & Persson, D. (2014). ValMO-modellen. Ett redskap för aktivitetsbaserad
arbetsterapi. Studentlitteratur.
Fisher, A. G., & Nyman, A. (2011). OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU-Rapport 1/2007). Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter.
Furåker, C., & Nilsson, K. (2011). The Consultative work of occupational therapists working in municipal healthcare. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(2), 101-108. https:// doi.org/10,3109/11038121003686179
Giddens. A., & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Hansson, A., Svensson, A., Hedman Ahlström, B., Larsson, L. G., Forsman B., & Alsén P. (2018). Flawed communications: Health professionals’ experience of collaboration in the care of frail elderly patients. Scandinavian Journal of Public Health, 46, 680–689.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1403494817716001
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur.
Humphries, D., Littlejohns, P., Victor, C., O´Halloran, P., & Peacock, J. (2000).
Implementing Evidence-Based Practice: Factors that Influence the Use of Research Evidence by Occupational Therapists. British Journal of Occupational Therapy, 63(11), 516–522. https://doi.org/10.1177/030802260006301102
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. (2018). Samverkan för multisjuka äldres
välbefinnande Nationell tillsyn inom hälso- och sjukvård 2017. (Artikelnummer 2018–12).
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2018/samverkan-for-multisjuka-aldres-valbefinnande.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Studentlitteratur.
Karlsson, U., & Törnqvist, U. (2007). What do Swedish occupational therapists feel about research? A survey of perceptions, attitudes, intentions, and engagement. Scandinavian
Journal of Occupational Therapy, 14, 221-229. DOI: 10.1080/11038120601111049
King, P. M., & Olsson, D. L. (2014). Work. In B. A. B. Schell, G. Gillen, & M.E. Scaffa
(eds). Willard and Spackman´s occupational therapy (12th ed., 678-696). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Konttila, J., Siira, H., Kyngäs, H., Lahtinen, M., Elo, S., Käärinäinen, M., Kaakinen, P., Oikarinen, A., Yamakawa, M., Fukui, S., Utsumi, M., Higami, Y., Higuchi, A., & Mikkonen, K. (2019). Healthcare professional´s competence in digitalisation: A systematic review.
Journal of Clinical Nursing, 28, 745-761. https://doi.org/10.1111/jocn.14710
Krohwinkel, A., Winberg, H., Rognes, J., & Ahrnell, B-M. (2017). Framtidens styrning och organisering Systemutmaningar för att realisera digitaliseringens potential i vård och omsorg. I Ekholm, A., Nilsson, F., Riggare, S., Markovic, D., Wetter, E., Wahlgren, J., Olsson, J., Krohwinkel, A., Winberg, H., Rognes, H., Ahrnell B-M., Jebari, K., Sundström, P., Lindencrona, F., Bokström, T., & Wieselgren, I-M. Bortom IT Om hälsa i en digital tid. (2., [rev.] uppl., s. 103–126). Institutet för framtidsstudier. Hämtat från
Larsson-Lund, M., & Nyman, A. (2020). Occupational challenges in a digital society: A discussion inspiring occupational therapy to cross thresholds and embrace possibilities.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 27(8), 550-553.
https://doi.org/10.1080./11038128.2018.1523457
Lilja, M., & Borell, L. (2001). Occupational therapy practice patterns with older Swedish persons at home. Canadian Journal of Occupational Therapy, 68(1), 50-59.
https://doi.org/10.1177%2F000841740106800106
Lemorie, L., & Paul, S. (2009). Professional Expertise of Community-Based Occupational Therapists. Occupational Therapy In Health Care, 13. 33-50. DOI: 10.1080/J003v13n03_05 Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s. 219–233). Studentlitteratur.
Lyons, C., Casey, J., Brown, T., Tseng, M., & McDonald, R. (2010). Research knowledge, attitudes, practices and barriers among pediatric occupational therapists in the United Kingdom. British Journal
of Occupational Therapy, 73, 200-209. DOI: 10.4276/030802210X12734991664147
MacEwan Dysart, A., & Tomlin, G. S. (2002). Factors Related to Evidence-Based Practice Among U.S. Occupational Therapy Clinicians. The American Journal of Occupational Therapy, 56(3), 275-283. DOI: 10.5014/ajot.56.3.275
Melton, J., Forsyth, K., & Freeth, D. (2010). A practice development programme to promote the use of the model of human occupation: Contexts, influential mechanisms, and levels of engagement amongst occupational therapists. British Journal of Occupational Therapy, 73, 549-558. DOI: 10.4276/030802210X12892992239350
Malinowsky, C., Rosenberg., L., & Nygård, L. (2014). An approach to facilitate healthcare professionals´ readiness to support technology use in everyday life for persons with dementia.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(3), 199–209. DOI:
10.3109/11038128.2013.847119
Nilsson, F (2017). Den komplexa vårdens digitalisering. I Ekholm, A., Nilsson, F., Riggare, S., Markovic, D., Wetter, E., Wahlgren, J., Olsson, J., Krohwinkel, A., Winberg, H., Rognes, H., Ahrnell B-M., Jebari, K., Sundström, P., Lindencrona, F., Bokström, T., & Wieselgren, I-M. Bortom IT Om hälsa i en digital tid.
(2., [rev.] uppl., s. 103–126). Institutet för framtidsstudier. Hämtat från https://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf
Olsson, H & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Liber.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra, och rapportera en undersökning. (uppl. 4). Studentlitteratur.
Patientdatalag. (SFS 2008:355). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Regeringens proposition (1990/91:14). Om ansvaret för service och vård till äldre och
handikappade m.m.
Regeringskansliet & Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Vision e-hälsa 2025 –
gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och häls- och sjukvård
[Broschyr]. Hämtad från https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/04/vision-e-halsa-2025/
Rosberg, S. (2017). Fenomenologi. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.). Tillämpad kvalitativ
forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s. 127–152). Studentlitteratur.
Schmidt, B., Loerbroks, A., Herr, R. M., Wilson, M. G., Jarczok, M. N., Litaker, D., Mauss, D., Bosch, J. A., & Fischer, J. E. (2014). Associations Between Supportive Leadership and Employees Self-Rated Health in an Occupational Sample. International Journal of Behavioral Medicine 21(5). DOI: 10.1007/s12529-013-9345-7
Scott, B. A., Colquitt, J. A., Paddock, E. L., & Judge, T. A. (2010). A daily investigation of the role of manager empathy on employee well-being. Organizational Behaviour and Human Decision Process, 113 (2). 127-140. https://doi.org/10.1016/j.obhdp.2010.08.001
Sirkka, M., Zingmark, K., & Larsson-Lund, M. (2014). A process for developing sustainable
evidence-based occupational therapy practice. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 21(6), 429-437 9p. doi:10.3109/11038128.2014.952333
Sixsmith, J., Sixsmith, A., Fänge, A. M., Naumann, D., Kucsera, C., Tomson, S., Haak, M., Dahlin-Ivanoff, S., & Woolrych, R. (2014). Healthy ageing and home: The perspectives of very old people in five European countries. Social Science & Medicine, 106, 1–9. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.socscimed.2014.01.006
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. (HSLF-FS 2016:40). Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2016-4-44.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Vård och omsorg av äldre. Lägesrapport 2020.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Att kunna följa patientens väg genom vården.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-10.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård. Ett utbildningsmaterial för reflektion
om bemötande och jämlika villkor. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
Socialstyrelsen (2008). Samverkan i re/habilitering: en vägledning. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2008-126-4.pdf
Statistiska Centralbyrå [SCB]. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015–2060 (Rapport 2015:2). SCB-Tryck.
Statens offentliga utredningar. (2020). God och nära vård En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19). Norstedts Juridik.
https://www.regeringen.se/495be8/contentassets/320f37078d854712ab89e8185466817b/god-och-nara-vard-en-reform-for-ett-hallbart-halso--och-sjukvardssystem-sou_2020_19_webb.pdf
Steultjens, E.M.J., Dekker, J., Bouter., L.M., Jellema., Bakker., & Van Den Ende., C.H.M. (2004). Occupational therapy for community dwelling elderly people: a systematic review.
Age and Aging, vol. 33, 453-460. https://doi.org/10.1093/ageing/afh174
Surji, A. (2014). The positive Affect of Leadership on Employee Performance and Its Impact on Improving Workplace Environment in Addition to Organizational Culture. European
Journal of Business and Management, 6(25), 150-161. DOI: 10.7176/EJBM/6-25-2014-02
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Sveriges arbetsterapeuter & Kairos Future (2018). Nära liv – nära vård i en digital vardag. [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.arbetsterapeuterna.se/naralivnaravard
Säätelä, S. (2017). Framtiden kommer med hälsoinformatik, digitalisering och elektroniska journaler.
Vård i fokus, (1), 4–9. Hämtat från
http://www.sffi.fi/wp-content/uploads/2019/03/V%C3%A5rd_i_Fokus_1_2017.pdf#page=4
Taylor, R. (2017). Kielhofner´s Model of Human Occupation. Theory and Application (5th ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (uppl. 4). Studentlitteratur.
Van Walraven, C., Mamdani, M., Fang, J., & Austin, P. (2004). Continuity of Care and Patient Outcomes After Hospital Discharge. Journal of General Internal Medicine, 19(6), 624–645. DOI: 10.1111/j.1525-1497.2004.30082.x
Willman, A., Bahtevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (Uppl. 4). Studentlitteratur.
Wressle, E., & Samuelsson, K. (2014). High job demands and lack of time: A future challenge in occupational therapy / High job demands and lack of time: A future challenge in occupational therapy.
Bilaga 1.
Intervjuguide
• Kan du ge exempel på en vanlig dag/vecka?
• Kan du berätta om, samt hur du ser på tidfördelningen mellan olika
arbetsuppgifter på din nuvarande arbetsplats?
• Ur ett tidsperspektiv, hur upplever du din arbetsmiljö?
• Kan du berätta hur ni arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och
kompetensutveckling på din arbetsplats?
• Kan du beskriva förutsättningarna för patientarbetet på din arbetsplats, finns
Bilaga 2.
För kännedom till enhetschef
Vi är två studenter som läser sista terminen på arbetsterapeutprogrammet vid Luleå tekniska universitet och genomför vårt examensarbete. Syftet med studien är att beskriva
arbetsterapeuters inom kommunal hälso- och sjukvård och deras erfarenhet av tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter. Förfrågan om medverkan till intervjuer kommer skickas ut och genomföras enligt överenskommelse och består av frågor kopplade till studiens syfte. Intervjuerna beräknas ta 30–60 minuter. Samtliga intervjuer kommer spelas in för att underlätta bearbetning och analys. Inspelat och transkriberat material kommer behandlas konfidentiellt vilket innebär att enskilda svar och personuppgifter kommer avidentifieras och förstöras efter studiens godkännande. Insamlat dataunderlag kommer ej kunna spåras till enskild individ, verksamhet eller kommun. Samtligt material kommer förvaras inlåst, utan åtkomst för obehöriga. Studien är frivillig och kan när som helst avbrytas utan motivering.
Vänliga hälsningar
Maria Falck Nordström Cecilia Westberg
Epost: mardai-0@student.ltu.se Epost: eciewe-5@student.ltu.se
Handledare: Maria Prellwitz universitetslektor
Bilaga 3.
Information till forskningspersoner Förfrågan om medverkan i forskningsprojekt
I en komplex sjukvårdsorganisation som redan står inför många utmaningar med växande vårdköer och åldrande befolkning ser vi ett behov av en översyn av arbetsterapeuters uppgifter inom vården. Vi avser därför genomföra en intervjustudie med syfte att beskriva arbetsterapeuter upplevelse av deras tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter. Förfrågan om deltagande riktar sig till dig som är legitimerad arbetsterapeut inom den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Vi som genomför studien är två arbetsterapeutstudenter vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Intervjuerna ligger till grund för vårt examensarbete på 15
högskolepoäng och kommer publiceras och finnas tillgänglig för läsning via
universitetsbibliotekets hemsida http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=-2526 under länken ”Universitetets publikationer”, när arbetet blivit godkänt.
Intervjuer genomförs enligt överenskommelse och består av frågor kopplade till studiens syfte och din erfarenhet kring tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter i ditt dagliga arbete.
Intervjun beräknas ta 30–60 minuter och är planerad att genomföras digitalt mellan vecka 7-10. Intervjun kommer spelas in för att underlätta bearbetning och analys. Inspelat och transkriberat material kommer behandlas konfidentiellt vilket innebär att enskilda svar och personuppgifter kommer avidentifieras och förstöras efter studiens godkännande. Insamlat dataunderlag kommer ej kunna spåras till enskild individ eller verksamhet. Samtligt material kommer förvaras inlåst där endast undertecknade studenter och handledare har tillgång till data.
Din medverkan i studien är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan motivering. Är du intresserad av att delta i studien bekräftar du på ditt medgivande genom att besvara bifogad svarstalong via epost senast så snart som möjligt, dock senast inom en vecka på grund av begränsad tid. Vid eventuella frågor är du välkommen att kontakta författarna. Vänliga hälsningar,
………. ……… Maria Falck Nordström Cecilia Westberg
Epost: mardai-0@student.ltu.se Epost: eciewe-5@student.ltu.se Handledare: Maria Prellwitz universitetslektor
Bilaga 4.
Förfrågan om medverkan i studie, svarstalong.
Härmed ger jag mitt skriftliga samtycke till deltagande i studien. Jag har erhållit information om att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande utan förklaring.
☐ Jag önskar delta i studien och ger härmed mitt samtycke. ☐ Jag önskar mer information om studien inför mitt deltagande.
Namn ………
Datum/Ort ……….
Bilaga 5.
Hej!
Via nedanstående länk hittar du tidsbokningen för genomförande av intervju. Ange gärna om du önskar att genomföra intervjun via telefon eller zoom i kommentarsfältet. Vid
genomförande i zoom skickas en länk via e-post. Om du önskar att genomföra intervjun per telefon är det viktigt att du anger det telefonnummer du önskar bli uppringd på. Du kommer erhålla en bekräftelse av tidsbokningen till angiven e-postadress samt en påminnelse dagen före.
Intervjun kommer spelas in via ljudfil oavsett om du väljer telefon eller zoom (ingen videoinspelning).
Om ingen av tidsbokningens datum eller tider passar, tveka inte att höra av er så finner vi en lösning.
Klicka på länken nedan för din tidsbokning: https://system.easypractice.net/book/intervju
Tack för ditt deltagande!
Vänliga hälsningar
Cecilia Westberg och Maria Falck Nordström
Bilaga 6. Information gällande deltagande i zoom
Hejsan, här kommer information till intervjun Dag/Datum klockan XX. Enligt önskemål kommer intervjun genomföras i zoom. Bifogat hittar du information om hur du går tillväga om du inte redan har zoom installerat.
Zoomlänk Cecilia Westberg: xxxxx
Om du har några frågor inför intervjun är du välkommen att kontakta oss. Cecilia: eciewe-5@student.ltu.se
Maria: mardai-0@student.ltu.se
Bifogat:
